Dir. 1993:67

Kretsloppsdelegation

Dir. 1993:67

Beslut vid regeringssammanträde 1993-05-27.

Chefen för Miljö- och naturresursdepartementet, statsrådet Johansson, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild kretsloppsdelegation tillkallas för att driva på och samordna arbetet med att ange strategi, konkreta mål och tidtabell för samt konsekvenser av tillämpningen av producentansvar på nya varuområden i syfte att åstadkomma en kretsloppsanpassad samhällsutveckling.

Bakgrund

I propositionen om riktlinjer för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling (prop. 1992/93:180) anmäler regeringen sin avsikt att tillkalla en särskild kretsloppsdelegation. Bakgrunden till detta är följande.

För att uppnå en långsiktigt hållbar utveckling fordras en effektivare resurshushållning, bl.a. genom en övergång till cyklisk materialhantering. Kretsloppssamhället syftar till ökad resurssnålhet, minskad miljöbelastning och bevarande av den biologiska mångfalden.

I propositionen föreslås bl.a. att regler införs om lagstadgat producent- ansvar för vissa varor. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att meddela föreskrifter om skyldighet för till- verkare, importörer och yrkesmässiga tillverkare att se till att avfallet av de varor de tillverkar, importerar respektive försäljer bortforslas, återanvänds, återvinns eller omhändertas på sätt som kan krävas för en miljömässigt godtagbar avfallshantering.

I propositionen anmäler regeringen att sådant producentansvar planeras bli infört för förpackningar och för returpapper som första varugrupper.

Vidare anges i propositionen att som riktlinjer för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling skall gälla att nya produktgrupper och varuområden successivt ges producentansvar, t.ex. bilar, däck, plaster, byggnadsmaterial och elektroniska produkter. För flera av dessa områden pågår redan ett arbete i denna riktning. Inom ramen för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling gäller det att gå vidare med att ange strategi, konkreta mål och tidtabell för tillämpningen av producentansvar på dessa och nya varuområden, där det bedöms motiverat samhällsekonomiskt samt från miljö- och resurshushållningssynpunkt. Detta arbete bör inledningsvis drivas på och samordnas av en särskild kretsloppsdelegation.

Producentansvar kan läggas på den som tillverkar, importerar eller säljer varor till konsumenterna. Det kan, enligt propositionen, ske på två olika sätt. I första hand bör frivilliga lösningar eftersträvas där staten anger målen och producenten åtar sig att genom egna lösningar uppfylla målen. I den mån de miljöpolitiska målen inte kan uppnås på frivillig väg kan tvingande lagstiftning bli aktuell. Lagstiftning med förbud och reglering är dock ett medel för att nå målen och inte ett mål i sig. Ekonomiska styrmedel kan vara ett alternativt sätt att förmå företag och andra aktörer att nå de uppsatta målen. På miljöområdet har sådana styrmedel främst använts inom energi-, jordbruks- och transportsektorn och de kan i framtiden få ett ökat utrymme.

För att åstadkomma en kretsloppsanpassning i form av ökat hänsynstagande till miljön vid produktens utformning, ökad återanvändning och återvinning etc. krävs en långsiktig strategi och ett brett beslutsunderlag. Strategiskt viktiga arbetsuppgifter de närmaste åren är bedömningar och prioriteringar för det fortsatta arbetet, val av styrmedel, utpekande av områden som bör omfattas av producentansvar inklusive lämplighets- och konsekvensanalyser, fastställande av återvinningsmål, främjande av källsortering m.m., uppföljning av den internationella utvecklingen samt samordning av forsknings- och utvecklingsinsatser. En strategi för samhällets långsiktiga anpassning till ett kretsloppstänkande kommer att beröra i stort sett alla verksamheter i näringsliv och offentlig sektor samt allmänheten.

Mot den bakgrunden bör det fortsatta arbetet mot ett kretsloppsanpassat samhälle baserat på producentansvar under några inledande år bedrivas nära regeringen. Det bör ske genom att en särskild delegation inrättas. Delega- tionen bör kunna knyta expertgrupper och referensgrupper till sig efter behov. Ett särskilt kansli bör inrättas. En grupp med representanter för olika departement inom regeringskansliet bör knytas till delegationen. Delegationen bör samarbeta med de närmast ansvariga myndigheterna, berörda delar av näringslivet och representanter för forskarvärlden.

Flera myndigheter har viktiga uppgifter i arbetet för att åstadkomma ett kretsloppsanpassat samhälle.

Naturvårdsverket har inrättat ett kretsloppssekretariat som skall ta fram underlag för verkets fortsatta arbete beträffande återvinning och producentansvar för avfall. Sekretariatet skall verka för ökad åter- vinning, kretsloppstänkande och hushållning med naturresurser och miljö- anpassning. Det skall även utveckla metodik för bedömning av sådana projekt samt ta fram förslag till styrmedel för att realisera projekten.

På de områden där mål sätts upp för återanvändning och återvinning behövs också en kontinuerlig uppföljning av hur utvecklingen fortskrider. Detta är en naturlig uppgift för Naturvårdsverket.

Kemikalieinspektionen arbetar bl.a. med bedömning, riskbegränsning och avveckling av skadliga ämnen. Ett nära samarbete mellan Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen pågår och är nödvändigt för att identifiera ämnen vars användning bör begränsas eller helt avvecklas för att produkter och materialslag skall kunna återanvändas och återvinnas på ett från hälso- och miljösynpunkt säkert sätt.

Boverket har som central myndighet för planering och byggande viktiga uppgifter i det fortsatta arbetet för ett kretsloppsanpassat samhälle. Bland dessa uppgifter kan nämnas att stimulera utvecklingen av kretslopps- anpassade byggnadsmaterial och att utveckla metoder för kretslopps- anpassning av kommunernas översiktliga planering, miljökonsekvens- beskrivningar etc.

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har viktiga uppgifter för att främja teknikutveckling och för att ge råd och stöd särskilt till små och medelstora företag. Inom sitt verksamhetsområde skall verket uppfylla de miljömål som regeringen har beslutat.

Arbetarskyddsstyrelsen har som central tillsynsmyndighet till uppgift att se till att bl.a. arbetsmiljölagstiftningen samt, inom arbetsmiljöområdet, lagstiftningen om kemikaliekontroll efterlevs. Nämnas kan att i detta ingår att verka för en arbetsmiljö som inte utsätter arbetstagare för ohälsa eller olycksfall och som är tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället.

Avfallsforskningsrådet inrättades hösten 1990 för att under åren 1990/91 - 1992/93 börja bygga upp ett forskningsprogram för ett avfallssnålt samhälle. Riksdagen har beslutat (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:JoU18, rskr. 1992/93:398) att detta forskningområde skall prioriteras även fortsättningsvis. Avfallsforskningsrådet skall stödja forskning för systemkunskap om kretsloppssamhället för miljöanpassad produktutveckling, för miljöanpassad restproduktanvändning och för miljöanpassad deponering.

Underlag för bedömningar kan finnas också genom kommunernas arbete med lokal agenda 21 inklusive avfallsplaner.

Som anges i kretsloppspropositionen måste åtgärder vidtas inom flera sektorer av samhället för att detta skall utvecklas till ett kretsloppsanpassat samhälle - ett samhälle byggt på användning av i första hand förnybara resurser, med energi- och resurssnåla processer och med en hög grad av återanvändning och återvinning och med produkter som ger minsta möjliga påverkan på hälsa och miljö. Detta kan bl.a. innebära att jord- och skogsbruket får en utvidgad roll som producent av biologiska råvaror för övriga sektorer. Såväl jord- och skogsbruket som energiförsörjningen, transportsektorn och industrin skall inriktas mot ett kretsloppssamhälle.

Uppdraget

En särskild delegation tillkallas för att ta fram förslag till en strategi för hur arbetet med en kretsloppsanpassning av varusektorn skall bedrivas. Delegationen skall ange vilka materialströmmar och varuområden som det med hänsyn till hälsa, miljö och hushållning med naturresurser är mest angeläget att få fortsatt kontroll över, lämna förslag till och ta fram en tidtabell för åtgärder beträffande olika varugrupper och klargöra vilka mål som bör gälla för återanvändning och återvinning. Vidare bör miljö- konsekvenser samt konsekvenser för berörd industris internationella konkurrenskraft klargöras. Eventuella administrativa kostnader bör belysas.

Delegationen bör överväga om ytterligare typer av styrmedel krävs och uppmärksamma eventuella behov av förändringar i befintliga styrmedel eller system för att uppnå en kretsloppsanpassning av varuområdet.

Delegationen skall på ett övergripande plan komplettera och förstärka det arbete som ligger på olika myndigheter.

Delegationen bör bedriva sitt arbete i nära samarbete med berörda myndigheter, särskilt Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, och i samarbete med berörda delar av näringslivet och med forskningsinstitutioner m.m.

Såväl inom EG som inom enskilda länder i och utanför Europa pågår en utveckling mot ett mer kretsloppsinriktat samhälle med ökad återanvändning och återvinning av olika materialslag.

Delegationen bör informera sig om det arbete som bedrivs internationellt för att åstadkomma kretslopp för olika materialströmmar och varuslag. Utvecklingen inom EG skall särskilt följas. Det är lämpligt för Sverige som en industrination med stort utlandsberoende och liten egen marknad att följa den internationella utvecklingen. Ibland krävs åtgärder i internationellt samarbete för att åstadkomma kretsloppsanpassade material- och varuströmmar. I andra fall kan det behövas lokalt avpassade lösningar. Delegationen bör bedöma om det i Sverige finns anledning att prioritera annorlunda än i andra länder med hänsyn till de specifikt svenska miljö- problemen eller förutsättningarna i övrigt. I sammanhanget kan vara av intresse att belysa potentialen för svensk industri av en ökad efterfrågan på kretsloppsanpassade produkter.

Delegationen skall omedelbart inleda arbetet med att utarbeta förslag till nya varuområden för producentansvar och successivt lämna förslag till regeringen om åtgärder, t.ex. införande av lagstadgat producentansvar.

Delegationen skall senast den 1 oktober 1993 redovisa en plan för hur det fortsatta arbetet bör bedrivas. Delegationen skall vidare senast den 1 april 1994 överlämna en delrapport med förslag till en strategi för kretsloppsanpassning av varusektorn inklusive angivande av prioriterade varuområden. Införande av lagstadgat producentansvar bör ske där detta är motiverat samhällsekonomiskt samt från miljö- och resurshushållningssynpunkt.

För arbetet skall vidare gälla regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir.1984:5), angående beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir.1988:43) samt angående redovisning av regionalpolitiska konsekvenser (dir.1992:50).

Hemställan

Med hänvisning till vad jag här har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för Miljö- och naturresursdepartementet

att tillkalla en delegation, omfattad av kommittéförordningen (1976:119), med högst sju ledamöter för att utforma en strategi för utvecklingen mot ett kretsloppsanpassat samhälle med producentansvar för varorna,

att utse en av ledamöterna att vara ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter och annat biträde åt delegationen.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta fjortonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Miljö- och naturresursdepartementet)