Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att lämna förslag till författningsregler om Riksrevisionen och dess verksamhet. Förslagen skall avse regler i riksdagsordningen, i en ny revisionslag samt i en lag med instruktion för myndigheten.

Utredarens förslag till författningsreglering skall lämnas senast den 1 december 2001.

Bakgrund

Talmanskonferensen beslöt den 2 december 1998 att tillkalla en parlamentarisk kommitté med uppgift att se över och utvärdera vissa frågor om riksdagens arbetsformer. Utredningen antog namnet Riksdagskommittén. Arbetet i utredningen har delats upp på fyra områden: riksdagens ledningsorganisation, budgetprocessen, EU-frågor samt riksdagens arbete med uppföljning, utvärdering och revision. I utredningsarbetet på revisionsområdet har frågan om den statliga revisionen behandlats för sig.

Riksdagskommittén överlämnade den 13 juni 2000 ett förslag till förändrad revision under riksdagen. Förslaget innebar att en ny sammanhållen revisionsmyndighet - Riksrevisionen - med samlat ansvar för både redovisnings- och effektivitetsrevision skulle bildas under riksdagen den 1 januari 2003. Den nya myndigheten föreslogs rapportera till både riksdagen och regeringen. Riksrevisionens verksamhet skulle enligt förslaget ledas av en riksrevisor som utses av riksdagen. Myndigheten föreslogs ha en parlamentariskt sammansatt styrelse som väljs av riksdagen.

Riksdagskommittén föreslog vidare att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att utarbeta de förslag till grundlagsändringar och övriga lagförslag som krävs för att den föreslagna förändringen skall kunna genomföras. Riksdagskommittén framhöll att utredningsarbetet bör bedrivas i samråd med kommittén för att garantera den parlamentariska insynen i och det parlamentariska inflytandet över arbetet.

Riksdagskommitténs förslag överlämnades till riksdagsstyrelsen, som lade fram förslag i frågan för riksdagen den 4 juli 2000 i enlighet med kommitténs förslag (förs. 1999/2000:RS1).

Riksdagsstyrelsens förslag har behandlats av konstitutionsutskottet. Utskottet tillstyrkte riksdagsstyrelsens förslag i huvudsak men föreslog att riksdagen skulle göra vissa ändringar i de av Riksdagskommittén förordade riktlinjerna för en förändrad statlig revision (bet. 2000/01:KU8). Utskottet föreslog i några avseenden andra lösningar än vad Riksdagskommittén förordat. Bland annat ansåg utskottet att styrelsen för Riksrevisionen skall ha en sådan sammansättning att samtliga riksdagspartier kan representeras med ordinarie ledamöter. Vidare ansåg utskottet att Riksrevisionen skall ledas av tre i stället för av en enda riksrevisor. Utskottet ansåg dessutom att det är angeläget att även regeringens behov av särskild gransknings- och utredningskapacitet beaktas i den fortsatta utredningen av de organisatoriska frågorna kring bildandet av Riksrevisionen.

Riksdagen beslutade den 15 december 2000 i enlighet med vad konstitutionsutskottet föreslagit (rskr. 2000/01:116-119).

Uppdraget

Utredaren skall lämna förslag till författningsregler om Riksrevisionen och dess verksamhet i enlighet med vad konstitutionsutskottet uttalat (bet. 2000/01:KU8).

I konstitutionsutskottets betänkande anges riktlinjer för det fortsatta utredningsarbetet med en förändrad organisation av den statliga revisionen. Av dessa riktlinjer framgår bl.a. att regleringen av Riksrevisionen och dess verksamhet skall göras i regeringsformen, i riksdagsordningen, i en ny revisionslag samt i en lag med instruktion för myndigheten.

De ändringar i regeringsformen som är nödvändiga att göra för att Riksrevisionen skall kunna inrättas under första halvåret 2003 kommer inom kort att presenteras i en promemoria utarbetad inom Regeringskansliet.

Utredaren skall lämna förslag till bestämmelser i riksdagsordningen om

• mandatperiod för och val av riksrevisorerna,
• arbetsfördelningen mellan riksrevisorerna,
• val av styrelse för Riksrevisionen,
• styrelsens sammansättning och uppgifter,
• väckande av förslag till riksdagen bl.a. i frågor som rör Riksrevisionens kompetens, organisation, personal och verksamhetsformer,
• gränsdragningen mellan Riksrevisionens verksamhet och konstitutionsutskottets granskningsuppgifter.

Om utredaren finner att det med anledning av vad konstitutionsutskottet uttalat finns behov av att i riksdagsordningen reglera även andra frågor skall förslag om detta lämnas. I den mån utredaren dessutom finner att någon eller några av de bestämmelser som nu föreslås bli intagna i riksdagsordningen i ett senare skede i stället bör ha sin plats i regeringsformen, skall förslag till sådana ändringar presenteras. Ändringarna kan då träda i kraft efter 2006 års allmänna val.

Utredaren skall vidare från konstitutionella utgångspunkter analysera regeringens ansvar för revisionen av de myndigheter som enligt 11 kap. 6 § regeringsformen lyder under regeringen. Frågan om regeringens behov av egen gransknings- och utredningskapacitet kommer dock att utredas i särskild ordning.

I revisionslagen skall övergripande bestämmelser om den statliga revisionen samlas. Bestämmelserna skall avse bl.a. Riksrevisionens uppgifter och granskningsobjekt.

I konstitutionsutskottets betänkande anges att revisionslagen bör utformas med utgångspunkt i Riksdagskommitténs förslag (s. 40). Kommittén föreslår bl.a. att Riksrevisionen skall bedriva revision oberoende i förhållande till såväl regeringen som riksdagen och revisionsobjekten. Utredaren skall lämna förslag till bestämmelser i revisionslagen i enlighet med vad konstitutionsutskottet uttalat om revisionens oberoende.

Utredaren skall även gå igenom de regler som i dag styr den statliga revisionen för att se vilka bestämmelser som bör föras över till den nya revisionslagen.

För närvarande styrs den statliga revisionen av bl.a. följande författningar:

• lagen (1987:518) med instruktion för Riksdagens revisorer,
• lagen (1987:519) om Riksrevisionsverkets granskning av statliga aktiebolag och stiftelser,
• lagen (1974:585) om skyldighet att tillhandahålla Riksdagens revisorer vissa handlingar m.m.,
• lagen (1988:46) om revision av riksdagsförvaltningen,
• lagen (1997:560) om revision av Regeringskansliet,
• förordningen (1998:418) med instruktion för Riksrevisionsverket,
• förordningen (1993:958) om Riksrevisionsverkets granskning av statliga aktiebolag och stiftelser,
• förordningen (1995:686) om intern revision vid statliga myndigheter m.fl.

Vidare skall utredaren lämna förslag till en lag med instruktion för Riksrevisionen. Bestämmelserna i denna lag skall bl.a. avse uppgifter för myndigheten.

Utredaren skall även lämna förslag till de ändringar i lagen (1996:1059) om statsbudgeten samt andra lagregleringar som kan bli nödvändiga med hänsyn till övriga författningsförslag.

I konstitutionsutskottets betänkande påpekas att det i remissvaren på Riksdagskommitténs betänkande tas upp ett antal frågor som kan behöva övervägas närmare. Utredaren skall överväga dessa frågor i den mån de inte avgjorts genom riksdagens ställningstagande.

Utöver vad som framgår av konstitutionsutskottets betänkande skall utredaren närmare överväga hur regeringens skyldighet att vidta och för riksdagen redovisa åtgärder med anledning av Riksrevisionens granskningar skall regleras.

Utredningsarbetet

Utredarens förslag till författningsreglering av Riksrevisionen skall lämnas senast den 1 december 2001.

Utredningsarbetet skall bedrivas på ett sådant sätt att vad riksdagen uttalat om behovet av parlamentarisk insyn i och parlamentariskt inflytande över arbetet kan tillgodoses. (Finansdepartementet)