Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att se över det statliga åtagandet för forskning och utveckling när det gäller avgaser och bränslen inom motorfordonsområdet. Uppdraget omfattar frågor om avgasutsläpp från såväl motorfordon som arbetsmaskiner. Utredaren skall lämna förslag till vilka forsknings- och utvecklingsområden som bör prioriteras från transport-, miljö-, energi- och näringspolitiska utgångspunkter och föreslå ett program för en tioårsperiod med en utvärdering efter fem år. Utredaren skall även föreslå en långsiktig finansiering av de statliga insatserna. I sammanhanget skall beaktas hur statliga insatser inom området kan ske i nära samverkan med näringsliv och andra berörda parter.

Utredaren skall beakta det pågående arbetet inom EU med att ta fram det femte ramprogrammet för forskning och utveckling och andra forskningsprogram som berör avgasfrågor.

Bakgrund

Sverige har i jämförelse med flertalet europeiska länder en hög kunskapsnivå inom området transporter och miljö. Det har bl.a. bidragit till aktivt deltagande och en avgörande påverkan vid förhandlingar om framtida miljökrav för fordon och bränslen (det s.k. Auto/Oil-programmet) inom EU och vid utformningen av fordons- och bränsleprogrammet inom EU:s pågående fjärde ramprogram för forskning och utveckling. Till grund för den svenska kunskapsuppbyggnaden ligger ett omfattande samarbete mellan näringslivet, universitet och högskolor och ett stort antal statliga myndigheter och institutioner. Flera av de tidsbegränsade program som riksdagen har beslutat om och som har betydelse för en minskning och uppföljning av vägtrafikens luftföroreningar kommer dock att avslutas under 1999. Samtidigt finns det behov av underlag till utveckling av regelverken och till kvalificerade beräkningsmodeller över vägtrafikens luftföroreningar såväl nationellt som inom EU.

I regeringens proposition Transportpolitik för en hållbar utveckling (prop. 1997/98:56) framhålls det att forskningen inom transportområdet domineras starkt av näringslivet, främst av bil- och motorindustrin. Transportmedelsindustrin hör till de branscher som har de högsta totala kostnaderna för forskning och utveckling. Företagssektorns insatser är dock främst inriktade på att främja industriell verksamhet med anknytning till olika produkter och i mindre grad på att utveckla viktig kunskap för samhället i övrigt. Trots dessa skilda utgångspunkter förekommer redan en betydande samverkan mellan exempelvis statliga forskningsmyndigheter och näringslivet. Det är viktigt att i största möjliga utsträckning ta till vara den kunskap som finns hos Sveriges betydelsefulla och teknikledande företag inom transportsektorn samt att vidareutveckla samverkan mellan näringsliv och statligt finansierad forskning.

I takt med att utsläppen från vägtrafiken minskar kan insatserna i högre grad inriktas på åtgärder mot utsläpp från bland annat arbetsmaskiner. EU antog under 1997 de första avgaskraven för större dieseldrivna arbetsmaskiner genom Europaparlamentets och rådets direktiv 97/68/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från förbränningsmotorer som skall monteras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg (EGT L 59, 27.2.1998, s. 1, Celex 397L0068). Direktivet kommer sannolikt att utvidgas till att omfatta en större grupp av mobila maskiner som används på land, vilket ställer krav på ökad kunskap om dessa maskiners utsläpp. I rapporten "Renare och tystare arbetsmaskiner del 2" föreslog Naturvårdsverket att det skulle etableras ett nationellt program för kontroller och avgasundersökningar för arbetsmaskiner.

Såväl från miljösynpunkt som när det gäller vetenskapliga och tekniska aspekter kan det vara motiverat att samordna undersökningar kring avgasutsläpp från arbetsmaskiner med avgasutsläpp från motorfordon.

Kommunikationsforskningsberedningen, Närings- och teknikutvecklingsverket, Naturvårdsverket, Statens Energimyndighet och AB Svensk Bilprovning har i en skrivelse till regeringen den 13 februari 1998 (dnr K98/569/SM) pekat på den betydelsefulla forskning och utveckling som sedan lång tid bedrivits om avgaser och bränslen i Sverige men där de långsiktiga förutsättningarna för statlig finansiering av verksamheten för närvarande är oklara. Myndigheterna lämnar i skrivelsen förslag till ett tioårigt forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprogram för ekologiskt hållbara transporter.

Uppdraget

Den statliga finansieringen av forskning, utveckling och uppföljning i fråga om vägtrafikens utsläpp är i Sverige uppdelad på ett stort antal myndigheter och institutioner. Det finns ett behov hos de berörda myndigheterna av att utveckla samordningen av den statliga forskningen inom området. Det är också angeläget med ett nära samarbete med industrin.

Utgångspunkter för arbetet är de av riksdagen fastlagda riktlinjerna och målen för energipolitiken (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) samt riksdagens godkännande år 1996 (prop.1996/97:1, bet. 1996/97:NU2, rskr. 1996/97:122) av ett fordonstekniskt forskningsprogram, Transportpolitik för en hållbar utveckling (prop. 1997/98:56,bet. 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266) och den miljöpolitiska propositionen Svenska miljömål - Miljöpolitik för ett hållbart Sverige (prop. 1997/98:145).

Mot bakgrund av det anförda tillkallas en särskild utredare med uppgift att se över den samlade statliga verksamheten om avgaser och bränslen för vägfordon och arbetsmaskiner. I uppdraget ingår att pröva omfattningen av det statliga åtagandet inom området.

Utredaren skall lämna förslag till forsknings- och utvecklingsområden som bör prioriteras på avgas- och bränsleområdet för vägfordon och arbetsmaskiner. Forskning inom såväl naturvetenskapliga som medicinska ämnesområden som berör utsläpp av föroreningar från trafik och arbetsmaskiner skall beaktas. Vidare skall utredaren beakta systemaspekter, spridning och omvandling av föroreningarna i miljön, provmetoder och olika slags åtgärder för att begränsa riskerna för hälsa och miljö. Utredaren skall lämna förslag till hur ett nära och aktivt samarbete mellan staten, näringslivet och övriga berörda parter kan utvecklas. Utredaren skall föreslå de statliga insatsernas ekonomiska omfattning och hur detta långsiktigt skall finansieras. Statens utgifter får därvid inte överstiga nuvarande kostnadsramar.

Utredaren skall lämna förslag till ett sammanhållet forskningsprogram för en tioårsperiod med en utvärdering efter fem år. Programmet skall överensstämma i tiden med de etappmål för utsläpp av luftföroreningar och klimatgaser som anges i den trafikpolitiska propositionen. Det nationella deltagandet i EU:s olika forskningsprogram skall beaktas i detta sammanhang. Utredaren skall därvid ta hänsyn till det pågående arbetet inom EU med att ta fram det femte ramprogrammet för forskning och utveckling. Syftet med en samlad insats skall vara att bibehålla och vid behov förstärka relevant kompetens inom landet. Inriktningen bör vara att uppnå en mera effektiv resursanvändning inom området. Resultatet från verksamheten skall vidare kunna utgöra underlag såväl för samhällets behov av framtida beslutsunderlag som för näringslivets, främst fordons- och motorindustrins, framtida behov av kompetensförsörjning. För myndigheternas del är det särskilt viktigt att få fram underlag som kan användas i det vidare arbetet med att utveckla EU:s gemensamma avgasregler såväl för vägfordon som arbetsmaskiner. Utredarens förslag bör utgå från att de empiriska resultaten av underrsökningsverksamheten är ett viktigt underlag för de beräkningar av avgasutsläppens storlek som utförs av myndigheter och fristående organ. Förslagens ekonomiska konsekvenser och EU-anknytning skall redovisas.

Utredaren skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 1 juli 1999. Utredaren skall beakta vad som sägs i direktiv till kommittéer och särskilda utredare om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50) samt i direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124) och redovisa effekter för brottsligheten och för det brottsförebyggande arbetet (dir.1996:49). Utredaren bör även beakta Forskning 2000:s slutbetänkande (U1997:09) och samråda med Naturvetenskapliga forskningsrådet, Teknikvetenskapliga forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet, Forskningsrådsnämnden och Skogs- och jordbrukets forskningsråd.