Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall förbereda för Statens skolverks förändrade roll och bildandet av en skolutvecklingsmyndighet. Den nya myndigheten skall kunna inrättas senast den 1 mars 2003.

Bakgrund

Regeringen har i skrivelsen Utbildning för kunskap och jämlikhet - regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning (skr.2001/02:188) bedömt att Statens skolverks granskande uppgifter bör göras tydligare och separeras från den utvecklingsstödjande verksamheten. I skrivelsen framhöll regeringen vidare bl.a. följande. Kontrollen av skolornas måluppfyllelse måste förstärkas för att främja en likvärdig utbildning över hela landet. För att åstadkomma en effektiv gransknings- och tillsynsmyndighet måste de utvecklingsfrämjande insatser som staten anser nödvändiga åtskiljas från den granskande och kvalitetsbedömande myndighetsrollen. Mot denna bakgrund bör Skolverkets uppgifter renodlas och koncentreras till kvalitetskontroll genom uppföljning, utvärdering och granskning samt tillsyn. En ny myndighet bör bildas som får till uppgift att initiera skolutveckling och stödja viss kompetensutveckling.

Myndigheternas uppgifter

Statens skolverk

Skolverkets huvuduppgifter bör vara att granska utbildningens kvalitet och resultat i kommuner och skolor samt att utöva tillsyn över verksamheten. Verket skall därutöver genom uppföljning och utvärdering kunna ge en god bild och bedömning av verksamheten i förskola, skola och vuxenutbildning på såväl nationell som lokal nivå. För att garantera kvaliteten i utförandet av verkets uppdrag liksom en bred samhällsförankring bör Skolverket ha en styrelse med begränsat ansvar enligt verksförordningen (1995:1322).

Statens styrning av svensk skola sker både genom författningar som innehåller bl.a. läroplaner och genom granskning av resultat och måluppfyllelse. Nu får Skolverket tillsyn och kvalitetsgranskning som sina huvuduppgifter genom att det skapas en förstärkt inspektionsverksamhet inom Skolverket. Utbildningsinspektionen bör omfatta såväl verksamheternas förutsättningar och resultat som kvalitetsarbete. Inspektionsverksamheten, som omfattar både tillsyn och kvalitetsgranskning, skall kunna riktas både mot kommuner och enskilda skolor. Granskningarna skall omfatta skolans hela uppdrag inklusive kvalitetsarbete. Det skall även som i dag kunna förekomma tematiska granskningar. Verksamheten med utbildningsinspektion skall baseras dels på instruktioner i regleringsbrev, dels på de prioriteringar som Skolverket gör. Det är regeringens ambition att verksamheten med utbildningsinspektion i form av granskning och tillsyn skall fördubblas i omfattning jämfört med dagens nivå, så att varje skolhuvudman och i princip alla skolor kan inspekteras regelbundet. Skolverket skall i kontinuerligt återkommande rapporter till regeringen beskriva, analysera och bedöma tillståndet i förskola, skola och vuxenutbildning.

Kvalitetsgranskning och tillsyn skall vara de viktigaste uppgifterna för Skolverket. Tillsynen skiljer sig från kvalitetsgranskningen bl.a. genom att dess fokus är att garantera rättssäkerheten för den enskilde, dvs. för barnet i förskolan, för eleven samt för den vuxenstuderande. Tillsyn är mer en fråga om "rätt eller fel", dvs. ett svar på frågan om verksamheten uppfyller uppställda krav, än ett svar på om verksamheten i en allmän bedömning är "bra eller dålig". Kvalitetsgranskningens uppdrag är och kommer i denna mening att vara vidare än tillsynens, och därmed ge förutsättningar för bedömningar som tillsynen inte kan göra. Det är samtidigt viktigt att tillsynen sker i samspel med kvalitetsgranskningen i syfte att öka rättssäkerheten.

Skolverket skall också fortsättningsvis ha till uppgift att utveckla kursplaner och betygskriterier för förskola, skola och vuxenutbildning, samt svara för prövning av ärenden om fristående skolor. Skolverket skall även fortsatt ha det samlade sektorsansvaret för handikappfrågor med anknytning till sitt verksamhetsområde. Vidare skall Skolverket svara för hantering av transfereringsanslag, t.ex. för maxtaxa och personalförstärkning samt uppföljning och utvärdering av dessa. I samband med detta bör utredaren föreslå hur Skolverket kan inrätta en intern revision i syfte att stärka den interna kontrollen av medelsanvändningen.

En ny skolutvecklingsmyndighet

En ny myndighet (nedan kallad skolutvecklingsmyndigheten) skall bildas för att särskilt initiera skolutveckling och stödja viss kompetensutveckling. Den nya myndigheten bör bl.a. överta vissa uppgifter som Skolverket har svarat för.

Huvudsakliga uppgifter för den nya myndigheten bör vara att

· initiera och främja utvecklingen av skolväsendet och barnomsorgen och därvid utarbeta kommentarmaterial som stöd till det lokala utvecklingsarbetet,

· stödja kompetensutveckling av förskolans, skolans och vuxenutbildningens personal inom nationellt prioriterade områden och svara för den statliga rektorsutbildningen,

· inom sitt verksamhetsområde informera och sprida kunskap om förskolan, skolan och vuxenutbildningen såväl inom som utanför landet,

· inom sitt verksamhetsområde aktivt och medvetet främja flickors, kvinnors, pojkars och mäns lika rätt och möjligheter samt

· informera om och sprida forskningsresultat.

Inom ramen för ovanstående uppgifter skall den nya myndigheten ha i uppdrag att initiera utveckling för att främja nationellt fastställda mål genom att stödja och stimulera kommuner och skolor i deras arbete med den lokala skol- och verksamhetsutvecklingen. Stödet skall avse förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, sameskola, specialskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och komvux, särvux och sfi. Vidare skall myndigheten initiera utveckling och stödja kompetensutveckling inom strategiska områden.

De stödjande insatser som Skolverket enligt regleringsbrev har i uppgift att göra bör i framtiden göras av skolutvecklingsmyndigheten. Andra uppgifter för den nya myndigheten är t.ex. att verka för ökad internationalisering av skolväsendet, att stimulera användningen av IT i skolan och att utveckla skoldatanäten. Myndigheten bör dessutom svara för informationskampanjer och verka för att elever och föräldrar får information om skolan. Vissa statliga utvecklingssatsningar sker i dag utanför Skolverket, t.ex. Delegationen för IT i skolan (ITiS) samt projekten Attraktiv skola och Tillsammans mot mobbning. Nya liknande satsningar bör kunna ske inom ramen för skolutvecklingsmyndigheten. Utöver en fast medarbetarstab bör det finnas utrymme för att anlita projektanställda och uppdragstagare.

Samråd och samverkan med exempelvis Skolverket och andra myndigheter på utbildningsområdet blir naturliga inslag i myndighetens arbete. Myndigheten skall även etablera och utveckla samverkan med exempelvis Svenska kommunförbundet, lärar- och elevorganisationer samt arbetslivet. Den bör dessutom kunna utveckla samarbetet med universitet, högskolor - särskilt lärarutbildningen - samt regionala utvecklingscentrum och nationella resurscentrum. Skolverket har i dag resurser för forsknings- och utvecklingsarbete. Samtidigt byggs den utbildningsvetenskapliga forskningen ut med stöd av Vetenskapsrådet. Den nya myndighetens uppdrag bör framför allt vara att med utgångspunkt i forskningsresultat främja och stödja utveckling i förskola, skola och vuxenutbildning. Myndigheten bör också ha som uppgift att sprida resultat av forskning som genomförs vid universitet och högskolor. De utvecklingsinsatser som bör stödjas kan ske utifrån myndighetens egna, övergripande ställningstaganden, men också inom de områden som, enligt regeringens bedömning, är angelägna. Det är viktigt att de utvecklingsinsatser som stöds granskas och följs upp. Vidare bör utvecklingsmyndigheten kunna långsiktigt stödja vissa FoU-miljöer för att bygga upp lämplig kompetens, t.ex. i anslutning till resurscentrum eller regionala utvecklingscentrum.

Uppdraget

Utredaren skall vidta de åtgärder som krävs för att bilda en ny skolutvecklingsmyndighet. I avvaktan på riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 2003 skall endast planerings- och förberedelseuppgifter utföras. Den nya myndigheten förutsätts kunna inrättas senast den 1 mars 2003.

Såvitt gäller Skolverket skall utredaren lämna förslag till hur verkets uppgifter kan renodlas samt tillsynen och kvalitetsgranskningen stärkas.

Utredaren skall i sitt uppdrag utgå från regeringens skrivelse Utbildning för kunskap och jämlikhet - regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning (skr. 2001/02:188).

Uppgifter, verksamhetsmål, instruktion.

Utredaren skall lämna förslag till fördelning av uppgifter mellan Skolverket och skolutvecklingsmyndigheten. Förslaget skall rymmas inom de beräknade medelsramar som Skolverket disponerar för 2003. Vidare skall utredaren lämna förslag till instruktioner för de två myndigheterna samt förslag till namn på skolutvecklingsmyndigheten. Därutöver skall utredaren lämna förslag till övriga nödvändiga författningsändringar. Utredaren skall ta fram förslag till en preliminär verksamhetsplan för skolutvecklingsmyndigheten för år 2003.

Administrativa åtgärder för skolutvecklingsmyndigheten

Utredaren skall dra upp riktlinjer för skolutvecklingsmyndighetens organisation och beakta att myndigheten skall präglas av flexibilitet och utnyttja informations- och kommunikationsteknik i syfte att verksamheten skall bli effektiv. Utredaren bör överväga möjligheter till samordningsvinster mellan skolutvecklingsmyndigheten och Skolverket genom att dra nytta av gemensamma funktioner, t.ex. ekonomiadministration. Utredaren skall vidta de åtgärder som behövs för att skolutvecklingsmyndigheten skall kunna starta senast den 1 mars 2003.

Den nya myndigheten skall bemannas med beaktande av reglerna om övergång av verksamhet i 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Utredaren skall fatta beslut om bemanningen enligt de föreskrifter som regeringen senare kommer att meddela liksom att även i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter. I den mån nyrekryteringar aktualiseras, skall utredaren anställa personal enligt de föreskrifter som regeringen senare kommer att meddela.

Utredaren skall förbereda myndighetens anslutning till det statliga redovisningssystemet samt lägga upp redovisningsplaner och sluta nödvändiga avtal för myndighetens verksamhet.

Utredaren skall utarbeta former för samråd och samverkan mellan skolutvecklingsmyndigheten och andra myndigheter samt organisationer. Därvid skall utredaren pröva om det i den nya myndigheten bör ingå ett särskilt organ, ett utvecklingsråd, med uppgift att stödja myndigheten i sitt arbete med utvecklingsfrågor. Utredaren bör i så fall föreslå sammansättning och närmare uppgifter för rådet. Vidare bör utredaren överväga hur former för samråd och samverkan med Skolverket och andra myndigheter på utbildningsområdet kan utformas. Utredaren skall även lämna förslag på former för samråd med arbetsmarknadens parter, andra intresseorganisationer samt elev- och studerandeorganisationer.

Uppdragets genomförande och tidsplan

Utredaren skall hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och bereda dem tillfälle att framföra synpunkter. Även berörda myndigheter och intresseorganisationer skall hållas informerade och ges möjlighet till att framföra sina synpunkter.

Personalen vid de myndigheter som berörs av verksamhetsförändringar skall kontinuerligt hållas informerad.

Utredaren skall senast den 1 oktober 2002 lämna förslag till

· övergripande mål och förslag till verksamhetsmål för Statens skolverk respektive skolutvecklingsmyndigheten,

· instruktioner för Skolverket respektive den nya myndigheten. Om ett utvecklingsråd föreslås för den nya myndigheten skall dess sammansättning, mandatperioder samt omfattningen av ledamöternas uppdrag ingå i förslaget,

· preliminär verksamhetsplan för skolutvecklingsmyndigheten för 2003,

· behovet av författningsändringar i övrigt,

· former för samverkan med andra myndigheter, organisationer m.fl.,

· förslag till sammansättning av Skolverkets styrelse och mandatperiod samt

· den nya myndighetens namn.

En slutrapport skall lämnas senast den 1 maj 2003.

(Utbildningsdepartementet)