Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas för att genomföra en översyn av Försvarshögskolan.

Utredaren skall utvärdera

• regeringens och uppdragsgivarnas styrning av Försvarshögskolan,
• Försvarshögskolans organisation, effektivitet, flexibilitet och resursutnyttjande, och
• uppdragsgivarnas egen utvärdering och användning av den kompetens och den forskning Försvarshögskolan tillför dem.

Utredaren skall även lämna förslag till förbättringar inom ovan nämnda områden.

Bakgrund

Den dåvarande Försvarshögskolan slogs 1997 samman med Militärhögskolan. Sedan den nya myndigheten Försvarshögskolan bildades har totalförsvaret genomgått en omfattande omstrukturering som gjort att förutsättningarna för Försvarshögskolani många avseende har förändrats inte minst när det gäller personal- och kompetensförsörjning.

Inför försvarsbeslutet 2001 blev det alltmer uppenbart att Försvarsmaktens personalförsörjningssystem inte förmår tillgodose de behov som följer med myndighetens efterhand ändrade uppgifter. Regeringen beslutade därför den 4 november 1999 om direktiv för en särskild utredare med uppdrag att redovisa en samlad syn på Försvarsmaktens personalförsörjning. Utredningen omfattade ett brett spektrum av personalförsörjningsfrågor, däribland utbildningen av officerare (SOU 2001:23).

I försvarsbeslutspropositionen Fortsatt förnyelse av totalförsvaret (prop. 2001/02:10) konstaterade regeringen att det militära utbildningssystemet fortsatt bör reformeras för att tillgodose de framtida kompetensbehoven. Samtidigt konstaterade regeringen att ytterligare överväganden var nödvändiga för att kunna utforma ett reformerat utbildningssystem.

Den 14 mars 2002 beslutade regeringen om en utredning med uppgift att lämna underlag för den fortsatta utvecklingen av det militära utbildningssystemet. Utredarens uppgift var att analysera det militära försvarets långsiktiga kompetensbehov och därefter klarlägga hur detta bör tillgodoses. Behovet av utbildning skulle analyseras avseende såväl längd och utformning som innehåll. Utredningen lade fram sitt slutbetänkande (SOU 2003:43) den 5 maj 2003.

Försvarshögskolan skall i första hand genom högre utbildning bidra till att kompetensförsörja totalförsvaret. Av försvarsbeslutspropositionen (prop. 2001/02:10) framgår i allt väsentligt vilka ramarna är för det förnyade personalförsörjningssystem, av vilket Försvarshögskolan utgör en viktig del. Försvarshögskolan är en s.k. totalförsvarsgemensam myndighet och dess verksamhet är i allt väsentligt avgiftsfinansierad.

Bakgrunden till att skolan är avgiftsfinansierad har sin utgångspunkt i utredningen om lednings- och myndighetsorganisationen för försvaret och den s.k. LEMO-reformen. Regeringen bedömde att avvägningar om hur de resurser skall användas som statsmakterna beslutat om bör ligga hos en beställare med nödvändig kompetens, exempelvis Försvarsmakten. I anslagsfinansierad verksamhet skulle i stället ansvaret för avvägningar om hur olika resurser skall användas ligga hos regeringen och riksdagen. Statsmakterna har idag genom anvisade anslag gett beställaren uppgifter och resurser. Därefter har beställaren att avgöra hur uppgifterna skall utföras och därmed att avväga mellan olika insatser.

Försvarshögskolans huvuduppgift är att bedriva utbildning på högre nivåer främst för totalförsvarets behov. Den utbildning skolan bedriver kännetecknas av en stor omsorg om de enskilda studenterna och hög undervisningstäthet, men även av en högre kostnad per helårsprestation än flertalet civila utbildningar. Skolans lärartäthet är dessutom jämförelsevis hög. Högskoleverket fick 1998 i uppdrag att bedöma hur Försvarshögskolans utbildningar förhöll sig till likartad utbildning inom högskolan vad avser nivå och kvalitet (Rapportserie 1998:37R). En av slutsatserna myndighetens experter drog blev att stabs- och chefsprogrammen sammantaget är fullt jämförbara med minst treåriga civila yrkesutbildningar i högskolan.

Försvarshögskolan har aldrig varit föremål för någon genomgripande extern effektivitetsgranskning. Däremot har Riksdagens revisorer på eget initiativ granskat hur regeringen och beställare styr Försvarshögskolan. Beslut fattades om riksdagens revisorers rapport (1999/2000:5) den 27 januari 2000.

Uppdraget

Mot bakgrund av regeringens ansvar att följa upp Försvarshögskolans effektivitet skall utredaren utvärdera

• regeringens och uppdragsgivarnas styrning av Försvarshögskolan,
• Försvarshögskolans organisation, effektivitet, flexibilitet och resursutnyttjande, och
• uppdragsgivarnas egen utvärdering och användning av den kompetens och den forskning Försvarshögskolan tillför dem.

Utredaren skall utvärdera den nuvarande styrningen av Försvarshögskolan. Utvärderingen skall omfatta såväl regeringens styrning av myndigheten som uppdragsstyrningen från de huvudsakliga beställarna.

Styrningen skall bedömas i förhållande till den inriktning av skolans verksamhet som regering och riksdag beslutat i och med genomförandet av totalförsvarsreformen (se prop. 2001/02:10).

Utredaren skall bedöma hur omvärldsförändringar kan komma att påverka den framtida utformningen av uppdragsstyrningen, inte mins t mot bakgrund av den nyligen genomförda Skolreformutredningen. I detta ligger även att granska Försvarshögskolans flexibilitet och möjligheter att utifrån förändrade behov hos beställare kunna anpassa sig efter detta.

Utredaren skall granska beställarnas avvägningar för att på ett kostnadseffektivt sätt utnyttja befintliga resurser för att lösa de av statsmakterna beslutade uppgifterna. Utredaren skall också bedöma hur myndighetens uppdragsgivare utvärderar och använder den kompetens de tillförs genom Försvarshögskolans utbildningar och forskning.

Utredaren skall lämna förslag på hur styrningen kan utvecklas och förbättras.

I uppdraget ingår en granskning av Försvarshögskolans utbildnings- och forskningsverksamhet i förhållande till kravet på effektiva avvägningar mellan att bygga upp egna resurser inom myndigheten och att utnyttja resurser och kompetens hos andra aktörer. Effektiviteten bör ses ur ett långsiktigt samhällsekonomiskt perspektiv och utifrån de grundläggande kvalitetskrav som ställs på Försvarshögskolan som utbildningsanordnare. Utredaren skall således utvärdera Försvarshögskolans nuvarande samverkan med andra relevanta aktörer (myndigheter, universitet och militärshögskolor m.m.) både i Sverige och i utlandet.

Utredaren skall även bedöma hur Försvarshögskolans forskning nyttiggörs och knyts till den egna utbildningen och hur den sprids till andra relevanta aktörer, främst inom totalförsvaret. Utredaren skall också bedöma hur relevant forskning och utbildning som bedrivs utanför eller inom andra delar av totalförsvaret nyttiggörs och används inom myndigheten.

Utredaren skall lämna förslag på hur samverkansformerna med andra aktörer och beställare kan förbättras. Därutöver skall utredaren göra en bedömning av Försvarshögskolans organisation, effektivitet och resursutnyttjande i förhållande till myndighetens huvuduppgifter.

Utredarens utgångspunkt skall vara att Försvarshögskolan även fortsättningsvis skall vara en myndighet under regeringen med i huvudsak oförändrade uppgifter. Det står dock utredaren fritt att föreslå förändringar i uppgiftsfördelningen mellan Försvarshögskolan, Försvarsmakten, Totalförsvarets forskningsinstitut eller annan myndighet. I granskningen av uppgiftsfördelningen mellan dessa myndigheter skall utredaren särskilt ta ställning till de kortare kurser som Försvarshögskolan bedriver i dag och redovisa eventuella förslag till förbättringar.

Utredaren skall i relevanta hänseenden beakta kommande ställningstaganden från regering och riksdag med anledning av betänkandet Ett reformerat skolsystem för Försvarsmakten (SOU 2003:43). Därutöver skall utredaren beakta resultatet av Utredningen om en översyn av verksförordningen i den mån det har betydelse för arbetet (dir. 2001:117).

Utredningen skall bedrivas i samverkan med Försvarshögskolan, Försvarsmakten, Krisberedskapsmyndigheten, Högskoleverket och den särskilde utredare som genomför en översyn av Totalförsvarets forskningsinstitut (Dir. 2002:42). Utredaren skall dessutom fortlöpande hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer och studeranderepresentanter informerade om sitt arbete och ge dem tillfälle att yttra sig.

Utredaren skall lägga fram förslag till de eventuella författningsändringar som utredningens förslag ger upphov till.

Utredaren skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 5 april 2004.

Försvarsdepartementet