Dir. 1998:8

Delegation för ekologiskt hållbar upphandling

-

Dir. 1998:8

Beslut vid regeringssammanträde den 15 januari 1998.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild delegation tillsätts med uppgift att arbeta pådrivande för att den offentliga upphandlingen skall vara ett instrument för att åstadkomma en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Delegationen skall bl.a. initiera och utveckla konkreta vägledningar och metoder för hur miljökrav, kvalitetskrav och andra krav på ekologisk hållbarhet kan ställas vid offentlig upphandling inom olika områden inom statliga, kommunala och andra myndigheter, landsting och offentliga bolag. Arbetet skall bedrivas i enlighet med lagen om offentlig upphandling, EG:s upphandlingsdirektiv och internationella åtaganden på upphandlingsområdet.

Bakgrund

En ekologiskt hållbar utveckling (se regeringens skrivelse Ekologisk hållbarhet 1997/98:13) kännetecknas bl.a. av att miljön skyddas från utsläpp av föroreningar, det naturliga kretsloppet värnas, den biologiska mångfalden bevaras, värdefulla kulturmiljöer skyddas, energi och andra naturresurser används effektivt samt att ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga säkras och att försörjningen så långt som möjligt baseras på långsiktigt hållbart nyttjande av förnybara resurser. Den omfattande offentliga upphandlingen kan vara ett effektivt instrument att utnyttja i arbetet för ekologisk hållbar utveckling.

Stat, landsting, kommuner och övriga offentliga organ upphandlar för ca 280 miljarder kronor om året och skriver ofta långsiktiga avtal. Det innebär att offentlig sektor i många sammanhang är en betydande kund som kan utöva ett tryck på marknaden att anpassa varor och tjänster till miljökrav, kvalitetskrav och andra krav på ekologisk hållbarhet. Sådana krav kan stimulera producenterna att styra mot hållbarhetsanpassad teknik samt mot varor och tjänster med god kvalitet. Det kan på sikt också bidra till ökade exportmöjligheter för svenska företag.

Miljöpåverkan utgör en samhällsekonomisk kostnad. För att den offentliga sektorns verksamhet skall vara effektiv krävs att den beaktar samtliga samhällsekonomiska kostnader och intäkter vid upphandling.Den offentliga förvaltningen är redan aktiv vad avser miljöanpassad upphandling. Ämnet har behandlats i flera utredningar, propositioner och uppdrag. Inom flera kommuner, landsting och även myndigheter pågår arbete med att bl.a. ta fram upphandlingskriterier. Effekterna av den offentliga förvaltningens arbete på detta område kan öka väsentligt med större enhetlighet och tydlighet från de offentliga aktörerna. Detta förutsätter mer samordnade insatser och att olika upphandlande enheter utnyttjar varandras erfarenheter av miljöanpassad upphandling och goda exempel.För att ekologiska aspekter skall få betydelse vid offentlig upphandling och därmed bidra till en ekologisk hållbar utveckling aviseras i regeringens skrivelse Ekologisk hållbarhet (skr.1997/98:13) en delegation som kan driva fram en miljöanpassad offentlig upphandling av bl.a. varor och tjänster. Delegationen skall initiera och utveckla konkreta vägledningar för hur miljöhänsyn kan tillämpas och vilka miljökrav som kan ställas i enskilda fall vid all offentlig upphandling. Delegationen skall härvid särskilt prioritera områden där upphandlingen kan få genomslag på utvecklingen i ekologiskt hållbar riktning. Ett exempel är vid offentlig upphandling av byggtjänster, att krav kan ställas på viss andel återanvänt material. Delegationen skall vidare sprida kunskap och erfarenheter samt visa på goda exempel från t.ex. de myndigheter som på regeringens uppdrag arbetar med att införa miljöledningssystem, landstingens databas med upphandlingskriterier och olika kommuners miljökrav vid upphandling. Delegationen skall också följa utvecklingen i andra länder.

I regeringens proposition, Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000 (prop. 1995/96:222) aviserades avsikten att ge ett uppdrag till ett antal myndigheter att återrapportera sina erfarenheter av miljöanpassad upphandling. Inom ramen för projektet "Miljöledningssystem i statlig förvaltning" (baserat på betänkandet SOU 1996:112 från Miljövårdsberedningen) har 25 pilotmyndigheter fått i uppdrag att bl.a. redovisa frågor kring miljöanpassning av sin upphandling. På Miljövårdsberedningens uppdrag tog Naturvårdsverket, Nämnden för offentlig upphandling och Kemikalieinspektionen under hösten 1996 fram en vägledning för miljöanpassad offentlig upphandling. I budgetpropositionen för 1997 sägs följande. För att den offentliga upphandlingen skall bli en pådrivande kraft i arbetet mot ekologisk hållbarhet bör denna vägledning successivt uppdateras med riktlinjer, erfarenheter från de 25 pilotmyndigheterna hur de har miljöanpassat sina upphandlingar och de många initiativ som tas av kommuner och landsting samt från det arbete som pågår i andra länder. Delegationen för främjande av miljöanpassad teknik redovisade i december 1996 ett förslag till strategi där teknikupphandling ingår. Olika områden identifierades där tillgång till miljöanpassad teknik är särskilt angelägen. Strategin innehåller konkreta förslag till vad som bör göras för att främja utvecklingen av miljöanpassad teknik. Teknikdelegationen har under 1997 arbetat för att genomföra dessa förslag och arbetet fortsätter under 1998.

Riksdagen beslutade i juli 1996 ett femårigt program för investeringsbidrag för omställning till hållbar utveckling. Programmet syftar till att stimulera den tekniska utvecklingen samt att skapa sysselsättning främst genom kretsloppsanpassning av byggnader och teknisk infrastruktur. Vid bedömning av programmen läggs vikt vid åtgärder som minskar miljöbelastningen, ökar effektiviteten i användningen av energi och andra naturresurser, gynnar användningen av förnybara råvaror, ökar återbruk, återanvändning, recirkulation och återvinning av resurser samt bidrar till att öka sysselsättningen. En av åtgärderna för att uppnå delar av dessa mål kan vara att ställa miljökrav vid upphandling.

Regeringen har uppdragit åt Nämnden för offentlig upphandling att efter samråd med Kommerskollegium analysera hur miljökrav och andra krav på ekologisk hållbarhet kan ställas vid offentlig upphandling. Analysen skall göras mot bakgrund av EG:s direktiv på området och reglerna inom världshandelsorganisationen WTO. Särskilt skall konsekvenserna av de förändringar i EU-fördraget som Amsterdamavtalet medför analyseras. Materialet skall användas som underlag till en svensk ståndpunkt i EU- arbetet. Utifrån denna ståndpunkt skall Sverige verka för att EG:s upphandlingsdirektiv klargörs eller ändras så att det klart framgår att höga krav på miljöanpassning är möjliga att ställa.

Europeiska kommissionen har presenterat en Grönbok om offentlig upphandling inom den Europeiska unionen. Grönboken utgör ett underlag för fortsatta diskussioner om utvecklingen av den offentliga upphandlingen i Europa. Syftet är att driva på att EG:s upphandlingsdirektiv införlivas i samtliga medlemsländer och tillämpas effektivt och likartat. Syftet är vidare att öka de ekonomiska effekterna i fråga om priskonvergens, öka det gränsöverskridande handelsutbytet samt öka antalet leverantörer som deltar i upphandlingar. Medlemsländerna har lämnat synpunkter på förslagen i Grönboken och på grundval av dessa svar avser kommissionen att utarbeta ett meddelande om offentlig upphandling.

Uppdraget

Delegationen för ekologiskt hållbar upphandling får följande uppgifter: Att driva på en ekologiskt hållbar upphandling inom statliga, kommunala och andra myndigheter, landsting och offentliga bolag.

Att initiera och utveckla konkreta vägledningar och metoder för hur miljökrav, kvalitetskrav och andra krav på ekologisk hållbarhet kan ställas vid offentlig upphandling inom olika områden. Metoderna skall vara praktiskt hanterbara, så långt möjligt enhetliga för olika områden samt väga in naturresurser, miljö, kvalitet, energi och såväl företagsekonomi som samhällsekonomi.

Att beakta de slutsatser som Nämnden för offentlig upphandling presenterar.

Att beakta EU-kommissionens fortsatta arbete med Grönbok om offentlig upphandling.

Att sprida kunskaper, erfarenheter och goda exempel från miljöledningsprojekt och andra lokala, regionala och nationella projekt till statliga, kommunala och andra myndigheter, landsting och offentliga bolag.

Att göra en sammanställning av arbetet med ekologiskt hållbar upphandling från dessa instanser.

Att initiera utbildning för upphandlare och leverantörer.

Att följa utvecklingen mot en ekologiskt hållbar upphandling i andra länder.

Arbetet skall bedrivas i enlighet med lagen om offentlig upphandling, EU:s upphandlingsdirektiv och internationella åtaganden på upphandlingsområdet. För delegationens arbete gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir 1992:50), om att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23) om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124) och om att redovisa konsekvenser för brottslighet och det brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:39). Om det förslag till program som delegationen rapporterar innehåller förslag med kostnadskonsekvenser skall tänkt finansiering anges.

Delegationen skall också beakta principerna i regeringens beslut den 1 september 1994 om en ordning för systematisk genomgång i Regeringskansliet av företagsregler. Särskilt skall beslutet beaktas vad gäller kostnadseffektiviteten och de i beslutet nämnda checklistorna.

Delegationen skall senast den 20 mars 1998 redovisa ett program för sitt arbete. Delegationen skall vidare lämna en förslagsinriktad lägesrapport över arbetet den 31 december 1998. Uppdraget i sin helhet skall redovisas före utgången av år 2000. Redovisning sker till regeringen, Miljödepartementet.