Beslut vid regeringssammanträde 1991-11-21

Chefen för socialdepartementet, statsrådet B. Westerberg, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att organisationskommittén för folkhälsoinstitutet får ytterligare uppdrag att utreda dels möjligheterna till samverkan med och avgränsning gentemot vissa andra organisationer, såsom statens instutitut för psykosocial miljömedicin och institutet för miljömedicin, dels förutsättningarna för att inlemma AIDS-delegationen i folkhälsoinstitutet. Kommittén skall också

• beskriva hur folkhälsoarbetet mera generellt bör organiseras,
• överväga hur frågor om allergi eller överkänslighet bör hanteras ur nationellt folkhälsoperspektiv, och
• överväga om folkhälsoinstitutet bör samlokaliseras med någon annan myndighet, organisation eller institution.

Bakgrund

Regeringen beslutade i augusti 1991 att en organisationskommitté skulle tillkallas för att utföra det förberedelsearbete som krävs för att inrätta ett folkhälsoinstitut (dir. 1991:77). Institutets verksamhet var avsedd att börja den 1 januari 1992 (prop. 1990/91:175 Om vissa folkhälsofrågor, SoU23, rskr. 376). I tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 (prop. 1991/92:25) har regeringen föreslagit att starten skall skjutas upp till den 1 juli 1992.

Folkhälsoinstitutets huvuduppgift skall vara att driva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete av sektorsövergripande karaktär och därvid stödja det lokala folkhälsoarbetet. Enligt direktiven för kommitténs arbete skall folkhälsoinstitutet omsätta hälsopolitiska initiativ i programarbete eller verka för att så sker inom andra organisationer. Enligt folkhälsopropositionen borde institutet inledningsvis bygga upp program för områdena alkohol och droger, tobak och olycksfallsskador samt program för särskilda grupper - till att börja med för barn och ungdom samt utsatta kvinnor. Vid riksdagsbehandlingen av propositionen framhöll socialutskottet att organisationskommittén även bör beakta de förslag beträffande vissa andra folkhälsoområden som framförts i ett antal motioner.

Enligt direktiven skall organisationskommittén ta ställning till om vissa uppgifter bör föras över till institutet från andra myndigheter samt föreslå lämplig inriktning och form för samarbete och gränsdragning. Särskilt framhålls samverkan med socialstyrelsen, som genom sin uppföljnings-, utvärderings- och tillsynsroll vad gäller hälso- och sjukvården samt socialtjänsten måste bygga upp och vidmakthålla en bevakningsfunktion i förhållande till folkhälsan och den sociala välfärden.

Regeringen beslutade den 20 juni 1991 att AIDS-delegationen (S 1985:B) skall bedriva sitt arbete längst t.o.m. den 30 juni 1993 samt fr.o.m. den 1juli 1991 ha ställning som myndighet inom regeringskansliet. Vidare beslutades att AIDS-delegationen senast den 1 maj 1992 till socialdepartementet skall lämna ett strategidokument, som ger en mer utförlig beskrivning av inriktningen av de förebyggande insatserna för budgetåret 1992/93. Delegationen skall vidare senast den 1 september 1992 lämna en rapport till regeringen som kan tjäna som underlag för en bedömning av den framtida organisationen för arbetet med att bekämpa spridningen av HIV/aids inom landet.

Allergiutredningen överlämnade i november 1989 sitt betänkande Att före bygga allergi/överkänslighet (SOU 1989:76) till regeringen. Utredningen föreslår bl.a. att ett allergicentrum skall inrättas med staten och näringslivet som finansiärer. I statsbudgeten för budgetåret 1991/92 har avsatts 1 milj. kr. som startbidrag för inrättande av ett sådant centrum. En särskilt tillkallad utredningsman har på regeringens uppdrag ytterligare belyst organisatoriska och andra frågor om ett allergicentrum. Uppdraget redovisades i en rapport till regeringen den 4 september 1991. I rapporten föreslås att en särskild organisationskommitté skulle tillkallas med huvuduppgift att lösa finansieringen av ett allergicentrum.

Arbetet med att främja folkhälsan spänner över vitt skilda områden och flertalet samhällssektorer. Folkhälsoinstitutets roll skall vara att på central nivå arbeta tvärsektoriellt med dessa frågor och stödja och medverka till utveckling av det lokalt bedrivna folkhälsoarbetet. Enligt de ursprungliga planerna skulle arbetet bedrivas programinriktat med ett begränsat antal program, varav vissa tidsbegränsade, för att möjliggöra kraftsamling på vissa särskilt angelägna områden. Jag finner idén om särskilda program god, men ser det också som angeläget att skapa utrymme för ett övergripande arbete med övriga folkhälsofrågor. Detta hindrar naturligtvis inte en särskild koncentration på vissa områden under avgränsade perioder.

Som ytterligare exempel på viktiga områden vill jag framhålla frågor om kost och motion som har betydelse både för vårt välbefinnande och för att förebygga sjukdomar, frågor om psykisk ohälsa och frågor om sex och samlevnad, som även är av stor betydelse ur abortförebyggande synpunkt. Ett annat område som har ett nära samband bl.a. med frågor om sex och samlevnad, men också med andra frågor som folkhälsoinsitutet skall arbeta med, är det aids-förebyggande arbetet som för närvarande koncentreras till AIDS-delegationen. Riksdagen har vidare i olika sammanhang uttalat att AIDS-delegationens arbetsuppgifter så småningom bör föras över till en permanent organisation utanför regeringskansliet. Jag föreslår därför att organisationskommittén i samråd med AIDS- delegationen utreder de organisatoriska förutsättningarna för att inlemma det aids-förebyggande arbetet i folkhälsoinstitutets verksamhet redan från starten.

Ett betydande och allt vanligare folkhälsoproblem, särskilt bland barn och ungdom, är allergier och annan överkänslighet. För att förbättra förutsättningarna att arbeta med detta problemområde föreslog allergiutredningen att ett särskilt allergicentrum skulle inrättas. Förslaget har fått ett positivt bemötande bl.a. av remissinstanserna och medel har ställts till förfogande i statsbudgeten för innevarande budgetår som ett engångsvis lämnat startbidrag. En särskild utredningsman har haft regeringens uppdrag att utreda organisationsform och dimensionering av ett allergicentrum samt lämna förslag till hur detta skall finansieras i ett längre perspektiv. Uppdraget har redovisats i en rapport som överlämnades till regeringen den 4 september 1991. Finansieringsfrågan är emellertid ännu inte löst och i rapporten föreslås att en organisationskommitté tillsätts med uppgift främst att lösa finansieringen.

Förslaget om inrättande av ett folkhälsoinstitut hade inte väckts när allergiutredningen lade fram sitt förslag om ett allergicentrum. Detta gör att förutsättningarna i dag är annorlunda än de var vid denna tidpunkt. Eftersom allergier och överkänslighet ökar, har problemområdet kommit att bli av allt större betydelse i folkhälsosammanhang. Jag ser det därför som naturligt att organisationskommittén för folkhälsoinstitutet får i uppdrag att även pröva hur bevakningen av dessa frågor skulle kunna hanteras inom ramen för folkhälsoinstitutet. Kommittén bör för fullgörandet av detta uppdrag anlita särskild expertis. Frågan om möjligheten till extern finansiering av hela eller delar av verksamheten bör beredas i detta sammanhang.

Miljön både utomhus och inomhus har stor betydelse för uppkomsten av allergier och vissa andra sjukdomar. I folkhälsopropositionen framhölls också att organisationskommittén vid sina överväganden bör belysa för hållandet mellan institutet för miljömedicin och folkhälsoinstitutet. Även statens institut för psykosocial miljömedicin har uttalade beröringspunkter med folkhälsoarbete i övrigt. Mot denna bakgrund finner jag det angeläget att kommittén överväger möjligheterna av dessa instituts och andra forskningsinstitutioners samverkan med folkhälsoinstitutet samt klargör avgränsningarna gentemot desamma.

Eftersom folkhälsoinstitutet kommer att bedriva en verksamhet som nära berör många myndigheter och organisationer, bör kommittén överväga om samlokalisering med någon befintlig myndighet, organisation eller institution kan vara lämplig från verksamhetssynpunkt samt ekonomiskt och administrativt fördelaktigt.

Med tanke på det omfattande förberedelsearbete som krävs inför institu tets inrättande har regeringen i tilläggsbudget I för budgetåret 1991/92 föreslagit att tidpunkten för folkhälsoinstitutets start skjuts upp till den 1juli 1992. I propositionen anförs att det emellertid är angeläget att organisationskommittén påbörjar vissa viktiga folkhälsoinsatser under innevarande budgetår. Jag finner det betydelsefullt att så sker.

Ursprungligen föreslogs en successiv start som skulle inledas med att programmet för alkohol och droger påbörjades den 1 januari 1992. Mål sättningen var att institutet skulle vara i full verksamhet ett halvår senare. När starten nu föreslås uppskjuten bör det vara möjligt att en större del av verksamheten kan påbörjas redan vid starten. Jag ser det emellertid som praktiskt att även med dessa förutsättningar ha en successiv igångsättning. Målsättningen bör emellertid även nu vara att alla delar av verksamheten skall vara i funktion ett halvår efter starten, dvs. den 1 januari 1993. Med den förskjutna starttiden följer naturligtvis också att anställning av personal etc. i enlighet med tidigare lämnade direktiv förskjuts för att anpassas till verksamheten.

I enlighet med tidigare direktiv bör organisationskommitténs förslag överlämnas successivt. I den mån förslagen kräver regeringens ställningstagande inför inrättandet av folkhälsoinstitutet den 1 juli 1992 bör förslagen överlämnas senast den 30 april 1992. Tidsplanen gäller i övrigt men med den förskjutning som här presenterade förslag ger anledning till.

Jag hemställer att regeringen utvidgar och ändrar organisationskom mitténs uppdrag i enlighet med vad jag nu har anfört.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Socialdepartementet)