Dir. 2006:10

En ny polisutbildning

Kommittédirektiv

En ny polisutbildning

Dir.

2006:10

Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2006

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall lämna förslag till hur polisutbild-

ningen helt eller delvis kan omvandlas till en högskoleutbild-

ning så att den anpassas till de bestämmelser som gäller för en

högskoleutbildning enligt högskolelagen (1992:1434) och hög-

skoleförordningen (1993:100) och andra relevanta författningar.

Syftet är att utveckla polisutbildningen ytterligare för att möta

samhällets ökade krav på polisen i form av effektivitet, legiti-

mitet och rättssäkerhet. Därutöver finns flera aspekter av polis-

utbildningen som bör belysas, t.ex. frågor om extern rekrytering

av specialister, jämställdhet, ökad mångfald, bred social rekry-

tering och rekrytering från glesbygdsregioner.

I uppdraget ingår att analysera vilka konsekvenser de regler

som gäller för högskoleutbildning medför för polisutbildningen,

polisverksamheten i stort och studenterna vid polisutbildningen.

Utredaren skall också om det under utredningen framkommer

behov av alternativa lösningar till att polisutbildningen om-

vandlas till en högskoleutbildning redovisa dessa.

Utredaren skall lämna förslag på hur förändringarna skall

genomföras.

Utredningsarbetet skall redovisas senast den 31

januari

2007.

2

Bakgrund

Polisens grundutbildning

Det nuvarande polisprogrammet tillkom 1998 och bedrivs enligt

bestämmelser i polisutbildningsförordningen (1999:740). Ut-

bildningen omfattar två års heltidsstudier som endast till vissa

delar omfattar sådana kurser som kan jämföras med högskolans

utbildningar.

Utbildningen är problembaserad metodik och de olika äm-

nena integreras. Under hela utbildningen varvas teori med prak-

tiska övningar.

Utbildning av poliser bedrivs vid Polishögskolan i Solna

samt i form av uppdragsutbildning vid Umeå universitet och

Växjö universitet på uppdrag av Rikspolisstyrelsen.

Sedan 2002 finns det möjlighet att genomgå polisutbild-

ningen på distans. Distansutbildningen innehåller samma kurser

som det vanliga polisprogrammet. Huvudansvarig för utbild-

ningen är Polishögskolan i Solna, medan de lokala polismyn-

digheterna svarar för det mesta av träningen i färdighetsämnen,

exempelvis självskydd, vapenhantering och bilkörning.

Efter avlagd polisexamen har eleverna möjlighet att söka

betald handledd praktikutbildning som aspirant vid en polis-

myndighet. Efter sex månaders godkänd tjänstgöring anställs

aspiranten som polis. Under de inledande två studieåren har den

studerande möjlighet att ansöka om studiemedel. Under de

avslutande sex månaderna under praktikutbildningen är aspi-

ranterna tidsbegränsat anställda vid polismyndigheterna och får

s.k. aspirantlön av anställande myndighet.

Rekrytering

Rikspolisstyrelsen ansvarar för rekryteringen av studenter till

polisutbildningen och samverkar i det arbetet med polismyn-

digheterna. I syfte att få en jämnare könsfördelning samt för att

öka rekryteringen av personer med skiftande bakgrund när det

gäller sociala, etniska och andra faktorer infördes 1998 central

rekrytering.

3

Rekrytering och urval till distansutbildningen görs på samma

sätt som uttagning till övriga utbildningar.

Behörighetskraven för antagning till polisutbildningen är

relativt omfattande. Den sökande bedöms bland annat efter sin

personlighet. Sökanden skall enligt Rikspolisstyrelsens krav

vara vidsynt, tolerant, stresstålig, ärlig, harmonisk och service-

inriktad. Han eller hon skall dessutom ha ett sunt levnadssätt

med god rättsuppfattning och ett stabilt psyke. I övrigt krävs

grundläggande behörighet för högskolestudier samt särskild

behörighet i svenska, historia och samhällskunskap. Den sö-

kande skall ha genomfört högskoleprovet alternativt ha 20 po-

äng från högskolestudier. Vidare krävs att den sökande är minst

20 år gammal och svensk medborgare, har körkort för bil, har

normal fysisk förmåga, är simkunnig, har normalt färgseende

samt har fullgod hörsel. För behörighet medges endast en

mindre korrigering av eventuellt synfel.

Varje polismyndighet kallar de sökande som bor i länet till

svenskprov och samtal. Därefter görs ett urval. De sökande som

bedöms vara mest konkurrenskraftiga kallas till fysiska prov.

De fysiska proven genomförs på fyra till sex platser i Sverige

och innehåller konditionstest, koordinationstest samt styrke-

prov.

I nästa steg kallas de sökande till ytterligare tester och inter-

vjuer. Här ingår uppsatsskrivning, läkarundersökning, psykolo-

gisk bedömning, begåvnings- och anlagstest samt en avslutande

intervju. Slutligen fattar Rikspolisstyrelsen beslut om den sö-

kande skall antas eller ej.

Tidigare utredningar och granskningar

Den grundläggande polisutbildningen har varit föremål för flera

utredningar och interna granskningar. Resultatet av den kanske

mest genomgripande utredningen presenterades 1996 i rappor-

ten Rekrytering och grundutbildning av poliser (Ds 1996:11).

Där föreslogs bl.a. en anpassad utbildning inom ramen för hög-

skoleväsendet med ämnen som juridik, beteendevetenskap,

psykologi, informationsteknik och svenska. Den resterande mer

praktiskt inriktade delen av polisutbildningen skulle enligt ut-

4

redningen påbörjas när den teoretiska utbildningen var avslutad

med godkända examina.

År 1997 redovisade en arbetsgrupp vid Rikspolisstyrelsen en

genomförandeutredning där man valde att gå ett steg längre än

förslagen i Ds 1996:11 genom att föreslå att hela polisutbild-

ningen skulle utgöra högskoleutbildning. Detta är bakgrunden

till att Rikspolisstyrelsen inledde ett samarbete med Umeå uni-

versitet och senare även med Växjö universitet. Det var emel-

lertid och är fortfarande fråga om uppdragsutbildningar.

Bland övriga utredningar och granskningar kan nämnas de-

partementspromemorian Vidareutbildning av poliser

(Ds 1997:5), Rikspolisstyrelsens granskningar av polisutbild-

ningen år 2000 (VKA 761-3176/00) och 2002 (VKA 977-

2964/02) samt Rikspolisstyrelsens uppföljning av 2002 års

granskning av polisutbildningen (VKA 977-2964/02) som

genomfördes 2004-2005. Av intresse i detta sammanhang är

också den kartläggning av mångfaldsarbetet inom polisen som

genomfördes 2004 av förre länspolismästaren i Stockholm,

Gunno Gunnmo (Ju 2004/8969/PO).

Behovet av en utredning

Framtidens polis

Polisens verksamhet är och skall ständigt vara i utveckling. Det

är viktigt att t.ex. fördjupa och utveckla samverkan mellan poli-

sen och andra myndigheter i Sverige och över nationsgränser,

samt utveckla medborgarperspektivet i verksamheten. Det

brottsförebyggande arbetet skall präglas av en tydligare styrning

och ett bättre utnyttjande av resultat från forskning. Polisen

skall också genom förbättrad arbetsledning och kvalitetshöjande

åtgärder utveckla utredningsverksamheten så att fler brott klaras

upp.

Det är självklart viktigt att polisorganisationen har förmåga

att kontinuerligt ta till sig ny teoretisk kunskap och omvandla

den till praktisk handling. Polisen skall därför ha goda insikter i

t.ex. hur samhället är organiserat.

5

Polisutbildningen och rekryteringen måste anpassas till krav

i ett långsiktigt perspektiv. Polisen skall i högre utsträckning

spegla en framtida samhällsstruktur med t.ex. en ökad interna-

tionalisering. Med ett utvidgat EU och öppnare gränser framstår

behovet av internationellt polissamarbete allt tydligare.

I syfte att få en verksamhetsutveckling som stärker polisens

förmåga att tillgodose nuvarande och framtida krav behövs

forskning. Det kan konstateras att verksamhetsnära forskning

inom detta område inte är vanligt förekommande och att det är

mycket få forskare som har egen polisiär erfarenhet. Ökad för-

måga att förstå och hantera forskningsresultat är därför betydel-

sefull för polisverksamheten. Dessutom kan relevanta forsk-

ningsresultat från olika områden bidra till att utveckla polisut-

bildningens kvalitet.

Delar av polisens grundutbildning genomförs sedan 1998 i

allt ökad utsträckning i samverkan med högskolan som upp-

dragsutbildning. Emellertid omfattas inte polisutbildningen av

högskolelagen, högskoleförordningen eller övrigt för högskole-

utbildning relevant regelverk. Detta innebär bland annat att de

studier som bedrivs under polisutbildningen endast till viss del

anses motsvara högskoleutbildning. Det innebär också att

många av de fördelar en högskoleutbildning i övrigt kan inne-

bära inte gäller för den som genomgår polisutbildning. Samtliga

polisutbildningar är dock studiestödsberättigande.

Grundläggande högskoleutbildning syftar bl.a. till att ge stu-

denterna förmåga att göra självständiga och kritiska bedöm-

ningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa

problem, samt beredskap att möta förändringar i arbetslivet. En

generellt högre utbildningsnivå kan av den anledningen vara till

fördel för polisverksamheten. Samtidigt ställer polisyrket krav

på den sökande utöver vad som skall vara uppfyllt vid antag-

ning till en högskola. Goda studieresultat är bara en av många

faktorer som i dag vägs in vid antagning till polisprogrammet.

Vilka krav som skall ställas samt hur och när det skall ske be-

höver därför utredas.

En integration av polisutbildningen i högskoleväsendet

skulle möjligtvis kunna öka möjligheterna till differentiering,

specialisering och påbyggnadsutbildning.

6

Lokalisering

Polisutbildning bedrivs vid Polishögskolan i Solna och som

uppdragsutbildning vid Umeå universitet och Växjö universitet

samt på distans.

Polisutbildningen har under 2000-talet varit en populär ut-

bildning med ett stort antal kvalificerade sökande till varje om-

gång. Regeringens satsningar på polisen, som bland annat inne-

bär att 4 000 poliser skall utbildas under mandatperioden 2002–

2006, har inneburit ett stort arbete med rekrytering till utbild-

ningen. Det har emellertid visat sig finnas svårigheter att re-

krytera poliser till glesbygdsområden och till mindre orter där

behovet varit stort.

Specialisering och vidareutbildning

Den snabba tekniska utvecklingen i samhället och olika brotts-

typers ökande komplexitet och svårighetsgrad gör att behovet

av specialistkompetens inom polisen kommer att öka.

Inriktningen av polisverksamheten mot ett brottsförebyg-

gande och underrättelselett polisarbete ställer stora krav på kun-

skap om t.ex. kvalificerat brottsförebyggande arbete och om

analys. På samma sätt kommer behoven av kompetens att öka

när det gäller brottsutredningar av olika slag. Den framtida po-

lisutbildningen bör därför vara utformad så att den främjar en

höjning av specialkompetens för polisen inom olika områden. I

sammanhanget bör också övervägas om det i något skede av

utbildningen bör vara möjligt att t.ex. välja inriktning mot ut-

redningsarbete respektive uniformerad yttre tjänst.

Förändringar av grundutbildningen påverkar naturligtvis po-

lisens vidareutbildning. Konsekvenserna för t.ex. vidareutbild-

ningens utformning och innehåll bör därför analyseras.

Jämställdhet

Jämställdhet skall genomsyra polisorganisationen. Under de

senaste fem åren har andelen och antalet kvinnor inom polisen

ökat. Polisen har genomfört insatser i syfte att rekrytera fler

kvinnor till polisutbildningen och att göra yrket mer attraktivt

7

för kvinnor. Andelen antagna kvinnor till polisutbildningen har

dock länge varit endast ca en tredjedel av det totala antalet sö-

kande, med någon enstaka procentenhets ökning sedan år 2000.

Vid den senaste antagningen i augusti 2005 var dock andelen

kvinnor 44 procent. Det är angeläget att den utvecklingen fort-

sätter.

Breddad rekrytering

Sverige är ett mångkulturellt land där olika kulturer och värde-

ringar är representerade. Det är därför viktigt att alla aktörer i

samhället, inte minst polisen, deltar i arbetet med att förbättra

förutsättningarna för integration och mångfald och för att mot-

verka alla former av diskriminering.

Mångfald och en bred social rekrytering ger polisorganisa-

tionen en större dynamik och därmed bättre möjligheter att lösa

arbetsuppgifterna. Polisens förmåga att klara upp brott bygger

till stor del på allmänhetens vilja att hjälpa till och underlätta

polisens arbete. Om förtroendet för polisen är lågt hos t.ex. per-

soner med utländsk bakgrund, försämras polisens möjligheter

att vara framgångsrik i brottsbekämpningen och att vara ett stöd

för alla människor som utsätts för brott. En förbättrad social och

etnisk representativitet inom polisen kan antas förbättra polisens

trovärdighet och samhällsrepresentativitet. Av dessa skäl och

även ur ett demokratiskt perspektiv bör polisväsendet represen-

tera ett bredare urval av befolkningen än vad som är fallet i dag.

Eftersom det har funnits svårigheter att få tillräckligt många

sökanden till polisutbildningarna med annan etnisk bakgrund än

svensk är det viktigt att identifiera vilka faktorer som påverkar

rekryteringen i dessa avseenden.

8

Uppdraget

Inriktning

Utredaren skall lämna förslag på hur polisutbildningen helt eller

delvis kan omvandlas till en högskoleutbildning.

I uppdraget ingår att analysera vilka konsekvenser de regler

som gäller för högskoleutbildning medför för polisutbildningen,

polisverksamheten i stort och studenterna vid polisutbildningen.

Utredaren skall också om det under utredningen framkom-

mer behov av alternativa lösningar till att omvandla polisutbild-

ningen till högskoleutbildning redovisa dessa.

Utredaren skall också se över frågan om rekrytering och

inom ramen för detta skall också jämställdhets- och mångfalds-

frågor belysas, liksom frågor om social snedrekrytering. Hänsyn

skall även tas till polisens behov av rekrytering i glesbygdsregi-

oner.

Utredaren skall redovisa hur föreslagna förändringar i polis-

utbildningen skall genomföras.

Rekrytering till polisutbildningen

Utredaren skall föreslå förändringar när det gäller antagning till

grundutbildningen och rekrytering till polisen i syfte att anpassa

organisationen till framtida krav.

Särskilt bör man uppmärksamma betydelsen av att framti-

dens poliser bättre skall spegla det samhälle de skall verka i.

Det är nödvändigt att tillvarata kvinnors och mäns olika erfa-

renheter och perspektiv för den polisiära verksamheten. Utreda-

ren skall därför lämna förslag på hur en jämnare könsfördelning

kan uppnås inom polisen.

Av polisiära verksamhetsskäl och av demokratiska skäl är

det också viktigt att fler personer med invandrarbakgrund an-

ställs som poliser. Både vad gäller kompetens och legitimitet

främjar det ett effektivt polisarbete. Utredaren skall därför

lämna förslag på hur rekryteringen av personer med invandrar-

bakgrund kan ökas.

Utredaren skall också överväga hur polisens förutsättningar

att styra mot en ökad rekrytering av kvinnor och personer med

9

invandrarbakgrund kan antas påverkas om polisutbildningen

helt eller delvis blir en högskoleutbildning – samt lämna förslag

till i dessa delar.

Utredaren skall även utreda på vilket sätt och vid vilken tid-

punkt de krav som ställs på lämplighet för polisyrket skall

kunna ställas. I detta arbete skall man särskilt beakta att det som

i dag kvalificerar en sökande till de flesta högskoleutbildningar,

dvs. goda resultat från gymnasieskola eller högskoleprov, inte

är de enda krav som ställs på en sökande till polisutbildning.

Här handlar det lika mycket om t.ex. personlig lämplighet, att

personen är ostraffad, fysisk kondition, m.m. Utredaren skall

överväga vilka av dessa krav som är möjliga och lämpliga att

tillämpa vid antagning till en polisutbildning i högskolan. Utre-

daren skall också överväga vilka konsekvenser förändringar av

nuvarande antagningskrav och en anpassning till högskolans

regelverk kan få för jämställdhet, mångfald och den sociala re-

kryteringen till polisutbildningen.

En högskoleutbildning

Utredaren skall mot bakgrund bland annat av vad som fram-

kommit i tidigare utredningar och granskningar av polisens

grundutbildning lämna förslag på åtgärder för att polisutbild-

ningen skall kunna helt eller delvis bli en högskoleutbildning.

Utredaren skall belysa vilka konsekvenser en övergång till

en formell högskoleutbildning får för Rikspolisstyrelsens möj-

lighet att bestämma över utbildningens innehåll.

Utredaren skall också lämna förslag på hur Rikspolisstyrel-

sens behov av att styra utbildningens innehåll kan tillgodoses,

exempelvis genom att vissa moment bedrivs som fortbildning.

Utredaren skall analysera vilka konsekvenser en tillämpning

av de regler som gäller för högskoleutbildning får för utbild-

ningen. Utredaren bör därvid beakta de förändringar som kan

komma att göras med anledning av förslagen i regeringens pro-

position Ny värld – ny högskola (prop. 2004/05:162)

Om utredaren föreslår att utbildningen anpassas till de regler

som gäller för högskoleutbildning och bedömer att den bör leda

till en yrkesexamen skall också utredaren lämna förslag till en

10

examensbeskrivning som skall ingå i examensordningen, bil. 2

högskoleförordningen.

Utgångspunkten skall vara en analys av de kompetensprofi-

ler som skall erbjudas inom utbildningen. De skall i sin tur

bygga på en analys av vilka krav som kommer att ställas på

framtidens polis. I uppdraget ingår att lämna förslag på hur teori

och praktik kan kombineras, vilka moment utbildningen bör

innehålla och hur dessa bör utformas för att motsvara moderna

krav på utbildningen och yrket och för att de moment som ingår

i utbildningen skall anses stå på vetenskaplig grund.

Lokalisering

Utredaren skall med utgångspunkt från bland annat de behov

polisen har av att rekrytera personal i glesbygd och att stimulera

framtida tjänstgöring där – överväga hur en övergång till en

högskoleutbildning påverkar förutsättningarna att bestämma var

polisutbildningen skall vara lokaliserad och på vilka orter polis-

utbildningen bör finnas i framtiden. Utredaren skall lämna för-

slag till lösningar för dessa frågor. Utredaren skall särskilt be-

lysa om fler utbildningsorter kan underlätta rekryteringen av

poliser till olika delar av landet. I detta skall hänsyn tas till att

det framtida behovet av nya poliser kan variera vilket kan få

återverkningar på antalet utbildningsplatser. Utredaren skall

även överväga vilka konsekvenser lokaliseringen av polisut-

bildningen får för utbildningen och för rekryteringen av perso-

ner med annan etnisk bakgrund än svensk. Utredaren skall där-

för undersöka vilka faktorer som bidrar till ökad rekrytering i

dessa avseenden.

Utredaren skall undersöka förutsättningarna för att använda

distansutbildning som ett instrument för att såväl underlätta re-

krytering i glesbygd som för att öka jämställdheten och mång-

falden.

Specialisering och vidareutbildning

Mot bakgrund av det ökande behovet av kompetens och profes-

sionalitet inom polisen skall man överväga åtgärder som redan i

11

grundutbildningen ger polisen bättre förutsättningar att möta

sådana behov.

Utredaren skall därför bl.a. överväga om polisutbildningen i

sin helhet ska vara fullt ut densamma för alla eller om det ska

vara möjligt att kombinera en gemensam grund med att i någon

utsträckning välja mellan olika inriktningar.

Utredaren skall även lämna förslag som innebär att utomstå-

ende experter ges möjlighet att bli poliser genom en för dem

anpassad utbildning, alternativt vidga möjligheterna för specia-

lister att fullgöra polisiära arbetsuppgifter utan att de för den

skull ges polisiära befogenheter. Det kan gälla t.ex. tekniker,

miljöbrottsutredare och ekobrottsutredare men även kvalifice-

rade analytiker för underrättelsetjänst samt kvalificerade brotts-

förebyggare.

Utredaren skall redogöra för de konsekvenser en ny polisiär

grundutbildning kan eller bör få för vidareutbildningen, vare sig

den bedrivs i Polishögskolans regi eller på annat sätt.

Ekonomiska konsekvenser, huvudmannaskap m.m.

Utredaren skall redovisa ekonomiska konsekvenser för de för-

slag som lämnas. Utgångspunkten för utredaren skall vara att

utbildningen motsvarar de krav som ställs på en högskoleut-

bildning. Utredaren skall bedöma konsekvenserna av ett even-

tuellt förändrat huvudmannaskap för polisutbildningen, bl.a. om

den skall omfattas av högskolelagen (1992: 1434), högskoleför-

ordningen (1993:100) och övrigt relevant regelverk, bl.a. stu-

diestödsförfattningarna. Utredaren skall lämna förslag till lös-

ningar som tillgodoser Rikspolisstyrelsens behov av att utöva

påverkan på utbildningens dimensionering, innehåll och om-

fattning.

Uppdragets genomförande

Utredaren skall samråda med berörda myndigheter, bl.a. Riks-

polisstyrelsen, Högskoleverket, universitet och högskolor. Ut-

redaren skall också vid behov inhämta synpunkter från myndig-

heter m.fl. som verkar inom sektorer där frågor om att om-

12

vandla en utbildning till högskoleutbildning är eller har varit

aktuella, tex. hälso- och sjukvården och Försvarsmakten. Det

kan också finnas skäl att inhämta vissa internationella erfaren-

heter på området, t.ex. från Norge där en reform av polisutbild-

ningen nyligen genomförts.

Uppdraget skall redovisas senast den 31 januari 2007.

(Justitiedepartementet)