Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall genomföra en översyn av Totalförsvarets pliktverk i syfte att utvärdera myndighetens verksamhet och resursutnyttjande och lämna förslag till eventuella förändringar avseende organisation och resursutnyttjande. Utredaren skall undersöka verkets samverkan med myndigheter, kommuner och landsting som har bemanningsansvar inom totalförsvaret.

Utredaren skall beskriva konsekvenserna på kort och lång sikt för Totalförsvarets pliktverk av de ändringar i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt som beslutades av riksdagen våren 2002, bl.a. i relation tillökningen av mönstringsskyldiga svenska män och ökningen av kvinnor som ansöker om att få genomföra antagningsprövning. Utredaren skall bedöma hur Totalförsvarets pliktverk kan dra nytta av den forskning som bedrivs inom områdena psykologiska och medicinska tester bl.a. mot bakgrund av att antalet mönstringsskyldiga svenska män ökar från ca 49 800 år 2002 till ca 62 400 år 2009.

Utredaren skall också beskriva konsekvenserna av Totalförsvarets pliktverks åtaganden att utföra uppdrag åt myndigheter, kommuner och landsting eller enskilda inom sakområdet samt vid behov föreslå ändringar i verkets instruktion.

Utredaren skall analysera behovet av investeringar inom IT-området på kort och lång sikt samt föreslå hur dessa skall finansieras.

Bakgrund

Verksamheten vid Totalförsvarets pliktverk

Riksdagen fattade på våren 1994 beslut om att Värnpliktsverket och Vapenfristyrelsen skulle läggas ner och att en ny myndighet, Totalförsvarets pliktverk, skulle överta deras ansvarsområden från den 1 juli 1995. I samband med detta övergick också ansvaret för redovisning av krigsplacerad civilpliktig personal och sjukvårdspersonal från länsstyrelserna, Arbetsmarknadsstyrelsen och Socialstyrelsen till Totalförsvarets pliktverk.

Totalförsvarets pliktverk är enligt förordningen (1995:648) med instruktion för Totalförsvarets pliktverk en central förvaltningsmyndighet som skall svara för att myndigheter och andra som har bemanningsansvar inom totalförsvaret får stöd och service i frågor avseende bemanning med totalförsvarspliktiga som skrivs in för värnplikt eller civilplikt. Stöd och service skall även lämnas till bemanningsansvariga i fråga om totalförsvarspliktigas tjänstgöring och om redovisning av annan personal inom totalförsvaret.

Totalförsvarets pliktverk skall mönstra, skriva in och krigsplacera totalförsvarspliktiga enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.

Totalförsvarets pliktverk får inom sakområdet åta sig att utföra uppdrag åt myndigheter, kommuner och landsting samt åt enskilda. För sådana uppdrag får verket ta ut avgift. Avgiftens storlek bestäms av verket.

Totalförsvarets pliktverks ledning är tillsammans med sina centrala stabsenheter lokaliserad till Karlstad. Verket har regionkontor där det konkreta arbetet med mönstring, antagningsprövning av kvinnor enligt lagen (1994:1810) om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning, inskrivning, krigsplacering, personalredovisning och stöd under tjänstgöring genomförs.

Vid regionkontoren utförs också de avgiftsfinansierade uppdrag åt myndigheter, kommuner och landsting som Totalförsvarets pliktverk får åta sig. Därvid används som regel ordinarie medicinsk personal och psykologer. Regionkontoren är lokaliserade till Kristianstad, Göteborg, Stockholm, Karlstad och Östersund.

Totalförsvarets pliktverk behandlar personuppgifter om totalförsvarspliktiga enligt lagen (1998:938) om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga. Bestämmelser om verkställighet av lagen finns i förordningen (1998:1229) om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga.

Av sekretesskäl är redovisning av Försvarsmaktens krigsorganisation, inklusive redovisning av krigsplacerad värnpliktig personal, centraliserad till regionkontoret i Karlstad. Till stöd för verksamheten finns ett separat IT-system som kallas SYOM. Systemet togs i bruk av Värnpliktsverket 1984 och har modifierats löpande men är i allt väsentligt ett omodernt stordatorsystem.

Till stöd för verksamheterna mönstring, antagningsprövning, inskrivning, stöd under tjänstgöring samt krigsplacering och redovisning av civilpliktig personal finns Pliktverkets informationssystem (PLIS). Systemet började utvecklas under början av 1990-talet för Värnpliktsverkets behov och har successivt anpassats till förändrade krav. Det medger direktuppkoppling också för andra användare än Totalförsvarets pliktverks egen personal. Bestämmelser för direktåtkomst och registrering av uppgifter finns i förordningen (1998:1229) om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga.

Riksdagen behandlade våren 2002 regeringens propositioner Fortsatt förnyelse av totalförsvaret (prop. 2001/02:10, bet. 2001/02 FöU:02, rskr. 2001/02:205) och Bättre villkor för totalförsvarspliktiga (prop. 2001/02:11, 2001/02 FöU:03, rskr. 2001/02:91). På förslag av regeringen bestämde riksdagen därvid att inskrivningsbeslut skall fattas senast fyra månader efter mönstringstillfället samt nya bestämmelser för hur länge efter senaste tjänstgöringstillfälle en krigsplacering skall kvarstå. Riksdagen beslutade att de nya bestämmelserna för hur länge en krigsplacering skall kvarstå skulle gälla från den 1 juli 2004. Övriga bestämmelser började gälla den 1 juli 2002.

Totalförsvarets pliktverk har anmält till regeringen att ett förfarande som innebär att inskrivningsbeslut fattas vid ett senare tillfälle än i samband med mönstringsförrättningen medför ökad tidsåtgång under och efter mönstringen samt att kostnaderna ökar till följd av att inskrivningsbeslut och beslut om återkallande av krigsplacering sänds ut med post.

Statistik från Statistiska centralbyrån visar att antalet mönstringsskyldiga svenska män ökar från ca 49 800 år 2002 till ca 62 400 år 2009. Utöver ökningen av antalet mönstringsskyldiga män tenderar antalet kvinnor som ansöker om att få genomföra antagningsprövning att öka bl.a. till följd av ett nyproducerat informationsmateriel som skickas ut av verket till alla svenska 17-åringar.

Totalförsvarets pliktverk har till regeringen anmält ett behov av att modernisera PLIS. Moderniseringen anses nödvändig dels för att få snabbare svarstider, dels för att den programvara som användes vid utvecklingen av PLIS inte längre tillverkas och att datortillverkare inte kan lämna garantier för att PLIS kommer att fungera i kommande persondatorers operativsystem.

Totalförsvarets pliktverk har aldrig varit föremål för någon genomgripande extern granskning. Sedan myndigheten bildades har den pågående omstruktureringen av totalförsvaret medfört att behovet av totalförsvarspliktiga som skall genomföra grundutbildning har minskat drastiskt.

De förändringar som föranletts av ändringarna i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, vilka bl.a. påverkar arbetsmetoderna för mönstring, inskrivning och krigsplacering är också skäl till en översyn av myndigheten.

De kommande årens kraftiga ökning av antalet 18-åriga män som är skyldiga att mönstra, i kombination med att fler kvinnor ansöker om att få genomföra antagningsprövning, motiverar en översyn av resursutnyttjandet och organisationen vid Totalförsvarets pliktverk. Inom ramen för en sådan översyn behöver verksamheten vid Totalförsvarets pliktverk utvärderas när det gäller myndighetens möjligheter att åta sig uppdrag åt andra myndigheter, kommuner, landsting eller enskilda med bemanningsansvar inom totalförsvaret. I detta sammanhang bör den avgiftsfinansierade uppdragsverksamheten utredas genom analys av vilket behov som finns samt verksamhetens omfattning, innehåll och resultat.

Även myndighetens kostnader för utveckling, underhåll och drift av IT-system i relation till eventuella rationaliseringar behöver ses över. Inom ramen för den översynen är regeringens handlingsprogram - En förvaltning i demokratins tjänst - en faktor som kan påverka verkets inriktning och kostnader för utveckling, förvaltning och drift av IT-systemen.

Mot bakgrund av regeringens ansvar att följa upp Totalförsvarets pliktverks effektivitet bör en särskild utredare tillkallas med uppgift att utvärdera myndighetens verksamhet och resursutnyttjande. Utredaren skall utvärdera vilka konsekvenser ändringarna i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt har medfört för Totalförsvarets pliktverk och med anledning av dessa föreslå åtgärder.

Utredaren skall lämna förslag till eventuella förändringar avseende organisation och resursutnyttjande och då beakta Totalförsvarets pliktverks interna utvecklingsarbete.

Av särskilt intresse är en utvärdering av hur nuvarande styrning av Totalförsvarets pliktverk fungerar. I denna ingår att dels bedöma hur regeringens styrning av Totalförsvarets pliktverk fungerar, dels följa upp och bedöma uppdragsstyrningen från myndigheter, kommuner och landsting inom ramen för deras bemanningsansvar inom totalförsvaret.

Avvägningen mellan anslags- och intäktsfinansierad verksamhet skall bedömas och förslag till inriktning av uppdragsverksamheten skall lämnas.

Utredaren skall undersöka behovet av investeringar inom IT-området på kort och lång sikt och föreslå hur investeringarna skall finansieras. Konsekvenserna för Totalförsvarets pliktverk, övriga myndigheter och andra som har bemanningsansvar inom totalförsvaret skall redovisas med anledning av förslagen.

Utredaren skall undersöka hur Totalförsvarets pliktverk kan tillgodogöra sig den forskning och utveckling som bedrivs inom områdena medicinska och psykologiska tester och vid behov föreslå förändringar i organisation och resursutnyttjande. Behovet av förändringar skall särskilt belysas från mångfaldsperspektivet med målet att eliminera diskriminering på grund av kön eller etnisk tillhörighet.

Utredaren skall bedöma möjligheten till ett anpassat mönstringsförfarande sett i perspektivet av att antalet mönstringsskyldiga svenska män ökar kraftigt fram till år 2009 medan behovet av totalförsvarspliktiga som skall genomföra grundutbildning bedöms vara fortsatt lågt som en följd av den minskade risken för militära hot mot Sverige. I detta sammanhang skall även det ökande antalet kvinnor som ansöker om att få genomföra antagningsprövning beaktas.

Förslag till förtydligande skall lämnas om gränsdragning och ansvarsförhållande mellan Totalförsvarets pliktverk och övriga totalförsvarsmyndigheter, främst Försvarsmakten, när det gäller kravprofilerna för olika befattningstyper för grundutbildning med anledning av den pågående befattningsanalysen. Inom ramen för granskningen av ansvarsförhållandena skall utredaren belysa hur Totalförsvarets pliktverk kan ges ett tydligare och mer självständigt ansvar för att bidra till en ökad mångfald bland totalförsvarspliktiga.

Utredaren skall lämna förslag till nödvändiga författningsändringar. Förslagen skall vara utförligt motiverade.

Utredningsarbetet skall bedrivas i samverkan med berörda myndigheter, kommuner och landsting samt vid behov med universitet och högskolor. Utredaren skall hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer, Värnpliktsrådet och Civilpliktsrådet informerade om sitt arbete och ge dem tillfälle att framföra synpunkter.

Utredaren skall lämna ett delbetänkande vad avser översynen av Totalförsvarets pliktverk investeringsbehov för utveckling, förvaltning och drift av IT-system senast vid utgången av juni 2003.

Utredaren skall redovisa hela arbetet senast den 9 januari 2004.

(Försvarsdepartementet)