Dir. 2006:139

En polisutbildning för framtiden

Kommittédirektiv

En polisutbildning för framtiden

Dir.

2006:139

Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2006

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall lämna förslag till hur den nuvarande

polisutbildningen bör reformeras. Syftet är att säkerställa att

enskilda poliser och polisorganisationen som helhet motsvarar

de krav som ställs på polisverksamheten och på de förhållnings-

sätt som skall styra arbetet.

Uppdraget innebär att utredaren skall kartlägga och analy-

sera hur kraven på polisverksamheten och därmed på poliserna

kan komma att förändras jämfört med situationen i dag. Med

det som utgångspunkt skall utredaren genomföra en granskning

av dagens polisutbildning vad avser antagningskrav, rekryte-

ringsprocess och grund- och vidareutbildningen.

Utredaren skall kartlägga och analysera de behov och för-

väntningar som finns på polisorganisationen i fråga om etnisk

mångfald, jämställdhet, polisverksamhet i glesbygd och i stor-

stad och en breddad rekrytering till polisyrket.

I uppdraget ingår också att överväga de andra frågor som

aktualiseras med anledning av uppdraget.

Som en del i arbetet skall utredaren hämta in information om

polisutbildningar i andra relevanta länder för att, i de fall detta

är motiverat, ta till vara kunskap och erfarenheter.

Utredaren skall lämna förslag till hur förändringarna skall

genomföras. Utredaren skall beakta de överväganden och för-

slag som redovisas i delbetänkandet Läget i rättsväsendet och

förslag till fortsatta reformer inom brottsutredningsverksamhe-

ten m.m. (SOU 2003:114) avseende kriminalpolisutbildning

2

och behovet av en breddad rekrytering till den brottsutredande

verksamheten.

Utredaren skall utifrån de identifierade kraven och gransk-

ningen av polisutbildningen lämna förslag till hur denna bör

reformeras.

Den första delen av uppdraget, som handlar om att identifi-

era de krav som kommer att ställas på polisverksamheten, skall

redovisas senast den 30 april 2007. Uppdraget skall slutredovi-

sas senast den 30 mars 2008.

Bakgrund

Den nuvarande polisutbildningen

Polisprogrammet i dess nuvarande utformning tillkom 1998 och

bedrivs enligt bestämmelserna i polisutbildningsförordningen

(1999:740). Utbildningen omfattar två års heltidsstudier. Ele-

verna har efter avlagd polisexamen möjlighet att söka betald

handledd praktik som aspirant vid en polismyndighet. Efter sex

månaders godkänd praktik anställs aspiranten som polis.

Utbildning av poliser bedrivs vid Polishögskolan i Solna

samt som uppdragsutbildning vid Umeå universitet och Växjö

universitet på uppdrag av Rikspolisstyrelsen.

Det finns sedan 2002 även en möjlighet att genomgå polis-

utbildningen på distans. Utbildningsinnehållet på distansutbild-

ningen är detsamma som i det vanliga polisprogrammet. Polis-

högskolan i Solna är huvudansvarig för distansutbildningen

medan de lokala polismyndigheterna svarar för merparten av de

praktiska momenten.

Rikspolisstyrelsen ansvarar i samverkan med polismyndig-

heterna för rekryteringen av studenter till utbildningen. Behö-

righetskraven för antagning till den är omfattande. Utöver

grundläggande behörighet för högskolestudier samt vissa sär-

skilda behörigheter, bl.a. i svenska, skall den sökande ha de per-

sonliga egenskaper som bedöms nödvändiga för polisyrket.

Därutöver ställs krav på att den sökande bl.a. har normal fysisk

förmåga, är minst 20 år under antagningsåret och svensk med-

borgare.

3

Urvalet sker i flera steg och inleds vid polismyndigheten i

det län där den sökande bor. De sökande som bedöms vara mest

konkurrenskraftiga kallas därefter till fysiska prov. I nästa steg

kallas kvarvarande sökande till fördjupade tester och intervjuer.

Slutligen fattar Rikspolisstyrelsen beslut om den sökande skall

antas till polisutbildningen.

Tidigare utredningar och granskningar

Den grundläggande polisutbildningen har varit föremål för flera

utredningar och interna granskningar. Resultatet av den kanske

mest genomgripande utredningen presenterades 1996 i depar-

tementspromemorian Rekrytering och grundutbildning av poli-

ser (Ds 1996:11). Där föreslogs bl.a. en anpassad utbildning

inom ramen för högskoleväsendet med ämnen som juridik,

beteendevetenskap, psykologi, informationsteknik och svenska.

Den resterande mer praktiskt inriktade delen av polisutbild-

ningen skulle enligt utredningen påbörjas när den teoretiska

utbildningen var avslutad med godkända examina.

År 1997 redovisade en arbetsgrupp vid Rikspolisstyrelsen en

genomförandeutredning där man valde att gå ett steg längre än

förslagen i departementspromemorian genom att föreslå att hela

polisutbildningen skulle utgöra högskoleutbildning. Detta var

bakgrunden till att Rikspolisstyrelsen inledde ett samarbete med

Umeå universitet och senare även med Växjö universitet. Det

var emellertid och är fortfarande fråga om uppdragsutbild-

ningar.

Bland övriga utredningar och granskningar kan nämnas de-

partementspromemorian Vidareutbildning av poliser

(Ds 1997:5), Rikspolisstyrelsens granskningar av polisutbild-

ningen år 2000 (VKA 761-3176/00) och 2002 (VKA 977-

2964/02) samt Rikspolisstyrelsens uppföljning av 2002 års

granskning av polisutbildningen (VKA 977-2964/02) som

genomfördes 2004–2005. Av intresse i detta sammanhang är

också den kartläggning av mångfaldsarbetet inom polisen som

genomfördes 2004 av förre länspolismästaren i Stockholm,

Gunno Gunnmo (dnr Ju2004/8969/PO).

4

Behovet av en utredning

Polisorganisationen har getts långtgående befogenheter för att

fullgöra sina uppgifter och poliser måste därför motsvara högt

ställda krav på kompetens och uppträda på ett sätt som inger

förtroende hos allmänheten.

Polisutbildningen har i sin nuvarande utformning varit oför-

ändrad sedan den tillkom 1998. Samhällsförändringar i Sverige

och i omvärlden innebär att förutsättningarna för polisarbetet

också förändras. Dessa förändringar kan t.ex. komma att kräva

resursförstärkningar och en modernisering av den lagstiftning

som reglerar polisens arbete.

Polisens förmåga handlar också om kompetensen och lämp-

ligheten hos varje anställd. Polisutbildningen måste vara utfor-

mad på ett sätt som säkerställer att enskilda poliser uppfyller de

kompetenskrav som är nödvändiga för att utföra arbetet på ett

professionellt sätt. Ny teknik och nya typer av brottslighet inne-

bär att vissa poliser måste ha specialistkompetens inom områ-

den som IT och ekonomi samt i övrigt ha en förmåga att hantera

komplicerade problem och orsaksförhållanden.

Polisverksamheten måste ständigt utvecklas och anpassas för

att möta medborgarnas behov och förväntningar. De som blir

poliser måste därför också ha den personliga lämplighet som

krävs för yrket, till exempel i fråga om att bemöta människor

med varierande bakgrund och i olika situationer. Förutsättning-

arna för att arbeta som polis är dessutom olika beroende på

vilka arbetsuppgifter man har och var i landet verksamheten

bedrivs. Att arbeta som polis i en storstad skiljer sig i vissa av-

seenden åt från att arbeta som polis i glesbygdsområden.

Utvecklingen av polisverksamheten förutsätter kunskaper

om brottslighetens struktur och omfattning, vilka arbetsmetoder

som har visat sig fungera och kunskaper om vad som sker i

samhället i övrigt. En tydligare koppling mellan polisutbild-

ningen, polismyndigheterna, polisforskningen och kriminologin

i allmänhet är därför en viktig förutsättning för att utveckla

kvaliteten i utbildningen och inom polisverksamheten.

Det finns också en internationell dimension på polisverk-

samheten. Den ökande internationaliseringen innebär att svensk

5

polis i allt högre grad samverkar med andra länders polisorgani-

sationer. Det förväntas därför att svensk polis har den kompe-

tens som krävs för att utveckla och fördjupa det internationella

polissamarbetet.

Dagens polisutbildning bör mot denna bakgrund ses över i

sin helhet.

Uppdraget

En särskild utredare skall lämna förslag till hur den nuvarande

polisutbildningen bör reformeras. Syftet är att säkerställa att

enskilda poliser och polisorganisationen som helhet motsvarar

de krav som ställs på polisverksamheten och på de förhållnings-

sätt som skall styra arbetet.

Uppdraget innebär att utredaren skall kartlägga och analy-

sera hur kraven på polisverksamheten och därmed på poliserna

kan komma att förändras jämfört med situationen i dag. Med

det som utgångspunkt skall utredaren genomföra en granskning

av dagens polisutbildning vad avser antagningskrav, rekryte-

ringsprocess och grund- och vidareutbildningen. Utredaren skall

slutligen lämna förslag till de förändringar som granskningen

föranleder.

Krav på framtidens poliser

Som en del i granskningen av dagens polisutbildning skall utre-

daren kartlägga och analysera hur kraven på polisverksamheten

och därmed på personalen kan komma att förändras jämfört

med situationen i dag.

Utredaren skall vidare kartlägga och analysera de behov och

förväntningar som finns på polisorganisationen i fråga om et-

nisk mångfald, jämställdhet, polisverksamhet i glesbygd och i

storstad och en breddad rekrytering till polisyrket.

Granskning av dagens polisutbildning

Med utgångspunkt i de identifierade kraven på enskilda poliser

och på polisverksamheten i stort skall utredaren göra en gransk-

6

ning av dagens polisutbildning. I begreppet polisutbildning av-

ses i detta sammanhang antagningskrav, rekryteringsprocess

samt grund- och vidareutbildning. I begreppet ligger inte de

krav och utbildningar som riktar sig till chefer på olika nivåer

inom polisen.

Nuvarande antagningskrav skall bedömas mot bakgrund av

utredarens slutsatser kring de verksamhetsmässiga krav som

kan komma att ställas på polisarbetet i framtiden. Om utredaren

finner att något krav gör det svårare för kvinnor eller personer

med utländsk bakgrund att bli antagna till polisutbildningen

skall det kommenteras och motiveras särskilt. I denna del av

uppdraget ingår också att redovisa för- och nackdelar med att ha

alternativa antagningskrav för civila specialister.

Utredaren skall också ta ställning till det nuvarande systemet

för rekrytering av poliser. I syfte att åstadkomma en bredare

rekrytering skall utredaren särskilt bedöma de insatser som görs

för att förmå fler kvinnor och personer med annan etnisk eller

kulturell bakgrund att söka sig till polisyrket.

Utredaren skall göra en bedömning av om dagens grundut-

bildning, inklusive distansutbildning, är ändamålsenlig i fråga

om innehåll och längd. En viktig del i granskningen rör frågan

om vilken anknytning grund- respektive vidareutbildningen bör

ha till universitet och högskolor och till polismyndigheterna.

Utredaren skall i denna del också ta ställning till huruvida po-

lisutbildningen kan och bör omvandlas till en högskoleutbild-

ning. För det fall utredaren lägger förslag till att polisutbild-

ningen bör infogas i högskoleväsendet skall en konsekvens-

analys av förslaget redovisas.

Mot bakgrund av det ökande behovet av kompetens och pro-

fessionalism inom polisen skall utredaren överväga åtgärder

som redan under grundutbildningen ger polisen bättre förutsätt-

ningar att möta sådana behov. En viktig delfråga i detta sam-

manhang är vilka moment som bör ingå i den grundutbildning

som är gemensam för alla poliser. En angränsande fråga är i

vilken utsträckning och med vilket innehåll en polisstuderande

redan under grundutbildningen skall kunna specialisera sig med

inriktning mot t.ex. arbete med brottsutredningar eller yttre, uni-

formerad tjänst. Utredaren skall för det fall övervägande skäl

7

talar mot en sådan specialisering lämna förslag på hur detta be-

hov kan säkerställas på annat sätt.

Utredaren skall redovisa för- och nackdelar med att inrätta

en förkortad grundutbildning för t.ex. akademiker i syfte att sä-

kerställa specialistkompetens på områden där behovet av polisi-

ära befogenheter är framträdande. För det fall utredaren finner

att en sådan utbildning bör inrättas skall antagningskraven till

denna specificeras.

Det ingår också i uppdraget att bedöma polisorganisationens

samlade insatser för att vidareutbilda poliser och annan personal

som utför polisarbete. En central fråga i den här delen är det

eventuella behovet av återkommande utbildningar som är ge-

mensamma för alla respektive mer funktionsinriktade vidareut-

bildningar. Utredaren skall här också göra en bedömning av

vilka delar av vidareutbildningen som bör ges centralt av Polis-

högskolan, regionalt av polismyndigheterna respektive i sam-

verkan med universitet och genom den Europeiska polisakade-

min (CEPOL). En annan fråga som kan aktualiseras är om poli-

ser på olika håll i landet får vidareutbildning i den utsträckning

det är motiverat.

Utredaren skall göra en bedömning av om balansen mellan

teoretiska och praktiska moment på grund- och vidareutbild-

ningen motsvarar verksamhetens behov.

Förslag till en polisutbildning för framtiden

Utredaren skall utifrån de identifierade kraven och gransk-

ningen av polisutbildningen lämna förslag till hur denna bör

reformeras.

Utredaren skall också redovisa hur förslagen skall genomfö-

ras.

Uppdragets genomförande

Utredaren skall samråda med berörda myndigheter samt ta till-

vara de erfarenheter som gjorts av Polisutbildningsutredningen

(Ju 2006:03).

8

Utredaren skall redovisa de ekonomiska konsekvenserna av

de förslag som lämnas.

Utredaren skall hämta in information om polisutbildningar i

andra relevanta länder för att, i de fall detta är motiverat, ta till

vara kunskap och erfarenheter.

Utredaren skall beakta de överväganden och förslag som re-

dovisas i delbetänkandet Läget i rättsväsendet och förslag till

fortsatta reformer inom brottsutredningsverksamheten m.m.

(SOU 2003:114) avseende kriminalpolisutbildning och behovet

av en breddad rekrytering till den brottsutredande verksamhe-

ten.

Den del av uppdraget som rör identifieringen av de krav som

kan komma att ställas på polisen skall redovisas senast den 30

april 2007. Uppdraget skall slutredovisas senast den 30 mars

2008.

(Justitiedepartementet)