Dir. 2006:19

Översyn av grundskolans mål- och

Kommittédirektiv

Översyn av grundskolans mål- och

uppföljningssystem m.m.

Dir.

2006:19

Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall se över hur mål- och upp-

följningssystemen för grundskolan och motsvarande skolformer

kan stärkas och utvecklas för att kvaliteten i utbildningen skall

förbättras.

Avsikten med översynen är att bidra till ökad måluppfyllelse

genom att skolans uppdrag görs tydligare. Målsystemet skall

vara tydligt för dem som är verksamma i skolan och enkelt att

kommunicera med elever och vårdnadshavare. Utredaren skall

pröva hur målsystemet kan förtydligas och utvecklas, bl.a. mot

bakgrund av svårigheterna att genomföra dagens system med

mål att sträva mot och mål att uppnå. Utredaren skall dessutom

lämna förslag till ett system med mål och avstämningstillfällen

vid fler tillfällen under skoltiden än i dag, bl.a. för de yngre

åldrarna.

Med utgångspunkt i sina förslag om ett förändrat målsystem

skall utredaren lämna förslag till justeringar i läroplanen för det

obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet

(Lpo 94). Utredaren skall också visa hur det förändrade mål-

systemet kan genomföras i kursplanerna genom att lämna

förslag till hur ett urval av grundskolans kursplaner bör föränd-

ras och hur uppföljningssystemet bör anpassas.

Utredaren skall senast den 1 maj 2007 redovisa sina bedöm-

ningar och förslag till regeringen.

2

Bakgrund

Den decentralisering av skolan som skedde i början av 1990-

talet innebar att skolhuvudmannen fick hela ansvaret för att

utbildningen genomförs i enlighet med de nationella målen.

Mål- och resultatstyrning blev den bärande principen för sko-

lans styrning. Reformen har sedan följts upp med olika åtgärder

i syfte att stärka tillämpningen av målstyrningens principer,

bl.a. genom en utveckling av uppföljnings- och utvärderings-

systemen.

Styrningen av grundskolan och motsvarande skolformer sker

dels genom ett regelverk som består av skollagen (1985:1100),

inklusive timplanen, skolformsförordningarna, läroplanen för

det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet (Lpo 94) och kursplanerna, dels genom olika

system och instrument för att följa upp och kontrollera hur

målen nås. Uppföljningen och utvärderingen av hur målen nås

skall ske på individnivå för varje elev, på skolnivå, på huvud-

mannanivå samt på nationell nivå.

Grunden för Lpo 94 och dagens kursplaner lades av 1991 års

Läroplanskommitté i betänkandet Skola för bildning (SOU

1992:94) och genom regeringens bedömningar och förslag i

propositionen om en ny läroplan för grundskolan, sameskolan,

specialskolan och den obligatoriska särskolan (prop.

1992/93:220). Regeringen konstaterade att i det nya

styrsystemet ingår uppföljning och utvärdering som de viktiga

instrument med vilka staten, huvudmännen och de ansvariga i

skolan kan avläsa graden av måluppfyllelse och bedöma

utbildningens resultat. Målen skulle således, på olika nivåer,

utformas för att kunna följas upp och utgöra grunden för en

resultatbedömning.

En utgångspunkt för reformen var också att en mål- och

resultatorienterad styrning av skolan innebär att verksamheten

varken behöver eller skall detaljstyras med avseende på innehåll

och utformning. I stället var avsikten att de nationellt uppsatta

målen skall styra verksamheten genom att ligga till grund för

lokalt utformade verksamhetsmål och undervisningsmål.

3

Mål att sträva mot – mål att uppnå

Läroplanskommittén konstaterade att den förändrade styrningen

och kravet på ökad valfrihet ställde tre krav på utformningen av

läroplaner och kursplaner (SOU 1992:94, s. 142 f.):

För det första måste läroplanerna klart ange en värdegrund

utifrån vilken skolans normer och handlingar mot enskilda ele-

ver formas och utifrån vilken prioriteringar vad gäller resurser

och tonvikt i innehållet kan göras.

För det andra måste målen utformas på ett sådant sätt att de

anger vad skolan skall sträva mot och arbeta efter och att det

lokalt går att utforma specifika undervisningsmål. Utvärde-

ringen av strävansmålen skulle enligt Läroplanskommittén ge

signaler till skolan om verksamhetens faktiska kvalitet. För

kursplanernas del skulle strävansmålen ge underlag för lärares

urval av innehåll.

För det tredje måste även uppnåendemål anges för att ge

referenspunkter för såväl den nationella som den lokala utvärde-

ringen och betygssättningen. Sådana mål är enligt kommittén

relaterade till likvärdigheten och gör det möjligt att göra jämfö-

relser av kvaliteten. Läroplanskommittén föreslog att upp-

nåendemålen skulle uttryckas i de kunskaper och erfarenheter

som eleven skall ha efter det femte skolåret respektive vid

utbildningens slut.

Regeringen ställde sig i princip bakom den av Läroplans-

kommittén föreslagna modellen, men valde att uttrycka det som

mål att sträva mot och mål att uppnå (se prop. 1992/93:220,

s. 29 f.).

Mål för årskurserna 5 och 9

Läroplanskommittén föreslog vidare att den nationella regler-

ingen på tre stadier i timplanen – lågstadiet, mellanstadiet och

högstadiet – skulle upphöra. Kommittén föreslog samtidigt att

timplanen skulle fastställas med en uppdelning mellan års-

kurserna 1–5 respektive 6–9. Riksdagen beslutade på regering-

ens förslag om en timplan helt utan stadieindelning.

4

Regeringen och riksdagen tog dock fasta på Läroplanskom-

mitténs tankar att i kursplanerna definiera mål att uppnå efter

den femte respektive nionde årskursen. Tidigare hade mål

definierats för respektive stadium, dvs. efter tredje, sjätte och

nionde årskurserna. Regeringen ansåg att centralt fastställda

krav som varje elev skall ha möjlighet att uppnå efter femte

skolåret fyller flera funktioner. Det behövdes enligt regeringens

uppfattning en nationell avstämningstidpunkt under den nio-

åriga skolgången, som kunde ligga till grund för inte bara lokal

utan även för nationell utvärdering. Resultatet blev ett system

med nationella prov för årskurs 5 och 9 i anslutning till de

nationella målen och betygskriterier för årskurs 9.

Uppföljning

I propositionen om en ny läroplan m.m. (prop. 1992/93:220)

konstaterade regeringen att uppföljning och utvärdering är

viktiga instrument med vilka staten, huvudmännen och de

ansvariga i skolan kan avläsa graden av måluppfyllelse och

bedöma utbildningens resultat. Regeringen underströk att den

lokala bedömningen skulle ses som en utvärdering av skolans

resultat snarare än av den enskilde elevens, men konstaterade

samtidigt att avstämningen var viktig även för eleverna och

deras föräldrar. Regeringen betonade också att de föreslagna

avstämningstillfällena inte innebar att lärarna undantogs

ansvaret för att kontinuerligt utvärdera elevernas kunskaper och

utveckling. Som ett ytterligare stöd för skolans egen utvärdering

och avstämning mot de nationella målen föreslog regeringen

diagnostiska prov vid två tillfällen, dels mellan första året och

avstämningen i år 5, dels mellan avstämningstillfället och

grundskolans slut. Riksdagen instämde i regeringens förslag

(bet.1993/94:UbU1, rskr. 1993/94:82).

Utvecklingen efter reformen

Målsystemet har varit föremål för återkommande diskussioner

sedan Lpo 94 infördes. Det gäller främst konstruktionen med

5

mål att sträva mot och mål att uppnå. Även antalet måltillfällen

i grundskolan och motsvarande skolformer samt uppföljningen

av hur målen nås har diskuterats.

Mål att sträva mot – mål att uppnå

I regeringens skrivelse Utvecklingsplan för förskola, skola och

vuxenutbildning – kvalitet och likvärdighet (skr. 1996/97:112)

framhölls att målen att uppnå i grundskolan tycktes ha blivit

såväl planerings- som bedömningsmål. Mål att uppnå upp-

fattades som en sorts grundkurs och mål att sträva mot som en

överkurs. Regeringen underströk att målen att sträva mot är de

som skall utgöra utgångspunkten för arbetet i skolan.

I Grundskola för bildning

–

Kommentarer till läroplan,

kursplaner och betygskriterier pekade även Statens skolverk

redan år 1996 på att tolkningen av mål att sträva mot och mål

att uppnå utgjorde ett problem. Verket menade att det är att

vända reformen upp och ned att utgå från mål att uppnå och

först därefter arbeta mot mål att sträva mot. Verket underströk

att mål att sträva mot skall styra undervisningen och prägla allt

arbete i skolan.

Hösten 2001 föreslog en arbetsgrupp inom dåvarande

Utbildningsdepartementet i promemorian Samverkande

styrning. Om läroplanerna som styrinstrument (Ds 2001:48) att

den nuvarande målstrukturen med två målnivåer – mål att sträva

mot och mål att uppnå – skulle ses över och ersättas med en

målnivå. Arbetsgruppen menade att de nationella målen borde

läggas till grund såväl för den lokala planeringen och undervis-

ningen som för beskrivningar av vilka krav som skall ställas på

prestationer och därmed vilka betyg som skall sättas.

I samband med rapporteringen av den nationella utvärde-

ringen av grundskolan 2003 (Skolverkets rapport 250) pekade

Skolverket på en ”målträngsel” som bl.a. beror på att det finns

ett stort antal mål och att gamla mål lever kvar parallellt med

nya. Verket konstaterade att lösningen möjligen finns i hur

styrdokumentens uppdrag, i form av mål att sträva mot och mål

att uppnå, uppfattas. En möjlig väg skulle enligt Skolverket vara

6

att, utan att därför sänka ambitionsnivån, minska antalet

huvudsakliga ämnesmål. Tillsammans med en ökad precisering

kan det ge en ökad samstämmighet i tolkningen och därmed i

inriktningen av undervisningen.

I Skolverkets lägesbedömning 2005 (Skolverkets rapport nr

264) slog verket fast att en viktig förutsättning för måluppfyl-

lelse är att de nationella styrdokumenten uppfattas som funktio-

nella och styrande för kommuners och skolors verksamhet.

Samtidigt konstaterades att studier visar att kursplanernas

struktur och innehåll uppfattas som otydliga av lärare. Tydligare

kursplaner med ökad konkretisering av målen och ett mer

lättillgängligt språk skulle enligt verket underlätta för lärare att

kommunicera målen med elever och föräldrar. Verket menade

också att tydligare kursplaner främjar en likvärdig bedömning

och rättvis betygssättning samt ger ett ökat stöd för skolors upp-

följning och bedömning av grundläggande kunskaper och fär-

digheter.

Timplanedelegationen konstaterade i sitt slutbetänkande

Utan timplan – för målinriktat lärande (SOU 2005:101) att

dagens målsystem upplevs som komplicerat och av många

missuppfattas som en trappa, där en elev först skall nå mål att

uppnå för att sedan gå vidare mot mål att sträva mot. Enligt

delegationen är det också problematiskt att mål att uppnå ofta

blir de enda mål som eleven möter. Delegationen konstaterade

vidare att antalet mål i olika ämnen och målens abstraktionsnivå

uppfattas som ett problem, även om det enligt delegationen

finns skolor och lärare som fullt ut tagit till sig systemet och ser

det som ett stöd i sitt arbete. Delegationen uteslöt inte ett

system med en målnivå, men konstaterade att det är logiskt att

skilja på dels målen som verksamheten skall sträva och följas

upp mot, dels de mål som varje elev minst bör nå och som bör

följas upp och utvärderas löpande på individnivå.

Antalet måltillfällen

Under senare år har röster successivt höjts för att mål att uppnå

behöver definieras för ytterligare ett eller två tillfällen under

grundskoletiden. Framför allt har argument framförts om att det

7

finns behov av mål tidigare än för år 5, bl.a. för att göra det

möjligt att tidigt följa upp hur eleverna utvecklas mot målen

främst vad gäller basfärdigheterna. I Skolverkets lägesbedöm-

ning 2005 görs exempelvis bedömningen att det finns behov av

att utreda hur kursplanerna i svenska och matematik kan komp-

letteras med mål för de lägre årskurserna.

Timplanedelegationen menar i sitt slutbetänkande att mål för

fler tillfällen under grundskoletiden skulle stärka målstyrningen

ytterligare och underlätta för skolorna. Det finns enligt delega-

tionen i första hand anledning att överväga behovet av att tyd-

liggöra vilka basfärdigheter eleverna bör ha efter det andra eller

tredje året i grundskolan. Mål för fler tillfällen i grundskolan

skulle också göra det lättare att följa upp och utvärdera målupp-

fyllelsen på alla nivåer i systemet. Delegationen anser därför att

mål bör fastställas för fler tillfällen under grundskolans nio år

än i år 5 och år 9 och då särskilt för basfärdigheter under de

tidiga åren.

Uppföljningssystemet

Ett mål- och resultatstyrt skolsystem förutsätter väl fungerande

uppföljning. Det gäller för alla nivåer i systemet, dvs. för den

enskilde eleven, på skolnivå, på huvudmannanivå och på natio-

nell nivå. Samtidigt är uppföljningssystemen beroende av hur

målsystemet är utformat. Exempelvis kan måluppfyllelsen

svårligen följas upp på nationell nivå för år i grundskolan där

det saknas nationella mål. På lokal nivå måste det dock alltid

finnas en kontinuerlig planering och uppföljning av utveck-

lingen mot målen.

Sedan Lpo 94 trädde i kraft har regeringen vidtagit en rad

åtgärder för att stärka uppföljnings- och utvärderingssystemen

samt för att stärka det systematiska kvalitetsarbetet på alla

nivåer i systemet. I regeringens utvecklingsplan för förskola,

skola och vuxenutbildning år 1997 (skr. 1996/97:112)

aviserades en satsning på att stödja kvalitetsutvecklingen inom

skolan som bl.a. resulterade i förordningen (1997:702) om

kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.. Enligt

8

förordningen skall varje kommun och skola årligen upprätta

skriftliga kvalitetsredovisningar.

I regeringens skrivelse Utbildning för kunskap och

jämlikhet – regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i

förskola, skola och vuxenutbildning (skr. 2001/02:188)

aviserades att kvalitetsarbetet skulle stärkas ytterligare på alla

nivåer i utbildningssystemet. Regeringen slog fast att det måste

finnas väl utvecklade former för att säkra kvaliteten i

verksamheten.

Det handlade bl.a. om åtgärder i syfte att förbättra informa-

tionen om och planeringen av den enskilde elevens studieut-

veckling. Genom förordningsändringar har regeringen förtydli-

gat att den information som ges vid utvecklingssamtalet bör

grunda sig på en utvärdering i relation till målen i läroplanen

och i kursplanerna. Vidare är skolan skyldig att ge ett skriftligt

omdöme om en elev inte nått målen i ett ämne eller ämnesblock

i slutet av det nionde skolåret. Alla elever i den obligatoriska

skolan skall vidare från och med vårterminen 2006 ha en skrift-

lig individuell utvecklingsplan.

Sedan år 1997 är kvalitetsredovisningen ett centralt doku-

ment vid utvärderingen av skolans resultat och måluppfyllelse.

Ytterst syftar arbetet med kvalitetsredovisning till att främja

kommunernas och verksamheternas lokala kvalitets- och

utvecklingsarbete. Den svarar också för information om verk-

samhetens utveckling till elever, föräldrar och allmänhet samt

utgör underlag för myndigheterna i deras arbete. Fr.o.m. hösten

2005 omfattas även kommunens förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg av kravet på kvalitetsredovisning.

Skolverkets system med nationella prov, diagnostiska instru-

ment och kommentarmaterial är en viktig del av uppföljnings-

systemet. Skolverket fick i slutet av år 2004 regeringens upp-

drag (U2004/5293/S) att vidareutveckla det nationella prov-

systemet. Målet är förbättrade studieresultat och en ökad enhet-

lighet i hela landet när det gäller bedömning av resultat och vid

betygssättning.

För grundskolan består provsystemet av nationella ämnes-

prov i år 5 och år 9. Proven är obligatoriska för år 9. De omfat-

tar svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik.

9

Provsystemet består också av olika diagnostiska material samt

en provbank, som hittills främst innehållit material för gym-

nasieskolan. I provuppdraget ingår vidare att på urvalsbasis

genomföra en försöksverksamhet med insamling av resultaten

från de nationella ämnesproven i grundskolans år 5 och special-

skolans år 6, som grund för utformningen av en reguljär insam-

ling.

Skolverket arbetar med att utveckla ett stickprovsbaserat

system för rullande kunskapsutvärdering för samtliga ämnen i

grundskolan (motsvarande de kunskapsutvärderingar som ge-

nomförts i samband med Skolverkets nationella utvärdering av

grundskolan 2003).

I bl.a. Skolverkets lägesbedömning 2005 konstateras att en

tidig och tydlig uppföljning och bedömning av elevernas

kunskapsutveckling är en nödvändig väg till bättre resultat för

grundskolan. Verket konstaterar att det i dag är alltför få skolor

som kontinuerligt följer upp och bedömer kunskaper i andra

ämnen än svenska, matematik och engelska. Skolverket bedö-

mer att obligatorisk skriftlig information till elev och vårdnads-

havare i relation till målen i år 5 bör införas. Verket menar

också att de nationella proven i år 5 bör vara obligatoriska.

Timplanedelegationen betonar i sitt slutbetänkande vikten av

att ytterligare utveckla arbetet med att följa och utvärdera mål-

uppfyllelsen på individnivå, på skol- och huvudmannanivå samt

på nationell nivå. Delegationen anser att en positiv effekt av om

mål införs för fler tillfällen under grundskolans nio år är att det

förbättrar förutsättningarna för att följa utvecklingen på alla

nivåer i systemet. Delegationen menar att det krävs ytterligare

insatser för att stödja skolor och kommuner i det systematiska

kvalitetsarbetet. Delegationen konstaterar vidare att det natio-

nella provsystemet i dess olika delar och på olika sätt värnar

likvärdigheten i skolan. Delegationens intryck är dock att sko-

lorna och huvudmännen inte i tillräckligt hög grad utnyttjar

resultaten på de nationella proven för att analysera skolornas

måluppfyllelse. Resultaten utnyttjas i första hand på individnivå

och på nationell nivå. Detta innebär att en viktig funktion med

de nationella proven går förlorad.

10

Behovet av en översyn

Regeringen kan konstatera att det finns behov av att öka tydlig-

heten i dagens system för styrning av grundskolan av främst

följande tre skäl:

För det första är det uppenbart att målsystemet har haft svårt

att få genomslag i skolan. Systemet med mål att sträva mot och

mål att uppnå upplevs som komplext av många av dem som är

verksamma i skolan. Det uppfattas ofta som en trappa där mål

att uppnå är ett första steg och mål att sträva mot ett nästa steg.

Regeringen menar att mål att sträva mot i stället skall vara

utgångspunkten för arbetet i skolan och vara det som verksam-

heten utvärderas mot. Varje elev bör dessutom ges möjlighet att

nå så långt som möjligt i sin utveckling. Vidare har en ”mål-

trängsel” uppstått i den lokala undervisningsplaneringen bl.a.

till följd av att antalet mål i läroplanen och kursplanerna är stort

samt att mål från tidigare läroplaner ofta lever kvar parallellt

med de nya målen.

För det andra finns det behov av att stödja målarbetet

genom att ha mål vid fler tillfällen än som i dag i årskurs 5 och

9. Det behövs bl.a. för att bättre kunna bidra till en likvärdig

utbildning, något som bör ses mot bakgrund av att det finns

stora variationer i studieresultat mellan olika skolor samt mellan

flickor och pojkar. Fastställda mål för fler tillfällen under

skoltiden bör öka tydligheten i systemet och vara ett stöd för

lärarna i deras planering av arbetet. Det skapar dessutom bättre

förutsättningar för att följa upp och utvärdera måluppfyllelsen

såväl på individnivå som för skolan, kommunen och på natio-

nell nivå.

För det tredje måste uppföljningen av måluppfyllelsen

utvecklas på alla nivåer i systemet. Genom att mål införs vid

fler tillfällen under grundskolan och motsvarande skolformer

skapas bättre förutsättningar för detta. Det räcker dock inte.

Styrsystemet måste stärkas på alla nivåer så att uppföljningen

ger underlag för en analys som i sin tur bidrar till insatser för

förbättring.

Oberoende av vid hur många tillfällen under grundskolans

nio år som mål fastställs kommer det alltid att också finnas

11

behov av en kontinuerlig planering och avstämning av varje

elevs utveckling mot målen. Varje elevs utveckling mot målen

måste dokumenteras fortlöpande, så att den information som

ges vid utvecklingssamtalet är tydlig. De framåtsyftande

slutsatserna från utvecklingssamtalen skall sedan dokumenteras

i de individuella utvecklingsplaner som skall finnas för varje

elev fr.o.m. vårterminen 2006. Det nationella provsystemet ger

lärarna stöd att diagnostisera varje elevs kunskapsutveckling

samt stödjer en likvärdig bedömning och betygssättning.

På skolan och i kommunen är det viktigt att det sker en sys-

tematisk analys av styrkor och svagheter så att förbättringsåt-

gärder kan vidtas när det finns behov. Här är den årliga

kvalitetsredovisningen ett centralt instrument. Även på den

nationella nivån krävs en uppföljning som ger förutsättning för

en strukturerad analys av behovet av förändringar på en över-

gripande nivå, t.ex. justeringar i regelverket eller i hur stödet till

kommuner och skolor är utformat. Det nationella provsystemet,

de rullande kunskapsutvärderingar som Skolverket har aviserat

samt den nationella utbildningsinspektionen har en central roll i

detta sammanhang.

Uppdraget

En särskild utredare skall se över hur mål- och upp-

följningssystemen för grundskolan och motsvarande skolformer

kan stärkas och utvecklas för att utveckla kvaliteten i utbild-

ningen. Avsikten med översynen är att bidra till ökad målupp-

fyllelse genom att skolans uppdrag görs tydligare.

Utgångspunkten för utredarens arbete skall vara att det mål-

och resultatstyrda systemet skall stärkas. Målsystemet skall vara

tydligt för dem som är verksamma i skolan och enkelt att kom-

municera med elever och vårdnadshavare. Målen bör bli färre

och tydligare så att de enklare kan följas upp på alla nivåer i

systemet – på elevnivå, på skolnivå, på huvudmannanivå och på

den nationella nivån – i både läroplanen och i kursplanerna.

Sambanden mellan läroplanen och kursplanerna bör bli tydli-

gare. Utredarens uppdrag innebär inte att en genomgripande

12

översyn av innehållet i Lpo 94 skall göras. Skolans uppdrag,

som det uttrycks i dagens styrdokument, är således oförändrat.

Tydligare målsystem

Utredaren skall analysera orsakerna bakom de svårigheter som

har funnits att införa och genomföra dagens system med mål att

sträva mot och mål att uppnå i läroplanen (Lpo 94) och i

kursplanerna.

Utredaren skall mot denna bakgrund pröva hur målsystemet

kan förtydligas och utvecklas. Utredaren bör sträva efter ett

system där målen för både verksamheten och elevernas

utveckling är tydliga. De skall kunna följas upp för

verksamheten och för varje elev. Utredaren skall i detta

sammanhang pröva om detta även fortsatt kräver olika typer av

mål i styrdokumenten eller om det bör lösas med endast en typ

av mål. Utredaren bör också pröva om relationen och skillnaden

mellan mål i läroplanen och kursplanerna kan göras tydligare.

Det bör framgå av utredarens bedömningar och förslag hur de

nationella målen bör tillämpas i ett lokalt läroplans- och

kursplanearbete där målen konkretiseras och arbetet mot målen

planeras. Utredarens förslag skall inte påverka skolornas frihet

att planera och organisera det pedagogiska arbetet, t.ex. genom

att kunna välja ett ämnesintegrerat eller tematiskt arbetssätt.

Betygssystemets relation till målsystemet skall analyseras av

utredaren. Utredaren skall i detta sammanhang pröva hur

betygskriterierna bäst kan samverka med ett reformerat

målsystem samt om och i så fall hur betygskriterierna behöver

anpassas till de föreslagna förändringarna av målsystemet. I

utredarens uppdrag ingår dock inte att föreslå betyg vid andra

tillfällen än i dag eller ett förändrat antal steg i betygsskalan.

Mål vid fler tillfällen

Utredaren skall lämna förslag till ett system med mål och

avstämningstillfällen vid fler tillfällen under tiden i grundskolan

och motsvarande skolformer än i dag. Utredaren skall pröva om

13

mål skall fastställas för tre eller fyra tillfällen under tiden i den

obligatoriska skolan. Utredaren skall vidare pröva vid vilka

tillfällen detta skall ske. En utgångspunkt för utredarens arbete i

denna del skall vara att mål skall fastställas för grundskolans

och motsvarande skolformers tidiga år, dvs. för årskurs 2 eller

3. Vid ställningstagandet till antal måltillfällen och vid vilka

tillfällen mål skall fastställas bör hänsyn tas till att för-

skoleklassen omfattas av Lpo 94.

Vidareutveckling och anpassning av uppföljningssystemet

Utredaren skall lämna förslag till anpassningar av uppföljnings-

systemet med anledning av de föreslagna förändringarna samt

till hur uppföljningssystemet i övrigt kan vidareutvecklas och

stärkas. Det gäller såväl för den enskilde elevens studieut-

veckling som för skolnivån, kommunnivån och den nationella

nivån. Utvecklingen av det nationella provsystemet och dess

användning har i detta sammanhang särskild betydelse.

Anpassning av läroplanen (Lpo 94) och tillämpning i

kursplanerna

Utredaren skall lämna förslag till vilka justeringar som bör

göras i läroplanen (Lpo 94) till följd av utredarens förslag till

förändringar av målsystemet. Utredaren skall i detta

sammanhang analysera konsekvenserna för samtliga

verksamheter som omfattas av Lpo 94, dvs. grundskolan, övriga

obligatoriska skolformer, förskoleklassen och fritidshemmet,

samt i sitt förslag beakta samtliga dessa skol- och

verksamhetsformers behov. Utredaren skall även belysa vilka

justeringar som kan komma att behöva göras i Lpf 94 som en

konsekvens av förslagen.

Utredaren skall dessutom visa hur det förändrade målsyste-

met kan tillämpas i kursplanerna genom att lämna förslag till

hur ett urval av grundskolans kursplaner bör förändras. Urvalet

bör göras så att de representerar ämnen med olika karaktär.

14

Den nationella timplanen

Frågan om mål- och uppföljningssystemet hör samman med

frågan om huruvida det skall finnas en nationellt fastställd tim-

plan eller inte. Regeringen kommer att besluta om den fortsatta

beredningen av denna fråga efter att Timplanedelegationens

förslag har varit föremål för remiss.

Genomförande och redovisning av uppdraget

Utredaren skall samråda med Statens skolverk, Myndigheten

för skolutveckling, Specialpedagogiska institutet, Special-

skolemyndigheten, Sveriges Kommuner och Landsting samt

Friskolornas Riksförbund. Utredaren bör vidare samråda med

t.ex. Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skol-

ledarförbund, Elevorganisationen, Sveriges elevråd (SVEA),

Riksförbundet Hem och Skola samt Handikappförbundens sam-

arbetsorgan (HSO).

Utredaren skall senast den 1 maj 2007 redovisa sina övervä-

ganden och förslag till regeringen.

(Utbildnings- och kulturdepartementet)