Beslut vid regeringssammanträde 1993-06-17

Chefen för Finansdepartementet, statsrådet Wibble, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att studera förutsättningarna för och lämna förslag till ett system med arbetsgivaravgifter för statliga myndigheter/statlig verksamhet. Systemet bör motsvara det som gäller på den privata sektorn.

Utöver lagstadgade socialavgifter och särskild löneskatt bör i systemet ingå avgifter som följer av kollektivavtal.

Bakgrund

I budgetpropositionen 1992 aviserade regeringen sin avsikt att tillkalla en särskild utredare som skall studera förutsättningarna för att införa arbetsgivararavgifter även för statliga myndigheter (prop. 1991/92:100 bil.1 s. 48, bet.1991/92:FiU20, rskr. 1991/92:128). Syftet är att göra anställningsförhållandena inom staten jämförbara med de som råder på arbetsmarknaden i övrigt och förstärka ett självständigt arbetsgivaransvar för de totala personalkostnaderna vid myndigheterna.

I det nuvarande systemet för finansiering av personalomkostnader redovisas dessa med få undantag som en schablon - lönekostnadspålägg (LKP). LKP omfattar både lagstadgade socialavgifter och avtalskostnader utöver lön. Personalomkostnaderna räknas kollektivt av från en inkomsttitel för samtliga myndigheter (inkomsttiteln 5211 Statliga pensionsavgifter, netto). Detta system innebär en särlösning för den statliga arbetsmarknaden i förhållande till den övriga arbetsmarknaden. Systemet medför att myndigheternas ledning i sin funktion som arbetsgivare inte ges något incitament att påverka sådana personalkostnader som inte avser löner.

Den 1 juli 1993 träder systemet med räntekonto i kraft (prop. 1992/93:100 bil. 1 avsnitt 2.3, bet.1992/93:FiU 20, rskr.1992/93:189). Den bokföringsmässiga omföring av LKP som görs i dag kommer då att ersättas med verkliga utbetalningar.

Den framtida inriktningen bör vara att personalkostnader utöver lön inte skall betalas ut som en schablon. Myndigheterna bör istället verkställa utbetalningar av arbetsgivaravgifter på det sätt och till de ändamål som följer av lag och avtal. Myndigheten skall således ha en klar bild av samtliga faktiska kostnader som följer av att ha en arbetstagare anställd. Till den del arbetsgivaravgifterna skall betalas på grund av kollektivavtal skapas därmed incitament för myndigheten att såsom arbetsgivare påverka innehållet i dessa avtal, så att en ur myndighetens synpunkt god avvägning mellan avtalens förmåner och kostnader uppnås.

Riksrevisionsverket (RRV) fick budgetåret 1981/82 i uppdrag att se över beräkningsunderlaget för lönekostnadspålägget vilket redovisades den 17 januari 1985 i Rapporten angående RRVs uppdrag att se över beräkningsunderlaget för lönekostnadspålägg m.m. RRV redovisar där bl.a. en analys av saldot på inkomsttiteln 5211 Statliga pensionsavgifter, netto och de olika faktorer som påverkar saldot. RRV har den 1 juli 1993 fått ett förnyat uppdrag att göra en analys av inkomst- och utgiftsposterna på inkomsttiteln.

Det nuvarande systemet för finansiering av pensioner innebär att myndigheterna (utom affärsverken med undantag av Statens järnvägar) via lönekostnadspålägget finansierar de löpande utbetalningarna av statlig kompletteringspension och den särskilda löneskatt som belöper på dessa pensioner. Det belopp som härigenom fördelas på myndigheterna beror därför på statsförvaltningens omfattning och struktur under en tidigare period.

RRV och Statens löne- och pensionsverk (SPV) har fått i uppdrag (den 19 november 1992) att bl.a. pröva om de kostnader som myndigheterna skall bära i stället skall avse kostnaderna för pensioner intjänade under året, alternativt kostnaderna för pensioner beviljade under året. Härigenom skulle pensionsförpliktelser belasta verksamhetens resultat under den period då förpliktelsen uppstår. RRV och SPV har den 25 februari 1993 avlämnat var sin delrapport över uppdraget.

Utgångspunkter

Utgångspunkter för utredningen skall vara:

• Dagens system för finansiering av de statliga tjänstepensionsåtaganden samt de system som beskrivs av RRV resp. SPV i de ovan nämnda avlämnade delrapporterna och i kommande slutrapporter.

Utredaren skall samråda med RRV och SPV när det gäller dessa myndigheters uppdrag att utreda redovisningen av statens samlade pensionsåtagande.

• Riksdagens beslut angående nytt system för budgetering av myndigheternas ramanslag m.m. (prop. 1991/92:100, bet. 1991/92: FiU20, rskr. 1991/92:128).
• Riksdagens beslut rörande den framtida utformningen av den statliga arbetsgivarorganisationen (prop. 1992/93:100 bil. 8 anslaget F1. Statens arbetsgivarverk, bet. 1992/93:AU10, rskr. 1992/93:205).
• Resultatet av Riksrevisionsverkets utredning av inkomst- och utgiftsposterna på inkomsttiteln 5211 Statliga pensionsavgifter, netto.

Utredningens inriktningen skall vidare vara:

• Att undvika särlösningar för den statliga arbertsmarknaden i syfte att göra den jämförbar med arbetsmarknaden i övrigt.
• Att samtliga personalkostnader för statliga myndigheter/statlig verksamhet skall tydliggöras genom en noggrannare redovisning av personalkostnader utöver lön som följer av avtal samt genom att dessa personalkostnader inte schabloniseras utan beräknas utifrån lagar och slutna avtal.

Syftet är att förstärka ett självständigt arbetsgivaransvar för de totala kostnaderna vid myndigheterna.

Uppdraget

Utredningens uppgift skall vara:

• Att pröva möjligheterna att införa ett system med arbetsgivaravgifter för statliga myndigheter/statlig verksamhet och så långt som möjligt undvika särlösningar för den statliga arbetsmarknaden.
• Att beräkna nivån på avtalskostnader utöver lön samt föreslå hur dessa personalkostnader skall administreras i ett system där arbetsgivaravgifter införs. Inriktningen bör vara att avtalskostnader utöver lön skall belasta resp. myndighet/statlig verksamhet och inte, som i dagens system, ha en kollektiv finansiering.
• Att behandla de bokföringsmässiga konsekvenser som de förslag som redovisas kan leda till och i samråd med RRV föreslå lösningar där så krävs.
• Att belysa vilka administrativa följder utredningens förslag kan få för myndigheter som Riksförsäkringsverket, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket och Statens löne- och pensionsverk samt för myndigheter i allmänhet.
• Att klargöra effekterna på statsbudgeten av en övergång till ett system med arbetsgivaravgifter.
• Att föreslå förändringar i berörda lagar och förordningar.

Utredningen skall även behandla det reducerade lönekostnadspålägget enligt nämnda riktlinjer.

Uppdragets genomförande

Utredaren skall under arbetet samråda främst med Riksförsäkringsverket, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Statens arbetsgivarverk och Statens löne- och pensionsverk.

Huvudorganisationerna inom det statliga förhandlingsområdet bör under arbetets gång informeras.

Utredaren skall beakta kommittédirektiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir. 1984:05).

Utredaren skall redovisa sina förslag senast den 1 maj 1994.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för Finansdepartementet

att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen (1976:119) - med uppdrag att studera förutsättningarna för, och lämna förslag till, ett system med arbetsgivaravgifter för statliga myndigheter/statlig verksamhet, motsvarande det som gäller på den privata sektorn.

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde till den särskilda utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall beslasta sjunde huvudtitlens anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragarens överväganden och bifaller hennes hemställan.

(Finansdepartementet)