Beslut vid regeringssammanträde 1991-07-25

Statsrådet Persson anför.

Mitt förslag

En särskild utredare bör tillkallas för att utarbeta förslag till nytt huvudmannaskap för verksamheten med programinsamling och programutsändning för Sveriges Radio och det nya reklam-TV-företaget. Utgångspunkten är att verksamheten bör drivas av staten i ett aktiebolag eller en organisation med annan lämplig associationsform, fristående från televerket. Ändringen av huvudmannaskapet bör ske senast i samband med förändringar i associationsformen för telev erket.

Resultatet av utredningsarbetet bör redovisas före utgången av november 1991.

Nuvarande organisation

Televerket svarar för att distribuera Sveriges Radios program till allmänheten. Sändarnätet för ljudradio och TV omfattar sändare för kortvåg, mellanvåg och långvåg samt 55 större sändarstationer och ca 600 mindre stationer (slavsändare) för FM-radio och TV. Ett särskilt radiolänknät finns uppbyggt för programmatning från resp. programkontroll inom Sveriges Radios programföretag ut till sändarna. Nära 100 % av befolkningen nås av sändningarna. En viss, relativt blygsam utbyggnad av mindre stationer sker dock fortfarande.

För programinsamling, dvs. överföring av program och programinslag mellan Sveriges Radio-koncernens produktionsplatser samt ljud- och bildöverföringar till och från utlandet, utnyttjas såväl rundradions särskilda radiolänknät som det allmänna te lenätet, flyttbar radiolänkutrustning och flyttbara markstationer för satellitförbindelser.

Särskilda beredskapsförberedelser har gjorts för att begränsade utsändningar skall kunna upprätthållas i en krigssituation.

Rundradionätet, dvs. sändarnät, radiolänknät, radiodriftcentraler/rundradiocentraler, master/torn, stationsbyggnader, elkraftsutrustning m.m. har etablerats med hjälp av offentliga medel, huvudsakligen TV-avgifter men till en mindre del också skattemedel.

Kostnaderna för programinsamlin g och utsändning av Sveriges Radios program finansieras genom att televerket från rundradiokontot får en av riksdagen beslutad tilld elning av TV-avgiftsmedel som avses täcka kostnader för dels drift, dels investeringar. Medlen är beräknade på grundval av televerke ts självkostnad. Investeringsmedlen avser främst återinvesteringar, t.ex. utbyte av äldre sändaranläggningar. Den medelstilldelning som avser investeringar är beräknad för att täcka hela kostnaden för det aktuella året (omedelbar avskrivning).

De kostnader som avser utsändning av utlandsradions program (Radio Sweden) finansieras däremot över statsbudgeten (anslaget 1990/91: III D 2 Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet).

Televerket distribuerar även vissa andra rundradiosändningar. Det gäller närradiosändningar, som finansieras med avgifter från sändande föreningar, överföringar av radiotidningar till synskadade samt TV-utbytet med Finland. Kostnaderna för de båda sistnämnda verks amheterna täcks med medel från statsbudgeten. Detta sker dels indirekt genom anslaget 1990/91: VIII H 10 Stöd till radio- och kassettidningar, varifrån bidrag via taltidningsnämnden ut betalas till dagstidningar med taltidningsverksamhet, dels direkt genom anslaget 1990/91: VIII H 23 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland, där medlen ställs till televerkets förfogande.

Andra intäkter för rundradioverksamheten erhålls genom uthyrning av ledig kapacitet för slutna sändningar, uthyrning till andra delar av televerket, m.m. Behovet av medel från rundradiokontot minskas därigenom.

Rundradioverksamheten ingår organisatoriskt som ett affärsområde (en rörelsegren) inom televerkets radiodivision (Televerket Radio). Anläggningar och personella resurser är delvis samordnade med annan verksamhet inom televerket.

Affärsområdet Rundradio utför för närvarande följande tjänster:

• Ljudradiosändningar till allmänheten omfattande riksradio, lokalradio, närradio och sändningar till utlandet.
• TV-sändningar till allmänheten vilka omfattar rikstäckande sändningar, regional-TV och sändning av finländska TV-program över Storstockholmsområdet.
• Överföring av svenska TV-program till Finland.
• Sändning av radiotidningar inkl. tilläggstjänster som studiouthyrning m.m.
• Direktvision, dvs. TV-överföring till slutna grupper.
• Programinsamling för radio och TV, inom landet samt till och från utlandet.
• Satellit-TV-tjänster.
• RADTEX, dvs. enkelriktade, radioburna dataöverföringstjänster.
• Försäljning av överskottskapacitet, exempelvis till mobilsökningstjänsten MBS som utnyttjar FM 2 och FM 4-näten samt till olika intressenter som placerar sin utrustning i radiosta tionerna.
• Försäljning av konsulttjänster.
• Tillverkning och försäljning av vissa radiomekaniska detaljer m.m.
• Tilläggstjänster till ljudradio- och TV-tjänster såsom stereo, text-TV, RDS (ett system för bl.a. ohörbar programidentifikation) m .m.

Andra utredningar

Närradioutredningen

Närradioutredningen (U 1988:7) har i betänkandet (SOU 1990:70) Lokalt ledd närradio föreslagit bl.a. att skyldigheten för närradion att utnyttja televerkets sändarutrustning skall upphöra. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom utbildningsdepartementet.

Organisationsformer inom teleområdet m.m.

Regeringen har i prop. 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt föreslagit att en förändrad associationsform för televerket skall i nföras. Alternativen är aktiebolag eller en utvecklad affärsverksform. Frågan om vilken associationsform som skall väljas övervägs för närvarande inom kommunikationsdepartementet. En särskild utredare (K 1991:3) har nyligen tillkallats för att pröva behovet av lagstiftning på telekommunikationsområdet (dir. 1991:34). Utgångspunkten är att televerkets återstående myndighetsutövning skall överföras till någon annan myndighet. Utredaren skall föreslå den författningsreglering som behövs för ändamålet. Uppdraget bör vara slutfört senast den 30 april 1992.

Myndighet för radio- och TV-sändningar till allmänheten

Genom regeringens be slut denna dag har jag erhållit bemyndigande att tillkalla en särskild utredare för att utarbeta förslag till organisation för en sa mmanhållen central myndighet för radio- och TV-sändningar till allmänheten. Den nya myndigheten skall ersätta radionämnden, kabelnämnden och närradionämnden och även ansvara för myndighetsuppgifter som tillkommer på grund av t.ex. nya slag av sändningar till allmä nheten.

Den nya myndigheten förutsätts träda i funktion den 1 januari 1993.

Tekniska förutsättningar för utöka de sändningar av ljudradio och TV

Genom regeringens beslut denna dag har jag erhållit bemyndigande att tillkalla en särskild utredare för att ta fram ett tekniskt underlagsmaterial för utökade sändningar av ljudradio och TV till allmänheten. I en första etapp av utredningsuppdraget skall ljudradion behandlas.

Frekvensförvaltningens organisation m.m.

En särskild utredning, frekvensrättsutredningen (K 1990:2), har till uppgift att se över grunderna för planering och tilldelning av radiofrekvenser sam t frekvensförvaltningens organisation. Utredningen kan väntas avge sitt förslag vid utgången av år 1991. Enligt direktiven (dir. 1990:4) skall utredningen i första hand överväga ett alternativ för verket som innebär att statens telenämnd tar över myndighetsuppgifter på radioområdet. När det gäller frekvensförvaltningsfrågor som berör rundradion skall utredningen beakta behovet av samordning mellan telenämnden och berörda myndigheter på rundradioområdet.

En ny TV-kanal

Riksdagen har nyligen beslutat (p rop. 1990/91:149, KU39, rskr. 370) att en ny rikstäckande TV-kanal får inrättas i Sverige. Programverksamheten i den nya kanalen skall bedrivas av ett företag som är fristående från Sveriges Radio-koncernen. Sändningarna får innehålla betalda annonser.

Den tredje kanalen förutsätts utnyttja samma nät av sändningsstationer som används av Sveriges Radio-koncernen.

Förutsättningar för ett förändrat huvudmannaskap för sändningsnätet för rundradio

Med tanke på de stora investeringar som gjorts i det bef intliga rundradionätet är det nödvändigt att ett programföretag med rätt att bedriva rikstäckande rundradiosändningar från marksändare enligt 5 § radiolagen får tillgång till nätet. Den som är huvudman för detta måste därför bygga ut det för ytterligare programkanaler och ställa det till förfogande för alla sändningsberättigade på likvärdiga villkor. Varje programföretag skall betala hyra för sin användning av distributionstjänster. Hyran skall grundas på den kapacitet som programföretaget i fråga utnyttjar och bör på samma sätt som nu grundas på självkostnad. Genom kundleverantörsförhållanden förutsätts programföretagens inflytande kunna säkerställas över de köpta tjänsternas omfattning, tillgänglighet, kvalitet, behov av expansionsinvesteringar m.m. De grundlägga nde krav på resp. programföretags sändningar som staten har anledning att ställa i fråga om rikstäckning etc. förutsätts bli reglera de i kommande avtal mellan staten och resp. programföretag.

När det gäller utsändningstjänster i det rikstäckand e marknätet kan prisbildning inte ske genom konkurrens eftersom det saknas jämförbara alternativa sändningstjänster som exempelvis i nnefattar möjligheter till marksändningar och rikstäckning. Detta begränsar möjligheten att ange ett marknadspris. Effektiviteten i den delen av verksamheten måste därmed säkerställas med andra medel.

I fråga om programinsamling har programföretagen i viss utsträckning jämförbara alternativ till att utnyttja det särskilda förbindelsenät som är upprättat för rundradioverksamheten. Möjligheterna till marknadsprisbildning är därför större.

Det rundradionät vi har i dag är en del av samhällets grundläggande infrastruktur och bör behållas i statlig ägo samtidigt som det avgränsas från televerket. Denna ändring av huvudmannaskapet bör ske senast i samband med att televerket får ändrad associationsform. Den nya huvudmannen för verksamheten skall vara oberoende såväl i förhållande till olika programföretag som till andra nyttjare. Varken televerket, Sveriges Radio-koncernen eller det nya marksändande TV-företaget bör således ha något ägarinflytande. Anläggningar och personal för programutsändning och programinsamling bör därför föras till ett av staten helägt aktiebolag eller till en organisation med annan lämplig associationsform som är fristående från televerket.

Uppgiften att föreslå hur det nya bolaget/organisationen skall avskiljas från televerket och vilka grundläggande villkor som bör gälla för verksamheten, bör anförtros åt en särskild utredare.

Dessa förutsättningar har redovisats för riksdagen och har inte föranlett några erinringar (prop. 1990/91:149, KU39, rskr. 370).

Utredningsuppdraget

Utgångspunkten för utredningen bör vara att det nya bolaget/organisationen skall kunna fortsätta att utveckla, marknadsföra, sälja o ch bedriva sådana tjänster som televerkets affärsområde Rundradio för närvarande utför (jämför tidigare uppräkning). Vid sidan av huvuduppgifterna programutsändning och programinsamling inom rundradioområdet bör bolaget/organisationen vara oförhind rat att utveckla och bedriva andra tjänster med anknytning till affärsområdets verksamhet om det kan ske utan hinder för fullgörandet av huvuduppgifterna.

En annan utgångspunkt bör vara att de materiella och personella resurser som behövs för att bedriva de tjänster som nu tillhandahålls av affärsområdet Rundradio skall föras över till det nya bolaget/organisationen. Anläggningar som finansierats med medel från rund radiokontot eller med skattemedel skall avträdas utan att verket ånyo ersätts för detta. Utredaren bör ange hur detta skall ske. De tillgångar nätet representerar kommer att utgöra basen för verksamheten i det nya bolaget/organisationen.

Inom ramen för rundradioverksamheten har också resurser och tjänster byggts upp med hjälp av andra medel. Detta gäller exempelvis närradio- och radiotidningsverksamheterna samt viss utrustning som avser en ny, reklamfinansierad, TV-kanal. Utredningen bör få i uppdrag att söka former och föreslå villkor för att överlåta resurser som är knutna till rundradio verksamheten till det nya bolaget/organisationen, så att den får möjlighet att verka inom hela sitt nuvarande kompetensområde. Därvi d skall utredaren beakta de eventuella avvecklingskostnader som kan uppstå.

Överlåtelserna till bolaget/organisationen bör göras så att den fortsatta driften kan säkerställas utan att det behövs löpande tills kott utifrån av kapital (t.ex. aktieägartillskott). Möjligheterna att ge bolaget/organisationen ett tillräckligt stort eget kapital bör också belysas. Detta kan eventuellt ske genom att anläggningar tillförs bolaget/organisationen som apportegendom. En redovisning bör också lämnas av hur överföringar av materiella och personella resurser påverkar televerket. I denna bör också beaktas sådan personal som indirekt berörs av rundradioverksamheten. Vid etablerandet av den nye huvudmannen för verksamheten bör intresset hos de nu anställda att fortsätta arbeta hos bolaget/organisationen beaktas.

Olika nät och nättjänster för radio, TV och telekommunikationer får allt flera och starkare beröringspunkter. Utredaren bör därför av effektivitetsskäl överväga om och hur verksamhet som har dessa starka beröringspunkter kan samordnas.

Den föreslagna gränsdragningen hindrar inte att televerket och bolaget/ organisationen genom ömsesidiga, långsiktiga avtal på affärsmässig grund utnyttjar varandras anläggningar och tjänster, exempelvis i fråga om uthyrning av utrymme i anläggningarna, forskning och utveckling. Det är emellertid angeläget att bolaget/organisationen i alla avseenden kan verka konkurrensneutralt i förhållande till olika avnämare av dess tjänster.

Utredaren bör redovisa hur kapitalkostnaderna kan fördelas rättvist mellan Sveriges Radio-koncernen och tillkommande kunder som det nya reklam-TV-företaget. Samtidigt bör utredaren lämna förslag till hur rundradiokontot kan tillföras ersättning för gjorda invester ingar i rundradionätet som helt skrivits av vid resp. anskaffningstillfälle men som fortfarande används. Utredaren bör också ange i vilken omfattning och under hur lång tid Sveriges Radio-koncernen i ett sådant fall bör tillföras medel från den ersättning som utbetalats till rundradiokontot.

Utredaren bör visa hur nuvarande ordning med direkt medelsanvisning till såväl Sveriges Radio AB som televerket fr.o.m. verksamhetsåret 1993 kan ersättas med en samlad medelsanvisning till Sveriges Radio AB som innebär att Sveriges Radio AB ges förutsättningar att köpa tjänster av motsvarande omfattning som för närvarande erhålls från Televerket Radio. Därvid bör bl.a. beaktas att Sveriges Radio (rundradiokontot) å ena sidan inte längre behöver bära hela kapitalkostnaden men å andra sidan får betala en hyresko stnad för nätet som innefattar avskrivningar m.m.

Däremot bör den nuvarande medelsanvisningsmodellen inte ändras för den del av det skattefinansierade svensk-finska TV-utbytet som för närvarande handhas av televerkets affärsområde Rundradio. Huvuddelen av medlen under det berörda anslaget används för verksamhet som ligger helt utanför Sveriges Radio-koncernen.

Den del av uppdraget som avser fördelningen av kapitalkostnader och medelsanvisningen till Sveriges Radio AB bör fullgöras senast till den 7 oktober 1991, eller vid den senare tidpunkt som utredaren och Sveriges Radio AB kan komma överens om, så att Sveriges Radio kan väga in uppgifterna i den anslagsframställning för år 1993 som skall inges till regeringen senare under hösten innevarande år.

Om det nya bolaget/organisationen föreslås bli etablerad under år 1992 bör ett förslag till övergångslösning utarbetas även för den återstående delen av detta år. Exempelvis skulle det nuvarande systemet med direkt medelstilldelning från rundradiokontot i så fall kunna behållas intill utgången av år 1992.

Utredaren bör även lämna förslag till hur bolagshandlingar m.m. resp. instruktion för organisationen skall utformas.

Principen att varje programföretag skall betala för sin användning av distributionstjänster bör gälla även för den verksamhet med sändning av utlandsprogram som hittills finansierats direkt med skattemedel genom anvisningar till televerket.

Den del av verksamheten i bolaget/organisationen som avser utsändning av program för de företag som erhållit koncession enligt 5 § radiolagen skall bedrivas med skälig lönsamhet, dvs. intäkterna skall täcka verksamhetens självkostnader, avskrivningar, förräntning av kapital, risker för haverier i anläggningarna samt utvecklingsverksamhet eller andra insatser som kan behövas för att säkerställa att bolaget kan tillhandahålla radio- och TV-tjänster även på längre sikt.

Utredaren bör belysa hur ett programföretags behov av förtur till det sändningsnät som disponeras kan förenas med möjligheter för bolaget att hyra ut eventuell överkapacitet för andra ändamål. Möjligheter för programföretag att gå in med sändningar vid katastrofer och allvarliga kriser samt i krig och vid krigsfara bör säkerställas.

Vid sidan av sin huvudverksamhet skall bolaget/organisationen kunna utveckla och bedriva affärer inom eller med anknytning till rundradioområdet. Utgångspunkten för bedömningen av sådana affärer bör vara att de endast bör bedrivas om de har utsikt att täcka sina egna kostnader.

Marknadsmässig prissättning bör kunna tillämpas vad gäller programinsamlingstjänster och de övriga tjänster som bolaget kan erbjuda. Överskott skall kunna minska bolagets/organisationens självkostnader och därigenom leda till att programföretagens kostnader för köp av programutsändningstjänster blir lägre.

Utredaren bör redovisa hur avvägningen mellan självkostnadsprincipen och den affärsmässiga principen skall göras och hur den kan kombineras med bolagets/organisationens behov av att kunna vidmakthålla och utveckla verksam heten långsiktigt. Principer för ekonomisk särredovisning av huvuduppgifterna och övrig verksamhet bör anges.

Utredaren bör även lämna förslag om principer i fråga om vem som skall företräda Sverige i internationella organ där frågor inom bolagets/organisationens ansvarsområde hanteras. Samråd bör ske med den särskilde utredaren med uppdrag att pröva behovet av lagstiftning på telekommunikationsområdet.

Bolaget/organisationen bör i likhet med vad som nu gäller för televerket ha i uppdrag att vidta erforderliga beredskapsåtgärder för verksamheten i krig eller vid krigsfara. Utredaren bör ange i vilken utsträckning det blir nödvändigt med ändringar av bestämmelser till följd av det ändrade huvudmannskapet.

Utredaren bör överväga om det behövs en tillsyn av verksamheten utöver den som normalt sker i ett av staten helägt aktiebolag resp. organisation. Därvid bör samråd ske med den särskilde utredaren med uppdrag att lämna förslag till en organisation till en sammanhållen central myndighet för radio- och TV-sändningar till allmänheten.

Eftersom utredningsuppdraget avser enbart ett byte av huvudman för en befintlig verksamhet bör utredaren räkna med att huvudkontoret även i fortsättningen förläggs till Stockholmsområdet.

Erfarenheterna har visat att ett avskiljande av en verksamhet från sin huvudman kan leda till påfrestningar. Det är angeläget att ut redarens förslag utfo rmas så att påfrestningarna blir så små som möjligt för berörda parter.

Utredningsarbetet

Den särskilde utredaren bör beakta vad som anförs i regeringens direktiv (dir. 1984:5) till kommittéer och särskilda utredare.

Representanter från televerket förutsätts bistå utredaren under utredningstiden. Därutöver bör utredaren vid behov kunna söka medverkan från aktuella programföretag. Därvid bör kommande kundrelationer och konkurrensförhållanden beaktas.

Utredaren bör vid arbetets början och vidare under arbetets gång informera berörda huvudorganisationer och i förekommande fall annan berörd central arbetstagarorganisation, med vilken staten har eller brukar ha avtal om löner och andra anställningsvillkor, och bereda dem tillfälle att framföra synpunkter.

Etablerandet av det nya bolaget/organisationen bör ske senast i samband med förändringar i associationsformen för televerket.

Resultatet av utredningsarbetet bör redovisas före utgången av november 1991.

Vid beredningen av detta ärende har jag samrått med chefen för kommunikationsdepartementet.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden rörande radio och television

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- med uppdrag att lägga fram förslag om ett nytt huvudmannaskap för rundradionätet och

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns anslag, Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)