Beslut vid regeringssammanträde 1992-06-11

Statsrådet Lundgren anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppdrag att se över Boverkets arbetsuppgifter och resursbehov. En grundläggande utgångspunkt för översynen är att statlig verksamhet skall vara inriktad på i första hand frågor som innebär myndighetsutövning. Därmed bör jämställas den uppsikts- och rådgivningsverksamhet samt den kunskapsförmedling som är direkt knuten till myndighetsutövning. Utredaren bör överväga behovet av sådan rådgivning och kunskapsförmedling som inte direkt följer av lag eller annan författning eller är knuten till myndighetsutövning samt belysa konsekvenserna av en begränsning av sådan verksamhet. I utredarens uppdrag ingår också att bedöma verkets behov av resurser och att överväga uppgiftsfördelningen mellan Boverket och andra statliga myndigheter.

Jag har i denna fråga samrått med statsråden Bengt Westerberg, Olof Johansson, Görel Thurdin och Per Westerberg.

Nuvarande förhållandenarande förhållanden

Vid min anmälan till budgetpropositionen 1992 (prop. 1991/92:100 bil. 8) aviserades bl.a. att inriktningen på Boverkets verksamhet skulle omprövas under år 1992.

Boverket bildades den 1 juli 1988 genom en sammanslagning av dåvarande Statens planverk och Bostadsstyrelsen. Boverket svarar enligt sin instruktion för frågor om fysisk planering och hushållning med naturresurser, bostadsförsörjning och bostadsmarknad, byggande och stadsmiljö. Verket skall också följa utvecklingen och förmedla kunskaper och erfarenheter inom sitt verksamhetsområde samt vid behov ta initiativ till förändringar. Verket svarar även för den centrala administrationen av statens stöd till bostadsförsörjningen. I uppgiften ingår att pröva överklaganden av länsbostadsnämndernas beslut i olika bidrags- och lånefrågor, inklusive överklaganden i fråga om bostadsbidrag och bostadsanpassningsbidrag, samt att sköta utbetalning av bidrag och vissa lån. Därutöver handlägger verket det statliga stödet till allmänna sam lingslokaler och icke-statliga kulturlokaler. Verket är slutligen också chefsmyndighet för länsbostadsnämnderna.

Boverket leds av en generaldirektör som även är ordförande i verkets styrelse. Organisatoriskt är verket indelat i sex avdelningar, nämligen bostadsmarknadsavdelningen, plan- och naturresursavdelningen, stadsmiljöavdelningen, byggavdelningen, juridiska avdelningen och administrativa avdelningen. Inom verket finns dessutom ett verkssekretariat samt uppdragsverksamhet på en typgodkännandeenhet och en tjänsteexportenhet. Ärenden om allmänna samlingslokaler och icke- statliga kulturlokaler handläggs inom verket av Boverkets samlingslokal delegation. Till verket är knutna stadsmiljörådet, bostadsmarknadsrådet, rådet för samhällsplanering, byggrådet och konstruktionsrådet. Stadsmiljörådet är tillsatt av regeringen och har en särskild instruktion.

Boverket som sedan den 21 augusti 1989 är lokaliserat till Karlskrona har f.n. cirka 225 tillsatta helårstjänster inklusive uppdragsverksam heten.

Sedan Boverket bildades och verksamhetens inriktning lades fast har en rad omvärldsförändringar inträffat. Inom byggområdet pågår arbete med avreglering och regelförenkling i syfte att främja konkurrens. Inom plan- och naturresursområdet liksom inom stadsbyggandet ställs bl.a. krav på ökade miljöhänsyn. Behovet av samordning av infrastruktur investeringar samt utveckling av den fysiska regionala planeringen har ökat. Tillkommit har också Europaharmoniseringen både på bygg- och på miljöområdet. Även frågor om hushållning med naturresurser, fysisk planering och bostadsmarknad påverkas av integrationssträvandena i Europa. Förändringar har gjorts och kommer att göras när det gäller statens stöd till bostadsbyggandet. Riksdagen beslutade på hösten 1991 (prop. 1991/92:56) om tillfälliga regler för statens stöd till bostads byggandet under år 1992 i avvaktan på en långsiktig lösning av bo stadsfinansieringen. Beslutet innebar bl.a. kraftiga förenklingar när de gäller förutsättningarna för stöd. Vidare har riksdagen nu beslutat (prop. 1991/92:150 bil. I:5, BoU23, rskr. 343) om ett reformerat stöd för ny- och ombyggnad av bostäder fr.o.m. år 1993. Beslutet innebär bl.a. att systemet med räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostäder förenklas ytterligare genom bl.a. att bidragsunderlaget för nybyggnad helt bestäms efter en schablon. Vidare har en särskild utredare (S 1992:02) tillkallats för att förbereda en överföring av bostadsbidragens administration från kommunerna till försäkringskassorna. Även föränd ringar av detta slag medför behov av en översyn av Boverkets verksamhet.

En översyn behövs också för att hantera frågan om uppgiftsfördelning och samordning mellan Boverket och andra myndigheters verksamhetsområden. I den särskilda rapport som Boverket i mars 1991 lämnade till regeringen inför arbetet med den fördjupade anslagsframställningen för budgetåren 1992/93-94/95 berördes en rad frågor om verkets arbetssätt samt samverkan med och avgränsning mot andra statliga myndigheter. Av rapporten och de remissyttranden som inhämtats över rapporten framgår att Boverket arbetar inom flera olika områden som är gemensamma med andra myndigheter och att verkets arbete när det gäller samordning av frågor om fysisk planering, byggande och hushållning med naturresurser medför uppgifter som anknyter till andra myndigheters verksam hetsområden.

Med anledning av rapporten har Statskontoret på regeringens uppdrag gjort en kartläggning av verkets kontaktytor mot andra statliga myn digheter (1992:19). Enligt Statskontoret bör ansvars- och upp giftsfördelningen inom verksamhetsområdena fysisk planering, stadsmiljö och byggande mellan Boverket och andra statliga myndigheter preciseras närmare.

En särskild utredare bör tillkallas med uppgift att se över Boverkets arbetsuppgifter och resursbehov.

Utredaren bör analysera och pröva de arbetsuppgifter som Boverket utför idag. En viktig utgångspunkt bör därvid vara att Boverkets verksamhet i första hand skall vara inriktad på frågor som innebär myndighetsutövning såsom t.ex. uppsikt enligt bl.a. plan- och bygglagen (1987:10), PBL, och lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m., NRL. Verksamhet av rådgivande karaktär bör i princip begränsas till områden där sådan verksamhet direkt följer av lag eller annan författning och i övrigt till frågor som hänger direkt samman med myndighetsutövning eller annars är nödvändig för att verksamheten som helhet skall kunna bedrivas på ett effektivt sätt. Utredaren bör därvid beakta förändringar i verkets omvärld, bl.a. den påbörjade reformeringen av de bostadspolitiska medlen, arbetet med Europaanpassning och kraven på ökad miljöhänsyn i samband med fysisk planering och byggande, och statsmakternas prioriteringar.

Rådgivning och kunskapsförmedling som inte följer av lag eller annan författning eller är knuten till myndighetsutövning bör övervägas särskilt. Utredaren bör pröva dess framtid och överväga konsekvenserna av en begränsning vad gäller sådan rådgivning och kunskapsförmedling. Utredaren bör också vara oförhindrad att överväga möjligheterna att tillgodose behovet av statlig rådgivning och kunskapsförmedling i sådana frågor på annat sätt om särskilda skäl talar för detta.

Med utgångspunkt från ovannämnda analys bör utredaren lämna ett förslag till inriktning av Boverkets verksamhet dels i form av en beskrivning av de mål som bör uppnås och som anger den huvudsakliga inriktningen av verksamheten inom respektive arbetsområde, dels i form av en förteckning över de arbetsuppgifter som verket bör svara för, utformad så att den kan ingå i instruktionen för verket. Utredaren bör utgå från att målen skall vara av kvalitativ och övergripande natur utformade så att de kan ingå i instruktionen för verket. Vidare bör utredaren redovisa vilka resurser som kan behövas för att de beskrivna målen skall uppnås.

Regeringen har i de särskilda direktiven till Boverket inför anslags framställningen för budgetåret 1993/94 betonat betydelsen av en prioritering av insatserna för uppföljning och utvärdering av de olika stödsystem och regelverk verket ansvarar för. Utredaren bör också särskilt överväga vilka resurser och eventuella omprioriteringar som är erforderliga härför.

Den statliga verksamheten skall vara effektiv. I samband med prövningen av arbetsuppgifter och resurser ska utredaren därför även pröva i vad mån de arbetsuppgifter inom verkets ansvarsområde och som ankommer på staten lämpligare kan utföras av annan myndighet eller av andra intressenter inom sektorn. På motsvarande sätt bör utredaren överväga om uppgifter som utförs av andra myndigheter är mer lämpade att handhas av Boverket. Utredaren bör därvid särskilt studera resultatet av Statskontorets kartläggning av Boverkets kontaktytor gentemot andra myndigheter. Detta bör ske i samverkan med berörda myndigheter och organisationer. I sammanhanget bör särskilt uppmärksammmas verkets uppgift att verka för samordning av de statliga myndigheternas arbete med underlag för tillämpningen av PBL och NRL.

I den mån utredaren föreslår en ändrad ansvars- och uppgiftsfördelning mellan Boverket och andra statliga myndigheter skall utredaren även redovisa konsekvenserna av förslaget för andra berörda myndigheter.

Utredaren bör beakta vad Statskontoret föreslår i utredningen om Socialstyrelsens roll inom hälsoskyddet (1992:10).

Europaharmoniseringen påverkar i hög grad Boverkets arbete. Förhållandet att ett EES-avtal träffats innebär att verket under en övergångsperiod måste prioritera dessa arbetsuppgifter. Det blir nödvändigt att anpassa olika regelverk så att dessa står i överensstämmelse med EG:s regler. Vidare medför EES-avtalet uppgifter rörande tillsyn av bygg produktdirektivets tillämpning i Sverige. Förutsättningarna för typ godkännandeverksamheten förändras starkt. Boverket kommer att ha behov av att följa arbetet i flera europeiska organ. Utredaren bör i sin analys särskilt studera behovet av omprioriteringar inom verket med anledning av den pågående Europaharmoniseringen. Utredaren bör särskilt uppmärksamma de förändrade förutsättningarna för provning och godkännande. Utredaren bör beakta vad som föreslås i verkets översyn av typgodkännandeverksamheten för byggvaror.

Förutom vad som tidigare redovisats får Boverket enligt sin instruktion bedriva uppdragsverksamhet utomlands. Sådan intäktsfinansierad verksamhet bedrivs på tjänsteexportenheten. Utredaren bör överväga om dessa arbetsuppgifter bör bibehållas och vilken ställning tjänsteexporten skall ha i framtiden.

Stadsmiljörådet har i sin instruktion givits uppgifter vid sidan av verkets myndighetsutövning. Rådet har till uppgift att stimulera en obunden debatt om sambanden mellan mänsklig miljö, byggandet och utveckling av stad och landsbygd. Utredaren bör pröva rådets arbetsupp gifter och vilken ställning rådet skall ha i framtiden.

Utredaren bör vara oförhindrad att ta upp också andra, angränsande frågor som kommer fram under arbetets gång. Utredaren bör beakta det pågående utredningsarbetet om begränsning av statens engagemang i Statens provningsanstalt och Statens maskinprovningar (dir. 1992:7).

För utredaren gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir. 1984:5), om beaktande av EG-aspekter (dir. 1988:43) samt om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50). Utredarens arbete bör bedrivas skyndsamt och vara slutfört före utgången av november 1992.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om bo- stadsväsendet

att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen (1976:119) - med uppdrag att utreda Boverkets arbetsuppgifter och resursbehov,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Den särskilde utredaren får anlita Statskontoret för arbetet i de former om vilka överenskommelse träffas.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Finansdepartementet)