Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att se över och utvärdera Handikappombudsmannens verksamhet. Utredaren skall pröva vilken betydelse ombudsmannen haft för utvecklingen inom handikappområdet i stort samt bedöma om, och i så fall hur, ombudsmannens roll och arbetsuppgifter bör förändras i något avseende. Utredaren skall

• utvärdera och bedöma vilka direkta respektive indirekta effekter Handikappombudsmannens arbete med att övervaka funktionshindrade personers rättigheter och intressen har haft för andra myndigheter, kommuner och landsting i deras arbete med att följa upp och utvärdera detta,
• utvärdera Handikappombudsmannens arbete med att förmedla den samlade kunskapen från sitt bevaknings- och uppföljningsarbete,
• belysa dels de prioriteringar som Handikappombudsmannen gjort mellan olika arbetsuppgifter, dels hur myndigheten fördelat sina resurser mellan olika verksamhetsområden och arbetsuppgifter,
• utvärdera Handikappombudsmannens juridiska rådgivning och informationsverksamhet,
• kartlägga likheter och olikheter mellan Handikappombudsmannens verksamhet och den verksamhet som bedrivs av andra ombudsmän och om det finns några oklarheter i fördelningen av arbetsuppgifter och ansvarsområden mellan Handikappombudsmannen och andra ombudsmän.

Mot bakgrund av sina slutsatser i fråga om Handikappombudsmannens verksamhet sedan starten den 1 juli 1994 skall utredaren

• överväga om Handikappombudsmannen även fortsättningsvis skall ha en övervakande roll - genom i första hand uppföljning och utvärdering - när det gäller funktionshindrade personers rättigheter och intressen,
• överväga hur Handikappombudsmannen i framtiden skall verka för att brister i lagar och andra författningar i fråga om personer med funktionshinder avhjälps,
• pröva om Handikappombudsmannen skall ha någon roll i EU-samarbetet och hur avgränsningarna i så fall skall se ut gentemot dels Regeringskansliet, dels andra myndigheter i ett sådant samarbete,
• beskriva för- och nackdelar med att Handikappombudsmannen ges rollen som Sveriges samordningsorgan för handikappfrågor enligt regel nr 17 i Förenta nationernas (FN) standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet (FN:s standardregler för funktionshindrade).

Bakgrund

Handikappombudsmannen inrättades den 1 juli 1994. Ombudsmannens verksamhet regleras i lagen (1994:749) om Handikappombudsmannen. Myndighetens arbetsuppgifter och organisation framgår av förordningen (1994:949) med instruktion för Handikappombudsmannen.

I propositionen (1993/94:219) om Handikappombudsmannen anges att ombudsmannens verksamhet efter en treårsperiod bör ses över och utvärderas. Bl.a. skall ombudsmannens betydelse för utvecklingen inom handikappområdet liksom frågan om, och i så fall hur, ombudsmannens funktion bör förändras i ett eller flera avseenden prövas.

Utgångspunkter för Handikappombudsmannens arbete

Handikappombudsmannen inrättades i samband med att Statens handikappråd (SHR) avvecklades men har i förhållande till rådet i allt väsentligt andra arbetsuppgifter. Handikappombudsmannen skall på ett sektorsövergripande sätt bevaka frågor som rör funktionshindrade personers rättigheter och intressen inom olika samhällsområden. De viktigaste uppgifterna är:

• Att bevaka frågor som rör funktionshindrade personers rättigheter och intressen på olika samhällsområden med utgångspunkt i de handikappolitiska målen om full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktionshinder.
• Att verka för att avhjälpa brister i lagar och andra författningar i fråga om personer med funktionshinder.
• Att ha en allmänt övervakande roll, där tyngdpunkten i arbetet ligger på nationell uppföljning och utvärdering.
• Att genom t.ex. informationsverksamhet och överläggningar med myndigheter, företag, organisationer och andra verka för att ingen missgynnas eller på annat sätt utsätts för orättvis eller kränkande behandling på grund av funktionshinder. Handikappombudsmannen har dock inte tillsyn över andra myndigheters arbete.
• Att ge information och råd till allmänheten samt upplysningar till personer med funktionshinder om hur de kan bevaka sina intressen och ta till vara sin rätt. Ombudsmannen skall däremot inte fungera som en advokat eller ett ombud för enskilda personer i juridiska processer.
• Att systematiskt följa upp och bevaka tillämpningen av FN:s standardregler för funktionshindrade samt beskriva effekterna av dessa regler. En annan viktig uppgift är att långsiktigt följa och bevaka Europeiska unionens (EU) insatser på olika områden samt analysera och beskriva vilka konsekvenser dessa kan få för personer med funktionshinder.

Handikappombudsmannen redovisar årligen sin verksamhet och utvecklingen i stort på handikappområdet i en särskild rapport till regeringen. De frågor inom handikappområdet som bedöms vara viktiga för regeringen att känna till eller som regeringen behöver överväga skall då lyftas fram.

Handikappombudsmannens organisation och verksamhet

Handikappombudsmannen utses av regeringen för en period av sex år och är chef för myndigheten med samma namn. Myndighetens kansli består under år 1997 utöver ombudsmannen av en kanslichef, fyra utredare, en administratör, en informatör och en ekonomiansvarig på halvtid. Inom myndigheten finns kompetens för att bl.a. ge juridiska råd, bevaka rättstillämpningen, följa EU-frågorna, informera, utreda och utvärdera. Ombudsmannen biträds av ett särskilt råd. Det består för närvarande av 12 ledamöter med erfarenheter från olika samhällsområden. Handikappombudsmannen är rådets ordförande.

Handikappombudsmannen har under de första verksamhetsåren successivt byggt upp sin kompetens för att svara mot de krav som ställs på myndigheten. Stora insatser har också gjorts för att etablera ett omfattande kontaktnät med bl.a. andra myndigheter, kommuner, landsting, länshandikappråd, kommunala handikappråd, länsstyrelser och handikapporganisationer samt inom forskningsområdet och EU.

En stor del av myndighetens arbete under de första verksamhetsåren har gällt ärendehandläggning för att vägleda och ge råd till enskilda personer samt handläggning av s.k. anmälningsärenden. Denna del av ombudsmannens verksamhet har stadigt ökat i omfattning.

Ombudsmannen har initierat kartläggningar och kunskapsinventeringar på områden som är viktiga för personer med funktionshinder. Detta arbete har varit särskilt betydelsefullt då statistik inom handikappområdet ofta saknas eller är bristfällig. Handikappombudsmannen har dessutom anordnat och deltagit i konferenser och seminarier av olika slag vilket krävt omfattande resurser.

Uppdraget

Handikappombudsmannen har varit verksam i drygt tre år. I enlighet med riksdagens beslut till följd av propositionen (1993/94:219) om Handikappombudsmannen skall verksamheten nu ses över. En särskild utredare bör tillkallas för översynsarbetet. Översynen skall ske med utgångspunkt i de riktlinjer för ombudsmannens verksamhet som lagts fast i lagen om respektive förordningen med instruktion för Handikappombudsmannen, i regleringsbreven för myndigheten och i propositionen om Handikappombudsmannen. Syftet är att belysa vilken betydelse ombudsmannen har haft för utvecklingen inom handikappområdet samt att bedöma om, och i så fall hur, ombudsmannens roll och arbetsuppgifter bör förändras i något avseende. Förhållandet mellan ombudsmannens roll enligt lagen om Handikappombudsmannen å ena sidan, och ombudsmannens uppgifter enligt instruktionen å den andra, skall särskilt uppmärksammas. Utredaren skall även analysera vad bestämmelserna i lagen om respektive i förordningen med instruktion för Handikappombudsmannen innebär för statens löpande styrning av myndigheten och bedöma de styrdokument som reglerar ombudsmannens verksamhet. Om förändringar av något slag i ombudsmannens roll eller arbetsuppgifter anses önskvärda skall förslag till sådana förändringar lämnas. Utredaren skall redovisa konsekvenserna av sina förslag när det gäller bl.a. Handikappombudsmannens organisation och inriktning samt avgränsningen av myndighetens verksamhet och dess resursbehov.

Handikappombudsmannens arbete med nationell uppföljning och utvärdering inom olika områden innebär ingen inskränkning i andra myndigheters, kommuners eller landstings ansvar för att följa upp och utvärdera förhållandena inom sina respektive områden. Utredaren skall bedöma vilka direkta respektive indirekta effekter Handikappombudsmannens arbete haft i dessa avseenden. Om det skapat oklara gränsdragningar mellan ombudsmannens ansvarsområde och andra myndigheters ansvarsområden skall detta belysas.

Handikappombudsmannen har till uppgift att genom upplysnings- och informationsverksamhet eller andra opinionsbildande insatser förmedla den samlade kunskap som ombudsmannen får genom sitt bevaknings- och uppföljningsarbete. Avsikten med Handikappombudsmannens uppgifter på detta område är inte att ersätta handikapporganisationernas opinionsbildande arbete. Utredaren skall utvärdera Handikappombudsmannens upplysnings-, informations- och opinionsbildande verksamhet och lämna förslag till hur detta arbete bör bedrivas i framtiden.

Handikappombudsmannens arbetsfält omfattar hela samhällslivet. Ombudsmannen måste därför välja vilka verksamhetsområden och arbetsuppgifter som skall prioriteras. Utredaren skall belysa de prioriteringar som Handikappombudsmannen gjort mellan olika arbetsuppgifter och vilka konsekvenser detta har haft för hur myndigheten fördelat sina resurser. Utredaren skall, utifrån de dokument som reglerar myndighetens verksamhet, bedöma ändamålsenligheten och kostnadseffektiviteten i de prioriteringar ombudsmannen gjort sedan starten den 1 juli 1994.

Handikappombudsmannens arbete med ärendehandläggning genom att ge vägledning och råd till enskilda personer och hantera s.k. anmälningsärenden har stadigt ökat i omfattning. En stor del av rådgivningen är av juridisk karaktär. Utredaren skall utvärdera dels Handikappombudsmannens juridiska rådgivning, dels den informationsverksamhet som har till syfte att verka för att ingen missgynnas eller på annat sätt utsätts för kränkande behandling på grund av funktionshinder. Utvärderingen skall främst belysa de direkta effekterna av myndighetens insatser på området.

Inrättandet av Handikappombudsmannen föregicks av diskussioner om ombudsmannafunktionen som sådan riskerar att tunnas ut och bli mindre verkningsfull om allt fler medborgargrupper får sin egen ombudsman. Förutsättningarna för att eventuellt slå samman flera av dagens ombudsmän till en eller ett fåtal ombudsmän för att på så sätt dels förstärka ombudsmännens inflytande, dels samordna administration m.m. behöver kartläggas. Den särskilde utredaren skall därför beskriva likheter och olikheter mellan Handikappombudsmannens roll och arbetssätt och andra statliga ombudsmäns. Om det finns överlappningar mellan Handikappombudsmannens och andra ombudsmäns roller och ansvarsområden skall utredaren beskriva dessa. Utredaren skall även analysera möjligheterna respektive hindren för att samordna Handikappombudsmannen med någon eller några av de övriga ombudsmannafunktioner som för närvarande finns.

Förslaget om att inrätta en Handikappombudsman för att bevaka funktionshindrade personers rättigheter i samhället presenterades urspungligen av 1989 års handikapputredning (S 1988:03) i slutbetänkandet Ett samhälle för alla (SOU 1992:52). Handikapputredningen föreslog att ombudsmannen, utöver sin rådgivande och upplysande roll även skulle kunna driva processer inom prioriterade områden. Enligt handikapputredningen var förutsättningen för detta att det finns sanktionerade förbudsbestämmelser inom de aktuella områdena. Utredningen föreslog att bestämmelser om förbud mot diskriminering och sanktioner skulle införas inom områdena arbetsliv och näringsverksamhet - förutsättningar som inte gällde när Handikappombudsmannen inrättades. Utredningen (A 1997:01) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder (FUDA) utreder för närvarande frågan om en lagstiftning mot diskriminering i arbetslivet. FUDA skall enligt sina direktiv (1997:8) bl.a. utreda och lämna förslag på vilka förfaranderegler som skall vara tillämpliga hos Handikappombudsmannen om en lagstiftning mot diskriminering av personer med funktionshinder i arbetslivet införs. FUDA har även i uppdrag att utreda om det behövs en nämnd mot diskriminering av personer med funktionshinder motsvarande Jämställdhetsnämnden och Nämnden mot etnisk diskriminering, eller om eventuella uppgifter för en sådan nämnd kan utföras av redan befintliga myndigheter eller domstolar. Enligt sina direktiv skall FUDA i sitt arbete samråda med bl.a. Handikappombudsmannen. Den särskilde utredaren med uppgift att se över Handikappombudsmannens roll och arbetsuppgifter skall därför inte behandla denna fråga i detalj men bör beakta eventuella förslag från FUDA. Utredaren skall emellertid mer principiellt belysa frågan om Handikappombudsmannens roll och arbetsuppgifter med utgångspunkt i huruvida ombudsmannen även i framtiden huvudsakligen skall utföra mer generella arbetsuppgifter som uppföljning och utvärdering.

Handikappombudsmannen har hittills lämnat tre årsrapporter och ett flertal andra rapporter till regeringen. De har bl.a. innehållit en rad förslag till ändringar i lagar och andra författningar som rör funktionshindrade personers livsvillkor. Utredaren skall ge förslag till hur Handikappombudsmannens rapportering till regeringen kan utformas i framtiden och på vilket sätt ombudsmannen kan verka för att brister i lagar och andra författningar avhjälps. Utredaren skall därvid överväga om Handikappombudsmannen även i fortsättningen årligen skall lämna en särskild rapport till regeringen och vilka uppgifter som i sådana fall skall redovisas i denna och vilka uppgifter som skall redovisas i myndighetens årsredovisning.

En av Handikappombudsmannens uppgifter är att långsiktigt följa och bevaka EU:s insatser på olika samhällsområden och analysera och beskriva vilka konsekvenser dessa kan få för personer med funktionshinder. Handikappombudsmannen skall också ge regeringen underlag och förslag till åtgärder som syftar till att stärka handikappfrågorna i EU-samarbetet. Detta har skett genom dels en plan för den långsiktiga strategin för myndighetens EU-arbete i juni 1995, dels en skrivelse i december 1996 med förslag om hur Handikappombudsmannens roll i EU-samarbetet skulle kunna utformas. Utredaren skall pröva om Handikappombudsmannen skall ha någon roll i EU-samarbetet och hur avgränsningarna i så fall skall se ut gentemot Regeringskansliet och andra myndigheter i detta samarbete.

Regel nr 17 i FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet (FN:s standardregler för funktionshindrade) ställer krav på att det inom varje land skall finnas nationella samordningskommittéer för handikappfrågorna. Samordningskommittéerna skall vara självständiga men underställda respektive regering. I propositionen om Handikappombudsmannen framhölls att ombudsmannen, med den inriktning som där föreslogs, skulle passa väl in i den beskrivning av en nationell samordningskommitté som ges i FN:s standardregler för funktionshindrade. Regeringen fick under sommaren 1996 dels en skrivelse från Handikappombudsmannen, dels en gemensam skrivelse från Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO), De handikappades riksförbund (DHR), Sveriges dövas riksförbund (SDR) och Synskadades riksförbund (SRF) i vilka frågan om behovet av en svensk samordningskommitté tas upp. Skrivelserna behandlar även Handikappombudsmannens roll i en sådan samordningskommitté. Utredaren skall beskriva för- och nackdelar med en eventuell roll för Handikappombudsmannen som Sveriges nationella samordningsorgan för handikappfrågor enligt regel nr 17 i FN:s standardregler för funktionshindrade.

I flera motioner till riksdagen har under hösten 1997 förslag framförts om att stärka och effektivisera ombudsmannafunktionen bl.a. genom att samordna alla eller några av de befintliga ombudsmännen. Motionärerna har även framfört att myndigheter med ombudsmannaansvar lämpligen bör sortera under riksdagen i stället för att som nu vara myndigheter under regeringen. Den särskilde utredarens arbete med en översyn av Handikappombudsmannens roll och arbetsuppgifter kan komma att påverkas av resultatet av riksdagens behandling av dessa motioner.

Utredaren skall i sitt arbete ha kontakter med Handikappombudsmannen, andra berörda myndigheter och organ samt med handikapporganisationerna.

Utredaren skall beakta regeringens samtliga generella direktiv till kommittér och särskilda utredare (dir. 1992:50, dir. 1994:23, dir. 1994:124 och dir. 1996:49).

Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 oktober 1998.