Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att förbereda och bilda en myndighet - Premiepensionsmyndigheten - som skall fungera som försäkringsgivare för premiepensionen i det reformerade ålderspensionssystemet. Uppdraget skall slutföras under förutsättning att riksdagen godkänner regeringens kommande förslag om den nya myndigheten. Förslaget är avsett att lämnas i april i år i en proposition om inkomstgrundad ålderspension.

Utredaren skall lämna förslag om

• verksamhetsmål för den nya myndigheten,
• riktlinjer för myndighetens organisation,
• den kompetens som den nya myndigheten behöver,
• instruktion för myndigheten,
• myndighetens styrning samt principer för styrelsens arbetsuppgifter,
• former för den nya myndighetens kontakter med Riksförsäkringsverket, de allmänna försäkringskassorna och andra organ.

Utredaren skall vidta de förberedande åtgärder som krävs för att myndigheten skall kunna inleda sin verksamhet den 1 juli 1998. Därefter skall Premiepensionsmyndighetens organisation byggas upp så att premiepensionskapital under senare delen av år 1999 kan föras över från den tillfälliga förvaltningen hos Riksgäldskontoret till olika fondförvaltare.

Bakgrund

Efter en överenskommelse mellan de fem politiska partier som står bakom ålderspensionsreformen beslutade regeringen den 19 januari i år att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslag om ett nytt system för inkomstgrundad ålderspension. En del av detta system är fullt ut fonderat med individuella konton för de enskilda. Denna del kallas premiepensionssystemet.

Enligt lagrådsremissen skall Premiepensionsmyndigheten i huvudsak ha följande uppgifter.

Myndigheten skall fungera som försäkringsgivare för premiepension. Myndigheten skall i stor utsträckning bedriva en verksamhet som liknar den som bedrivs av privata försäkringsbolag. Verksamheten skall således drivas enligt försäkringsmässiga principer och huvuddelen av de rörelseregler som gäller för försäkringsbolag skall också gälla för myndigheten. Samtidigt är myndigheten en del av socialförsäkringsadministrationen.

Premiepensionsmyndighetens verksamhet skall finansieras genom avgifter från de enskilda pensionsspararnas tillgodohavanden i premiepensionssystemet. Verksamheten skall inte redovisas på statsbudgeten.

Myndigheten skall stå under tillsyn av såväl Finansinspektionen som Riksförsäkringsverket.

Uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att lämna förslag till verksamhetsmål för den nya myndigheten samt att dra upp riktlinjer för myndighetens organisation.

Myndighetens organisation

Myndigheten skall agera på de finansiella marknaderna och samarbeta med en mängd företag på dessa marknader. Detta spelar stor roll för lokaliseringen av myndigheten. En utgångspunkt är därför att myndighetens kärnverksamhet skall förläggas till Stockholmsområdet. Ett ytterligare skäl för denna lokalisering är tidsschemat för myndighetens uppbyggnad.

För att det nya premiepensionssystemet skall kunna sättas igång under 1999 krävs ett omfattande uppbyggnadsarbete på mycket kort tid. För att detta skall vara möjligt är det nödvändigt att utnyttja den kompetens som framför allt finns i Stockholmsområdet. Inget hindrar dock myndigheten från att lägga ut verksamheter utanför kärnverksamheten på uppdragstagare utanför Stockholm.

Utredaren skall också ange vilken kompetens den nya myndigheten behöver utifrån vad som anförs i lagrådsremissen och den kommande propositionen om inkomstgrundad ålderspension.

Utredaren skall lämna förslag till instruktion för myndigheten samt till sådana ändringar som instruktionen kan föranleda i andra författningar.

Myndigheten skall ledas av en styrelse med fullt ansvar för verksamheten. I styrelsen bör det ingå personer med god kunskap om och bred erfarenhet av socialförsäkring, privat livförsäkring och de finansiella marknaderna. I styrelsen bör det också finnas företrädare för allmänintresset. Regeringen skall utse styrelse och myndighetschef.

Redovisning

Som framgår av lagrådsremissen skall myndigheten upprätta årsredovisning enligt lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

Den nya myndigheten är också skyldig att följa ett statligt regelsystem för redovisning. Mot bakgrund av å ena sidan de problem som två delvis parallella regelsystem för redovisning kan rymma och å andra sidan de särskilda behoven av en statlig redovisning har regeringen gett Riksrevisionsverket i uppdrag att undersöka vilka bestämmelser i det statliga regelsystemet för redovisning och ekonomisk förvaltning som är nödvändiga för den nya myndigheten och som därför inte kan bli föremål för undantag.

Riksrevisionsverket redovisade sitt uppdrag den 20 februari 1998 (RRV1998:15).

Utredaren skall, med stöd av Riksrevisionsverkets rapport lämna förslag om formerna för den "statliga" redovisningen.

Kostnaderna för administrationen av myndigheten skall täckas med avgifter som tas ut från de individuella premiepensionskontona. Även kostnaden för uppbyggnaden av myndigheten skall belasta premiepensionsmedlen. Det gäller även investeringar som initieras under utredningstiden. Det fordras därför ett regeringsbeslut om kredit hos Riksgäldskontoret (jfr 20 och 21 §§ lagen [1996:1059] om statsbudgeten). Utredaren skall lämna ett underlag för ett sådant beslut.

Samordning med annan verksamhet

Finansinspektionens tillsyn över myndigheten skall ta sikte på kapitalförvaltningen och den försäkringsmässiga verksamheten. Riksförsäkringsverkets tillsyn över myndigheten skall omfatta de delar som ligger vid sidan av dessa verksamheter. Riksförsäkringsverket skall dessutom ha huvudansvaret för samordningen av information till de enskilda.

Riksförsäkringsverket ansvarar för ekonomistyrningen inom den nuvarande socialförsäkringsadministrationen och ansvarar som systemägare för de gemensamma ADB-systemen för verket och försäkringskassorna.

Utredaren skall belysa frågan om samverkan och gränsdragning mellan Premiepensionsmyndighetens verksamhet och verksamheten i övriga socialförsäkringsorgan, och ägna särskild uppmärksamhet åt frågan om samordning av information till de enskilda. Det får dock godtas att åtskilliga frågor om samordning kan lösas först senare under premiepensionssystemets uppbyggnad.

I fråga om samordningen bör följande uttalande i lagrådsremissen tjäna till ledning för utredarens arbete.Det är inte möjligt att nu avgöra hur ADB-verksamheten i premiereservsystemet skall vara organiserad. Premiepensionsmyndigheten har ansvaret för ADB-systemet inom sitt område. Uppbyggnaden av ett sådant system kräver ett långtgående samarbete mellan Premiepensionsmyndigheten och RFV. Vid arbetsfördelningen dem emellan skall stor vikt läggas vid en effektiv samverkan mellan de olika socialförsäkringsorganen. Självfallet bör möjligheten att utnyttja befintliga administrativa resurser och rutiner inom socialförsäkringsområdet beaktas när Premiepensionsmyndigheten byggs upp. Denna myndighet och övriga socialförsäkringsorgan skall samarbeta på ett sådant sätt att systemet för den inkomstgrundade ålderspensionen fungerar effektivt och till en låg kostnad samtidigt som en hög kvalitet på informationen till de enskilda upprätthålls.Det är självfallet också av stor vikt att de särskilda IT-problem som är förenade med sekelskiftet uppmärksammas.

Myndighetens bemanning

Utredaren skall vidta de förberedande åtgärder som krävs för att den nya myndigheten skall kunna fungera fr.o.m. den 1 juli 1998. I detta ingår att bemanna den nya myndigheten och att vidta de åtgärder som bedöms nödvändiga för att verksamheten skall kunna starta. Till sådana åtgärder hör också att göra en budget och en verksamhetsplan för myndigheten som gäller perioden den 1 juli-31 december 1998. Utredaren skall lämna underlag till regeringen för direktiv för myndighetens verksamhet år 1999. Andra uppgifter är att ansluta den nya myndigheten till det statliga redovisningssystemet, att lägga upp redovisningsplaner för myndighetens verksamhet och ingå de avtal som bedöms vara nödvändiga för att verksamheten skall kunna starta redan vid halvårsskiftet i år.

Bestämmelserna i 6 § anställningsförordningen (1994:373) om information om lediga anställningar behöver inte tillämpas när den nya myndigheten bemannas.

Utredaren skall hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om utredningens arbete och bereda dem tillfälle att framföra synpunkter samt genomföra förhandlingar enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Utredaren skall också samråda med berörda myndigheter och i sitt betänkande redovisa deras inställning till utredningens förslag.

Övrigt

Uppdraget skall redovisas senast den 18 juni 1998.

För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om redovisning av regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), om att pröva offentliga åtaganden (dir.1994:23), om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124), samt om att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49).