Dir. 1997:141

Konkurrenssituationen för det svenska yrkesfisket

Dir. 1997:141

Beslut vid regeringssammanträde den 11 december 1997

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att kartlägga och analysera det svenska yrkesfiskets långsiktiga konkurrensförutsättningar och konkurrensvillkor i den förändrade situation som medlemskapet i Europeiska unionen innebär.

Bakgrund

Livsmedelssektorn, inräknat primärproduktion i jordbruk och fiske, industri och serviceföretag, har stor betydelse för bl. a. landsbygdsutveckling och regional utveckling. I få sektorer av den svenska ekonomin är råvaruförsörjning och tillverkning så integrerade som inom livsmedelssektorn. Goda råvaror ger bättre förutsättningar för bra livsmedelsprodukter hos konsumenterna. Förutsättningarna för en fortsatt expansion inom den svenska livsmedelssektorn är goda. Internationaliseringen av livsmedelssektorn har förbättrat möjligheterna till en ökad export. I detta sammanhang är den del av livsmedelssektorn som omfattar fiskeberedningsindustrin beroende av en jämn råvaruförsörjning till konkurrenskraftiga priser.

Svenskt havsfiske bedrivs i Västerhavet, dvs. Nordsjön, Kattegatt och Skagerrak, samt i Östersjön. Även i inlandsvatten bedrivs ett yrkesmässigt insjöfiske, framför allt i de stora sjöarna, dvs. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren.

Västerhavet har sedan länge varit det viktigaste fångstområdet för svenskt fiske. Vid slutet av 1970-talet utvidgade Norge och EG-länderna sina fiskegränser till 200 nautiska mil, vilket innebar att Sverige måste föra årliga förhandlingar med EG och Norge för att få tillgång till de traditionella fångstplatserna.

Antalet yrkesfiskare i Sverige med yrkesfiskarlicens uppgår för närvarande till ca 3 000. Av dessa är det emellertid många som nått pensionsåldern eller har så låga inkomster att det är tveksamt om verksamheten verkligen kan betraktas som yrkesmässig. Antalet aktiva yrkesfiskare kan därför beräknas till ca 2 000.

Genom Sveriges medlemskap i EU har förutsättningarna för den svenska fiskerinäringen förändrats. Fiskeflottan får åter tillträde till traditionella fiskevatten och även till nya havsområden. Möjligheterna att förse beredningsindustrin med råvara har således förbättrats. Samtidigt har medlemskapet medfört ökade expansionsmöjligheter för beredningsindustrin. Exporten av beredda fiskprodukter till EU-marknaden har mångdubblats.

Om den svenska fiskenäringen skall kunna möta beredningsindustrins önskemål om råvara av hög kvalitet krävs det att fiskenäringen är konkurrenskraftig. För framgång krävs dock jämbördiga villkor med omvärlden. Det finns behov av att redovisa hur svensk fiskenärings konkurrenssituation förändrats genom medlemskapet i EU och i vilka avseenden konkurrensmöjligheterna avviker från vad som gäller för fisket i övriga medlemsländer.

I ett flertal motioner under senare år har det gjorts gällande att de svenska yrkesfiskarna inte har möjlighet att konkurrera på samma villkor som yrkesfiskare i t.ex. Danmark och Norge. En av anledningarna till detta är att yrkesfiskarna i dessa länder har möjlighet att göra ett särskilt s.k. yrkesfiskaravdrag.

Utredningen om fiskerinäringens utvecklingsmöjligheter föreslog i sitt slutbetänkande Svenskt fiske (SOU 1993:103) att schablonavdraget för ökade levnadskostnader för yrkesfiskare borde höjas till den nivå som gäller för heldagstraktamente för löntagare.

I prop. 1993/94:158 uttalade regeringen att den höjning av schablonavdraget som föreslagits av utredningen stred mot det grundläggande synsättet att ett sådant avdrag endast skall täcka verkliga merkostnader. Med hänsyn till det av utredningen påpekade behovet av att ge yrkesfisket jämbördiga konkurrensvillkor med andra länders fiskare föreslog regeringen att förutsättningarna för ett särskilt yrkesfiskaravdrag skulle undersökas. Jordbruksutskottet (bet. 1993/94:JoU24) ställde sig bakom regeringens förslag. Även skatteutskottet (bet. 1993/94:SkU25) förutsatte att de svenska yrkesfiskarnas skattevillkor skulle komma att bli belysta i utredningsarbetet samt att de förslag som kan behövas för att uppnå konkurrensneutralitet skulle läggas fram.

Hösten 1996 aktualiserades frågan om yrkesfiskaravdrag ånyo av skatteutskottet (bet. 1996/97:SkU13 Lättnad i ägarbeskattningen i små och medelstora företag). I sitt betänkande förutsätter utskottet att regeringen så snart som möjligt slutför beredningen av frågan om yrkesfiskarnas konkurrenssituation i förhållande till grannländerna och därefter återkommer till riksdagen med förslag som tillgodoser motionärernas krav på konkurrensneutralitet. Riksdagen har beslutat i enlighet med utskottets hemställan (rskr. 1996/97:133).

Utredaren skall kartlägga och analysera svenskt yrkesfiskes konkurrenssituation och konkurrensvillkor i den förändrade situation som medlemskapet i den Europeiska unionen innebär. En med våra främsta konkurrentländer jämförande analys skall belysa grundläggande förutsättningar för svenskt yrkesfiske samt hur fiskeripolitiken i form av främst regelverk och offentligt stöd påverkar konkurrensförhållandena. Kartläggningen och analysen skall även omfatta en jämförelse av skattevillkoren. Analysen skall även belysa den nuvarande politikens effekter på svensk fiskenäring och effekter på statsfinansiella utgifter samt sysselsättning. Om utredaren med anledning av denna granskning finner att åtgärder behöver vidtas, skall förslag till sådana lämnas. Förslagens effekter på svensk fiskenäring och effekter på statsfinansiella utgifter samt sysselsättning skall redovisas. Redovisningen skall även omfatta eventuella effekter på svensk beredningsindustri. För eventuella förslag som innebär utgiftsökningar eller inkomstminskningar för staten skall utredaren redovisa konkreta förslag på finansiering.

Utredaren skall vidare kartlägga om EG:s stöd (t.ex. EG:s strukturstöd) och andra statliga insatser kan användas i syfte att förändra konkurrenssituationen.

I arbetet skall restriktioner såsom krav på konkurrensneutralitet och EG:s statsstödsregler beaktas.

Det står utredaren fritt att ta upp till behandling och analysera alla de omständigheter som kan bedömas vara av betydelse i sammanhanget.

I utredningsarbetet bör samråd ske med näringen och andra intressenter.

regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), om att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23) och om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:123) samt om att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49).Redovisning av uppdraget

Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 29 maj 1998.