Dir. 2006:4

Dir.

Kommittédirektiv

Dir.

2006:4

Särskilt förfarande för

tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i

forskningssyfte

Beslut vid regeringssammanträde den 19 januari 2006

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall föreslå hur rådets direktiv

T

2005/71/EG

T

av den 12 oktober 2005 om ett särskilt förfarande

för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i forskningssyfte

skall genomföras i Sverige.

Uppdraget innefattar att se över hur ett system med

forskningshuvudmän och mottagningsavtal skall utformas i

nationell rätt samt föreslå vilken eller vilka myndigheter som är

lämpliga att godkänna forskningshuvudmän.

Utredaren skall även utreda behovet av författningsändringar

eller andra åtgärder samt lägga fram förslag på de

författningsändringar som bedöms nödvändiga. Slutligen skall

utredaren presentera en analys av de konsekvenser som

föreslagna författningsändringar och andra åtgärder kan

innebära.

2

Bakgrund

Europeiska rådet har som mål att den europeiska gemenskapen

skall bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska

kunskapsbaserade ekonomi senast år 2010. För att uppnå detta

beräknas unionen behöva ytterligare 700 000 forskare.

Införandet av rådets direktiv 2005/71/EG av den 12 oktober

2005 om ett särskilt förfarande för tredjelandsmedborgares

inresa och vistelse i forskningssyfte är ett led i denna

målsättning genom att tredjelandsmedborgares inresa, vistelse

och rörlighet i forskningssyfte underlättas. På detta sätt

beräknas den europeiska gemenskapen attrahera fler forskare

från hela världen.

Direktivets innehåll

Allmänt

I direktivet anges villkoren för inresa och vistelse i

medlemsstaterna för forskare från tredjeland som avser att

under minst tre månader genomföra ett forskningsprojekt inom

ramen för ett mottagningsavtal med en forskningshuvudman.

Direktivet omfattar även bestämmelser om förfarandet för

godkännande av forskningshuvudmän samt bestämmelser om

det mottagningsavtal som skall ingås mellan en

forskningshuvudman och forskaren. Vidare innehåller direktivet

bestämmelser gällande inresa, uppehållstillstånd samt regler

beträffande forskares rättigheter i den medlemsstat han eller hon

reser till. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser i

lagar och förordningar som är nödvändiga för att följa direktivet

senast den 12 oktober 2007.

Forskare och forskningshuvudman (artikel 2)

I artikel 2 definieras bl.a. vad som avses med forskare och

forskningshuvudman. Med forskare menas tredjelands-

medborgare som har en akademisk examen som kvalificerar till

forskarutbildning och som väljs ut av en forskningshuvudman

för att genomföra ett forskningsprojekt där ovannämnda

examen normalt krävs. Med forskningshuvudman menas varje

3

form av offentlig eller privat inrättning eller företag som

bedriver forskning och som för ändamålen med direktivet har

godkänts av en medlemsstat i enlighet med den medlemsstatens

bestämmelser eller administrativa praxis.

Tillämpningsområde (artikel 3)

Direktivet är tillämpligt på tredjelandsmedborgare som ansöker

om att få resa in i en medlemsstat i forskningssyfte. Direktivet

är inte tillämpligt på asylsökande eller personer som söker

subsidiärt skydd, tredjelandsmedborgare som ansöker om rätt

att vistas i en medlemsstat i egenskap av studerande,

tredjelandsmedborgare mot vilka ett utvisningsförfarande har

inletts eller forskare som lånats ut till en annan

forskningshuvudman i en annan medlemsstat.

Minimiregler (artikel 4)

Direktivet innehåller minimiregler, vilket gör det möjligt för

medlemsstaterna att införa eller behålla nationella bestämmelser

som är mer förmånliga för de personer som direktivet skall

tillämpas på.

Godkännande av forskningshuvudman (artikel 5)

I artikeln anges att varje forskningshuvudman som vill ta emot

en forskare inom ramen för direktivet skall ha godkänts i

förhand för detta ändamål. Förfarandet för detta beskrivs.

Medlemsstaterna själva får besluta vilken eller vilka

myndigheter som skall vara behöriga att godkänna

forskningshuvudmän. Dessa kan enligt artikel 2 vara

offentligrättsliga eller privaträttsliga med forskning som

huvudsakligt ändamål eller som komplement. Medlemsstaten

får föreskriva att forskningshuvudmannen skall åta sig att stå

för de kostnader för uppehälle, sjukvård och återresa som kan

bli följden av forskarens närvaro på medlemsstatens territorium.

Forskningshuvudmännen skall till den behöriga myndigheten

redovisa att de för mottagningsavtalet aktuella

forskningsarbetena verkligen har ägt rum.

Den behöriga myndigheten skall upprätta en förteckning

över de godkända forskningshuvudmän, vilken skall uppdateras

4

och offentliggöras varje år. Medlemsstaten får återkalla eller

vägra att förlänga ett godkännande av en forskningshuvudman.

Medlemsstaten kan i så fall föreskriva att

forskningshuvudmannen inte får ansöka om ett nytt

godkännande förrän fem år förflutit sedan beslutet om att

återkalla eller inte förlänga godkännandet offentliggjordes.

Mottagningsavtal (artikel 6)

En forskningshuvudman som vill ta emot en forskare skall ingå

ett mottagningsavtal med forskaren. Avtalet reglerar dels

forskarens åtagande att genomföra det aktuella

forskningsprojektet, dels huvudmannens åtagande att ta emot

forskaren för detta ändamål. Vidare anges vissa villkor för att

huvudmannen skall få underteckna avtalet, t.ex. krav på

sjukförsäkring och medel för uppehälle.

Villkor för inresa och vistelse (artikel 7)

Medlemsstaten skall bevilja en forskare uppehållstillstånd för

inresa och vistelse under förutsättning att forskaren har en giltig

resehandling i enlighet med nationell lagstiftning, kan uppvisa

ett undertecknat mottagningsavtal, kan uppvisa ett

kostnadsåtagande som utfärdats av forskningshuvudmannen

samt inte bedöms som ett hot mot den allmänna ordningen och

säkerheten eller folkhälsan.

Uppehållstillstånd (artikel 8 och 10)

Giltighetstiden för uppehållstillståndet skall motsvara

forskningsprojektets längd, om forskningsarbetets längd

understiger ett år. I andra fall skall tillståndet gälla minst ett år

med möjlighet till förlängning. Uppehållstillståndet får dras in

om förutsättningarna för utfärdandet har ändrats.

Medlemsstaten får också dra in eller vägra att förlänga ett

uppehållstillstånd av hänsyn till allmän ordning och säkerhet

eller folkhälsa. Vidare får medlemsstaten dra in alla

uppehållstillstånd som har utfärdats med stöd av direktivet om

de har erhållits på falska grunder.

5

Familjemedlemmar (artikel 9)

När en medlemsstat utfärdar ett uppehållstillstånd till en

forskares familjemedlemmar skall giltighetstiderna vara lika.

Undervisning (artikel 11)

En forskare som har beviljats inresa och vistelse enligt vad som

följer av direktivet får undervisa inom högre utbildning i

enlighet med medlemsstatens bestämmelser och administrativa

praxis.

Likabehandling (artikel 12

)

Innehavaren av ett uppehållstillstånd skall åtnjuta samma

behandling som medborgare i det land där han eller hon utför

sitt forskaruppdrag i fråga om vissa rättigheter, såsom

erkännande av examensbevis, arbetsvillkor, social trygghet,

skatteförmåner och tillgång till varor och tjänster.

Rörlighet (artikel 13)

En forskare skall kunna forska på en annan medlemsstats

territorium.

Ansökan om uppehållstillstånd (artikel 14)

Medlemsstaterna beslutar huruvida ansökningar om

uppehållstillstånd skall lämnas in av forskaren eller av den

berörda forskningshuvudmannen. Ansökningarna skall lämnas

in antingen i det land där forskaren är bosatt eller direkt på den

europeiska gemenskapens territorium om forskaren redan

befinner sig där lagligt.

Rättssäkerhetsgarantier (artikel 15)

Behörig myndighet skall utfärda uppehållstillstånd för forskaren

så snart som möjligt. Den berörda parten skall ha rätt att begära

rättslig prövning i den berörda medlemsstaten.

Nuvarande regelverk

De huvudsakliga skillnaderna i direktivet jämfört med

nuvarande svenska regler ur utlänningsrättsligt perspektiv finns

6

i artiklarna 6, 7, 8, 10, 13 och 14. De svenska regler som berörs

finns främst i utlänningslagen (1989:529) och

Enligt artikel 8 får en forskare beviljas uppehållstillstånd om

villkoren i artikel 6 och 7 är uppfyllda, dvs. bl.a. om forskaren

har ingått ett mottagningsavtal med en forskningshuvudman.

Det finns inte något krav på arbetstillstånd. Enligt de svenska

reglerna gäller ett undantag från arbetstillstånd för forskare

endast om vistelsen understiger tre månader under en

tolvmånadersperiod (1 kap. 5 § utlänningslagen och 4 kap. 2 § 3

utlänningsförordningen). Direktivet innebär således ett mer

långtgående undantag från kravet på arbetstillstånd än vad de

svenska bestämmelserna medger.

Artikel 10 handlar om beslut om att återkalla eller inte

förlänga uppehållstillstånd och kan föranleda ändringar i

utlänningslagstiftningens regler om återkallelse av

uppehållstillstånd i 2 kap.9 och 11 §§utlänningslagen. Enligt

artikel 13 får forskaren under vissa omständigheter rätt att röra

sig mellan medlemsstaterna, vilket kan föranleda ändringar i

Några svenska regler om forskningshuvudmän och

mottagningsavtal samt om godkännande av forskare finns inte

för närvarande.

De sociala trygghetsfrågorna i direktivet kan vidare

föranleda ändringar i t.ex. socialförsäkringslagen (1999:799).

De ganska omfattande förändringar på utlänningsrättens

område som kommer att göras under våren 2006 måste också

beaktas. En ny utlänningslag (2005:716) som ersätter den

nuvarande utlänningslagen antogs av riksdagen den 14

september 2005 och träder i kraft den 31 mars 2006. Ytterligare

förändringar i den nya utlänningslagen kommer att göras bl.a.

till följd av direktivet 2004/38/EG av den 29 april 2004 om

unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt

röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier,

direktivet 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rätt till

familjeåterförening, direktivet 2003/109/EG av den 25

november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares

ställning och direktivet 2004/114/EG av den 13 december 2004

7

om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för

studier, elevutbyte, oavlönad yrkesutbildning eller

volontärarbete.

Uppdraget

En särskild utredare skall föreslå hur rådets direktiv

T

2005/71/EG

T

av den 12 oktober 2005 om ett särskilt förfarande

för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i forskningssyfte

skall genomföras i Sverige.

Utredaren skall ge förslag på vilken eller vilka myndigheter

som skall ansvara för och samordna godkännandet av

forskningshuvudmän samt återrapporteringen till Europeiska

kommissionen.

Utredaren skall vidare överväga hur direktivets

bestämmelser om förfarandet för godkännande av

forskningshuvudmän skall genomföras. Utredaren skall särskilt

överväga i vilken utsträckning bestämmelserna om

forskningshuvudmän i direktivet bör regleras i en särskild

författning eller om bestämmelserna kan infogas i befintliga

författningar.

Utredaren skall ge förslag på utformningen av det

mottagningsavtal som skall ingås mellan en

forskningshuvudman och forskaren. Utredaren skall i detta

sammanhang redovisa och jämföra med de lösningar som några

andra medlemsländer väljer, t.ex. Storbritannien,

Nederländerna, Danmark, Irland och Frankrike. Utredaren skall

också ge förslag på hur forskningshuvudmannen skall agera om

forskaren bryter mot kontraktet.

Utredaren skall inhämta synpunkter från berörda

myndigheter och organisationer samt från näringslivets

organisationer och företag med omfattande forskning.

Utredaren skall analysera direktivets konsekvenser och

behovet av ändringar i social- och utlänningslagstiftningen samt

andra berörda författningar.

Utredaren skall, utöver vad som ovan beskrivits, ta ställning

till om det fordras några ytterligare åtgärder för direktivets

genomförande i Sverige. Utredaren skall utarbeta de

8

författningsförslag som bedöms nödvändiga och andra åtgärder

som direktivet ger anledning till.

De förslag som framläggs skall ha som utgångspunkt att vara

enkla att tillämpa och medföra minsta möjliga extra

administrativa börda.

Utredaren skall presentera en analys av de konsekvenser

som föreslagna författningsändringar och andra åtgärder kan

innebära i enlighet med vad som anges i 14 – 16 §§

kommittéförordningen (1998:1474). Utredaren skall redovisa

sitt uppdrag senast den 31 oktober 2006.

(Utbildnings- och kulturdepartementet)