Dir. 2006:102

Tilläggsdirektiv till den nationella

Kommittédirektiv

Tilläggsdirektiv till den nationella

bostadssamordnaren, boutredningen

(M2005:01)

Dir.

2006:102

Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006

Bakgrund

Den 31 mars 2005 tillsatte regeringen en nationell

bostadssamordnare fick i uppdrag att kartlägga hindren, belysa

hur kommunerna lever upp till sitt ansvar för

bostadsförsörjningen, visa på goda exempel samt se över vilka

åtgärder som krävs för att förbättra ungas möjlighet till ett eget

boende (dir. 2005:37). Det är angeläget att unga vuxna kommer

in på bostadsmarknaden och att de har möjlighet att välja bostad

efter önskemål och förutsättningar. Såväl hyresrättsmarknaden

som äganderättsmarknaden måste få en genomlysning av hur

unga bemöts och värderas i sina strävanden att få ett eget hem.

Viktiga aktörer är då bl.a. banker och kreditinstitut.

Enligt en rapport som Statens bostadskreditnämnd

avlämnade i april 2005 med beskrivning och förslag för att öka

unga vuxnas möjligheter att etablera sig på bostadsmarknaden

så konstateras att ungdomars möjligheter att etablera ett eget

boende har försämrats sedan början av 1990-talet

(M2005/2892/Bo). Bland de anledningar som nämns är att

antalet lediga hyresrätter har blivit färre och att ungas möjlighet

att köpa en bostad är starkt begränsad då de har små möjligheter

att spara ihop till den kapitalinsats som krävs.

Enligt en rapport som den nationella bostadssamordnaren

avlämnade i början av augusti 2006 finns också indikationer på

att ungas faktiska betalningsförmåga är högre än vad som

2

framkommer genom deras officiella inkomster

(M2006/3304/Bo). Många unga har en högre månadskostnad

för sitt boende på andrahandsmarknaden än de förväntas klara

av på den reguljära bostadsmarknaden. Det finns även

anledning att tro att det finns andra faktorer än

betalningsförmåga som har betydelse för deras möjligheter på

den reguljära bostadsmarknaden. I rapporten konstateras att

villkoren på bostadsmarknaden inte är anpassade till exempelvis

de anställningsvillkor som gäller på arbetsmarknaden, och detta

begränsar ungas möjligheter till bostad.

Den arbetsmarknad som unga har att tillgå omfattar ofta

projektarbeten eller tidsbegränsade anställningar. I en rapport

om ungas ekonomiska välfärd konstaterar SCB att ungas

utgifter överstiger deras inkomster (ISBN 91-618-1287-0).

Unga vuxna har generellt lägre inkomster än andra grupper på

bostadsmarknaden, vilket rimligtvis påverkar hur deras

individuella kreditvärdighet bedöms. Enligt

konsumentkreditlagen (1992:830) skall kreditgivaren innan

kredit beviljas pröva om konsumenten har ekonomiska

förutsättningar att fullgöra vad han eller hon åtar sig enligt

kreditavtalet. Syftet med bestämmelsen är att motverka

överskuldsättning hos konsumenter. I Finansinspektionens

allmänna råd (2005:3) ges exempel på vad som kan beaktas vid

kreditprövning. Det kan antas att bedömningarna skiljer sig åt

mellan olika bolåneinstitut. För att underlätta för unga att få

bostadslån behövs en genomlysning av vilka krav som ställs.

Tilläggsuppdraget

Den nationella bostadssamordnaren ska undersöka vilka

möjligheter som finns för att underlätta för unga att få

bostadslån. Uppdraget ska omfatta en inventering av vilka krav

som bolåneinstituten ställer på dem som söker lån för att

finansiera sitt bostadsköp och då identifiera eventuella

skillnader i bedömningen av unga som söker bostadslån. Det

finns olika typer av kreditinstitut och långivare.

Bostadssamordnaren ska reda ut vilka skillnader som finns i de

3

krav som ställs för att lån ska beviljas och skillnader i de villkor

för lånen som ställs om den lånsökande är ung.

Den nationella bostadssamordnaren ska föra en dialog med

och inhämta synpunkter från bolåneinstituten i syfte att

kartlägga hinder och förutsättningar för ungdomar och unga

vuxna att få lån för att köpa sig en bostad. Det är också

utredarens uppgift att kartlägga bankers och kreditinstituts syn

på unga som lånesökande, s.k. generella förutfattade

uppfattningar, och om detta påverkar bedömningen av om en

ung person beviljas bostadslån eller inte. Goda exempel och

framgångsrika satsningar på unga som låntagare för att köpa

bostad ska redovisas. I dialog med bolåneinstituten bör också

förutsättningarna för nya produkter på bostadslånemarknaden

eller andra lösningar som underlättar ungas finansiering av en

egen bostad undersökas. Förslag som kan underlätta för unga att

få bostadslån ska redovisas. I den mån förslagen kan förväntas

innebära ökade kostnader för det allmänna, skall den nationella

bostadssamordnaren föreslå hur dessa skall finansieras.

Uppdraget skall genomföras i samråd med Statens

bostadskreditnämnd. Vidare bör samråd ske med

Konsumentverket och Finansinspektionen.

Tidplan för arbetet, redovisning och finansiering

Det tillkommande uppdraget bör påbörjas under hösten 2006

och redovisas senast i samband med den nationella

bostadssamordnarens slutrapport i december 2007. För

uppdraget har medel tillförts i regeringens ekonomiska

vårproposition 2005/06:100, tilläggsbudget 1.

(Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet)