Sammanfattning av uppdraget

En myndighet för rikstrafikfrågor, Rikstrafiken, skall inrättas med huvuduppgift att verka för samordning av den interregionala persontrafiken samt att upphandla viss kollektiv trafik.

En utredare tillkallas med uppgift att utreda och föreslå verksamhetsmål, preciserade arbetsuppgifter och organisation för myndigheten. Utredaren skall vidare utreda riktlinjer för kommande upphandlingar av trafik, former för samverkan med berörda parter inklusive former för ett ökat konsumentinflytande. Utredaren skall även förbereda uppbyggnaden av myndigheten och därvid vidtaga de administrativa åtgärder som krävs för att myndigheten skall kunna börja sin verksamhet den 1 juli 1999.

Bakgrund

Riksdagen beslöt den 2 juni 1998 (prop. 1997/98:56, bet. 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266) att godkänna regeringens förslag om principerna för att skapa en myndighetsfunktion för rikstrafikfrågor.

Huvuduppgiften för den nya myndigheten, Rikstrafiken, skall vara att utifrån ett kundorienterat helhetsperspektiv, verka för att åstadkomma ett samverkande kollektivtrafiksystem som bidrar till att de transportpolitiska målen uppfylls. Rikstrafiken skall inte vara ett centralt planeringsorgan för kollektivtrafik. Rikstrafiken skall inte heller ta över de uppgifter inom kollektivtrafikområdet som ligger på Vägverket och Banverket i deras roller som sektorsmyndigheter och inte heller uppgifter inom andra myndigheters ansvarsområde.

De arbetsuppgifter, som i dag ligger på Banverket, Delegationen för köp av viss kollektivtrafik, skall föras över till den nya myndigheten i samband med att den nya myndigheten bildas.

Rikstrafikens uppgifter

Rikstrafiken skall hjälpa, stimulera och förhandla med berörda myndigheter och övriga aktörer i syfte att uppnå ett samverkande kollektivtrafiksystem. Informationsteknologin (IT) är ett viktigt instrument, som ger goda förutsättningar för en förbättrad samverkan inom och mellan trafikslagen. Det är i huvudsak respektive trafikverk, som ansvarar för uppföljningen på statlig nivå av utvecklingen på IT- området. Då denna utveckling samtidigt är av trafikslagsövergripande karaktär skall det övervägas om Rikstrafiken bör ges en roll som samordnare av IT-frågor inom kollektivtrafikområdet.

Ett annat viktigt instrument är upphandling av trafik. Där det inte finns förutsättningar för att kommersiellt driva interregional trafik, eller där trafik inte kan upprätthållas i trafikhuvudmännens regi, skall staten genom Rikstrafiken kunna upphandla transportpolitiskt motiverad interregional persontrafik. Rikstrafiken skall sträva efter att minimera kostnaden för den upphandlade trafiken. Alternativa trafiklösningar bör därför systematiskt utvärderas och jämföras. Rikstrafiken skall kunna upphandla trafik oberoende av trafikslag.

Upphandlingen skall ske i konkurrens och enligt lagen (1992:1528) om offentlig upphandling. I övrigt skall rådets förordning (EEG) nr 1107/70 av den 4 juni 1970 om stöd till transporter på järnväg, väg och inre vattenvägar med ändringar nr 1473/75, 1658/82, 1100/89 och 3578/92 samt rådets förordning (EEG) nr 1191/69 av den 26 juni 1969 om medlemsstaternas åtgärder i fråga om allmän trafikplikt på järnväg, väg och inre vattenvägar med ändring nr 1893/91 tillämpas i upphandlingen.

För att stärka konkurrensen vid upphandling av trafik och för att säkerställa angelägna investeringar i järnvägsfordon bör det övervägas om staten skall ta ett större ansvar t.ex. genom ekonomiska garantier för investeringar i järnvägsfordon. Rikstrafiken skall analysera och lämna förslag till åtgärder i detta avseende samt i samråd med intressenterna ta fram övergripande funktionskrav för nya fordon som kan komma att omfattas av statliga garantier.

Kopplingen mellan infrastruktur och trafik bör stärkas så att det inför beslut om investeringar i anläggningar klart framgår vilka förutsättningar som finns för trafikering. Rikstrafiken bör därför medverka i den långsiktiga planeringen av infrastrukturen och där bidra med en bedömning av trafikeringsförutsättningar och trafikeringsbehov.

Utredaren skall utreda, avgränsa och föreslå övergripande verksamhetsmål, bemyndiganden och preciserade arbetsuppgifter för Rikstrafiken. Utredaren skall bl.a. analysera vilken roll Rikstrafiken bör spela med avseende på samordning och utveckling av informationstekniken på kollektivtrafikområdet.

Utredaren skall även redovisa riktlinjer för kommande upphandlingar. Hänsyn skall härvid tas till det arbete som pågår inom kommissionen, bl.a. vad gäller allmän trafikplikt och avtal om passagerartrafik på land. Utredaren skall analysera vilka förändringar som kan och bör genomföras i upphandlingsprocessen för att underlätta en ökad konkurrens, och för att kostnaderna för den upphandlade trafiken skall kunna minimeras samt hur långsiktighet skall kunna kan kombineras med hänsyn till förändringar under avtalsperioden. Utredaren skall även analysera principer för prissättning samt överväga om upphandlingen bör göras kalenderårsvis eller avse någon annan tidsperiod.

Utredaren skall överväga om Rikstrafiken skall få rätt att utnyttja anslagsmedel för att upphandla även viss internationell trafik eller för andra ändamål än upphandling av trafik, under förutsättning att detta gagnar de transportpolitiska målen samt att underlättar önskad samordning i enlighet med Rikstrafikens huvuduppgifter underlättas.

Utredaren skall följa arbetet med den inriktningsplanering för investeringar i infrastruktur, som drivs av trafikverken och Statens institut för Kommunikationsanalys (SIKA). Utredaren skall skall därvid verka för att olika gruppers, t.ex. funktionshindrades möjligheter att resa i ökad utsträckning beaktas i planeringsprocessen. Vidare skall utredaren bidra med underlag till regeringen om inriktningen av åtgärder i infrastrukturen m.m. för perioden 2002-2011 med avseende på behovet av upphandling av trafik samt förutsättningarna att trafikera infrastrukturen med kollektivtrafik. Med utgångspunkt i erfarenheterna från detta arbete skall utredaren analysera vilken roll Rikstrafiken bör ha i planeringsprocessen med avseende på investeringar i infrastrukturen.

Med utgångspunkt i de föreslagna övergripande målen och arbetsuppgifterna skall utredaren utreda kompetensbehov och organisation för Rikstrafiken. Utredaren skall härvid beakta att Rikstrafiken skall vara en liten och från trafikverken fristående organisation.

Det är viktigt att hitta bra former för samverkan. Rikstrafikens arbete förutsätter en kontinuerlig dialog med myndigheter, branschorganisationer, transportköpare och övriga berörda aktörer samt med företrädare för resenärerna. Utredaren skall därför redovisa förslag på lämpliga former för Rikstrafikens samverkan med de berörda aktörerna inklusive former för ett ökat resenärs- och konsumentinflytande på kollektivtrafiken.

För att kunna genomföra sina arbetsuppgifter behöver Rikstrafiken följa och analysera utvecklingen av kollektivtrafiken utifrån ett kundorienterat perspektiv. Utredaren skall samråda med SIKA, Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) m.fl. om behov av samt, former och ansvar för en samlad, och årlig analys och redovisning av kollektivtrafikens utveckling och situation.

Utredaren skall vidare förbereda uppbyggnaden av myndigheten och därvid vidtaga de administrativa åtgärder som krävs för att myndigheten skall kunna börja sin verksamhet den 1 juli 1999. Till förberedelsearbetet hör att ta fram en verksamhetsplan för perioden 1 juli t.o.m. 31 december 1999. Andra uppgifter är att förbereda anslutningen av den nya myndigheten till det statliga redovisningssystemet, lägga upp redovisningsplaner för myndighetens verksamhet och sluta nödvändiga avtal för verksamheten. Beslut om avtal etc gäller med förbehåll för att riksdagen godkänner vad regeringen kan komma att anföra beträffande myndigheten och dess verksamhet.

Sammanfattningsvis skall i ett delbetänkande redovisas förslag till övergripande verksamhetsmål, bemyndiganden och arbetsuppgifter för Rikstrafiken. Här skall även förslag till riktlinjer för upphandlingar, bedömning av kompetens- och resursbehov samt riktlinjer för förslag till organisationen av myndigheten redovisas.

I ett slutbetänkande skall operationella verksamhetsmål, preciserade arbetsuppgifter, åtgärder för ökat konsumentinflytande samt former för samverkan med berörda aktörer redovisas. Här skall även skall även redovisas underlag till regeringen inför nästa inriktningsbeslut om investeringar i infrastruktur m.m., samt förslag på vilken roll Rikstrafiken bör ha i planeringsprocessen samt övriga överväganden som kan vara av betydelse för Rikstrafikens verksamhet.

Utredaren skall samråda med trafikverken, SIKA, Kommunika- tionsforskningsberedningen, NUTEK, Boverket, Konsumentverket, Naturvårdsverket, Nämnden för Offentlig Upphandling, länsstyrelser, Överstyrelsen för civil beredskap, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundent, operatörer, trafikhuvudmän och andra företrädare för kollektivtrafiken, Delegationen för köp av viss kollektivtrafik, Godstransportdelegationen, Rådet för jämställdhetsfrågor i kommunikationspolitiken samt berörda konsumentorganisationer.

För arbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir.1992:50), att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124) samt att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir.1996:49).

Uppdraget skall redovisas med ett delbetänkande senast den 30 november 1998 samt ett slutbetänkande senast den 1 maj 1999. Utredaren bemyndigas att förbereda uppbyggandet av myndigheten t.o.m. den 30 juni 1999.