Beslut vid regeringssammanträde den 1993-12-16

Chefen för Näringsdepartementet, statsrådet P.Westerberg, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en organisationskommitté tillkallas för att etablera en ny organisation för företagsutvecklande insatser på grundval av riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition Småföretags- utveckling (prop. 1993/94:40, bet. 1993/94:NU11, rskr. 1993/94:80). I kommitténs uppgifter skall ingå att, med utgångspunkt i riksdagens beslut, bl.a. - utarbeta underlag för beslut om bildandet av en ny bolagsstruktur med ett moderbolag och 24 regionala utvecklingsbolag, - förbereda inbetalningen av utvecklingsfondernas statliga finansieringsmedel till staten, - utarbeta ett system för regionala ramar m.m. för den finansieringsverksam- het som under ledning av det nya moderbolaget skall bedrivas av de regionala utvecklingsbolagen, - utarbeta underlag för fördelningen av överskjutande tillgångar i utvecklingsfonderna mellan stiftarna, däribland återbetalning av lånemedel till staten, i samband med att fonderna avvecklas, - bistå stiftarna vid själva avvecklingen av utvecklingsfonderna.

Beslut om nya utvecklingsbolag m.m.

De regionala utvecklingsfonderna bildades år 1978. Fonderna är organiserade som stiftelser med staten samt respektive landsting och kommuner utanför landsting som stiftare. Det finns en utvecklingsfond i varje län.

Regeringen lämnade den 27 oktober 1993 propositionen (1993/94:40) Småföretagsutveckling till riksdagen. I propositionen föreslås att utvecklingsfonderna skall ersättas av regionala utvecklingsbolag i aktiebolagsform, som skall arbeta med främst rådgivning och finansiering gentemot små och medelstora företag. De regionala bolagen skall ha ett nybildat, i huvudsak statligt ägt, aktiebolag som moderbolag och majoritetsägare. Landsting och andra intressenter erbjuds att vara delägare i de regionala bolagen.

Avsikten är att bildandet av bolag skall ske under våren 1994 och verksamhet och tillgångar föras över till bolagen per den 1 juli 1994. I propositionen anges att en lämplig väg att uppnå detta kan vara att de nuvarande stiftelserna bildar bolag och för över tillgångar och verksamhet till dessa, varefter aktierna i bolagen skiftas ut till de blivande ägarna.

I propositionen förutsätts att de regionala utvecklingsfonderna avvecklas i samband med att verksamheten tas över av de nya bolagen. Överskjutande tillgångar i fonderna skall enligt deras stadgar fördelas till stiftarna i proportion till vad de tillskjutit för verksamheten.

Vidare föreslås i propositionen att de medel som återlämnas till staten i samband med att fonderna avvecklas i huvudsak bör användas för fortsatt finansieringsverksamhet inriktad på små och medelstora företag. De nya regionala utvecklingsbolagen skall fatta beslut i enskilda finansieringsärenden inom vissa regionala ramar som anges av moderbolaget. De nya bolagen föreslås bli undantagna från lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag.

I propositionen sägs att regeringen avser att tillkalla en organisationskommitté för att förbereda den nya organisationen.

Riksdagen har den 14 december 1993 fattat beslut med anledning av propositionen (bet. 1993/94:NU11, rskr. 1993/94:80). Besluten överensstämmer i allt väsentligt med vad som sägs i propositionen. Den aviserade organisationskommittén bör nu tillkallas.

Organisationskommitténs uppgifter

Organisationskommittén bör utarbeta underlag för beslut om bildandet av en ny struktur med ett moderbolag och 24 regionala aktiebolag med den verksamhetsinriktning som framgår av riksdagens beslut. Målet bör vara att de nya regionala bolagen påbörjar sin verksamhet den 1 juli 1994.

Kommitténs uppgifter blir att bl.a. ta fram förslag till lämpliga bolags- ordningar för såväl moderbolag som dotterbolag. Vidare skall kommittén utarbeta förslag som rör bolagens närmare organisation och verksamhetsinriktning samt i detta sammanhang bl.a. överväga hur den regionala produktrådsverksamheten skall inordnas i organisationen.

Kommittén bör utarbeta förslag till avtal mellan staten och berörda näringslivsorganisationer beträffande organisationernas medverkan i verksamheten. Kommittén bör vidare analysera bl.a. behovet av kapital i bolagen samt överlägga med enskilda landsting och andra tänkbara delägare till de regionala bolagen om villkoren för deras medverkan. Här skall dock riksdagens beslut om bl.a. ägarförhållandet i bolagen skall gälla.

Kommittén bör lämna förslag som rör frågor om återbetalningen av de medel som i statlig ägo skall användas för att delta i finansieringen av små och medelstora företag. I samråd med bl.a. Riksrevisionsverket och Kammarkollegiet bör kommittén ge förslag till hur medlen skall bokföras hos staten och förvaltas av moderbolaget samt på vilka villkor de regionala bolagen skall få disponera medel för sin finansieringsverksamhet. Kommittén bör i samverkan med moderbolaget utarbeta förslag till ett system med regionala ramar för denna verksamhet.

En viktig uppgift för kommittén blir att utarbeta underlag för en fördelning mellan fondernas stiftare av de överskjutande tillgångar som återstår när fonderna avvecklas. I det sammanhanget gäller att huvuddelen av det kapital som staten har tillfört och som används för finansieringsverksamhet skall återföras till statens ägo och disponeras av moderbolaget som skall besluta om regionala ramar för fortsatt finansieringsverksamhet. En särskild uppgift för kommittén blir att medverka vid värdering av de olika utvecklingsfondernas s.k. statliga lånefonder och därvid ta ställning till bl.a. värdet av den del som består av utestående lånefordringar m.m. Det får förutsättas att låntagarna kan acceptera att staten i dessa fall formellt ersätter utvecklingsfonderna som långivare.

Kommittén bör i samråd med bl.a. Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) och de enskilda utvecklingsfonderna närmare analysera fondernas ekonomiska situation och därvid klarlägga i vilken utsträckning överskjutande kapital i fonderna kan användas för att teckna aktier i de nya bolagen.

Kommittén skall vid utarbetande av förslag till bolagsordningar beakta de principer som riksdagen har beslutat om vad gäller statlig insyn och verksamhetskontroll via Riksrevisionsverkets granskning av statliga bolag (prop. 1992/93:150, bet. 1992/93:FiU30, rskr. 1992/93:447).

Slutligen bör kommittén vid behov bistå utvecklingsfonderna och deras stiftare när det gäller arbetet med att förbereda avvecklingen av fonderna, vilken beräknas kunna ske under hösten 1994. I samband med avvecklingen av fonderna kan kommittén också behöva medverka när det gäller vissa frågor som rör fondernas personal.

Kommittén bör i sitt arbete samråda med Riksrevisionsverket i frågor som rör värdering, redovisning samt upprättande av avtal och bolagsordningar m.m. Vidare bör kommittén samråda med övriga berörda organ och anlita den expertis som behövs när det gäller bl.a. juridiska och redovisningstekniska frågor.

Kommittén skall fortlöpande för regeringen redovisa de förslag som kräver regeringens ställningstagande. En slutredovisning av kommitténs arbete skall lämnas senast den 1 december 1994.

Kommittén bör beakta vad som sägs i direktiven till samtliga statliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir. 1984:5), beaktande av EG-aspekter (dir. 1988:43) samt beaktande av regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50). Kommittén bör också beakta de jämställdhetspolitiska konsekvenserna av sitt arbete.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för Näringsdepartementet

att tillkalla en organisationskommitté - omfattad av kommittéförordningen (1976:119) - med högst 7 ledamöter med uppgift att förbereda en ny organisation för företagsutveckling m.m.,

att besluta om experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta tolfte huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.