med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92
Prop.
1991/92:25
Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdragur regeringsprotokollet den 31 oktober 1991 för de åtgärder och deändamål som framgår av föredragandenas hemställan.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Anne Wibble
I propositionen föreslås utgifter m.m. på tilläggsbudget I till statsbudge-ten för innevarande budgetår. De anslag som begärs uppgår till 8 196,8milj.kr. Den största delen av detta belopp, 3 560 milj, kr., avser utgifterför arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Därutöver föreslås ytterligare 2 771milj.kr. till sysselsättningsskapande åtgärder, varav 1 500 milj.kr. avserinvesteringar i trafikens infrastruktur och 950 milj.kr. vissa byggnads-investeringar. 200 milj.kr. begärs till lokaliseringsbidrag.
Drygt 1 678 milj.kr. begärs till omställningsåtgärder i jordbruket m.m.beloppet skall tillföras jordbruket i huvudsak i form av ett bidrag per djureller per hektar av olika grödor.
1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 25
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B.
Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson,af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson,Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask
Föredragande: statsråden Wibble, Hellsvik, af Ugglas, Björck, B.Westerberg, Odell, Unckel, Ask, Friggebo, Olsson, Hömlund,Lundgren, P. Westerberg
Statsrådet Wibble anför:
I prop. 1991/92:10 om statsbidrag till förbättringar av den fysiskamiljön i skolorna har föreslagits att stimulansbidrag till detta ändamåltidigareläggs, motsvarande 600 milj.kr., samt att nämnda belopp anvisaspå tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92.
Regeringen har i proposition 1991/92:40 om vissa socialförsäkrings-frågor föreslagit riksdagen att på tilläggsbudget I till statsbudgeten förinnevarande budgetår under femte huvudtiteln anvisa 25 milj. kr. förbidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension.
Vidare har regeringen i prop. 1991/92:21 om teckning av aktier m.m.i Nordbanken föreslagit riksdagen att anvisa 3 643 milj. kr. för teckningav aktier m.m. i samband med nyemission i Nordbanken. I propositionenföreslås även att staten garanterar hela den nu aktuella emissionen.
De ytterligare medelsbehov utöver gällande statsbudget som nu kanöverblickas och andra frågor som bör tas upp i detta sammanhang börsammanfattas i en gemensam proposition angående utgifter på tilläggs-budget I till statsbudgeten for budgetåret 1991/92. Denna proposition börföreläggas riksdagen nu. Skulle anslagsframställningar därutöver påtilläggsbudget för innevarande budgetår visa sig ofrånkomliga bör dessaföreläggas riksdagen vid en senare tidpunkt.
Statsråden föredrar frågor om förslag till anslag m.m. på tilläggsbudgetI till statsbudgeten för budgetåret 1991/92. Anförandena redovisas iunderprotokollen för resp, departement. Med anledning av att statligamyndigheter fr.o.m. den 1 juli 1991 får avräkna ingående mervärdeskattmot inkomsttitel är anslag till myndigheters verksamhet budgeterade exkl.mervärdeskatt.
■>
Utdrag ut protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991
Föredragande: statsrådet Hellsvik
Bilaga 1
I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrikanvisats ett reservationsanslag av 28,3 milj. kr. Vid budgetårets ingångfenns en behållning på avrundat 800 000 kr. En ny säkerhetsanläggningskall utföras vid kriminalvårdsanstalten Kumla. Regeringen har den 11juli 1991 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra ombyggnad av detyttre områdesskyddet och centralvakten vid anstalten. Anläggningenbehöver dessutom kompletteras med omlättande bevakningstekniskutrustning och inredning. Kostnaderna för denna komplettering beräknasuppgå till 6 milj. kr. under budgetåret 1990/91. Medel härför har inteberäknats i budgetpropositionen 1991. Det är angeläget att den nyasäkerhetsanläggningen kan tas i bruk så snart som möjligt. Jag förordardärför att de medel som behövs under innevarande budgetår begärs påtilläggsbudget.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
till Utrustning för kriminalvården på tilläggsbudget I till statsbudgetenför budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 6 000 000 kr.
Statsrådet Wibble avslutar: Prop. 1991/92:25
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
besluta om anslag på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1991/92 och vidta åtgärder i enlighet med de förslag som föredragandenahar lagt fram.
Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutaratt genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anförtför de åtgärder och de ändamål som de har hemställt om.
Regeringen beslutar vidare att de anföranden som redovisas i under-protokollen och en sammanställning över de anslag som regeringen begärskall bifogas propositionen enligt följande:
Justitiedepartementet
Bilaga
1¶U trikesdepartementet
Bilaga
2¶F örsvarsdepartementet
Bilaga
3¶Socialdepartementet
Bilaga
4¶Kommunikationsdepartementet
Bilaga
5¶Finansdepartementet
Bilaga
6¶U tbildningsdeparte mentet
Bilaga
7 Jordbruksdepartementet
Bilaga
8 Arbetsmarknadsdepartementet
Bilaga
9 Bostadsdepartementet
Bilaga 10
Näringsdepartementet
Bilaga 11
Civildepartementet
Bilaga 12
Anslagsförteckning
Bilaga 13
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991
Föredragande: statsrådet af Ugglas
Bilaga 2
[1] D 2. Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandetI statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik anvisatsett reservationsanslag på 52 250 000 kr. Medlen avser täcka kostnaderför Radio Swedens programverksamhet och televerkets sändningskost-nader.
I sitt betänkande den 7 mars 1991 (1990/91:UU 14) behandlar utskottetbl.a. Sveriges Riksradios begäran om ersättning för ökade kostnaderjämte kostnader for fortsatta sändningar på baltiska språk. Avslutningsvisheter det att "Regeringen bör därför i tilläggsbudget återkomma medförslag till anvisning av 3 milj.kr. till Radio Sweden för sändningar påbaltiska språk under budgetåret 1991/92". I betänkandet tar man delsupp kostnadsökningar enligt Radio Swedens beräkningar på 1,5 milj.kr.utöver beviljat anslag för 1991/92, dels kostnader för fortsatta sändningarpå baltiska språk på 1,3 milj.kr. för år 1992.
I en skrivelse den 8 juli 1991 till utrikesdepartementet har RadioSweden preciserat medelsbehovet för fortsatta radiosändningar på baltiskaspråk under år 1992 till 1 105 000 kr.
De nya reglerna för mervärdeskatt innebär att teletjänster skall varaskattepliktiga till mervärdeskatt fr.o.m. år 1991. Det betyder att äventeleverkets verksamhet inom rundradioområdet blir skattepliktig och attkostnaderna ökat i motsvarande grad. Televerket anser att kompensationbör utgå för dessa kostnader, i likhet med vad som gäller annanmotsvarande verksamhet inom Sveriges Radio-koncernen.
De samlade merkostnaderna under åren 1990-1992 bedöms avteleverket uppgå till 9,13 milj.kr., varav kostnaderna för mervärdeskattnetto utgör 5,84 milj.kr. Merkostnaderna är av en sådan omfattning attverket vid utebliven kompensation kraftigt måste minska sitt åtagande vadgäller utsändning av Radio Swedens program.
Jag anser det angeläget att radiosändningama på baltiska språk kanfortsätta. Jag förordar därför att Radio Sweden kompenseras förkostnaderna för fortsatta sändningar på baltiska språk år 1992, dock ejför merkostnader utöver redan erhållen sedvanlig kostnadsersättning.Radio Sweden bör anvisas ett engångsanslag på 1 105 000 kr. för dennaverksamhet avseende budgetåret 1991/92. Med hänsyn till det ansträngdabudgetläget vill jag föreslå att beloppet finansieras från de medel somberäknas bli kvar av anslagsposten D 2.2 (Kompensation för prisutveck-ling) för budgetåret 1990/91.
Överskjutande medel på denna anslagspost bedöms av Radio Swedenoch kammarkollegiet komma att uppgå till ca 1,7 milj.kr. Sista utbetal-ning från anslagsposten D 2.2 (1990/91) beräknas ske under april månad1992 i samband med slutreglering av det indexberäknade anslaget tillRadio Sweden för budgetåret 1990/91 (kalenderåret 1991).
Jag förordar därutöver att televerket kompenseras för de kostnader somden nya mervärdeskatteplikten på teletjänster fört med sig. Regeringenbör därför anvisas ytterligare 2 625 000 kr. för verksamheten under år1991 samt ytterligare 3 042 000 kr. för verksamheten under år 1992 föratt täcka kostnader för mervärdeskatt.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
till Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet på tillläggs-budget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett reserva-tionsanslag på 6 772 000 kr.
För detta ändamål finns i statsbudgeten för innevarande budgetår uppförtett förslagsanslag på 3 750 000 kr.
Vid toppmötet i Paris i november 1990 antogs delvis nya riktlinjer fördet fortsatta europeiska samarbetet inom ESKs ram med tonvikt påbegreppen demokrati, fred och enhet. Som ett viktigt medel för att nådessa mål beslöt toppmötet att för första gången inrätta permanentastrukturer inom ESK-området, såväl i form av tre sekretariat i Prag,Wien och Warsawa som regelbundna toppmöten, utrikesministermötenoch ämbetsmannamöten inom ESKs ram. Denna institutionalisering avESKs arbete innebär kraftigt ökade möjligheter att bedriva ett kontinuer-ligt arbete för att befrämja säkerhet och samarbete i Europa. Vidare skallett kommunikationsnät mellan de deltagande staterna upprättas föröverföring av meddelanden i anslutning till överenskomna åtgärder på detmilitära området.
Bilaga 2
Kostnaderna för sekretariaten delas av medlemsländerna enligt enfördelningsnyckel. Den svenska bidragsandelen utgör för närvarande ca3,6%. Kostnaden för det första året beräknades ursprungligen uppgå tillca 2,5 milj, dollar eller ca 15,5 milj.kr., varav 500 000 kr. skulle fällapå Sverige. Det förslag till budget för kalenderåret 1992 som nuföreligger innebär en anslagshöjning på ca 35 %, varav huvuddelen är atthänföra till intensifierad mötesverksamhet. Jag förutser i denna del enmerutgiff på 700 000 kr.
ESKs kommunikationssystem väntas efter upphandling och installationbörja fungera i november 1991. Jag beräknar kostnaden under inne-varande budgetår till 700 000 kr.
Det obligatoriska bidraget till ESKs uppföljningsmöte i Helsingfors,som inleds i mars 1992, beräknas under budgetåret uppgå till ca 1,5milj.kr. Ca 800 000 kr. av detta belopp beräknas som merutgift iförhållande till normal ESK-verksamhet som den bedömdes vid tid-punkten för den ordinarie anslagsframställningen.
Mot bakgrund av vad som anförts ovan räknar jag nu med ytterligaremedelsbehov på 2,2 milj.kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
till Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) påtilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ettförslagsanslag på 2 200 000 kr.
Bilaga 2
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991
Föredragande: statsrådet Björck
Bilaga 3
I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik anvisatsett reservationsanslag på 6,8 milj. kr. Den ingående reservationen underanslaget uppgick till 3 247 300 kr.
Under budgetåret 1990/91 har utredningsverskamheten blivit meromfet-tande och kostnadskrävande än vad som förutsågs vid anslagsberäkningenhösten 1990. Det försvarsbeslut som tidigare förväntades fettas våren1991 har av flera skäl kommit att förskjutas ett år till våren 1992. Ettskäl härför var att vissa sakområden behövde ytterligare analyseras.Vidare har kompletteringspropositionens (prop. 1990/91:150) rationali-seringsinriktning, med ett sparbeting om 305 milj. kr. för försvarsdepar-tementets verksamhetsområde, ökat kravet på att tidigt analyseramöjligheterna till förändringar.
Av bland annat dessa skäl tillsattes flera nya utredningar under våren1991 för översyner inom totalförsvaret. Jag räknar nu med ett ytterligaremedelsbehov på ca 4,6 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
till Utredningar m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten förbudgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 4 600 000 kr.
I statsbudgeten för budgetåret 1991/92 har anvisats ett anslag om7,1 milj. kr. och ett bemyndigande om 420 000 kr. (prop. 1990/91:102,FöU 8, rskr. 285).
Från detta anslag finansieras bl.a. anskaffning och underhåll av särskildsignalskyddsmateriel för totalförsvarets civila del.
Överstyrelsen för civil beredskap hemställde i anslagsframställningenför budgetåret 1991/92 om ett bemyndigande om 23 milj. kr. Bemyndi-gandet avsågs i allt väsentligt utnyttjas för anskaffning av kryptoapparat302 för ledningsorganen inom den civila delen av totalförsvaret.
Med hänsyn till det ytterligare underlag som nu föreligger förordarjag att det begärda bemyndigandet ställs till överstyrelsens för civilberedskap disposition. Hänsyn bör emellertid tas till de bemyndigandenom 420 000 kr. under detta anslag och 2,5 milj.kr. under anslaget B 2.Arméförband: Anskaffning av materiel som riksdagen beviljat.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
bemyndiga regeringen att medge att beställningar av signalskydds-materiel får läggas ut inom en kostnadsram av 20 000 000 kr.
Bilaga 3
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991
Föredragande: statsrådet B. Westerbeig
Bilaga 4
Den 12 juni 1991 beslutade riksdagen att ett folkhälsoinstitut skulle in-rättas och att verksamheten skulle starta den 1 januari 1992(prop. 1990/91:175, SoU23, rskr. 376). En organisationskommitté hartillkallats för att utföra det förberedelsearbete som krävs inför starten avinstitutet. Kommittén inledde sitt arbete i september 1991 (dir. 1991:77).Det förberedelsearbete som skall utföras är omlättande och det har visatsig att den tidigare beslutade tidsplanen är alltför knapp för att arbetetskall kunna fullgöras på ett fullgott sätt. Bl.a. behöver samverkan medeller ett eventuellt inlemmande av vissa ytterligare verksamheter be-lysas, utöver vad som angetts i direktiven för organisationskommitténsarbete. Som exempel kan nämnas aids-delegationen och statens institutför psykosocial miljömedicin.
Vidare har det hittills bedrivna arbetet visat på behov av att belysafolkhälsoinstitutets roll för folkhälsoarbetet mer generellt än vad denuvarande direktiven ger utrymme för, vilket också kan komma att på-verka folkhälsoinstitutets organisation. Organisationskommittén börvidare i anslutning till beredningen av frågan om institutets placeringytterligare undersöka om det ur bl.a. verksamhetsmässiga och ekono-miska aspekter kan vara lämpligt med en samlokalisering av folkhälso-institutet med någon annan myndighet eller organisation. Jag anser detemellertid angeläget att vissa viktiga folkhälsoinsatser kan påbörjasunder innevarande budgetår. Kommittén bör därför initiera sådana.
Jag har för avsikt att senare föreslå regeringen att besluta om tilläggs-direktiv till organisationskommittén för folkhälsoinstitutet med dennainriktning.
Mot denna bakgrund föreslås att igångsättandet av folkhälsoinstitutetskjuts från den 1 januari 1992 till den 1 juli 1992. Medel för organisa-tionskommitténs arbete bör liksom hittills belasta reservationsanslagetE 19. Statens folkhälsoinstitut.
10 Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att senarelägga tidpunkten för folkhälsoinstitutets inrättande frånden 1 januari 1992 till den 1 juli 1992.
Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört på statsbudgeten förinnevarande budgetår. I samband med ombildning av statens hundskolatill ett aktiebolag föreslås en tillfällig anslagspost för innevarande bud-getår betecknad G 13. Medel för ombildning av statens hundskola tillaktiebolag.
I prop. 1991/92:7 om ombildning av statens hundskola till aktiebolaghar regeringen föreslagit riksdagen att hundskolan upphör som myndig-het och ombildas till aktiebolag snarast efter den 1 januari 1992, docksenast den 1 juli 1992.
En ombildning till aktiebolag omfattar en mängd detaljfrågor bl.a.kring den ekonomiska regleringen i samband med bolagsbildningen. Ipropositionen anges bl.a. att frågan om slutlig värdering av tillgångaroch skulder och om aktiekapitalets storlek inte kunnat slutligt beredas.Vidare behöver preciseras i vilken omfattning statliga medel behöveranslås för att täcka det negativa verkskapitalet. För att bereda dessa ochandra frågor inför bolagsbildningen beslutade regeringen den 12 septem-ber 1991 att tillkalla en organisationskommitté med uppgift att inledaoch under förbehåll av riksdagens godkännande av prop. 1991/92:7slutföra nödvändiga förberedelser inför ombildningen av statens hund-skola till aktiebolag.
Dåvarande statsråd angav i propositionen att han senare avsåg åter-komma till riksdagen i samband med tilläggsbudgeten med förslag angå-ende frågor om den ekonomiska regleringen av bolagsbildningen. Jagkommer därför i det följande att behandla frågan kring den ekonomiskaregleringen av bolagsbildningen samt om de medel jag bedömer kom-mer att behövas för ombildningen.
Bilaga 4
11 Jag föreslår följande principer för den ekonomiska regleringen i sam-band med bolagsbildningen. Staten överlåter på det nya bolaget delsstatens hundskolas tillgångar enligt den balansräkning som upprättas isamband med att myndigheten upphör, dels befintliga byggnader inomhundskolans område. För dessa tillgångar inklusive byggnader betalarbolaget till staten en köpeskilling som motsvarar det bokförda värdet.Staten erbjuder samtidigt bolaget ett lån på ett belopp motsvarandedenna köpeskilling.
Medel för ombildning av statens hundskola till aktiebolag beräknarjag preliminärt till 7 milj. kr. Dessa medel avser dels statens andel averforderligt aktiekapital, oiganisationskommitténs kostnader samt iövrigt kostnader för rekonstruktion av verksamheten och reglering avdet negativa verkskapitalet.
Jag förordar att den ekonomiska regleringen följer de principer jagangett. Slutliga beräkningar av hundskolans tillgångar och skulder före-ligger först sedan bokslut har upprättats i samband med myndighetensavveckling. Anvisade medel under förslagsanslaget G 13. bör därför ståtill regeringens förfogande och det bör ankomma på regeringen attbesluta om medlens närmare användning.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. godkänna de principer för den ekonomiska regleringen som jagförordat,
2. bemyndiga regeringen att vidta de åtgärder som behövs i sam-band med avvecklingen av myndigheten statens hundskola samt för attgenomföra förslaget om bildandet av ett aktiebolag,
3. till Medel för ombildning av statens hundskola till aktiebolag påtilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ettförslagsanslag på 7 000 000 kr.
Bilaga 4
12 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991
Föredragande: statsrådet Odell
Bilaga 5
Bakgrund
Transportrådet (TPR) inrättades den 1 januari 1980 som en följd av 1979års trafikpolitiska beslut. TPR har varit central förvaltningsmyndighet förfrågor rörande
- trafikplanering
- energihushållning inom transportområdet
- handikappanpassning av kollektiva färdmedel
- civil transportverksamhet under kriser och i krig
- riksfärdtjänsten
- statlig upphandling av viss persontrafik på järnvägar
- regionalpolitiskt transportstöd
- yrkestrafik och internationell vägtrafik samt
- ransonering av drivmedel.
Riksdagen fattade under våren beslut (prop. 1990/91:100, bil.8, TU18,rskr. 176) om att TPR skall avvecklas. Avvecklingen skall varagenomförd senast den 31 december 1991. Under andra halvåret av 1991överförs därför uppgifter och medel motsvarande 44 årsarbetskrafter frånTPR till andra myndigheter. TPR har tillsammans med mottagandemyndigheter ombesöijt dessa överföringar.
Under 1991 har också en departementspromemoria utarbetats (Ds1991:24). Författningsändringar i anledning av transportrådets avvecklingoch fortsatt avreglering av linjetrafiken med buss m.m. I promemorianbehandlas de ändringar av lagar som föranleds av avvecklingen.
Avvecklingen av TPR ombesöijs fram till den 31 december 1991 avmyndigheten själv. Efter denna tidpunkt återstår dock en del arbete medavvecklingen. Personalen på TPR har sagts upp under år 1991 vilketmedför att uppsägningstiden för personalen i vissa fall löper ut efter den
31 december 1991. Dessutom skall lokaler och utrustning avvecklas samtbokslut för TPR göras efter den 31 december 1991. Det innebär att detkommer att finnas behov av en öveigångsoiganisation för att slutföraavvecklingen. Jag avser därför att senare i dag föreslå regeringen att ensärskild utredare tillkallas med uppgift att fr.o.m. den 1 januari 1992slutföra avvecklingen av TPR.
Det awecklingsarbete som sker efter den 31 december 1991 och somutförs av utredaren medför vissa kostnader som inte har kunnat förutseseller varit möjliga att hänföra till TPRs ordinarie förvaltningsanslag förandra halvåret av år 1991. Dessa kostnader består till en stor del avlönekostnader för den personal som finns kvar på TPR. Övriga kostnaderär administrativa kostnader för avveckling av lokaler, materiel, avtalm.m. Med anledning härav föreslår jag att 3 201 000 kr. anvisas för attfullfölja avvecklingen av TPR.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
till Särskilda awecklingskostnader på tilläggsbudget I till statsbud-geten för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 3 201 000 kr.
Bakgrund
Vid import av fordon medges fordonsägaren i vissa fall dispens frånbilavgasförordningen (1987:586) av naturvårdsverket. Detsamma gällervid byte av motor för t.ex. rallybilar. I samband med registreringsbesikt-ning av sådana fordon har AB Svensk Bilprovning kontrollerat att aktuelldispensavgift betalats in till naturvårdsverket.
AB Svensk Bilprovning anser att det inte är bolagets uppgift attkontrollera dispensavgifter. Naturvårdsverket och trafiksäkerhetsverkethar därför kommit överens om att trafiksäkerhetsverket fr.o.m. den 1oktober 1990 skall administrera aktuella dispensavgifter. Skälet härför äratt trafiksäkerhetsverket har stor erfarenhet av registerhållning.
Trafiksäkerhetsverket har i en skrivelse den 3 mars 1990 hemställt attverket får avräkna de kostnader som uppstår för administrationen avdispensavgifter.
Enligt bilavgasförordningen (1987:586) får statens naturvårdsverk medgeundantag från föreskrifterna i nämnda förordning. När naturvårdsverketmeddelar undantag skall en dispensavgift tas ut.
Trafiksäkerhetsverket handhar i dag ett stort antal register. Jag seringen principiell invändning mot att trafiksäkerhetsverket även administ-rerar dispensavgiftema enligt bilavgasförordningen. Tvärtom anser jag
Bilaga 5
det vara en rationell lösning att tillvarata den kompetens som finns inomtrafiksäkerhetsverkets registerhållningsavdelning. Verket har beräknatadministrationskostnaden till för närvarande 10 kr. per ärende. Det börankomma på regeringen att fastställa med vilket belopp avräkning skallfå ske.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
godkänna att trafiksäkerhetsverket för administrationen av dispensav-gifter enligt bilavgasförordningen (1987:586) får avräkna sina kostnadermot dispensavgiftema och att regeringen får fastställa med vilketbelopp avräkning skall få ske.
Mitt förslag: Kollektivtrafiknämnden avskaffas från och med den1 januari 1992.
Bakgrunden till mitt förslag: Kollektivtrafiknämnden inrättades den1 juli 1978 på grundval av regeringens proposition (1977/78:92) omåtgärder för att förbättra lokal och regional kollektiv persontrafik, dens.k. trafikhuvudmannareformen (TU28, rskr. 364). Nämndens uppgiftregleras genom lagen (1978:440) om kollektivtrafiknämnd.
Uppgiften består i att fastställa ersättningen till utövaren av sådan trafiksom omfattas av lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektivpersontrafik. Föredragande departementschefen anförde i nämndaproposition att det inte kunde uteslutas att i vissa enskilda fäll enighetinte kunde uppnås om ersättningens storlek i samband med överens-kommelser mellan trafikföretag med eget linjetrafiktillstånd på en visssträcka och trafikhuvudmannen. Det fanns därför behov av ett smidigtfungerande system för prövning av ersättningen för trafikutövningen. Motbakgrund härav föreslogs ett prövningsförfärande i en särskild nämnd.
Riksdagsbeslutet innebar att i de fäll part anser att fortsatta förhand-lingar om de ekonomiska mellanhavandena inte längre är meningsfullaskall han kunna begära att ersättningsfrågan avgörs av kollektivtrafik-nämnden. Nämnden har sedan att -- på grundval av bl.a. det materialsom parterna redovisar — besluta om det ersättningsbelopp som skall utgåför trafiken i fråga under den avsedda perioden.
Kollektivtrafiknämnden består av ordförande och fyra andra ledamöter.För ledamöterna skall finnas ersättare. De årliga kostnaderna förnämndens verksamhet är 34 400 kr. Kostnaderna har utgått från anslagTransportrådet. Ledamöterna får därutöver ett visst belopp per samman-trädesdag.
Ledamöter och ersättare förordnas av regeringen för viss tid. Det nugällande förordnandet löper ut vid årsskiftet 1991—1992.
Skälen för mitt förslag: Inrättandet av kollektivtrafiknämnden skall ses
Bilaga 5
mot bakgrund av å ena sidan det ekonomiska och politiska ansvar förtrafikförsöijningen som genom 1978 års riksdagsbeslut lades påtrafikhuvudmännen, å andra sidan den ordning som då fanns medlinjetrafiktillstånd för trafikutövare. Det senare innebar att trafikutövareni regel hade ensamrätt på trafikering på en viss sträcka. Härigenom vartrafikhuvudmannen hänvisad till som regel endast en trafikutövare ochnågon möjlighet till anbudsupphandling fanns alltså inte.
Genom riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition(1984/85:168, TU30, rskr. 363) om rätt att driva lokal eller regionalkollektivtrafik på väg har trafikhuvudmännen fr.o.m. 1 juli 1989 rätt attdriva den trafik som omfattas av huvudmannaskapet utan krav pålinjetrafiktillstånd. Tidigare meddelade tillstånd upphörde därefter attgälla. Härigenom har möjliggjorts en marknadsmässig upphandling avtrafiken som i sin tur medfört inte obetydliga kostnadsbesparingar förtrafikhuvudmännen.
Trafikhuvudmännens rätt att bedriva linjetrafik utan tillstånd talar föratt tiden nu bör vara mogen att avskaffa kollektivtrafiknämnden. Dentvångssituation som trafikhuvudmannen tidigare kunde komma i underförhandlingarna om ersättningen för entreprenadtrafiken föreligger intelängre genom att ytterligare anbud kan infordras. Det har visserligenhävdats att i enstaka glesbygder skulle huvudmannen kunna vara hänvisadtill endast en trafikutövare som därigenom skulle befinna sig i något aven monopolsituation. Jag har emellertid svårt att se att en sådan situationens i teorin skulle kunna uppstå. I Sverige finns ca 1 600 bussföretag ochdet bör därför vara möjligt med anbudsupphandling även i glesbygder.Det faktum att kollektivtrafiknämnden inte haft ett enda ärende för beslutsedan 1 juli 1989 bekräftar detta.
Kollektivtrafiknämnden bör alltså avskaffas. En lämplig tidpunkt ärutgången av år 1991. Inom kommunikationsdepartementet har upprättatsett förslag till lag om upphävande av lagen (1978:440) om kollektivtrafik-nämnd. Förslaget bör fogas till protokollet som bilaga 3.1.
Jag hemställer att
riksdagen antar förslaget till lag om upphävande av lagen(1978:440) om kollektivtrafiknämnd.
Bakgrund
Riksdagen fattade under våren beslut (prop. 1990/91:100, bil. 8, TU 18,rskr. 176) om att transportrådet (TPR) skall avvecklas senast den 31december 1991. Samtidigt beslutades att ansvaret för funktionenTransporter inom den civila delen av totalförsvaret som tidigare åvilatTPR skulle överflyttas till överstyrelsen för civil beredskap (OCB).Regeringen fattade sedan beslut om att ansvarsfördelningen skullegenomföras den 1 september 1991. Ansvaret för funktionen Transporter
Bilaga 5
och ransonering av drivmedel inom regeringen är dock fortfarandeunderställt kommunikationsministern.
Samtidigt med denna förändring har också de medel for funktionenTransporter som tidigare anvisats som en engångsanvisning på transport-rådets förvaltningsanslag från och med innevarande budgetår i ställetanvisats som ett reservationsanslag under kommunikationsdepartemen-tets huvudtitel benämnt Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret.Det innebär att vissa överföringsmöjligheter mellan budgetåren somtidigare funnnits inte längre kvarstår.
Inom ansvaret för funktionen Transporter ingår bl.a. följande arbetsupp-gifter
- anskaffning av batteridrivna reservpumpar för att säkerställa driv-medelsförsörjningen vid elavbrott,
- anskaffning av materiel för skydd mot ABC-stridsmedel inomlandsvägstransportområdet,
- uppbyggnad av ett radiokommunikationsnät för att kunna ledalandsvägstransporter i kriser och i krig.
Dessutom har TPR haft ansvaret för ransonering av drivmedel.
Dessa åtgärder har redovisats i TPRs programplaner som använts somunderlag för de mål för beredskapen som festställs av riksdagen.
Till följd av beslutet under föregående riksdagsår om överförandet avansvaret för funktionen Transporter inom ramen för det civila försvaret,och den i samband härmed ändrade utformningen av medelsanvisningen,har endast en del av tidigare beslutade medel för budgetåret 1990/91kunnat användas. Det innebär att brister uppstått inom funktionenTransporter.
Beträffande drivmedelsförsöijningen har transportrådet haft ettregeringsuppdrag att utreda och lämna förslag till hur drivmedelsför-söijning vid elavbrott bör säkerställas. TPR har därför fastställt mål omhur detta bör ske. De medel som tidigare anvisats för att uppnå detta målunder budgetåret 1990/91 har endast delvis kunnat utnyttjas på grund avde ändrade ansvarsförhållanden som beskrivits ovan. Enligt min meningbör för detta ändamål anslås 620 000 kr.
Till följd av 1987 års försvarsbeslut har riksdagen också beslutat atttillfredsställande skydd mot ABC-stridsmedel skall byggas upp isamhället och att transportfunktionen härvid är en prioriterad funktion idetta avseende. De medel som hittills har tilldelats har använts för attanskaffe materielen. Beträffande de medel som inte har kunnat utnyttjasför budgetåret 1990/91 har avsikten varit att utbilda och informera omanvändningen av anskaffad materiel. För att en godtagbar beredskap skallfinnas bör utbildning och information ske. Enligt min mening bör fördetta ändamål anslås 400 000 kr.
Beträffande uppbyggnaden av ett radiokommunikationsnät har dettaskett i vaije län. Ett antal kompletterande uppgifter måste dock vidtas för
Bilaga 5
2 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 25
att näten skall fungera i samtliga län och för att de medel som hittillsinvesterats skall vara meningsfulla. Beträffande de medel som inte harkunnat utnyttjas för budgetåret 1990/91 har avsikten varit att vidta dessakompletterande åtgärder. Enligt min mening bör för detta ändamål anslåsytterligare 230 000 kr.
Regeringen har beslutat att ett ransoneringssystem skall vara såförberett att en ransonering skall kunna starta fyra veckor efter att ettregeringsbeslut har tagits om ransonering. Till följd av TPRs avvecklingär det nödvändigt att se över andra rutiner samt informationsskrifter ochransoneringshandlingar i enlighet med den nya ansvarsfördelningen.Enligt min mening bör för detta ändamål anslås ytterligare 730 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
till Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret på tilläggsbudgetI till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslagpå 1 980 000 kr.
I 1991 års budgetproposition meddelade jag att finansieringen av kost-naderna för Sveriges deltagande i EUMETSAT skulle beredas vidareinom regeringskansliet. Jag gör för närvarande bedömningen att det ärangeläget att Sverige fortsättningsvis är medlem i EUMETSAT-sam-arbetet. Jag föreslår att 20 milj.kr. avsätts för att täcka Sveriges bidragavseende år 1992. Jag avser att i 1992 års budgetproposition återkommamed en närmare redogörelse av konsekvenserna av ett fortsatt svensktmedlemskap i EUMETSAT.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
till Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut påtilläggsbudget I för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på20 000 000 kr.
Mot bakgrund av konjunkturutvecklingen beslöt den föregåenderegeringen att med medel från det särskilda anslaget tidigarelägga vissaproduktivitets- och sysselsättningsfrämjande infrastrukturinvesteringar ide regioner som inte tidigare fått del av de särskilda infrastrukturmedlen.Tidigareläggningen innefattade projekt som var särskilt ägnade att
Bilaga 5
förbättra den samhälleliga produktiviteten och som hade ett sambandmed de beslut om investeringar i infrastrukturen som tidigare tagits mensom också kunde ge en relativt snabb sysselsättningseffekt.
Inom vägområdet tidigarelades projekt för 1 270 milj.kr. i 14 län medmedel från sjätte huvudtitelns reservationsanslag Investeringar i trafikensinfrastruktur.
Inom järnvägsområdet tidigarelades projekt för 280 milj.kr. i 8 länmed medel från anslaget Investeringar i trafikens infrastruktur.
Telekommunikationer har stor betydelse för möjligheterna att uppnåregional balans och likartade produktionsbetingelser i olika delar avlandet.
För att höja kvaliteten och kapaciteten i delar av telenätet uppdrogs åtteleverket att förbereda en tidigareläggning av projekt för ca 80 milj.kr.i Karlstad, Gävle, Sundsvalls och Östersunds teleområden. Projekteninnebär i huvudsak en modernisering av telenätet genom AXE-utbyggnadoch optokabeldragning.
Luftfarten är av dokumenterat central betydelse för de regioner i landetsom har längst till marknader och befolkningscentra.
Inom flygsektorn finns projekt för 29 milj.kr. vid luftfartsverkets flyg-platser i Östersund, Umeå och Kiruna förberedda för tidigareläggning.Projekten avser kapacitetshöjande åtgärder beträffande banor, drifts- ochstationsbyggnader.
Vidare tillsattes en förhandlingsman med uppgift att förhandla medLycksele och Vilhelmina kommuner i Västerbottens län och Arvidsjaurskommun i Norrbottens län om statlig medverkan vid utbyggnader av dekommunala flygplatserna i dessa kommuner. Utbyggnaderna avser enförlängning av banorna i Lycksele och Vilhelmina och uppförande av enhangar i Arvidsjaur. De statliga insatserna beräknas högst komma attuppgå till 44 milj.kr.
För projekten inom tele- och luftfartssektorerna finns emellertid ingenfinansiering. För att tidigareläggningama skall kunna realiseras behövsdärför ett särskilt anslag på sammanlagt 153 milj.kr.
Den negativa konjunkturutvecklingen visar fortfarande inga tecken tillatt vända och antalet arbetslösa fortsätter att öka. Regeringen har gjortbedömningen att ytterligare satsningar på tillväxt- och sysselsättnings-främjande åtgärder är nödvändiga. Regeringen har därför för avsikt attuppdra åt vägverket och banverket att tidigarelägga investeringar ochandra åtgärder inom väg- och järnvägsområdet för 1 347 milj.kr.
Inom vägområdet innebär tidigareläggningen dels att brobyggen inomramen för det av riksdagen tidigare beslutade programmet för bärighets-höjande åtgärder som avser främst vägar i norra Sverige kan komma tillutförande tidigare än planerat, dels att broar, främst i mellersta och södraSverige, som inte omfattas av detta program kan förstärkas och för-bättras. Tidigareläggningen innebär vidare att ett antal större objekt,främst på viktiga delar av riksvägnätet, kan tidigareläggas, bl.a. påeuropavägar och andra nationella vägar av stor betydelse för person- ochgodstransporter. Denna åtgärd är i linje med riksdagens beslut om attsatsa på ett nationellt vägnät av särskild betydelse och uppfyller sam-
Bilaga 5
tidigt vissa av de målsättningar som regeringen angett i regerings-deklarationen. Omfattningen av dessa åtgärder inom vägområdet beräknastill 984 milj.kr.
Åtgärderna inom järnvägsområdet koncentreras till en tidigareläggningav arbetet med att anpassa södra stambanan för den kommande snabb-tågstrafiken. Sammanlagt tidigareläggs objekt för 263 milj.kr.
I syfte att ge rådrum för att pröva framtiden för trafiken på inlands-banan har regeringen för avsikt att möjliggöra persontrafik på bananunder en period av ett år. För att underlätta en trafikstart har en särskildutredare tillkallats. Utredarens uppgift är att förbereda och lägga framförslag till när och i vilken omfattning trafiken kan återupptas. Iutredarens uppdrag ingår även att upphandla såväl trafik som underhåll.Regeringen bör utverka riksdagens bemyndigande att slutligt godkännaen sådan uppgörelse inom en kostnadsram av 100 milj.kr. Jag föreslår attdessa medel anslås inom ramen för de sysselsättningsfrämjande åtgärdersom jag tidigare redogjort för.
Enligt den dåvarande regeringens beslut skall väg- och jämvägsåt-gärdema som beslutades den 5 september 1991 betalas från sjätte huvud-titelns reservationsanslag Investeringar i trafikens infrastruktur. För deprojekt som är hänförliga till riksvägplan, bärighetsplan och åtgärder ijärnvägens stomnät skall vägverket resp, banverket till anslaget återbetaladet belopp som utgått för tidigareläggning när medel finns tillgängliga ienlighet med nu gällande planer.
För tidigareläggning av tele- och luftfartinvesteringama behövs somtidigare redovisats ett särskilt anslag. Utgångspunkten är att televerketoch luftfartsverket skall återbetala det belopp de erhållit för tidigare-läggning, med avdrag för tidigareläggningskostnader, vid den tidpunktnär projektet planenligt skulle ha kommit till stånd. I fråga om bidragettill vissa kommunala flygplatser kommer återbetalning inte att bli aktuell.
Den totala kostnaden för dessa ändamål kan beräknas till 153 milj.kr.varav ca 100 milj.kr. kan beräknas bli återbetalda vid en senare tidpunkt.Jag förordar att anslag för tidigareläggning begärs av riksdagen så attprojekten kan genomföras.
Regeringens förslag innebär kostnader för väg- och jämvägsin-vesteringar samt för trafik- och underhåll av inlandsbanan på 1 347milj.kr. Dessa kostnader bör liksom kostnaderna för åtgärder inom tele-och luftfärtsområdet belasta ett nyinrättat reservationsanslag K 2. Vissaproduktivitets- och sysselsättningsfrämjande åtgärder inom kommunik-ationsdepartementets område.
Bilaga 5
20 Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. besluta att persontrafiken på inlandsbanan skall återupptas i en-lighet med de riktlinjer jag anfört i det föregående,
2. till Vissa produktivitets- och sysselsättningsfrämjande åtgärderinom kommunikationsdepartementets område på tilläggsbudget I tillstatsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på
1 500 000 000 kr.
Bilaga 5
21 Förslag till
Bilaga 3.1
Härigenom forskrivs att lagen (1978:440) om kollektivtrafiknämnd skallupphöra att gälla vid utgången av år 1991.
Bilaga 5
22 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991
Föredragande: statsrådet Wibble
Bilaga 6
Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten förinnevarande budgetår.
Det rådande sysselsättningsläget under vintern och våren 1992 gör detnödvändigt att tidigarelägga statliga investeringar och anläggningsarbetenm.m. Jag har under anslaget beräknat medel för bl.a. tidigarelagt under-håll av statliga fastigheter, tidigareläggning av vissa byggnadsprojektsamt mindre kompletteringar av byggnadsanknuten inredning och utrust-ning. Utöver gällande treårsplan för investeringar föreslår jag att följandestörre byggnadsobjekt över 50 milj. kr. skall tidigareläggas, nämligen ennybyggnad för beteendevetenskapligt centrum vid universitetet i Umeåom 77 milj, kr., en tillbyggnad för statens lantmäteriverk i Gävle för55 milj. kr. samt en nybyggnad av polishus i Gällivare för 56 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. utöka treårsplanen för investeringar m.m. i enlighet med vad jagförordat,
2. till Vissa investeringar m.m. på tilläggsbudget I till stats-budgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på950 000 000 kr.
Genom markbyte år 1868 mellan staten å ena sidan och Västerås stad åden andra sidan förvärvade staden två tomter av staten. I avtalet ommarkbytet föreskrevs på det sätt riksdagen hade beslutat, att tomternaskulle överlåtas på staden för all framtid mot villkor att de användes tillanläggande av en stadsträdgård eller promenadplats för allmänheten, men
inte till bebyggande. Tomtema utgör numera en del av stadsparken iVästerås.
Västerås kommun vill uppföra en sommarservering på den mark somkommunen förvärvade genom det nämnda markbytet. Kommunen hardärför hos regeringen hemställt att det i avtalet föreskrivna villkoret attmarken inte får bebyggas upphävs eller i vart fall att en sommarserveringfår uppföras utan hinder av detta villkor.
Det bör vara en uppgift för regeringen eller den myndighet somregeringen bestämmer att för staten ta ställning till frågor om avsteg fråndet angivna avtalsvillkoret om markanvändning och bebyggelse. För attlösa upp den bindning med riksdagen som följer av 1868 års riksdagsbe-slut behövs ett nytt beslut av riksdagen.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att godkänna attregeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medgeavsteg från det villkor om markanvändning och bebyggelse som ställdesupp i avtalet om markbyte år 1868 mellan staten och Västerås stad.
Riksdagen har bemyndigat regeringen att disponera en rörlig kredit iriksgäldskontoret uppgående till 400 milj.kr., avsedd att ställas tillförfogande för myndigheter som bedriver uppdragsverksamhet (prop.1990/91:150 bil.1:1, FiU30, rskr. 386). Regeringen har bemyndigat ettstort antal uppdragsmyndigheter att disponera krediter inom denna ramoch utrymmet är i det närmaste fullt utnyttjat. Regeringen behöver hand-lingsutrymme för den händelse ytterligare behov av rörlig kredit tillmyndigheter som bedriver uppdragsverksamhet uppstår under inne-varande budgetår. Jag föreslår därför att regeringen föreslår riksdagen attbemyndiga regeringen att disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoretuppgående till 450 milj.kr., avsedd att ställas till förfogande för myndig-heter som bedriver uppdragsverksamhet.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att bemyndiga regeringen att för myndigheter med uppdragsverk-samhet disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 450 milj.kr.
Bilaga 6
24 Prop. 1991/92:25
Bilaga 7
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991
Föredragande: statsrådet Unckel vad avser p. 2, 3, och 6, statstrådet Askvad avser p. 1, statsrådet Friggebo vad avser p. 4 och 5
o
För att bemöta ungdomsarbetslösheten har den dåvarande regeringenden 29 augusti 1991 beslutat att lämna särskilt statsbidrag under budget-året 1991/92 dels för informationsinsatser om utbildningsmöjligheter för16-19-åringar som varken är i utbildning eller arbete, dels för kostnaderför anordnande av ett tredje utbildningsår för arbetslösa 18-19-åringar ikommunen med avslutad tvåårig gymnasieskola och för anordnande avutbildning i gymnasieskolan eller komvux för arbetslösa 18-19-åringarutan avslutad tvåårig gymnasieskola.
För informationsinsatserna beräknades 20 milj.kr. och för utbild-ningskostnaderna 100 milj.kr. Statens skolverk fick i uppdrag att ut-betala medlen till kommunerna från det under åttonde huvudtitelnuppförda förslagsanslaget B 8. Bidrag till driften av det kommunala off-entliga skolväsendet.
Förslag om ytterligare resurser för komvux
Mitt förslag: En tillfällig utökning av möjligheterna att erbjudakomvux görs i en omfattning motsvarande 5 000 heltidsplatserunder vårterminen 1992.
För ändamålet beräknas 50 milj. kr. i extra statsbidrag under budgetåret1991/92.
Skälen för mitt förslag: I rådande sysselsättningsläge är ökade möjlig-heter till vuxenutbildning en viktig insats. Genom att delta i utbildningkan den som är arbetslös, ofrivilligt deltidssysselsatt eller i övrigt har enosäker ställning på arbetsmarknaden öka sina möjligheter att få ett fastarbete. Jag räknar med att det finns ett starkt intresse i alla kommuner
för att skapa utbildningsmöjligheter för dem av kommunens invånare,som befinner sig i en sådan situation.
Den nu föreslagna tillfälliga utökningen av komvux skall avse kurserpå heltid eller minst halvtid. Rekryteringen skall främst avse kurser somger de studerande fördjupade eller breddade kunskaper i det egna yrketeller en höjning av deras språkliga kompetens i svenska och i modernafrämmande språk. Inom komvux finns åtskilliga kurser som kan er-bjudas i detta syfte. Statens skolverk har också rätt att fastställa ytterliga-re kursplaner för särskilda yrkesinriktade kurser.
Det bör ankomma på regeringen att föreskriva hur denna tillfälligasatsning får fördelas mellan kommunerna.
Jag har beräknat de totala kostnaderna inkl, studiemedel för en sats-ning av detta slag till ca 67 milj, kr., varav 50 milj. kr. för ett statligt fi-nansiellt stöd med 10 000 kr./heltidsplats till kommunerna för kostnad-erna för 5 000 utbildningsplatser i komvux under vårterminen 1992.
Utbildningskostnaderna, 50 milj, kr., bör anvisas på tilläggsbudgetunder anslaget B 8. Bidrag till driften av det kommunala offentliga skol-väsendet.
Bilaga 7
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
till Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendetpå tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisaförslagsanslag på 50 000 000 kr.
Mitt forslag: Antalet platser i grundläggande högskoleutbildningökas med 2 000 fr.o.m. vårterminen 1992. 20 950 000 kr. anvisasunder budgetåret 1991/92 för utbildningskostnaderna och5 400 000 kr. till kostnader för lokaler, inredning och utrust-ning.
En långsiktig förstärkning och utbyggnad av högskoleutbildningen börgenomföras under 1990-talet. I regeringsdeklarationen i oktober detta årangav regeringen att, som ett led i en sådan utveckling, antalet platservid universitet och högskolor bör öka redan våren 1992.
Även det rådande sysselsättningsläget gör åtgärder inom utbildnings-området angelägna. Chefen för arbetsmarknadsdepartmentet kommer
senare i dag att föreslå att de arbetsmarknadspolitiska insatserna skallförstärkas. Den permanenta utökning av platsantalet inom högskolansom jag föreslår, tillsammans med de byggnadsåtgärder inom högskolansområde som chefen för finansdepartementet tidigare i dag föreslagit,kommer att bidra till att underlätta det akuta läget på arbetsmarknaden.
Sammanlagt kan enligt min bedömning antalet högskoleplatser ökasmed ytterligare 2 000 platser våren 1992. Platserna bör, med hänsyn tillden begränsade planeringstiden, beräknas under anslaget för lokala ochindividuella linjer samt fristående kurser (LIF- anslaget), vilket ger hög-skolorna större handlingsfrihet.
Huvuddelen av den nya platserna bör avse de mindre högskolorna.De av mig föreslagna ökningarna bör fördelas på högskoleenheter enligtnedanstående tabell.
Bilaga 7
Ökningåpl
tusentals kr.
1991/92
Universitetet i Stockholm
1 571
Högskoleutbildning på Gotland
314 Universitetet i Uppsala
1 047
Högskolan i Eskilstuna/Västerås
629 Högskolan i Falun/Borlänge
629 Högskolan i Gävle/Sandviken
629 Högskolan i Örebro
996 Universitetet i Linköping
1 571
Högskolan i Jönköping
629 Universitetet i Lund
1 047
Högskolan i Halmstad
785 Högskolan i Kalmar
524 Högskolan i Karlskrona/Ronneby
943 Högskolan i Kristianstad
629 Högskolan i Växjö
1 047
Universitetet i Göteborg
1 047
Högskolan i Borås
524 Högskolan i Karlstad
1 047
Högskolan i Skövde
943 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
733 Universitetet i Umeå
1 047
Högskolan i Luleå
1 047
Högskolan i Sundsvall/Härnösand
629 Högskolan i Östersund
943 Summa
2 000
20 950
27 De medeisförstärkningar jag angivit avser första halvårets kostnader förden föreslagna utbyggnaden, exklusive mervärdeskatt. Jag avser att före-slå regeringen att i 1992 års budgetproposition beräkna medel även förandra halvårets kostnader. Min avsikt är att antalet platser fortsättnings-vis skall ligga på denna höga nivå.
Den av mig förordade utbyggnaden av högskolan beräknas medföraen ökning av statens kostnader för studiemedel med ca 13 milj. kr. un-der 1991/92 och med 26 milj. kr. som helårseffekt.
Lokal-, inrednings- och utrustningskostnaderna bedöms uppgå till to-talt 10,8 milj, kr., varav 5,4 milj. kr. under 1991/92. Jag återkommer se-nare i dag till den anslagsmässiga hanteringen av dessa kostnader.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. öka planeringsramarna för lokala och individuella linjersamt fristående kurser under budgetåret 1991/92 (UbU1990/91:12) i enlighet med vad jag nu föreslagit,
2. till Lokala och individuella linjer samt fristående kurser påtilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ettreservationsanslag på 20 950 000 kr.
Bilaga 7
Medel för kostnader för planering och genomförande av svensk polar-forskningsverksamhet anvisas under förevarande anslag som disponerasav polarforskningssekretariatet. Tyngdpunkten ligger innevarande plan-eringsperiod på forskning i Arktis och i år genomförs en stor expeditioni Norra Ishavet med isbrytaren Oden. Detta innebär att huvuddelen avutgifterna i form av fartyg, drivmedel och utrustning kommer att fallapå budgetåret 1991/92.
Polarforskningssekretariatet har därför anhållit om att få disponeraytterligare 14 milj. kr. budgetåret 1991/92.
Jag biträder förslaget. Detta kommer att beaktas vid medelsanvisning-en till polarforskningssekretariatet för budgetåret 1992/93.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
till Polarforskning på tilläggsbudget I till statsbudgeten för bud-getåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 14 000 000 kr.
28 Prop. 1991/92:25
Bilaga 7
Under denna rubrik finns på statsbudgeten för innevarande budgetåruppfört ett reservationsanslag på 92 776 000 kr.
Från anslaget utgår bl.a. statsbidrag till vård av kulturhistoriskt vär-defull bebyggelse. Också kostnaderna för de kulturminnen m.m. somriksantikvarieämbetet förvaltar för statens räkning betalas från anslaget.
Föredragandens överväganden
De olika förslagen om anslag på tilläggsbudget I för budgetåret 1991/92innebär bl.a. att en kraftfull satsning bör göras på sysselsättningsskapan-de åtgärder. Såsom ett led i denna bör anslaget för kulturmiljövård för-stärkas engångsvis med 50 milj. kr. under budgetåret för investerings-arbeten avseende viktiga kulturminnen och fornminnesplatser, som be-höver rustas upp. Behovet av sådana åtgärder är stort. Det är därför po-sitivt att ett antal sådana investeringar genom en samordning med ar-betsmarknadspolitiken kan komma till stånd tidigare än vad som annarshade varit möjligt.
Riksantikvarieämbetet har som underlag till regeringens förslag pre-senterat ett program över angelägna investeringsobjekt, spridda över lan-det. Huvuddelen av objekten utgörs av kulturminnen som är av intresseför allmännheten och som därför också har betydelse för turismen.Samtidigt är det till övervägande del fråga om byggnader och anlägg-ningar, såsom ruiner, industriminnen och fornminnesplatser, där detinte finns någon ägare som utöver det allmänna kan ta ansvaret för debevarandeåtgärder som krävs.
Från sysselsättningssynpunkt har programmet fördelen att det germöjlighet att erbjuda främst byggnadsarbetare sysselsättning på ävenmindre orter där investeringarna annars är måttliga. Jag utgår ifrån attockså de regionala sysselsättningsbehoven kommer att vägas in i riks-antikvarieämbetes slutliga urval av projekt. Avsikten är att skapa syssel-sättning redan under vintern 1991/92.
Jag vill i sammanhanget nämna att statsrådet Lundgrens senare den-na dag avser att föreslå att elfte huvudtitelns anslag Stöd till icke-statligakullurlokaler ges en engångsvis förstärkning. Också denna förstärkningmotiveras av sysselsättningsskäl men innebär givetvis att ett antal kultur-politiskt angelägna investeringar i kulturlokaler kan genomföras.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
till Kulturmiljövård på tilläggsbudget I till statsbudgeten förbudgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 50 000 000 kr.
29 Statens konstmuseer har i skrivelser den 2 maj och den 10 september
1991 anmält att nationalmuseet avser att fira museets 200-årsjubileum år
1992 med bl.a. följande tre arrangemang.
En Carl Larsson-utställning anordnas i samarbete med Göteborgskonstmuseum. Utställningen, som visas på nationalmuseet i Stockholmunder våren 1992 och därefter på Göteborgs konstmuseum, omfattarverk tillhöriga staten (nationalmuseet, Zornsamlingarna, kungl. biblio-teket, vissa universitet m.fl.) och Göteborgs kommun samt ett stort antalandra långivare. Det sammanlagda värdet på de verk som ingår i utställ-ningen uppgår till ca 389 milj. kr. Därav avser ca 100 milj. kr. verk istatlig ägo, 48 milj. kr. verk tillhöriga Göteborgs kommun, 191 milj. kr.verk i annan svensk ägo och 50 milj. kr. verk som lånas in från utland-et.
En vandringsutställning med verk ur nationalmuseets samling avsvenskt 1700-talsmåleri visas hos ett antal länsmuseer. Verkens samladevärde beräknas till 25 milj. kr.
En "Nationalmuseidag" anordnas den 18 oktober 1992 på ett tjugotalplatser i landet. Detta innebär att museet till varje ort skickar ut ettframstående verk ur samlingarna tillsammans med en intendent, somhåller en föreläsning kring verket. Det samlade värdet på de utsändaverken beräknas till 22,5 milj. kr.
Statens konstmuseer har anhållit att regeringen ställer garanti föreventuell skada på eller förlust av föremål, som används i samband medde nämnda evenemangen. Statens kulturråd har tillstyrkt den begärdagarantin.
Föredragandens överväganden
Genom ett riksdagsbeslut år 1976 (prop. 1975/76:125 s. 24-25, KrU 39,rskr 305) fick regeringen ett allmänt bemyndigande att vid behov ställastatlig garanti för ersättning vid skada på eller förlust av föremål i ut-ländsk ägo, som lånas in för utställning vid statliga museer. Uppkom-mande ersättningskostnader belastar anslaget Oförutsedda utgifter. Någonsådan kostnad har inte aktualiserats under de 15 år som systemet harfungerat.
Riksdagens allmänna bemyndigande avser endast föremål som destatliga museerna lånar in från utlandet. Statens konstmuseer har nu an-hållit att staten tar ansvar för ett stort antal konstföremål, varav de flestaär svenskägda, i samband med en planerad utställningsverksamhet inomlandet som ett led i nationalmuseets 200-årsjubileum.
Statens konstmuseers framställning omfattar tre skilda slag av statligtansvarstagande. För det första begärs att staten skall ställa ekonomisk ga-ranti för verk som nationalmuseet lånar in till den planerade CarlLarsson-utställningen från långivare i Sverige och utomlands. För det
Bilaga 7
andra skall den statliga garantin, i tillämpliga delar, gälla även underden tid Carl Larsson-utställningen visas på Göteborgs konstmuseum.För det tredje skall staten själv stå risken för eventuell skada på ellerförlust av statligt ägda föremål som sänds ut i samband med de aktuellajubileumsarrangemangen.
För de verk av Carl Larsson, värderade till drygt 50 milj, kr., som av-ses lånas in från utlandet, har regeringen den 17 oktober 1991 meddelatsedvanlig garanti. Det sammanlagda värdet på de svenskägda verk somkommer att visas i de tre aktuella sammanhangen uppgår, enligt för-teckningar som bilagts statens konstmuseers framställning, till 387 milj,kr., varav 148 milj. kr. avser verk i statlig ägo. Med hänsyn till de storavärden det här gäller bör frågan om statens ansvarstagande för desvenskägda verken underställas riksdagens prövning.
Vad avser de föremål ur svenska icke-statliga samlingar som kommeratt lånas in till Carl Larsson-utställningen begärs samma typ av ersätt-ningsgaranti, som regeringen tidigare har lämnat för de utländska inlå-nen. Jag finner det rimligt att garanti medges även för de svenska lånenoch att garantin omfattar visningen såväl på nationalmuseet som påGöteborgs konstmuseum.
Staten förutsätts härutöver själv stå risken för skada på eller förlustav statligt ägda verk i samband med visning på icke-statliga museer. Detvanliga i sådana fall är att låntagaren blir ersättningsskyldig om verketskadas eller förkommer. Flär handlar det emellertid om ett samarbetemellan nationalmuseet, Göteborgs konstmuseum och ett antal länsmu-seer i syfte att uppmärksamma nationalmuseets 200-årsjubileum. Det ärett samarbete som har tillkommit på nationalmuseets initiativ och därnationalmuseet står som huvudproducent. Med hänsyn till dessa om-ständigheter finner jag det naturligt att staten tar på sig skade- ochförlustrisken vad gäller de statsägda föremålen.
När ersättningsgaranti lämnas till svenska långivare bör garantin, ienlighet med vad som redan gäller vid lån från utlandet, förses med för-behåll om 50 procents reduktion vid s.k. force majeure. Vidare bör stat-en förbehålla sig rätten att resa ersättningsanspråk gentemot Göteborgskonstmuseum och berörda länsmuseer i fall där skada på eller förlust avstatlig eller inlånad egendom har vållats uppsåtligen eller genom grovoaktsamhet från museernas sida. Det bör vara ett villkor för statens åta-ganden att museerna tillhandahåller säkerhetsanordningar enligt dekrav som internationell museipraxis uppställer i dylika sammanhang.Statens konstmuseer bör svara för bedömningen av vad som skall ansestillfredsställande säkerhetsanordningar. 1 detta sammanhang vill jagerinra om regeringens tidigare uttalanden (prop. 1989/90:100 bil. 10 s.394 och prop. 1990/91:125 bil. 4 s. 21) om möjligheterna för museernaatt vid större tillfälliga utställningar anpassa entréavgifterna bl.a. till be-hovet av särskilda bevakningsinsatser.
Bilaga 7
31 Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. medge att staten, med förbehåll om 50 procents reduktionvid force majeure och regressrätt vid skada eller förlust som vållasuppsåtligen eller av grov oaktsamhet, garanterar värdet av de före-mål som lånas in från icke-statliga långivare i Sverige för CarlLarsson-utställningen på nationalmuseet och Göteborgs konstmu-seum,
2. besluta att eventuell ersättning vid skada på eller förlust avföremål som omfattas av garantiåtagandet betalas ur förslagsansla-get Oförutsedda utgifter,
3. medge att staten avstår från ersättning från Göteborgs konst-museum och berörda länsmuseer vid eventuell skada på eller för-lust av statlig egendom som visas hos dem i samband med arrang-emang avseende nationalmuseets 200-årsjubileum, dock med un-dantag för skada eller förlust som vållas uppsåtligen eller av grovoaktsamhet.
De av mig i det föregående förordade förstärkningarna av grundlägg-ande högskoleutbildning kommer att föranleda behov av lokaler, inred-ning och utrustning. Jag beräknar kostnaderna härför till 10,8 milj. kr.varav 5,4 milj. kr. kommer att behövas redan under innevarandebudgetår. Det får ankomma på regeringen att fördela dessa medel på oli-ka högskoleenheter. I avvaktan härpå bör 5 400 000 kr. begäras på till-äggsbudget under detta anslag.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheternam.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92anvisa ett reservationsanslag på 5 400 000 kr.
Bilaga 7
32 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991
Föredragande: statsrådet Olsson
Bilaga 8
På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrikanvisats 5 837 752 000 kr.
Mitt förslag:Under budgetåret 1991/92 skall ett belopp på 1 678,5milj.kr. tillföras jordbruket. Av dessa medel skall 200 milj.kr.användas för att avbetala den räntefria kredit som staten ställt tillförfogande för finansiering av exportkostnadema för 1990 års skörd.Resterande belopp skall i huvudsak tillföras jordbruket i form av ettbidrag per djur av olika slag eller per hektar av olika grödor.Medlen skall anvisas över statsbudgeten. Den av riksdagen beslutadehöjningen av ersättningen till jordbruket i norra Sverige, 87 milj.kr.,skall liksom höjningarna för budgetåren 1989/90 och 1990/91 ocksåi huvudsak utbetalas som ett bidrag per djur eller per hektar av olikagrödor.
Det bör ankomma på regeringen att fastställa den definitivafördelningen av beloppen på olika djurslag och grödor m.m. efterförslag från statens jordbruksverk.
Skälen för mitt förslag: Riksdagen beslutade våren 1989 att 1 170milj.kr. skulle tillföras jordbruket under regleringsåret 1989/90 somkompensation för kostnadsökningar m.m. Till följd av en överenskom-melse i GATT i april 1989, som bl.a. innebar att stödprisema tilljordbruket inte skulle höjas fram till dess att förhandlingarna avslutats,beslutades att den ökade ersättningen till jordbruket i huvudsak skullelämnas genom ett bidrag per djur av olika slag eller per hektar av olikagrödor i stället för i form av gränsskyddshöjningar. För regleringsåret1990/91 konstaterade riksdagen att stöd och stimulansåtgärderna för dettaår gav ett bättre utbyte för spannmålsproducenterna än för mjölkprodu-
3 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 25
centema. Riksdagen beslutade därför att ett belopp på 600 milj.kr. utöverde 1 170 milj.kr. skulle tillföras jordbruket i form av ett bidrag per ko.Med stöd av tidigare beslut har jordbruket bruket av dessa medel, 1 770milj.kr., tillförts 56,5 milj.kr. genom höjda priser, resterande medel hari huvudsak utbetalats som ett bidrag per ko m.m. Därutöver harjordbruket tillförts 730 milj.kr. som en del av inkomststödet förbudgetåret 1990/91. Det totala beloppet uppgår alltså till 2,5 miljarderkronor.
Riksdagen beslutade våren 1991 (prop. 1990/91:191, JoU31, rskr. 365)att 555 milj.kr. av nämnda 2,5 miljarder kronor skulle användas för attbetala av den rörliga kredit som finansierar 1990 års spannmålsexport,att 60 milj.kr. tillförs skördeskadefonden och att 100 milj.kr. används föratt höja ramen för anläggningsstödet. Enligt riksdagens beslut börresterande medel kunna tillföras jordbruket på i princip samma sätt underbudgetåret 1991/92 som under föregående år, dvs i huvudsak i form avdjurbidrag, och utbetalas under år 1991, allt under förutsättning att defortsatta GATT-förhandlingama inte motiverar förändringar i nuvarandesystem.
Eftersom GATT-förhandlingama under år 1991 inte beräknas leda tillsådana resultat att de bör föranleda några förändringar av nuvarandesystem för utbetalning av ersättningen till jordbruket budgetåret 1991/92,föreslår jag att bidrag per djur eller per hektar av olika grödor börutbetalas även detta år. Av totalbeloppet bör även detta budgetår 56,5milj.kr. tillföras jordbruket genom att de tidigare beslutade prishöj-ningarna ligger kvar. Med hänsyn till det allmänna behovet av en stramekonomisk politik bör härutöver en besparing på 50 milj.kr. göras, vilketinnebär att budgetbelastningen uppgår till 1 678,5 milj.kr. för budgetåret1991/92. Av dessa medel bör 200 milj.kr. disponeras för en ytterligareavbetalning av den räntefria kredit som staten ställt till förfogande förfinansiering av exportkostnadema för 1990 års skörd. Detta innebär attden särskilda höjning av prisregleringsavgiften på handelsgödsel ochbekämpningsmedel som vidtogs för att finansiera dessa kostnader kanreduceras ytterligare den 1 juli 1992.
Föregående års utbetalning av bidrag bör utgöra en utgångspunkt vidfördelningen av totalbeloppet på olika produktionsgrenar. Det börankomma på regeringen att fastställa grunderna för och fördelningen avtotalbeloppet. Jag har för avsikt att föreslå regeringen att ge statensjordbruksverk i uppdrag att, efter hörande av näringen, lämna förslag tillfördelning.
Till följd av nämnda överenskommelse i GATT har även dehöjningar av stödet till jordbruket i norra Sverige som beslutats förbudgetåren 1989/90 och 1990/91 betalats ut i form av ett bidrag per djureller per hektar av olika grödor. Dessa belopp uppgår totalt till 137,3milj.kr. Riksdagen beslutade våren 1991 att höja ersättningen tilljordbruket i norra Sverige med 87 milj.kr. under budgetåret 1991/92(prop. 1990/91:99, JoU27, rskr. 276). Även dessa medel bör under
Bilaga 8
budgetåret 1991/92 tillföras jordbruket i form av ett bidrag per djur ellerper hektar av olika grödor. Jag avser att föreslå regeringen att ge statensjordbruksverk i uppdrag att utifrån de principer som anges i riksdags-beslutet och tidigare fördelningar av norrlandsstödet lämna förslag tillfördelning av beloppet på olika produktionsgrenar. Det bör ankomma påregeringen att besluta om fördelningen.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. godkänna vad jag har förordat i fråga om utbetalning av bidragper djur eller per hektar av olika grödor,
2. till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. på tilläggsbudget I tillstatsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på1 678 500 000 kr.
[2] B 16. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m.På detta anslag har riksdagen för budgetåret 1991/92 medgett att 5milj.kr. får beviljas som statsbidrag till trädgårdsnäringens rationalise-ring, m.m. Härutöver får disponeras medel för statligt stöd till frukt-odlingen inom en ram av 20,5 milj.kr. under åren 1989—1991. Stödetomfattar bl.a. strukturåtgärder inom fruktodlingen.
Från anslaget B 16. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m.lämnas bl.a. stöd till fruktodlingen samt stöd till marknadsföring avsvensk frukt. Dessa stöd infördes på grund av att importregleringen förfrukt, med importstopp under vissa delar av året, i huvudsak avveckladesunder slutet av 1980-talet (prop. 1988/89:51, SkU8, rskr. 27). Numerafinns således endast ett tullskydd.
I samband med att importregleringen i fråga om importstopp togs bortinfördes ett bidrag för röjning av päron- och äppleodlingar (prop.1988/89:100 bil. 11, JoU12, rskr. 156). Riksdagen godtog vidare den avregeringen föreslagna bidragsramen för stöd till fruktodlingen på 12,5milj.kr. men förutsatte att regeringen återkom till riksdagen med förslagom höjning av bidragsramen om de fortsatta förhandlingarna skulle gevid handen att ytterligare resurser var nödvändiga för att bevarafruktodlingens konkurrenskraft.
Riksdagen beslutade våren 1990 (prop. 1989/90:125, JoU 19, rskr. 290)att godta den av regeringen då föreslagna utökade bidragsramen för stödtill fruktodlingen, totalt 20,5 milj.kr. under åren 1989-1991. Jordbruks-utskottet uttalade i det sammanhanget att det var berett att pröva förslagom ytterligare resurser under anslagsperioden 1989-1991, om det ansågsnödvändigt för att bevara fruktodlingens konkurrenskraft.
T.o.m. hösten 1991 har det röjts 1 045 ha och den avsedda arealen på
Bilaga 8
ca 1 000 ha har således röjts. På grund av att många röjningar utfördesde två första bidragsåren, då bidrag med ett högre belopp lämnades perhektar röjd areal, täcker inte den fastställda bidragsramen den röjdaarealen. Detta innebär att bidragsramen behöver utvidgas med 1,1milj.kr. till 21,6 milj.kr. så att även de odlare som har röjt under år1991 skall kunna få bidrag. Jag anser att utvidgningen av bidragsramenmed 1,1 milj.kr. budgetåret 1991/92 för stöd till fruktodlingen börfinansieras genom en motsvarande minskning av bidragsramen tillträdgårdsnäringens rationalisering. Sistnämnda bidragsram uppgår underinnevarande budgetår 1991/92 till 4,3 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. godkänna vad jag har anfört beträffande utvidgning av bidrags-ramen för stöd till fruktodlingen,
2. godkänna vad jag har förordat om dispositionen av det i statsbud-geten för budgetåret 1991/92 anvisade förslagsanslaget Bidrag tillträdgårdsnäringens rationalisering, m.m.
Bilaga 8
Mitt förslag: Skyldigheten att betala avgift på bekämpningsmedelskall gälla både tillverkare och importör.
Skälen för mitt förslag: Enligt lagen (1967:340) om prisreglering påjordbrukets område skulle avgift (prisregleringsavgift) för bekämpnings-medel betalas av såväl tillverkare som importör.
Våren 1990 beslutade riksdagen om en ny jordbrukspolitik (prop.1989/90:146, JoU25, rskr.327). Beslutet innebär bl.a. att man övergångs-vis behåller de interna avgifter som för närvarande finansierar reglerings-åtgärderna på spannmålsområdet. Dessa avgifter utgörs av bl.a. avgiftenpå handelsgödsel och bekämpningsmedel. Avsikten var inte annan än att,liksom tidigare, såväl tillverkare som importör skall vara avgiftsskyldiga.
Riksdagsbeslutet innebar att prisregleringslagen på jordbrukets områdeupphävdes och ersattes av dels lagen (1990:615) om avgifter på vissajordbruksprodukter m.m, dels lagen (1990:616) om införande av lagen(1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m. Vad gällerhandelsgödsel föreligger avgiftsskyldighet för importen enligt lagen omavgifter på vissa jordbruksprodukter m.m. och för tillverkningen enligtlagen om införande av avgiftslagen. Såvitt avser bekämpningsmedel hardäremot lagregleringen kommit att utformas så att avgiftsskyldighetenbara omfattar tillverkare och inte importör.
36 För att avgiftsskyldigheten skall få avsedd omiättning bör ett tillägggöras i lagen om införande av avgiftslagen. Av tillägget bör framgå attockså importör skall kunna åläggas att betala avgift.
Avgiftsskyldigheten bör kunna omfatta även varor som levererats underhösten 1991. Avgift för bekämpningsmedel erläggs på levereradekvantiteter. Redovisning sker halvårsvis. Uppbörd av avgifter förleveranser under hösten 1991 sker inte förrän i mars 1992.
Samråd i denna fråga har skett med statens jordbruksverk som stödermitt förslag.
I enlighet med det anförda har inom jordbruksdepartementet upprättatsförslag till lag om ändring i lagen (1990:616) om införande av lagen(1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m. Förslaget börfogas till protokollet i detta ärende som bilaga 8:1.
På grund av frågans beskaffenhet skulle lagrådets hörande saknabetydelse.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta lagförslaget.
Bilaga 8
37 Bilaga 8:1
Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1990:616) om införande av lagen(1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m. skall haföljande lydelse.
Nuvarande lydelse
6 § Utöver avgifter enligt lagen (1990:615) om avgifter på vissajordbruksprodukter m.m. får under tiden den 1 juli 1991 - den 30 juni1995 följande avgifter tas ut.
Bilaga 8
Avgiftsskyldig
1. Tillverkare av mjöl, gryn,flingor eller liknande produkter
2. Mejeri
3. Tillverkare av handelsgödseloch bekämpningsmedel
Produkt
Vete, råg, kom och havre
Konsumtionsmjölk och grädde
Varor som anges i bilaga tilldenna lag
Föreslagen lydelse
6 § Utöver avgifter enligt lagen (1990:615) om avgifter på vissajordbruksprodukter m.m. får under tiden den 1 juli 1991 - den 30 juni1995 följande avgifter tas ut.
Avgiftsskyldig
1. Tillverkare av mjöl, gryn,flingor eller liknande produkter
2. Mejeri
3. Tillverkare av handelsgödsel
4. Tillverkare och importör avbekämpningsmedel
Produkt
Vete, råg, kom och havre
Konsumtionsmjölk och grädde
Varor som anges under 1) i bilagatill denna lag
Vtror som anges under 2) i bilagatill denna lag
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
38 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991
Föredragande: statsrådet Hörnlund vad avser p. 1-2 och p. 4-5 samtstatsrådet Friggebo vad avser p. 3 och p. 6-8.
Bilaga 9
Under denna anslagsrubrik har anvisats på statsbudgeten för innevarandebudgetår ett ramanslag på 51 990 000 kr.
I propositionen (prop. 1991/92:30) om en särskild nämnd för ut-länningsärenden har statsrådet Friggebo redovisat en besparing underanslaget Arbetsmarknadsdepartementet skall ske till följd av att ensärskild nämnd för utlänningsärenden inrättas. Avsikten är att nämndeninrättas fr.o.m. den 1 januari 1992 och i huvudsak övertar den före-dragande- och kanslioiganisation för utlänningsärenden som nu finns iarbetsmarknadsdepartementet. Jag beräknar att belastningen på anslagetskall minskas med vad som motsvarar arbetsmarknadsdepartementetsorganisation för ändamålet, dvs. med 8 419 000 kr för budgetåret1991/92.
Under främst de två senaste åren har antalet utlänningsärenden tilldepartementet ökat kraftigt. Trots en förstärkning med 18 anställdauppgick antalet ej avgjorda ärenden i september 1991 till drygt 5 300st. Mot bakgrund av beräkningar och bedömningar av statens invandrar-verk och arbetsmarknadsdepartementet kan ett inflöde väntas av mellan1000 till 1500 ärenden per månad under hösten. Med nuvarandepersonalstyrka kan drygt 700 ärenden avgöras per månad. För attförhindra att antalet ej avgjorda ärenden ökar på ett okontrollerat sättinför bildandet av utlänningsnämnden föreslår jag att arbetsmarknads-departementet tillförs medel motsvarande 30 tjänster fram till årsskiftet1991-1992. En del av dessa medel avses utnyttjas för att finansiera ettökat övertidsuttag. Dessutom ingår medel för ADB-stöd för dentillkommande personalen.
Jag beräknar att kostnaderna för denna tillfälliga förstärkning kommeratt uppgå till 4 382 000 kr. Medlen bör anvisas på tilläggsbudget. Denökning resp, minskning av belastningen på anslaget som jag föreslårmedför belastningen minskar med 4 037 000 kr.
39 Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
godkänner vad som anförts om utnyttjandet av de medel som anvisatstill ramanslaget Arbetsmarknadsdepartementet på statsbudgeten
för budgetåret 1991/92.
Under denna anslagsrubrik har anvisats på statsbudgeten för budgetåret1991/92 ett reservationsanslag på 22 465 000 kr.
De statliga arbetsmarknadsåtgärderna måste öka ytterligare i effekt-ivitet. För att göra detta möjligt behöver ett antal utredningar påbörjasunder innevarande budgetår. Jag föreslår därför att anslaget tillförs 4 000000 kr. Under förutsättning av att riksdagen godkänner förslaget kommerjag senare att föreslå regeringen att föra bort motsvarande medel frånanslaget B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, anslagsposten 2.Försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Utredningar m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten förbudgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 4 000 000 kr.
Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten förinnevarande budgetår.
Antalet asylsökande i västeuropeiska länder har under 1980-talet ökatfrån ca 50 000 till ca 400 000. En minskande andel av de asylsökandehar bedömts vara flyktingar enligt 1951 års Genéve-konvention omflyktingars rättsliga ställning. Under samma tid har den minskning av denreguljära invandringen, som inleddes under 1970-talet, fortsatt.
Sammantaget har dessa omständigheter lett till överansträngda asyl-procedurer, långa handläggningstider i asylärenden och mycket storaoffentliga utgifter i alla berörda länder. Detta har givetvis också lett tillstora påfrestningar för de sökande, av vilka en stor andel lämnat sinahemländer av skäl som inte motiverar asyl, men väl insatser inriktade påde förhållanden som föranlett dem att söka sig till annat land.
På senare år har det mellanstatliga flyktingsamarbetet, mot den bak-grunden, kommit att inriktas på att finna metoder för att med utgångs-punkt från flykting- och immigrationspolitiken, i internationell sam-
Bilaga 9
verkan, i större utsträckning än hittills söka påverka de bakomliggandeorsakerna till migrationen.
Ett viktigt inslag i flykting- och immigrationspolitiken bör vara att inriktaarbetet på långsiktiga och strategiska insatser för att påverka bakom-liggande orsaker till flykt och påtvingad migration.
Det finns därvid behov av vissa medel för insatser for att, främst iinternationell samverkan, kunna göra punktinsatser i sådant syfte, vilkainte kan tillgodoses på annat sätt, t.ex. inom ramen för biståndsmedlen.
Medlen bör också kunna användas för bidrag till sådant internationelltsamarbete som kan bidra till att utveckla och tillämpa nya flykting- ochmigrationspolitiska strategier. Jag tänker här närmast på Sverigesdeltagande i dels de informella konsultationerna mellan numera 16 länderi Västeuropa, Nordamerika och Australien i asyl-, flykting- ochmigrationspolitiska frågor, dels International Oiganization for Migration(IOM) där Sverige är medlem sedan den 1 juli 1991.
Jag föreslår att sådana medel anvisas redan under innevarandebudgetår. För ändamålet behöver då inrättas ett nytt anslag under tiondehuvudtiteln. Jag bedömer anslagsbehovet under budgetåret 1991/92 tillsammanlagt 4 milj. kr. Medlen är avsedda att användas tillfälligt försagda ändamål under budgetåret 1991/92 i avvaktan på regeringensställningstagande till ny invandrar- och flyktingpolitik. Det bör ankommapå regeringen att ge närmare föreskrifter för medlens användning.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
till Internationell samverkan inom ramen förflykting- och migrations-politiken m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten förbudgetåret 1991/92 anvisa ett nytt reservationsanslag på 4 000 000 kr.
Inledning
Den svenska ekonomin befinner sig nu i en recession med svag tillväxtoch snabbt stigande arbetslöshet. Inströmningen av lediga platser tillarbetsförmedlingen har minskat mycket kraftigt inom samtliga branscherdet senaste året. Sedan böljan av år 1991 har antalet lediga platser varitlägre än det antal som uppmättes under den förra lågkonjunkturen.Antalet varsel om uppsägning har sedan hösten 1990 legat på enhistoriskt sett mycket hög nivå. Hittills i år har 97 000 personer, ellerdrygt 2 % av de sysselsatta, varslats om uppsägning. Knappt 60 % avvarslen berör anställda inom industrisektorn. Ca 40 % av samtligavarslade är tjänstemän.
Under slutet av år 1990 upphörde sysselsättningen att öka. Sedan
Bilaga 9
februari i år har antalet sysselsatta minskat mycket kraftigt inom främsttillverkningsindustrin. Antalet sysselsatta inom industrin var i septemberi år ca 100 000 förre än ett år tidigare. Antalet har under efterkrigstidenaldrig varit så lågt som nu. Arbetslösheten, som böljade stiga sommaren1990, var i september i år 3,1 % enligt arbetskraftsundersökningen(AKU). Liksom vid tidigare konjunkturnedgångar är det ungdomarna somhar drabbats hårdast av det försämrade arbetsmarknadsläget. I ålders-gruppen 16—19 år var arbetslösheten 11,8 %. Bland de äldre ungdomarna(20—24 år) var den samtidigt 6,2 % och bland övriga åldersgrupper 2,4%. En annan grupp som drabbats hårt av det försämmrade konjunktur-läget är de arbetshandikappade. Ca 33 000 arbetshandikappade var islutet av september arbetssökande på arbetsförmedlingen.
I det nu uppkomna läget, med den högsta arbetslöshetsnivån pånärmare tio år, måste kraftfulla åtgärder vidtas för att motverka enytterligare försämring och för att öka sysselsättningen.
Av denna anledning är det motiverat att de förslag till arbetsmarknads-politiska insatser, som har redovisats tidigare i höst, genomförs. Det ärvidare nödvändigt att planera de infrastrukturella insatser tidigareläggsmed beaktande av situationen på de lokala arbetsmarknaderna. Enligt minbedömning är det också nödvändigt att ytterligare arbetsmarknads-politiska resurser, i form av konjunkturberoende åtgärder, anvisas.Satsningarna är huvudsakligen av sådan karaktär att det ankommer påriksdagen att besluta om dem. Förslagen är i korthet följande. Vidutbildning i företag bör arbetsgivare inom tillverkningsindustrin kunna fåbidrag till lönekostnader för anställda som utbildas. Vidare bör medlenför utbildningsbidragen vid arbetsmarknadsutbildning räknas upp. Medlenför främst sysselsättningsskapande åtgärder bör utökas. Slutligen börbidrag kunna lämnas till arbetsgivare för handledning av ungdomar.
Inom ramen för riksdagens bemyndigande har regeringen under höstenbeslutat om att arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) får erbjuda arbete inomSamhall åt ytterligare ca 550 arbetshandikappade. Denna satsning bör,mot bakgrund av det allt sämre läget på arbetsmarknaden, kompletterasmed att AMS tillförs ytterligare medel till lönebidrag för arbetshandi-kappade.
Med nu föreslagna insatserna kommer de konjunkturberoendeåtgärderna, under innevarande budgetår, att volymmässigt i det närmasteha uppnått den nivå över vilken arbetsmarknadsverket med bibehålleneffektivitet inte kan sysselsätta fler arbetslösa. Det är därför nödvändigtatt de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna förstärks med insatser inomandra områden. Tidigareläggningar av främst investeringar i transport-systemet redovisades i augusti månad. Syftet är att förbättra de mestcentrala delarna av landets väg- och jämvägsstråk. Dessa förslagkompletterades senare under september månad med förslag om invest-eringar som syftar till att förbättra sambandet mellan de centralatransportstråken och andra delar av transportsystemet. Detta sker genomtidigareläggning av investeringar i vägar, järnvägar, flygplatser och
Bilaga 9
telenätet. Chefen för kommunikationsdepartementet har tidigare i dag,utöver dessa åtgärder, presenterat ytterligare tidigareläggningar avinvesteringar i väg- och järnvägsnäten.
Chefen för finansdepartementet har tidigare i dag lämnat förslag tilltidigareläggningar av statliga byggnadsinvesteringar. Vidare lämnasförslag till investeringar inom kultursektorn och förslag om investeringari skolans arbetsmiljö (prop. 1991/92:10 om statsbidrag till förbättringarav den fysiska miljön i skolorna). Inom utbildningsområdet presenteradesi augusti insatser för att ge fler ungdomar möjlighet till gymnasieut-bildning. Till denna satsning kan nu läggas förslag om tillskott av platserinom den kommunala vuxenutbildningen och högskolan. Förslag i dessaavseenden har tidigare i dag presenterats av chefen för utbildnings-departementet.
För att stödja utvecklingen i särskilt utsatta regioner är det nödvändigtatt ytterligare resurser tillförs regionalpolitiken. Jag kommer senare idag, vid min anmälan av frågor rörande anslag under tolfte huvudtiteln,att föreslå att medlen till lokaliseringsbidrag förstärks.
AMS har i skrivelse den 23 augusti 1991 lämnat förslag till ytterligareinsatser under budgetåret 1991/92. AMS har även i skrivelser den 10april och den 14 juni 1991 redovisat underlag för och förslag till åtgärdersärskilt riktade till byggarbetsmarknaden. Vidare har det kommit in enrad skrivelser från olika myndigheter, kommuner och andra oiganisa-tioner om olika former av åtgärder med syfte att motverka arbetslösheten.De förslag till åtgärder för sysselsättning och mot arbetslöshet inom deramar som har presenterats tidigare i dag och som jag nu skall redovisafår ses som de insatser som regeringen nu är beredd att vidta medanledning av bl.a. nämnda framställningar.
På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrikanvisats ett reservationsanslag på 14 100 687 000 kr.
4.1¶Bidrag till utbildning i företag
Genom stödformen bidrag till utbildning i företag får bidrag lämnas tillen del av de kostnader arbetsgivare har för att genomföra utbildning förde anställda. Med syfte att motverka uppsägningar inom näringslivetbeslutade den dåvarande regeringen den 22 augusti 1991 att arbets-marknadsverket som en försöksverksamhet fr.o.m. den 1 september 1991får lämna bidrag även till en del av de lönekostnader som arbetsgivarehar för dem som utbildas.
Beslutet innebär att länsarbetsnämnderna får lämna bidrag till arbets-givare inom tillverkningsindustrin med högst 50 kr. per timme förlönekostnader vid utbildning av anställda. Kostnaden vid en omfattningav ca 2 000 deltagare i genomsnitt per månad under tio månader harberäknats till 150 milj.kr.
Bilaga 9
43 Den redovisade försöksverksamheten bör få bedrivas t.o.m. den 30 juni1992. Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av den vidtagnaåtgärden. Vidare bör anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder tillföras150 milj.kr. för verksamheten.
4.2¶Utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning
I 1991 års kompletteringsproposition (prop. 1990/91:150 bil. 6 s. 12)anfördes att kostnadsutvecklingen för dagpenningen vid arbetsmarknads-utbildning behövde följas upp för att regeringen under hösten 1991 skullekunna göra en ny bedömning av AMS medelsbehov for utbildnings-bidrag. Genom att medlen för dagpenning, dvs. för utbildningsbidrag, vidarbetsmarknadsutbildning inte längre anvisas förslagsvis utan inom ramenför ett reservationsanslag är en mer exakt beräkning av kostnaderna förutbildningsbidrag av största betydelse för att utbildningen skall kunnagenomföras.
Den uppföljning av såväl deltagare i arbetsmarknadsutbildning somutbetalade utbildningsbidrag som genomförts under våren 1991 visar delsatt andelen deltagare som är medlemmar i arbetslöshetskassorna ochdärmed har en högre dagpenning, har ökat i förhållande till tidigareberäkningar, dels att kostnaderna för de särskilda bidragen har under-skattats. Därutöver har kostnaderna för dagpenningen till de grupper,bl.a. de arbetshandikappade som deltar i arbetsmarknadsutbildning, dären samordning sker med vissa andra förmåner, varit underskattade.
Tillsammans bidrar dessa faktorer till att kostnaderna för utbildnings-bidragen blir 725 milj.kr. högre än vad som tidigare har beräknats. Föratt arbetsmarknadsutbildningen skall kunna genomföras i den omfattningsom riksdagen har beslutat föreslår jag därför att AMS tilldelas dettabelopp för utbildningsbidrag under anslaget Arbetsmarknadspolitiskaåtgärder.
Den nya anslagskonstruktionen visar på behovet av ett redovisnings-system som gör det möjligt att kontinuerligt följa kostnadsutvecklingenför utbildningsbidragen. För riksdagens kännedom vill jag därför nämnaatt jag avser att föreslå regeringen att uppdra åt riksförsäkringsverket ochAMS att gemensamt utveckla ett sådant system.
4.3¶Förstärkning av de sysselsättningsskapande åtgärderna
Ökningen hittills av arbetslösheten under innevarande budgetår ochprognoserna för resten av budgetåret talar för behovet av en kraftigförstärkning av de sysselsättningsskapande åtgärderna. Förstärkningen ärockså nödvändig för att kunna stödja de långtidsarbetslösa och andrasärskilt utsatta grupper på arbetsmarknaden.
Jag föreslår därför att AMS tillförs ytterligare 2 200 milj.kr. underinnevarande budgetår för sysselsättningsskapande åtgärder främst för attbekämpa långtidsarbetslöshet och arbetslöshet bland ungdomar ochhandikappade. Härigenom bör ca 18 000 personer i genomsnitt kunna ges
Bilaga 9
sysselsättning i olika åtgärder under resten av detta budgetår. Medlenbör anvisas under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
I detta sammanhang vill jag ta upp medlen för s.k otraditionellainsatser. Under innevarande budgetår disponerar AMS 50 milj.kr. avmedlen inom anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för sådanainsatser. Dessa medel skall stimulera till förnyelse av såväl arbets-metoderna inom förmedlingsorganisationen som de arbetsmarknads-politiska åtgärderna. Inriktningen på de otraditionella insatserna skallalltid utgå från den arbetssökande individens behov.
Den kraftiga uppgången av antalet arbetssökande på förmedlingarnamedför att behovet av förnyelse av arbetet med såväl olika former avgruppinriktat förmedlingsarbete som individuella insatser för långtidsarbe-tslösa ökar. Jag föreslår därför att AMS bör få disponera sammanlagthögst 100 milj.kr. av medlen inom anslaget Arbetsmarknadspolitiskaåtgärder för otraditionella insatser.
4.4¶Handledare för ungdomar
För att underlätta arbetet med att få fram platser för ungdomar iarbetsmarknadspolitiska åtgärder bemyndigade den dåvarande regeringenden 22 augusti 1991 AMS att fr.o.m. den 1 september 1991, som enförsöksverksamhet, lämna bidrag till arbetsgivare för handledare förungdomar som anställs på avtalade inskolningsplatser, på platser medrekryteringsstöd eller på utbildningsvikariat. Bidrag får lämnas med högst35 kr. per timme för lönekostnaden för handledaren vid anställning av enungdom och med högst 10 kr. per timme för vaije ytterligare ungdomupp till fem. För ytterligare handledare lämnas bidrag på motsvarandesätt. Bidrag lämnas under högst sex månader från den sista anställningen.Bidraget till handledare har beräknats till 210 milj.kr. vilket bedömsräcka till ca 2 000 handledare under tio månader.
Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av den vidtagnaåtgärden, som bör få bedrivas enligt de nu redovisade riktlinjerna framt.o.m. den 30 juni 1992. Vidare bör anslaget Arbetsmarknadspolitiskaåtgärder tillföras 210 milj.kr. for denna verksamhet.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. godkänna vad jag har anfört om bidrag till lönekostnader vidutbildning i företag (avsnitt 4.1),
2. godkänna vad jag har anfört om bidrag till handledare vidanställning av ungdomar (avsnitt 4.4),
3. till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder på tilläggsbudget I tillstatsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på3 285 000 000 kr.
Bilaga 9
45 På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrikanvisats ett reservationsanslag på 5 416 489 000 kr.
Från anslaget betalas åtgärder för att öka arbetshandikappadesmöjligheter att få arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Merparten avde medel som anvisas under anslaget används till lönesubventioner avolika slag.
I sin skrivelse den 23 augusti 1991 har AMS begärt ytterligare 275milj.kr. till lönebidrag. Enligt AMS bedömning skulle ytterligare ca 2500 arbetshandikappade kunna placeras i arbete med dessa medel.
I det försämrade arbetsmarknadsläget har arbetshandikappade särskiltsvårt att hävda sig i konkurrensen om de lediga arbetena och risken förlångtidsarbetslöshet är stor för dessa sökande.
Jag föreslår därför att ytterligare 275 milj.kr. anvisas till lönebidrag förarbetshandikappade för innevarande budgetår. I likhet med AMSbedömer jag att ytterligare ca 2 500 arbetshandikappade sökande skallkunna beredas arbete genom det tillskott av medel till lönebidrag som jagnu föreslår.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
till Särskilda åtgärder för arbetshandikappade på tilläggsbudget 1till statsbudgeten for budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslagpå 275 000 000 kr.
På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrikanvisats ett förslagsanslag på 4 464 000 000 kr.
Enligt förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flykting-mottagande m.m. får kommunerna ifråga om flyktingbarn under 18 årsom har kommit till Sverige utan egna vårdnadshavare, ersättning försådan vård i annat hem än barnets eget som ges med stöd av socialtjänst-lagen (1980:620) eller lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser omvård av unga. I prop. 1989/90:105 (1989/90: SfU 21, rskr.281) omsamordnat flyktingmottagande och nytt system för ersättning tillkommunerna m.m. preciseras att sådan vård kan ske i ett kommunaltgrupphem eller i familjehem.
Statens invandrarverk (SIV) har föreslagit en regeländring så attkommunerna, om särskilda skäl motiverar det, även kan få ersättning för
Bilaga 9
bistånd till flyktingbarn utan vårdnadshavare som inte är placerade ifamiljehem eller på grupphem. SIV har i dag svårt att få kommunerna attta emot flyktingbarn i åldern 16-18 år, utan vårdnadshavare, som intebehöver placeras i familjehem eller grupphem.
Jag anser att en ändring av ersättningsreglerna enligt vad SIV förordar,bör genomföras. Den bör kunna leda till att ensamma flyktingbarn somkommer till Sverige utan egna vårdnadshavare snabbare kommer ut ikommunerna och blir integrerade i det svenska samhället. För ungdomari åldersgruppen 16-18 år kan eget boende i kommunen, kompletterat medstöd av kontaktfämilj/person som är godkänd av socialnämnden ikommunen, vara en tillräcklig stödinsats. Kommunens ansvar för att dettastöd ges finns inskrivet i socialtjänstlagen (1980:620).
Jag bedömer att de ökade kostnader för ersättning till kommunerna somkan uppstå blir maiginella och bör rymmas inom anslagna medel påanslaget Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m. Jagbedömer vidare att de ökade kostnader för ersättning till kommunernasom kan uppstå mer än väl bör uppvägas av minskade kostnader förförläggningsboende.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
godkänna vad jag anfört om ändring av reglerna för ersättning förbarn utan egna vårdnadhavare
På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrikanvisats ett förslagsanslag på
52 500 000 kr. Av anslaget får inte 1 892 000 kr. disponeras till följd avatt ingående mervärdesskatt inte skall belasta anslaget utan avräknas motinkomsttitel.
Enligt förordningen (1990:1361) om lån till hemutrustning förflyktingar och vissa andra utlänningar kan endast utlänningar som fyllt18 år vid tiden för det första mottagandet i en kommun beviljas lån tillhemutrustning. Centrala studiestödsnämnden (CSN) har föreslagit enkomplettering av förordningen med en bestämmelse om undantag fråndenna regel om det finns särskilda skäl. Ändringen skulle innebära attungdomar i åldern 17-18 år, som anländer till Sverige utan egnavårdnadshavare och tas emot i en kommun innan de fyllt 18 år vidsärskilda skäll bör kunna erhålla lån till hemutrustning när de fyllt 18 år.
En sådan komplettering av nu gällande regelverk överensstämmer enligtmin mening med intentionerna bakom reformen med lån till hemut-rustning i stället för bidrag. För att undvika ett bidragsberoende bördärför under vissa förhållanden lån även kunna beviljas denna grupp.Regeländringen uppges även ha betydelse för invandrarverkets möjlig-heter att kommunplacera ensamma flyktingbarn i åldersgruppen 17-18 år.
Bilaga 9
47 De flyktingar det kan vara fråga om är främst ensamma flyktingbarn iåldern 17-18 år, som först tas emot i familjehem eller grupphem och somnär de fyllt 18 år flyttar till möblerad eller omöblerad lägenhet. Enförutsättning bör vara att de inte tidigare erhållit bidrag till hemutrustningeller har egen förmögenhet som kan bekosta inköp av hemutrustning.
Jag bedömer att kostnadsökningarna för en sådan regeländring blirytterst marginell. De ökade kostnaderna under budgetåret 1991/92 börkunna rymmas inom ramen för anslagna medel.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen attgodkänna vad jag anfört om ändring av reglerna för lån tillhemutrustning för flyktingar m.fl.
Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten förinnevarande budgetår.
I prop. 1991/92: 30 om en särskild nämnd för utlänningsärenden harregeringen föreslagit riksdagen att en fristående myndighet, utlännings-nämnden, inrättas för överprövningsuppgifter i utlänningsärenden.Nämnden avses bölja arbeta den 1 januari 1992.
I propositionen angavs att regeringen skulle återkomma med beräk-ningar av anslagsbehovet för budgetåret 1991/92 för den nya nämnden.Tidigare i dag har chefen för arbetsmarknadsdepartementet anmält deminskade anslagsbehov som samtidigt uppkommer i departementet (- 8419 000 kr.).
Utlänningsnämnden bör ha en sådan flexibilitet att den med befintligaresurser, organisatoriskt och anslagsmässigt, kan anpassa verksamhetentill fluktuationer i ärendetillströmningen. Jag bedömer att nämnden påhelårsbasis bör dimensioneras för att avgöra 4 000 - 6 000 överklagandeni asylärenden. Däijämte skall den ha kapacitet för övriga överprövnings-uppgifter i utlänningsärenden. För en basoiganisation med ca 60 anställdaberäknar jag helårskostnaden till 26 milj.kr. Vid etableringen tillkommeranskaffningar och installationer för 3 milj.kr. (engångsutgifter).
För perioden den 1 januari - den 30 juni 1992 blir därmed anslags-behovet för utlänningsnämndens basorganisation 16 milj.kr.
Enligt vad jag nu kan bedöma, kommer den nya nämnden att få överta
Bilaga 9
en balans av ca 5 800 överklagade asylärenden den 1 januari 1992. Medden föreslagna dimensioneringen av utlänningsnämndens basorganisationbör en normal balans i det ordinarie arbetet ligga på 1 000 - 1 500asylärenden. Ett ärende brukar i genomsnitt beröra 2-3 asylsökanden.
Detta är en fullkomligt oacceptabel situation, såväl med tanke på demänniskor som väntar på besked om sin framtida tillvaro som urstatsfinansiell synpunkt. En snabb avarbetning av dessa ärenden ärnödvändig. Vaije ärende som nu handläggs av arbetsmarknadsdepart-ementet kostar i genomsnitt ca 21 000 kr. i månaden enbart i kostnaderför att hysa den eller de aktuella personerna i en förläggning. Denmånatliga merkostnaden för förläggningsvistelser som beror på attärenden väntar längre än normalt på ett avgörande kommer därmed attuppgå till 90 - 100 milj.kr.
Jag föreslår mot den bakgrunden att utlänningsnämndens bas-organisation tillfälligt förstärks med ytterligare ca 40 anställda. Såvitt nukan bedömas, behöver avarbetningen av ackumulerade ärenden pågå tillmånadsskiftet januari - februari 1993.
Jag beräknar kostnaderna för förstärkning av basoiganisationen underperioden den 1 januari - den 30 juni 1992 till 8,7 milj.kr. Av dessamedel avser 2,1 milj .kr. engångsutgifter för att kunna förstärka bas-oiganisationen.
Det sammanlagda anslagsbehovet för basorganisation och tillfälligförstärkning för budgetåret 1991/92 uppgår till 24,7 milj.kr., varavengångsvis 5,1 milj.kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
till Utlänningsnämnden på tilläggsbudget I till statsbudgeten förbudgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 24 700 000 kr.
Bilaga 9
4 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 25
Rättelse: S. 52 rad 3 Tillkommit: vad---p. 3
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991
Föredragande: statsrådet Friggebo vad avser p. 1 och statsrådet Lundgrenvad avser p. 2
Bilaga 10
Under denna rubrik finns i statsbudgeten för innevarande budgetåruppfort ett förslagsanslag på 25 milj. kr.
Från anslaget betalas ut bidrag för ny- och ombyggnad av musei-,teater- och konsertlokaler som tillhör någon annan än staten. Bidraglämnas med högst 30 procent av kostnaderna vid nybyggnad och medhögst 50 procent vid ombyggnad. Bestämmelser om bidrag finns iförordningen (1990:513) om stöd till vissa ickestatliga kulturlokaler.
Riksdagen fästställer vaije år ramar för beslut om bidrag för ny- ochombyggnad av sådana lokaler. För budgetåret 1991/92 är ramen fastställdtill 25 milj.kr. (prop. 1990/91:100 bil. 13, BoUll, rskr. 159).
Efterfrågan på stöd är för närvarande större än tillgången på medel.Under budgetåret 1990/91 inkom ansökningar till en total kostnad av 225milj. kr.
Som en av regeringens åtgärder för att främja sysselsättningen förordarjag att ramen för beslut om bidrag tillfälligt under budgetåret 1991/92höjs med 25 milj.kr. till 50 milj.kr. Ramvidgningen bör användas forstöd främst inom de län där investeringar i icke-statliga kulturlokaler ärsärskilt angelägna ur arbetsmarknadssynpunkt.
Med hänsyn till den tid som förflyter mellan beslut om bidrag ochutbetalning av bidrag bedömer jag att den ökning av ramen som jagförordar inte medför ökade utgifter under det innevarande budgetåret.Något anslag på tilläggsbudget behöver därför inte anvisas.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
med ändring av sitt tidigare beslut medge att beslut om stöd till vissaicke-statliga kulturlokaler under budgetåret 1991/92 meddelas inom enram om 50 000 000 kronor.
50 Regeringen har nyligen föreslagit riksdagen (prop. 1991/92:56) att detden 1 januari 1992 införs statliga kreditgarantier för ny- och ombyggnadav permanenta bostäder. Det innebär bl.a. att riksdagens beslut (prop.1990/91:34, BoU4, rskr. 92) om att inrätta en nämnd för kreditgarantierför bostäder fullföljs. Nämnden har sedermera i sin instruktion (SFS1991:1274) benämnts statens bostadskreditnämnd. Långsiktigt skallkostnader för nämndens administration och förluster täckas med avgifterför kreditgarantier. Medlen skall placeras i riksgäldskontoret tillmarknadsmässig ränta. För att täcka vissa kostnader för att nämndenskall kunna inleda sin verksamhet har riksdagen i det tidigare nämndabeslutet anvisat ett reservationsanslag på 5 milj.kr.
Med hänsyn till att nämnden kommer att belastas av vissa kostnader avengångskaraktär, bl.a. för datasystem, innan avgifter har betalats itillräcklig omfattning bör nämnden ges möjligheter att utjämna sinlikviditet. Det behövs vidare mer långsiktiga utjämningsmöjligheter somhänger samman med att det kortsiktigt kan vara svårt att balanseraavgifter och kostnader. Avgiftsförändringar förutsätter tills vidare beslutav regeringen och får genomslag efter relativt lång tid. Jag förordardärför att nämnden ges möjlighet att utnyttja en rörlig kredit i riksgälds-kontoret. Regeringen bör inom en ram som anges av riksdagen fa beslutaom hur stor kredit som får utnyttjas. Ramen bör bestämmas till 50milj.kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
bemyndiga regeringen att besluta om en rörlig kredit i riks-gäldskontoret för statens bostadskreditnämnd inom en ram om50 000 000 kr.
Bilaga 10
51 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991
Föredragande: statsrådet P. Westerberg vad avser p. 1, 2 och 4 samtstatsrådet Hörnlund vad avser p. 3
Bilaga 11
I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslags-rubrik anvisats ett förslagsanslag på 48 000 000 kr. Av detta får högst42 404 000 kr. användas för löner. Från anslaget bestrids kostnaderna förnäringsdepartementet som den 22 oktober 1991 trädde i industrideparte-mentets ställe.
Den ökande internationaliseringen inom näringsdepartementets olikaverksamhetsområden medför att arbetsuppgifter i departementet för-ändras. Departementet behöver t.ex. ägna ökad uppmärksamhet åt på-gående och planerade harmoniseringssträvanden inom EG och åt konse-kvenserna för det svenska näringslivet av att nya marknader öppnas.Detta ställer krav på fördjupad kompetens och mer aktivt deltagande iarbetsuppgifter på det internationella området. Vidare har en effekt-ivisering av den interna ekonomiadministrationen inletts. För dessaändamål har jag beräknat ett ytterligare medelsbehov på 1 300 000 kr.för budgetåret 1991/92. I beloppet ingår kostnader för ett utbyggtdatorstöd.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
till Industridepartementet1 på tilläggsbudget I till statsbudgeten förbudgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 1 300 000 kr.
1¶Anslaget avser nuvarande näringsdepartementet
52 Prop. 1991/92:25
Bilaga 11
Riksmätplatsema är en nationell resurs av stor betydelse för den svenskaindustrins internationella konkurrenskraft. Deras verksamhet finansierasgenom bidrag från detta anslag och kalibreringsintäkter samt genom riks-mätplatsemas egna bidrag. För innevarande budgetår har riksdagenanvisat ett reservationsanslag på 8 776 000 kr.
Enligt lagen (1989:164) om kontroll genom teknisk provning och ommätning kan endast statliga myndigheter vara riksmätplatser och därmedmottaga bidrag från anslaget. I prop. 1990/91:100 bil. 14 föreslogs attmedel från anslaget under budgetåret trots detta skulle kunna utgå tillFFVs mätplats-verksamhet, som på grund av FFVs omvandling tillaktiebolag inte längre bedrivs i en myndighet. En förutsättning var attstyrelsen för teknisk ackreditering och FFV kom överens om attverksamheten skulle bedrivas vidare under samma former och villkorsom gäller för riksmätplatsverksamheten, innefattande bl.a. att verksam-heten står under ackrediteringstyrelsens tillsyn.
En motsvarande situation har nu uppkommit beträffande riksmätplatsenför tid och frekvens. Televerket är sedan många år riksmätplats för tidoch frekvens samt uppbär härför årligen bidrag från anslaget för dennaverksamhet. Genom att televerket nu delvis bolagiserats och riksmätplat-sverksamheten i samband därmed överförts till Televerket UtvecklingAB, kan televerket inte längre formellt kvarstå som riksmätplats. Attbygga upp en motsvarande instrumentering och kompetens hos en annanstatlig institution är förenat med betydande kostnader.
I budgetpropositionen anmäldes att styrelsen för teknisk ackrediteringi myndighetsspecifika direktiv för sin fördjupade anslagsframställningavseende budgetåren 1992/93 - 1994/95 fått i uppdrag att bl.a. övervägamöjliga effektiviseringsåtgärder inom riksmätplatssystemet. Ackrediterin-gstyrelsen har i sin anslagsframställning nu redovisat detta uppdrag ochföreslår bl.a. att den nuvarande lagstiftningen skall ändras så att såvälstatliga myndigheter som privatsrättsliga organ som uppfyller kraven påopartiskhet och kompetens skall kunna utses till riksmätplatser. Dettaförslag kommer att behandlas i den kommande budgetpropositionen tillinnevarande riksmöte.
Mot denna bakgrund föreslår jag att bidrag från anslaget underinnevarande budgetår skall kunna utbetalas till Televerket Utveckling ABsmätplatsverksamhet under förutsättning att ackrediteringsstyrelsen ochbolaget kommer överens om att verksamheten bedrivs vidare undersamma former och villkor som gäller för riksmätplatser, innefattandebl.a. att verksamheten står under tillsyn av styrelsen för tekniskackreditering.
5 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 25
Rättelse: S. 54 rad 7 Tillkommit: [3]
53 Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
godkänna att medel från anslaget Styrelsen för teknisk ackreditering:Bidrag till riksmätplatsverksamhet skall kunna utbetalas till TeleverketUtveckling ABs mätplatsverksamhet.
Under denna rubrik har på statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisatsett reservationsanslag på 350 milj.kr.
Över anslaget anvisas numera medel till följande ändamål:
—lokaliserings- och utvecklingsbidrag som beviljas av närings- ochteknikutvecklingsverket (NUTEK) eller regeringen,
—lån till privata regionala investmentbolag samt—viss administration, uppföljning och utvärdering av det regionalpolitiskaföretagsstödet m.m.
Det regionalpolitiska företagsstödet har varit av stor betydelse under desenaste åren för att skapa nya arbetstillfällen i regionalpolitiskt utsattaorter och regioner. Genom beslut under de två senaste budgetårenberäknas således ca 10 000 nya arbetstillfällen tillkomma med hjälp avdetta stöd. Dessa nya arbetstillfällen innebär också att resurser i formav underutnyttjad arbetskraft och samhällelig infrastruktur kan tas tillvara på ett sätt som innebär ekonomisk vinning för hela landet.
Efterfrågan på lokaliserings- och utvecklingsbidrag har således varitstor under de senaste åren. Trots en successivt ökad delegering avbeslutanderätten till länsstyrelserna har därför medelsbrist uppstått pådetta anslag, som disponeras av NUTEK och regeringen. Under inne-varande budgetår har NUTEK och regeringen hittills beslutat om lokal-iserings- och utvecklingsbidrag m.m. för sammanlagt över 200 milj.kr.
En översiktlig genomgång av kända projekt för vilka beslut skall lättaspå central nivå visar att det sammanlagda beloppet för ansökningar omlokaliserings- och utvecklingsbidrag för närvarande uppgår till ca 700milj.kr. Eftersom så kort tid av budgetåret förlutit kan härutöver ett antalansökningar om bidrag till ytterligare projekt förväntas.
Jag anser att det i nuvarande lågkonjunktur är särskilt angeläget att tatill vara denna investeringsvilja för att förverkliga ytterligare investerings-projekt i regionalpolitiskt prioriterade regioner. För beslut om lokaliser-ings- och utvecklingsbidrag, som beviljas av NUTEK och regeringen,beräknar jag nu mot bakgrund härav ett sammanlagt behov av medelstills-kott på 200 milj.kr.
Bilaga 11
54 Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
till Lokaliseringsbidrag m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten förbudgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 200 000 000 kr.
Den 1 juli 1991 inrättades närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK)varvid statens energiverk (STEV), statens industriverk (SIND) ochstyrelsen för teknisk utveckling (STU) lades ner. Utredningen om en nynäringspolitisk myndighet (I 1991:03) hade enligt sina direktiv (Dir.1991:15) bl.a. till uppgift att lämna förslag till ändringar i berördaförfattningar. De flesta föreslagna ändringarna är endast av formell naturoch innebär att de uppgifter som enligt dessa författningar tidigare åvilatnågon av de nu nedlagda myndigheterna övertas av NUTEK.
Vid sin översyn av nödvändiga författningsändringar föreslog utred-ningen att förordningen (1973:568) om vissa uppgifter från rörelseidkareskulle upphävas.
Enligt denna förordning är den som i landet driver rörelse skyldig attpå anmodan av SIND lämna de uppgifter som behövs för SINDsutredande verksamhet. Den som underlåter att fullgöra den av SINDföreskrivna uppgiftsskyldigheten eller uppsåtligen eller av oaktsamhetlämnar oriktig uppgift kan dömas till böter. Anledningen till att dennauppgiftsskyldighet infördes var att allmänna utredningar rörande branch-förhållanden m.m. utgjorde en viktig del av SINDs verksamhet. Undersenare år har branschutredningama minskat i betydelse och enligtuppgifter från SIND har 1973 års förordning inte kommit att tillämpas.Förordningen framstår som otidsenlig och SINDs rätt att avkräva enrörelseidkare uppgifter om hans rörelse för inte föras över till NUTEK.Om uppgifter behövs från företag för genomförande av utrednings-uppdrag bör verket söka få tillgång till uppgifterna genom samverkanmed företagen eller med berörda branschoiganisationer. I de fälluppgifter behövs för prövningen av en ansökan om t.ex. stöd ellertillstånd bör NUTEK - liksom tidigare STEV, SIND och STU - kunnabegära in uppgifterna i enlighet med på dessa områden gällandeföreskrifter. Mot bakgrund härav bör, som utredningen föreslagit,förordningen upphävas. Förordningen reglerar sådant som enligt dennuvarande regeringsformen kräver lagform och förordningen skall därförupphävas genom lag.
Frågans beskaffenhet är sådan att lagrådets hörande skulle saknabetydelse. Lagrådets yttrande behöver därför inte inhämtas.
Bilaga 11
55 I enlighet med vad jag nu har anfört har det inom näringsdepartementetupprättats förslag till
1. lag om ändring i lagen (1902:71) om elektriska anläggningar,
2. lag om ändring i lagen (1980:456) om insättning på tillfälligtvinstkonto,
3. lag om ändring i lagen (1982:1185) om inbetalning på särskilt in-vesteringskonto,
4. lag om ändring i vattenlagen (1983:291),
5. lag om ändring i lagen (1984:947) om beskattning av utländskaforskare
vid tillfälligt arbete i Sverige,
6. lag om ändring i lagen (1984:1090) om inbetalning på förnyelsekonto,
7. lag om upphävande av förordningen (1973:568) om vissa uppgifterfrån rörelseidkare.
Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som underbilaga 1.Jag har i detta ärende samrått med statsråden Laurén och Lundgren.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
anta förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1902:71) om elektriska anläggningar,
2. lag om ändring i lagen (1980:456) om insättning på tillfälligtvinstkonto,
3. lag om ändring i lagen (1982:1185) om inbetalning på särskiltinvesteringskonto,
4. lag om ändring i vattenlagen (1983:291),
5. lag om ändring i lagen (1984:947) om beskattning av utländskaforskare vidtillfälligt arbete i Sverige,
6. lag om ändring i lagen (1984:1090) om inbetalning på förnyelse-konto,
7. lag om upphävande av förordningen (1973:568) om vissa uppgifterfrån rörelseidkare.
Bilaga 11
56 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1902:71) om elektriska anläggningar
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1902:71) om elektriskaanläggningar1
att i 19 och 31 §§ orden "statens energiverk" skall bytas ut mot "närings-och teknikutvecklingsverket".
Bilaga 11
Underbilaga 1
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1980:456) om insättning på tillfälligtvinstkonto
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980:456) om insättning påtillfälligt vinstkonto2 att i 3, 6, 11, 13, 14 och 19 §§ orden "statens in-dustriverk" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "närings- ochteknikutvecklingsverket" i motsvarande form.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
‘Senaste lydelse av
19 § 1988:218
31 § 1988:218
2Senaste lydelse av
3 § 1983:670
6 § 1990:381
11 § 1987:662
13 § 1983:670
14 § 1990:381
19 § 1990:381
57 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1982:1185) om inbetalning på särskiltinvesteringskonto
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:1185) om inbetal-ning på särskilt investeringskonto1 att i 3, 6, 11, 13, 14 och 19§§ orden "statens industriverk" i olika böjningsformer skallbytas ut mot "närings- och teknikutvecklingsverket" i motsvaran-de form.
Bilaga 11
Underbilaga 1
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
Förslag till
Lag om ändring i vattenlagen (1983:291)
Härigenom föreskrivs i fråga om vattenlagen (1983:291)2 att i 11kap. 8 § orden "statens energiverk" skall bytas ut mot "närings-och teknikutvecklingsverket".
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
lenaste lydelse av
§
1986:1339
§
1990:389
§
1985:472
§
1987:663
§
1983:671
§
1990:389
§
1990:389
lenaste lydelse av
11 kap. 8 § 1986:326
58 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1984:947) om beskattning av utländskaforskare vid tillfälligt arbete i Sverige
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:947) om beskattn-ing av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige att i 6 §orden "styrelsen för teknisk utveckling" skall bytas ut mot"närings- och teknikutvecklingsverket".
Bilaga 11
Underbilaga 1
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1984:1090) om inbetalning pä förnyelsekonto
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:1090) om inbetaln-ing på förnyelsekonto1 att i 3, 6, 11, 13, 14 och 19 §§ orden"statens industriverk" i olika böjningsformer skall bytas ut mot"närings- och teknikutvecklingsverket" i motsvarande form.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
Förslag till
Härigenom föreskrivs att förordningen (1973:568) om vissauppgifter från rörelseidkare skall upphöra att gälla vid utgångenav år 1991.
‘Senaste lydelse av
3 § 1986:1341
6 § 1990:395
11 § 1987:664
14 § 1990:395
19 § 1990:395
59 Utdrag ur protokoll vid regeringssammansträde den 31 oktober 1991
Föredragande: statsrådet Wibble vad avser p. 1 och p. 5 samt statsrådetHellsvik vad avser p. 2-4
Bilaga 12
Över detta reservationsanslag finansieras 1990 års folk- och bostads-räkning (FoB 90). För innevarande år uppgår budgeten till 16 874 000kr. Totalkostnaden i 1988 års prisnivå för FoB 90 är 180 milj.kr. för-delat på budgetåren 1989/90-1992/93 (prop. 1988/89:91). Av dennakostnad ansvarar statistiska centralbyrån (SCB) för 104 milj. kr.
SCB har anmält behov av tilläggsanslag på 8 801 000 kr. för attkunna fullgöra FoB 90 enligt ursprungsplanema. Orsaken till kostnad-sökningen är den oväntat låga svarsfrekvensen som verket ej kunnatförutse och de därmed sammanhängande höga uppföljningskostnadema.
SCB har även anmält behov av att tidigarelägga ett medelsutnyttjandepå 8 200 000 kr. för FoB 90 jämfört med den ursprungliga planen.Detta beror på det påskyndande av produktionsprocessen som blivitmöjlig genom tillämpning av ny produktionsteknik. SCB anser att dettaär mycket angeläget för användarna.
Min principiella uppfattning är att folk- och bostadsräkningar skallgenomföras högst vart tionde år. När emellertid redan nära 180 milj,kr. lagts ner på FoB 90 vore det uppenbart orimligt att inte kunna slut-föra undersökningen. Min bedömning är att FoB 90 bör slutföras enligtplanerna och att de ökade kostnaderna skall finansieras genom en om-prioritering från anslag C 2. statistiska centralbyrån: statistik, registeroch prognoser till anslag C 15 Folk- och bostadsräkningar.
Jag delar SCBs uppfattning att den tidigareläggning som den nyaproduktionstekniken möjliggjort är av stort värde för de som använderstatistiken. Jag föreslår därför att 8 200 000 kr. av de budgeterade
kostnaderna för budgetåret 1992/93 ställs till förfogande redan budget- Prop. 1991/92:25året 1991/92. Bilaga 12
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
till Folk- och bostadsräkningar på tilläggsbudget I till statsbudgetenför budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 8 200 000 kr.för en tidigareläggning av FoB 90
godkänna att 8 800 000 kr. omfördelas från anslag C 2. Statistiskacentralbyrån: statistik, register och prognoser till anslag C 15. folkoch bostadsräkningar i enlighet med vad som ovan anförts.
Polisverksamheten är personalintensiv. Behovet av poliser har under enföljd av år varit större än antalet färdigutbildade poliser. Många polis-tjänster, framför allt i storstäderna, har därför varit vakanta.
Antagningen av polisaspiranter ökade från 600 till 800 under budget-året 1990/91. För innevarande budgetår gjordes bedömningen att enåtergång till en antagningsnivå av 600 aspiranter skulle vara tillräckligför att personalsituationen inom polisen skulle ha bringats i balans inomnågra år. En förnyad prövning av frågan skulle dock göras under hösten1991.
En genomgång av personalsituationen inom polisen visar en för-bättring av vakansläget. Trots detta är personalläget bekymmersamt.Rikspolisstyrelsen har hos regeringen anmält behov av ytterligare polis-aspiranter under innevarande budgetår.
Det är angeläget att snabbt förbättra personalläget inom polisen. In-tagningen till polishögskolan bör därför redan innevarande budgetårökas med ytterligare 100 aspiranter till totalt 700 polisaspiranter.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
till Rikspolisstyrelsen, på tilläggsbudget I till statsbudgeten, förbudgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 19 000 000 kr.
Rikspolisstyrelsen har för att täcka de extra kostnader som beräknasuppstå för polisen till följd av fotbolls-EM år 1992 hemställt att ca145 milj. kr. ställs till polisens förfogande.
Fotbolls-EM kommer att kräva en extraordinär polisiär insats. Av deyrkade medlen hänför sig ca 88 milj. kr. till personalkostnader såsom
lönemerkostnader och resekostnader i samband med kommenderingen.För utbildning yrkas ca 10 milj. kr. och för anskaffning av utrustningca 38 milj. kr. Kostnader för viss bevakning m.m. har beräknats till ca9 milj. kr.
Den polisiära insatsen i samband med fotbolls-EM torde bli den stö-rsta hittills i Sverige. Det är av stor vikt att polisen kan upprätthålla lagoch ordning i samband med evenemanget. Det är också uppenbart attinsatserna i samband med fotbolls-EM inte kan tillåtas att ta så stor delav polisens resurser i anspråk att polisen inte kan fullgöra sina uppgifteri övrigt på ett tillfredsställande sätt.
Till en del bör polisens behov av medel med anledning av fotbolls-EM kunna tillgodoses genom att polisen for ändamålet får använda 64,5milj. kr. inom ramen för anvisade medel för budgetåret 1991/92 för attbekosta merkostnader till följd av polisiära insatser vid fotbolls-EM.Medlen bör få användas såväl till anskaffning av utrustning som tillandra kostnader som hänför sig till polisinsatsen i samband med fot-bolls-EM. Vissa investeringar för andra ändamål får till följd häravsenareläggas.
Härutöver bör särskilda medel för kostnader i samband med fotbolls-EM tillföras under ett tillfälligt anslag, som jag behandlar i det följande.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
godkänna vad jag har förordat om dispositionen av medel underreservationsanslaget, Utrustning m.m. för polisväsendet.
Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten förinnevarande budgetår.
Jag har i det föregående under anslaget E 5. Utrustning m.m. förpolisväsendet redogjort för min bedömning vad avser polisväsendetskostnader för fotbolls-EM. Jag har därvid angett att särskilda medel börtillföras polisväsendet för dessa tillfälliga kostnadsökningar. Ett nyttreservationsanslag bör därför föras upp på tilläggsbudget för inne-varande budgetår.
På anslaget bör rikspolisstyrelsen anvisas 55 milj. kr. Jämte de medelsom anvisats för ändamålet på anslag E 5. enligt det föregående stårdärmed ca 119,5 milj. kr. till rikspolisstyrelsens disposition på reserva-tionsanslag för kostnader i anledning av fotbolls-EM. Övriga kostnadersom uppstår för polisen i anledning av fotbolls-EM får finansieras gen-om omprioriteringar.
Bilaga 12
62 Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
för Vissa merkostnader för fotbolls-EM på tilläggsbudget 1 tillstatsbudgeten for budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på55 000 000 kr.
Regeringen begärde i årets budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 2)ett generellt bemyndigande av riksdagen att, vid organisatoriska föränd-ringar inom regeringskansliet som hänger samman med omfördelningarav arbetsuppgifterna, få disponera anvisade anslag på ett annorlunda sättän det för vilket anslagen beräknats. Riksdagen lämnade det begärdabemyndigandet (FiU20, rskr. 132), som således är begränsat till att avseförändringar inom regeringskansliet.
I samband med de organisationsförändringar som nu genomförs inomregeringskansliet är avsikten att överföra vissa frågor, som för när-varande handläggs i civildepartementet, till de s.k. stabsmyndigheterna,dvs. statskontoret, riksrevisionsverket och statens arbetsgivarverk. Dettamedför att anvisade anslag till stabsmyndigheterna kan behöva över-skridas, medan anslaget till civildepartementet kommer att belastas imindre utsträckning än vad som beräknats när anslaget anvisades. Rege-ringen bör därför inhämta riksdagens bemyndigande att disponera omanvisade anslag till civildepartementet och vederbörande myndigheter pådet sätt som föranleds av omorganisationen. Jag vill betona att detta inteskall leda till någon nettoökning av statsbudgetens utgifter.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
bemyndiga regeringen att omdisponera anvisade anslagsmedel förbudgetåret 1991/92 mellan civildepartementet samt statskontoret, riks-revisionsverket och statens arbetsgivarverk i enlighet med vad jagförordat i det föregående.
Bilaga 12
över anslag som regeringen begär i samlingspropostionen om anslag påtilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92.
Bilaga 13
E5
II. Justitiedepartementet
Utrustning för kriminalvården,reservationsanslag
6 000 000
D2
III. Utrikesdepartementet
Sveriges Riksradios programverksamhet för
utlandet, reservationsanslag
6 772 000
F2
Konferens om säkerhet och samarbete i Europa
(ESK), förslagsanslag
2 200 000
A2
IV. Försvarsdepartementet
Utredningar m.m., reservationsanslag
4 600 000
G13
V. Socialdepartementet
Medel för ombildning av statens hundskola,
förslagsanslag
7 000 000
A4
VI. Kommunikationsdepartementet
Särskilda awecklingskostnader av Transportrådet,
reservationsanslag
3 201 000
G7
Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret,
reservationsanslag
1 980 000
12 Bidrag till Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut, reservationsanslag
20 000 000
K2
Vissa produktivitets och sysselsättnings-
främjande åtgärderinom kommunikations-departementets område, reservationsanslag
1 500 000 000
C3
VII. Finansdepartementet
Vissa investeringar m.m, reservationsanslag
950 000 000
B8
VIII. Utbildningsdepartementet
Bidrag till driften av det kommunala
offentliga skolväsendet, förslagsanslag
50 000 000
D10
Lokala och individuella linjer samt fristående
kurser, reservationsanslag
20 950 000
E25
Polarforskning, reservationsanslag
14 000 000
G28
Kulturmiljövård, reservationsanslag
50 000 000
12 Inredning och utrustning av lokaler vid högskole-
enheterna m.m., reservationsanslag
5 400 000
64 IX. Jordbruksdepartementet
B13 Omställningsåtgärder i jordbruket m.m.,förslagsanslag
Bilaga 13
1 678 500 000
X. Arbetsmarknadsdepartementet
Å2.
Utredningar m.m., reservationsanslag
4 000 000
A5
Internationell samverkan inom ramen för flykting-
och immigrationspolitiken m.m., reservationsanslag 4 000 000
B2
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder,reservationsanslag
3 285 000 000
C7
Särskilda åtgärder för arbetshandikappade,reservationsanslag
275 000 000
D9
Utlänningsnämnden, förslagsanslag
24 700 000
XII. Industridepartementet
Al
Industridepartementet, förslagsanslag
1 300 000
G1
Lokaliseringsbidrag m.m., reservationsanslag
200 000 000
•
XIII. Civildepartementet
C15
Folk och bostadsräkningen, reservationsanslag
8 200 000
El
Rikspolisstyrelsen, förslagsanslag
19 000 000
E9
Vissa merkostnader för fotbolls-EM,reservationsanslag
55 000 000
Summa
gotab 40300, Stockholm 1991