Dir. 2006:140

Direktiv till Lärarutredningen – om

Dir.

2006:140

Kommittédirektiv

Direktiv till Lärarutredningen – om

behörighet och auktorisation (U 2006:07)

Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2006

Sammanfattning av uppdraget

Lärarutredningen – om behörighet och auktorisation (U

2006:07) får genom dessa direktiv ett förändrat och utvidgat

uppdrag. De tidigare direktiven skall inte längre gälla.

Utredaren skall se över skollagens (1985:1100) reglering av

lärares kompetens i syfte att stärka verksamhetens kvalitet och

förbättra elevernas måluppfyllelse.

Utredaren skall, med hänsyn till de förslag som läggs, belysa

konsekvenserna för olika lärarkategorier, huvudmän och verk-

samhetsformer.

Utredaren skall lämna förslag till utformning av behörighets-

regler för lärare. Reglerna skall vara desamma oavsett huvud-

man och de skall även omfatta utbildning på entreprenad. Ut-

redaren skall också lämna förslag till hur skollagens be-

stämmelser i större utsträckning än i dag kan spegla vikten av

att lärare i skolan undervisar i de ämnen och årskurser som de

har utbildning för. Utredaren skall vidare uppmärksamma hur

behörighetsreglerna kan skärpas när det gäller kravet på

tillsvidareanställning av lärare.

Vidare skall utredaren lämna förslag till utformning av ett

statligt auktorisationssystem. Syftet är att stärka drivkrafterna

för lärare att utveckla undervisningens kvalitet och att fort-

löpande fortbilda och fördjupa sig, så att förutsättningarna för

eleverna att nå målen förbättras. Auktorisationen skall bygga på

att läraren har behörighet. Utredaren skall bedöma vilka lärar-

kategorier som bör omfattas av auktorisation. Uppdraget om-

2

fattar en analys av lärare hos både offentliga och enskilda

huvudmän.

Utredaren skall också pröva om ansvar för vissa arbetsupp-

gifter skall vara förbehållna behöriga respektive auktoriserade

lärare samt överväga om det finns behov av flera kvalifikations-

steg inom ett system med auktorisation av lärare.

Utredarens överväganden skall avse förskolan och fritids-

hemmet oavsett huvudman samt det offentliga skolväsendet och

motsvarande fristående skolor.

Utredaren skall senast den 1 november 2007 redovisa de för-

slag som avser behörighet, undervisning i de ämnen och års-

kurser som läraren har utbildning för samt vilka krav i övrigt

som enligt skollagen skall ställas vid anställning av lärare.

Uppdraget skall slutredovisas senast den 1 mars 2008.

Huvudsakliga förändringar jämfört med de tidigare

direktiven

Med stöd av regeringens bemyndigande den 23 mars 2006 har

en särskild utredare tillkallats med uppdrag att analysera och

bedöma om det finns behov av att införa ett system med aukto-

risation av lärare (dir. 2006:31). Som en del i utredningsupp-

draget skall utredaren analysera och redovisa olika förslag till

hur auktorisation av lärare skulle kunna utformas.

I dessa direktiv ges utredaren ett förändrat och utvidgat upp-

drag. De tidigare direktiven skall inte längre gälla. Utredaren

skall lämna ett förslag till utformningen av ett statligt auktori-

sationssystem. Regeringen anser att det är angeläget att det tas

ett samlat grepp om vilka krav staten skall ställa i skollagen när

det gäller lärares kompetens. Utredarens uppdrag skall därför

även omfatta regler om behörighet för lärare samt vilka krav i

övrigt som enligt skollagen skall gälla vid anställning av lärare.

Utredningen skall enligt de ursprungliga direktiven redovisa sitt

uppdrag den 31 maj 2007. På grund av det förändrade och ut-

vidgade uppdraget förlängs utredningstiden.

3

Bakgrund

Nuvarande reglering av läraryrket

Enligt 2 kap. 3 § skollagen (1985:1100) är kommuner och

landsting skyldiga att för undervisningen använda lärare, för-

skollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd

för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. Undantag får

endast göras om personer med sådan utbildning inte finns att

tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till

eleverna.

Behörig att anställas som lärare, förskollärare eller fritids-

pedagog i det offentliga skolväsendet utan tidsbegränsning är,

enligt 2 kap. 4 § första stycket skollagen

1.

den som har svensk lärarexamen, respektive barn- och ungdoms-

pedagogisk examen som regeringen med stöd av 1 kap. 11 § hög-

skolelagen (1992:1434) har meddelat föreskrifter om, eller mot-

svarande äldre utbildning, med huvudsaklig inriktning på den

undervisning anställningen avser, eller

2.

den som av Högskoleverket har fått ett behörighetsbevis.

Högskoleverket är s.k. behörig myndighet för läraryrket vilket

innebär att verket, efter ansökan och prövning, utfärdar be-

hörighetsbevis för lärare med utländsk utbildning enligt förord-

ningen (1999:1421) om behörighetsbevis för lärare med ut-

ländsk utbildning.

Under vissa förutsättningar får, enligt 2 kap. 4 § andra

stycket skollagen, den som inte är behörig ändå anställas utan

tidsbegränsning om det saknas behöriga sökande. Den som inte

uppfyller kraven får, enligt 2 kap. 5 § skollagen, anställas som

lärare, förskollärare eller fritidspedagog för högst ett år i sänder.

Av 9 kap. 16 b § skollagen följer att bestämmelserna om be-

hörighet för anställning även gäller fristående skolor.

Inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen finns i

dag inga behörighetsregler. Däremot stadgas i 2 a kap. 3 § andra

stycket skollagen att det för bedrivande av förskoleverksamhet

och skolbarnsomsorg skall finnas personal med sådan utbild-

ning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god

pedagogisk verksamhet kan tillgodoses.

4

För stor andel lärare saknar behörighet

Andelen lärare i skola och vuxenutbildning som saknar be-

hörighet har ökat markant sedan 1990-talet. Statens skolverks

årliga statistik för år 2005 visar att drygt 17 procent av alla

lärare med tillsvidare- eller visstidsanställning i grundskolan

saknar en pedagogisk högskoleutbildning. Omkring 10 procent

av alla lärare med tillsvidareanställning i grundskolan saknar

pedagogisk högskoleutbildning, trots att intentionerna har varit

att obehöriga lärare endast i undantagsfall skall få anställas tills

vidare.

Av Skolverkets årliga statistik framgår inte om lärare som

har en pedagogisk högskoleutbildning undervisar i de ämnen

eller de skolformer/årskurser som de har utbildning för. I en

särskild undersökning gjord läsåret 2002/03 framkom dock att

så många som 30–40 procent av lärarna i årskurs 7–9 saknade

både lärarutbildning och utbildning i det ämne de undervisade i

(Skolverkets rapport nr 250).

I gymnasieskolan saknar drygt 23 procent av alla lärare

pedagogisk högskoleutbildning. Motsvarande uppgift för den

kommunala vuxenutbildningen (komvux) är 24 procent. I

gymnasieskolan och inom komvux är andelen obehöriga lärare

med tillsvidareanställning betydligt högre än i grundskolan, 15

respektive 23 procent. Här finns det även stora skillnader be-

roende på vilket ämne läraren undervisar i. Av yrkeslärarna

saknar 33 procent pedagogisk högskoleutbildning. Andelen

varierar dock inom olika yrkesområden. Av lärare med inrikt-

ning mot fordonstekniska ämnen saknade 45 procent lärar-

examen hösten 2005.

I fristående skolor motsvarande grundskolan och gymnasie-

skolan är andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning

väsentligt lägre än i kommunala skolor.

Riksrevisionens granskning visar på otydliga regler

Riksrevisionen genomförde under åren 2004/05 en granskning

av statens insatser för att undervisningen i skolan skall bedrivas

av lärare med rätt utbildning. I rapporten Rätt utbildning för

undervisningen – Statens insatser för lärarkompetens (RiR

5

2005:19) uttrycker Riksrevisionen farhågor för att en stor del av

undervisningen bedrivs av obehöriga lärare och understryker

lärarkompetensens betydelse som en av de viktigaste faktorerna

för måluppfyllelse och kvalitet i skolan.

Riksrevisionen anser att utformningen av skollagens be-

stämmelser om kraven på lärares utbildning har öppnat för

skilda tolkningar av huvudmän och rektorer. I intervjuer som

Riksrevisionen genomfört har det framkommit att rektorer och

huvudmän kan tolka skollagens krav på många olika sätt. En

samstämmig bild är att rektorer och huvudmän är medvetna om

kraven på lärarexamen för att få tillsvidareanställa lärare. Där-

emot är osäkerheten större när man skall bedöma vilken utbild-

ningsinriktning som passar en viss anställning. För att få under-

visa i skolan krävs att lärarna har ”en utbildning avsedd för den

undervisning de i huvudsak skall bedriva”. Riksrevisionen

menar att lagen i denna del inte är tydlig med i vilka avseenden

utbildningen skall vara inriktad mot undervisningen. Riks-

revisionens slutsats är att skollagens krav på hur lärare får an-

vändas är otydliga och att detta kan medföra stor variation i hur

skollagen tillämpas. Riksrevisionen rekommenderar regeringen

att överväga att förtydliga skollagens kompetenskrav.

Lärare för kvalitet och måluppfyllelse

Den målstyrda skolan och samhällsförändringarna ställer nya

och högre krav på lärarna jämfört med i den tidigare, regel-

styrda skolan. Det förutsätts att lärarna tillsammans med led-

ning och kollegor utför ett kvalificerat pedagogiskt arbete på

lokal nivå med att tolka och precisera de nationella målen och

med att löpande utveckla och anpassa undervisningen, så att

varje elev ges förutsättningar att nå målen i varje ämne. Därut-

över ställs högre krav på att kunna utvärdera hur elever ligger

till i förhållande till de nationella målen, förmåga att analysera

behov av individanpassade stödinsatser, dokumentera och

reflektera över sitt arbete samt utveckla en demokratisk dialog

med barn och elever. Lärare arbetar i dag i ett perspektiv av

livslångt lärande och där informationstekniken är ett viktigt

inslag i verksamheten.

6

Lärarna i skolan har därmed fått ett tydligare ansvar för

elevernas utveckling mot målen. Elever som har svårigheter i

skolarbetet har rätt till det stöd som krävs för att uppnå skolans

mål. Detta ställer särskilda krav på lärarna när det gäller insikt i

och kunskap om elevers behov och pedagogisk planering. Sam-

arbetet med hemmet kring barns och ungdomars skolarbete och

resultat utgör en viktig del av en lärares uppdrag.

Det systematiska kvalitetsarbetet i en mål- och resultatstyrd

skola innebär att lärarna har fått ökat ansvar att delta i arbetet

med uppföljning, utvärdering och utveckling. Lärare i skolan

har också fått andra förutsättningar och ett tydligare ansvar för

bedömning och betygssättning. Många lärare medverkar i den

verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen och påverkar på

så sätt lärarutbildningen och bidrar till introduktionen av nya

lärare i yrket. Lärarens uppdrag har alltså successivt blivit

bredare och mer komplext.

Behovet av att utreda behörighet och auktorisation för

lärare

Elevernas måluppfyllelse

Resultaten i svensk skola måste förbättras. Såväl nationella som

internationella granskningar visar att elevers resultat försämras

på flera områden, bl.a. i naturvetenskapliga ämnen och mate-

matik.

Resultaten i OECD:s senaste kunskapsmätning av 15-åringar

i skolan (Program for International Student Assessment, PISA),

IEA:s undersökning av kunskaper i matematik och naturveten-

skap hos svenska elever i gymnasieskolans avgångsklasser

(Third International Mathematics and Science Study,TIMSS)

samt den nationella utvärderingen av grundskolan (NU-03) ger

alla tydliga signaler om att kraftfulla insatser måste göras för att

utvecklingen skall kunna vändas i en positiv riktning.

Forskning och utvärderingar visar att lärares kompetens är

en viktig faktor för elevers resultat. Därför är det viktigt att

eleverna undervisas av lärare med utbildning av hög kvalitet

och rätt inriktning. Regeringen avser att tillsätta en utredning i

7

syfte att kvalitetssäkra utbildningen. Regeringen har också avi-

serat att ca två miljarder kronor skall avsättas under en treårs-

period för att stärka verksamma lärares kompetens genom fort-

bildning, vidareutbildning samt möjligheter till forskarutbild-

ning. Dessa insatser bör kompletteras med skärpta krav på att

huvudmännen använder sig av lärare som har en utbildning för

den undervisning de skall bedriva och ett auktorisationssystem

för lärare som gör det möjligt att ställa ytterligare kvalitetskrav

utöver lärarexamen.

Tydligare och skarpare behörighetsregler

Skolverkets analyser visar att det är viktigt för elevens lärande

att läraren har såväl lärarutbildning som utbildning i det ämne

han eller hon undervisar i (Skolverkets rapport 282). Det är mot

denna bakgrund inte acceptabelt att en stor del av undervis-

ningen i landets skolor bedrivs av lärare utan adekvat utbild-

ning. Om det inte sker någon ändring riskeras utbildningens

kvalitet.

Vidare visar Riksrevisionens granskning att skollagens

reglering avseende lärare är otydlig och att tillämpningen varie-

rar mellan olika skolor. Som framgår av Skolverkets läges-

bedömning 2006 anser verket att det är angeläget att kravet på

lärares pedagogiska kompetens och ämneskompetens preciseras

så att det blir tydligare vad begreppet behörig står för (Skol-

verkets rapport 288). Regeringen delar bedömningen att det i

skollagen bör tydliggöras vilka kompetenskrav som skall gälla

för anställning av lärare.

Samma behörighetskrav som gäller för kommunala skolor

bör också gälla för fristående skolor och undervisning som sker

på entreprenad.

Behov av en utveckling av läraryrket

Lärares kompetens och behovet av att utveckla läraryrket

diskuteras i flera aktuella rapporter. I OECD-rapporten

Teachers Matter: Attracting, Developing and Retaining

Effective Teachers, som publicerades 2005, är utgångspunkten

att lärares insatser har stor betydelse. OECD menar att ambitio-

8

nen hos alla länder som deltagit i studien är att förbättra sina

skolor för att svara upp mot högre sociala och ekonomiska för-

väntningar i samhället i ett tillväxtperspektiv.

Enligt OECD är det viktigt att tydligt formulera vad lärare

förväntas kunna och prestera i särskilda kompetensprofiler som

skall vara förankrade i hela systemet. Av kompetensprofilerna

skall det framgå vikten av djupa ämneskunskaper, pedagogisk

skicklighet, förmågan att arbeta effektivt i en skolmiljö med

heterogena elevgrupper och många kollegor, samt förmågan att

både själv kunna utvecklas och att kunna bidra till hela skolans

och yrkets utveckling. Kompetensprofilerna bör enligt OECD

sannolikt se olika ut för t.ex. nyutexaminerade lärare, mer ruti-

nerade lärare och lärare med särskilt ansvarsfulla uppgifter.

I promemorian ”Att fånga kunnandet om lärande och under-

visning – Om villkoren för skolledare och lärare att ta del av

systematiskt framtagen kunskap om utbildningsverksamhet” (Ds

2005:16), förs en diskussion om dels vikten av att lärare och

skolledare tar till sig forskningsbaserad kunskap för sin egen

yrkesutveckling, dels behovet av olika kvalificeringsnivåer för

läraruppdraget utifrån skolans omfattande verksamhet. Ut-

redarens slutsats är att det finns ett allt tydligare behov av att

differentiera mellan lärares yrkeskvalifikationer, som i sin tur

utgår från den mängd kvalificerade och mångfasetterade upp-

gifter som läraruppdraget rymmer. Vidare behöver forsknings-

baserad kunskap enligt utredaren få bättre fäste inom skolorna.

Skolverket skriver i sin lägesbedömning 2005 (Skolverkets

rapport nr 264) att det är viktigt för skolans resultatförbättring

att kraven på lärarprofessionen stärks och förtydligas. Skol-

verket bedömer att lärarauktorisation skulle kunna ge möjlighet

att ställa vissa krav på utövande lärare oberoende av vilken

lärarutbildning de har gått. Nationell lärarauktorisation skulle

enligt verket kunna främja en ökad måluppfyllelse i skolan. Det

skulle också enligt verket kunna öka statusen för läraryrket och

bidra till att säkra lärartillgången på längre sikt.

9

Auktorisation för lärare bör införas

För elevernas kunskapsutveckling är lärarnas kompetens och

engagemang av avgörande betydelse. För att öka elevernas

måluppfyllelse i den mål- och resultatstyrda skolan krävs

incitamentsstrukturer som premierar fortbildning samt ansvars-

tagande för att utveckla skolans verksamhet. Regeringen be-

dömer därför att det är nödvändigt att pröva nya vägar för att

utveckla läraryrket och höja kvaliteten i verksamheten.

Auktorisation av lärare är enligt regeringens mening ett sätt

att kvalitetssäkra och utveckla verksamheten. Det är likaså ett

sätt att utifrån verksamhetens behov lyfta fram lärare med sär-

skilt ansvar för utvecklings- och kvalitetsarbetet. Ett auktorisa-

tionssystem bidrar till läraryrkets professionalism genom att

tydliggöra, inte minst gentemot elever och vårdnadshavare,

vilka krav som ställs på lärares kompetens och behovet av ut-

veckling inom yrket. Genom auktorisation främjas också natur-

liga karriärvägar inom läraryrket.

Läraryrkets komplexitet har ökat och det bör därför prövas

om vissa arbetsuppgifter, exempelvis ansvar för ämnesutveck-

ling, handledning av blivande lärare i den verksamhetsförlagda

delen av lärarutbildningen, mentorskap för obehöriga eller ny-

utexaminerade lärare, bör vara förbehållna lärare som utöver

behörighet har skaffat sig ytterligare kompetens och yrkeser-

farenhet. Ett auktorisationssystem som är kopplat till lärares

befogenheter leder därmed till ökad kvalitetssäkring av vissa

arbetsuppgifter. När det gäller lärares myndighetsutövning, så-

som betygssättning, kan det finnas skäl att pröva om arbetsupp-

gifterna bör kopplas till krav på lärares behörighet, yrkesetik

och erfarenhet. Det finns även skäl att pröva om lärares driv-

krafter för kvalificerad fortbildning kan förstärkas genom ett

auktorisationssystem.

Regeringens bedömning är också att en auktorisation för

lärare kan öka läraryrkets status och därmed bidra till att fler

engagerade och motiverade studenter söker sig till yrket.

Mot bakgrund av vad som anförts om lärarkompetensens

betydelse för elevernas kunskapsutveckling anser regeringen att

det finns behov av att införa ett system för auktorisation av

10

lärare. För att öka likvärdigheten i skolans kvalitet skall

systemet vara statligt sanktionerat. Det får dock inte leda till att

anställningsförfarande eller lönesättning av lärare centraliseras.

Uppdraget

Utredaren skall se över skollagens reglering av lärares kompe-

tens i syfte att stärka kvaliteten i verksamheten och förbättra

elevernas måluppfyllelse.

Utredarens överväganden skall avse förskolan och fritids-

hemmet oavsett huvudman samt det offentliga skolväsendet och

motsvarande fristående skolor.

Utredaren skall belysa förslagens konsekvenser för olika

lärarkategorier, huvudmän och verksamhetsformer.

Tydligare behörighetsregler

Utredaren skall lämna förslag till utformning av behörighets-

regler för lärare. Reglerna skall vara desamma oavsett huvud-

man och de skall även omfatta utbildning på entreprenad. Ut-

redaren skall lämna förslag till hur skollagens bestämmelser i

större utsträckning än i dag kan spegla vikten av att lärare

undervisar i de ämnen och årskurser som de har utbildning för.

Utredaren skall särskilt uppmärksamma hur bestämmelserna

kan skärpas när det gäller huvudmännens möjligheter att

tillsvidareanställa personer utan lärarexamen som lärare och

kravet på behörighet för tillsvidareanställning i skolan.

Statligt auktorisationssystem

Utredaren skall lämna förslag till utformningen av ett statligt

auktorisationssystem. Förslagen skall bl.a. avse hur ett sådant

system kan organiseras, genomföras och följas upp. Utredaren

skall vidare bedöma vilka villkor för auktorisation som staten

skall kunna ställa. Auktorisation av lärare skall bygga på skol-

lagens bestämmelser om behörighet för tillsvidareanställning

som lärare. Ett grundläggande krav skall vara behörighet

11

Utredaren skall bedöma vilka lärarkategorier som bör om-

fattas av auktorisation. Utredaren skall också lämna förslag till

hur redan anställda lärare kan inordnas i ett system med lärar-

auktorisation samt redovisa på vilka grunder en auktorisation

skall kunna omprövas och i så fall vilken organisation som

krävs för detta. Utredaren skall också överväga om det finns

behov av flera kvalifikationssteg inom ett system med auktori-

sation av lärare och vad dessa i så fall skall grundas på.

Utredaren skall vidare pröva hur ansvar för vissa centrala

arbetsuppgifter, till exempel betygssättning, att vara med-

bedömare vid betygssättning eller lärarutbildare inom ramen för

den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen, kan

kopplas till ett auktorisationssystem. Utredaren skall även pröva

hur lärares drivkrafter för kvalificerad fortbildning kan för-

stärkas genom ett auktorisationssystem.

Uppdraget skall omfatta en analys av lärare hos både offent-

liga och fristående huvudmän. Utredaren skall beakta att det

föreslagna auktorisationssystemet blir tillämpligt på arbets-

givare och arbetstagare som inte är organiserade (föreningsfri-

heten).

Utredaren skall inte lämna förslag när det gäller lärarutbild-

ningen men är utifrån sina förslag oförhindrad att peka på frågor

som bör belysas vid en framtida översyn av lärarutbildningen.

Ytterligare utgångspunkter

Utredaren skall utgå från rådande ansvarsfördelning mellan stat

och kommun och från att skolan är en målstyrd verksamhet. I

uppdraget ingår inte att föreslå ett ändrat system för lärares

lönesättning eller anställningsförfarande.

Utredaren skall bedöma vilka konsekvenser utredningens

förslag har för huvudmännens möjlighet att rekrytera och an-

ställa personal.

Utredaren skall beakta gällande bestämmelser på arbets-

rättens område och gällande avtal mellan arbetsmarknadens

parter.

Utredaren skall också redovisa konsekvenserna av förslaget

som avser behörighet, för lärarnas möjlighet att få sina yrkes-

12

kvalifikationer erkända i andra EU-länder enligt Europaparla-

mentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september

2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer samt hur lärare

från andra EU-länder eller länder utanför EU/EES-området kan

bli auktoriserade i Sverige. Utredaren skall även i övrigt beakta

de EG-direktiv, konventioner eller överenskommelser som är

relevanta i sammanhanget och som Sverige har genomfört eller

åtagit sig att följa.

Utredaren skall utgå från skolans behov av stärkt kompetens

och ökade drivkrafter för att kvalitetssäkra verksamheten samt

analysera erfarenheter och regelverk från hälso- och sjukvården

eller yrken inom andra sektorer i samhället som kan vara rele-

vanta.

Slutligen ingår i uppdraget att göra vissa internationella jäm-

förelser och studera hur lärares kompetens och drivkrafter för

förstärkt skolutveckling samt reglering av läraryrket genomförs

i andra länder. Skillnader i skolsystem skall beaktas i analysen.

Genomförande och redovisning av uppdraget

Utredaren skall samråda med Sveriges Kommuner och Lands-

ting, Friskolornas Riksförbund, Lärarförbundet och Lärarnas

riksförbund. Utredaren skall också samråda med den ovan

aviserade utredningen om kvalitetssäkring av lärarutbildningen.

Utredaren skall även inhämta synpunkter från Skolverket,

Myndigheten för skolutveckling samt Sveriges skolledarför-

bund, företrädare för elevorganisationer samt andra berörda

myndigheter och intresseorganisationer. Synpunkter skall även

inhämtas från Högskoleverket, bl.a. i dess egenskap av behörig

myndighet för erkännande av utländska utbildningar.

Utredaren skall i sina förslag beakta de slutsatser som fram-

kommer i Statskontorets utredning om obehöriga lärare (dnr

2006/5719/S) samt relevant forskning på området.

Vidare skall utredaren redovisa de författningsändringar som

följer av utredarens förslag samt de ekonomiska konsekven-

serna av förslagen för såväl staten som kommunerna och lands-

tingen.

13

Senast den 1 november 2007 skall utredaren redovisa de för-

slag som avser behörighet, undervisning i de ämnen och års-

kurser som läraren har utbildning för samt vilka krav i övrigt

som enligt skollagen skall gälla vid anställning av lärare. Upp-

draget skall slutredovisas senast den 1 mars 2008.

(Utbildnings-

och

kulturdepartementet)