Dir. 2006:89

Utredning om genomförande av direktiv om

Kommittédirektiv

Utredning om genomförande av direktiv om

effektiv slutanvändning av energi och om

energitjänster

Dir.

2006:89

Beslut vid regeringssammanträde den 14 juni 2006

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppdraget att lämna förslag

till hur Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG om

effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster skall

genomföras i Sverige. Utredaren skall utarbeta förslag till

lämplig organisation, de författningar eller författnings-

ändringar som behövs och övriga åtgärder för att underlätta

genomförandet. Utredaren skall delredovisa uppdraget rörande

redovisning och analyser av tillgängliga och tillämpade metoder

för uppföljning och verifiering av uppnådd energieffektivisering

senast den 15 november 2006. Utredaren skall senast den 31

januari 2007 lämna ett förslag till nationell plan för

energieffektivisering. Utredaren skall slutredovisa uppdraget

senast den 30 november 2007.

Bakgrund

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG av den

5 april 2006 om effektiv slutanvändning av energi och om

energitjänster och om upphävande av rådets direktiv 93/76/EEG

antogs i december 2005 och publicerades i Europeiska unionens

officiella tidning den 27 april 2006. Direktivet skall vara

genomfört den 1 januari 2008 vad gäller nationell statistik samt

i övrigt den 17 maj 2008; dock skall åtgärder relaterade till

2

medlemsstaternas rapportering enligt direktivets artikel 14.1,

14.2 och 14.4 vara genomförda redan den 17 maj 2006.

Enligt direktivet skall medlemsstaterna anta ett nationellt

vägledande mål om minst 9 procent energieffektivisering, som

skall uppnås under direktivets nionde tillämpningsår.

Medlemsstaterna skall vidare tillse att den offentliga sektorn tar

en ledande roll beträffande effektivisering av energi-

användningen. Direktivet ställer också krav på energi-

distributörer m.fl. att tillhandahålla energibesiktningar eller

fondera medel för detta.

Medlemsstaterna skall också skapa lämpliga förutsättningar

för och incitament till ett förstärkt utbud från marknads-

aktörerna, av information och rådgivning om effektiv

slutanvändning av energi till slutförbrukarna.

Medlemsstaterna skall vidare tillse att slutförbrukare av el,

naturgas, fjärrvärme, fjärrkyla och varmvatten för hushållsbruk

har individuella mätare samt se till att fakturering från

energidistributörer, systemansvariga för distributionen och

företag som säljer energi i detaljistledet grundas på faktisk

energiförbrukning och presenteras på ett klart och begripligt

sätt.

Enligt direktivet skall medlemsstaterna senast den 30 juni

2007 utarbeta ett förslag till nationell plan för energi-

effektivisering. Förslaget skall innehålla en strategi för att

uppnå målet om energieffektivisering samt en beskrivning av de

åtgärder som vidtagits nationellt, beslutats eller planeras för att

uppnå de nationella målen för energieffektivisering.

Uppdraget

En särskild utredare skall lämna förslag till hur

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG om

energitjänster och effektiv slutanvändning av energi och om

upphävande av rådets direktiv 93/76/EEG skall genomföras i

Sverige. Utredaren skall utarbeta förslag till organisation, de

författningar eller författningsändringar som behövs och

nationell rapportering enligt direktivets artikel 14.

3

Utredaren skall belysa fördelar och nackdelar med att undanta

små företag enligt artikel 6 och 13 samt lämna preciserat förslag

till vilka kriterier som skall gälla för att ett företag skall

undantas från nu åsyftad reglering. Utredaren skall belysa

eventuella svårigheter med uppföljning samt problem

förknippade med att små företag i vissa konjunkturlägen

möjligen periodvis inte uppfyller kriterierna. Utredaren skall

analysera behovet av och, om det bedöms lämpligt, föreslå

regler för hantering av det förhållandet att små företag kan

utvecklas så att de upphör att uppfylla kriterierna för att

undantas såsom småföretag.

I de delar EG-direktivet är tillämpligt för verksamhet inom

totalförsvaret skall utredaren lämna förslag till en funktionell

avgränsning av de delar av totalförsvarets verksamhet som skall

anses omfattas av direktivets krav.

Nationellt mål för energieffektivisering

Utredaren skall föreslå ett nationellt vägledande mål för

energieffektivisering enligt vad som föreskrivs i direktivets

artikel 4.1. Enligt direktivet skall Sverige fastställa ett

vägledande nationellt mål för energieffektivisering samt sträva

efter att uppfylla denna målsättning. Det vägledande målet skall

inte vara lägre än 9 procent av den energi som användes inom

de samhällssektorer som omfattas av direktivet under den

femårsperiod som föregick direktivets ikraftträdande. Målet

skall uttryckas som en absolut energimängd.

Som underlag för detta förslag skall utredaren analysera vilken

effekt som kan tillgodoräknas som resultat av energi- och

koldioxidskatten samt som resultat av andra åtgärder som redan

genomförts efter 1995. Denna analys skall även omfatta vilken

effekt som kan beräknas uppnås kommande år som effekt av

redan vidtagna åtgärder och fattade beslut, såsom

investeringsstöd för konvertering från direktverkande elvärme

eller enskild uppvärmning med olja, stöd till

energieffektiviserande åtgärder i lokaler med offentlig

verksamhet samt åtgärder som aviseras i regeringens

proposition Nationellt handlingsprogram för

4

energieffektivisering och energismart byggande (prop.

2005/06:145). I detta analysarbete skall utredaren använda det

material som Statens energimyndighet utarbetar enligt uppdrag i

regleringsbrevet för budgetåret 2006. Samhällsekonomiska

kostnader för att uppnå det vägledande målet skall beräknas.

Utredaren skall vidare analysera om de viktningsfaktorer för

olika energibärare som anges i direktivets bilaga 2 är lämpliga

att använda eller om det finns skäl för att Sverige skall använda

andra viktningsfaktorer. Utredaren skall föreslå särskilda

viktningsfaktorer för el, fjärrvärme och fjärrkyla. För fjärrvärme

och fjärrkyla skall utredaren särskilt belysa rimligheten av att

använda en för varje fjärrvärmenät individuellt beräknad

viktningsfaktor eller över tiden ändrad viktningsfaktor. Sådana

viktningsfaktorer skall rättvisande återspegla den effektivisering

som erhålls genom förekommande kraftvärmeproduktion samt

överföringsförluster. Utredaren skall också analysera betydelsen

av att för främst oljeprodukter använda viktningsfaktorer som

beaktar energiförbrukningen vid oljans utvinning, raffinering

och transport samt föreslå lämplig viktningsfaktor för

oljeprodukter. I detta analysarbete skall utredaren utgå från det

underlag som Statens energimyndighet utarbetar enligt uppdrag

i regleringsbrevet för budgetåret 2006.

Utredaren skall vidare föreslå ett nationellt delmål avseende

energieffektivisering som skall uppnås inom de tre första åren

efter det att direktivet genomförts och visa att detta föreslagna

delmål är förenligt med det mål som föreslås uppnås efter nio

år.

Utredaren skall lämna förslag på lämplig organisation för

uppgiften att följa upp utvecklingen relaterat till det nationella

målet för energieffektivisering.

Energieffektivisering inom den offentliga sektorn

Utredaren skall precisera en lämplig definition och avgränsning

av den offentliga sektorn vad gäller direktivets tillämpning.

Utredaren skall göra en inledande bedömning av lämplig

utformning av frivilliga avtal eller andra bindande åtgärder samt

vilka författningar eller författningsändringar som behövs för att

5

direktivets krav beträffande den offentliga sektorns roll kan

anses uppfylld. Utredaren skall som ett förstahandsalternativ ha

rollen som förhandlare med uppgiften att utarbeta och förankra

förslag till ett frivilligt avtal om hur den offentliga sektorn skall

tillämpa minst två av de åtgärder/rutiner som anges i direktivet.

För det fall att frivilliga avtal inte bedöms vara en lämplig och

framkomlig väg skall utredaren utarbeta förslag till den

reglering som behövs för att uppfylla artikelns krav. Utredaren

bör i detta fall även beskriva varför frivilliga avtal inte kunnat

föreslås.

Företag som distribuerar energi eller säljer energi i

detaljistledet

Enligt direktivet skall energidistributörer, systemansvariga för

distribution och/eller företag som säljer energi i detaljistledet,

på begäran, men inte oftare än en gång om året, tillhandahålla

samlad statistisk information om sina slutförbrukare. Utredaren

skall föreslå vilka myndigheter som skall bemyndigas att begära

in denna information samt lämna förslag till vilken

detaljeringsgrad i informationen som skall krävas. Den

information som skall lämnas av företagen skall vara utformad

och sammansatt på ett sådant sätt att den kan vara till verklig

hjälp för myndigheterna vid genomförande av program för

förbättrad energieffektivitet samt vid främjande och kontroll av

marknaden för energitjänster och andra åtgärder för förbättrad

energieffektivitet. Informationen skall omfatta aktuella

uppgifter om slutanvändarnas förbrukning, inklusive

belastningsprofiler, kundsegmentering och kundernas

geografiska lokalisering i tillämpliga fall. Samtidigt skall

information som är av privat karaktär eller kommersiellt känslig

hållas konfidentiell och skyddad i enlighet med gällande

lagstiftning. Här skall utredaren särskilt uppmärksamma

meddelarfriheten.

Enligt direktivet skall medlemsstaterna tillse att

energidistributörer, systemansvariga för distributionen och/eller

företag som säljer energi i detaljistledet avstå från all

verksamhet som kan hämma efterfrågan på och

6

tillhandahållandet av energitjänster och andra åtgärder för

förbättrad energieffektivitet eller hindra utvecklingen av

marknaden för energitjänster och andra åtgärder för förbättrad

energieffektivitet. Utredaren skall analysera marknaden för

energitjänster och andra åtgärder för förbättrad

energieffektivitet och identifiera behovet av eventuella åtgärder.

Utredaren skall lämna förslag till den myndighet eller

organisation som skall ges i uppdrag att övervaka dessa

marknader samt även bedöma huruvida gällande regelverk är

ändamålsenligt.

Utredaren skall föreslå ett av de alternativ som direktivet

anger avseende krav på energidistributörer, systemansvariga för

distributionen och/eller företag som säljer energi i detaljistledet,

direkt och/eller indirekt via andra leverantörer av energitjänster

eller åtgärder för förbättrad energieffektivitet. Om utredaren

finner att alternativet med frivilliga avtal är lämpligt skall

utredaren utforma och förhandla sådana avtal med de berörda

branscherna samt lämna detaljerat förslag till hur utvärdering,

kontroll och i förekommande fall omförhandling och införande

av ytterligare åtaganden i avtalen skall ske.

Tillgänglig information

Utredaren skall vidare lämna förslag till hur Sverige skall

uppfylla direktivets krav om att se till att information om

energieffektiviseringsmekanismer och de finansiella och

rättsliga ramar som antas i syfte att nå det nationella vägledande

energibesparingsmålet är tydlig och allmänt når ut till de

aktuella marknadsaktörerna.

Tillgängliga behörighets-, ackrediterings- och

certifieringssystem

En tillräckligt hög grad av teknisk kompetens, objektivitet och

tillförlitlighet hos berörd personal är avgörande för

utvecklingen av marknader för energitjänster, energi-

besiktningar och åtgärder för förbättrad energieffektivitet.

Utredaren skall bedöma huruvida dessa aspekter motiverar

åtgärder beträffande behörighets-, ackrediterings- och/eller

7

certifieringssystem för dem som arbetar på ovannämnda

marknader. Utredaren skall särskilt beakta utformningen av

sådana krav i det föreslagna systemet med energideklaration av

byggnader (prop. 2005/06:145).

Finansiella instrument för energieffektivisering

Enligt direktivet skall medlemsstaterna upphäva eller modifiera

all lagstiftning och alla regleringar som i onödan eller i

oproportionerlig utsträckning hämmar eller begränsar

användning av finansiella instrument för energitjänster eller

andra åtgärder för energieffektivisering.

Utredaren skall ur ett brett perspektiv analysera gällande

regelverk och, för det fall att någon regel som motverkar

energieffektivisering påvisas, analysera huruvida regelverket

står i konflikt med direktivet och i förekommande fall föreslå

lämpliga ändringar av aktuellt regelverk.

Utredaren skall vidare analysera marknaden för

energitjänster och bedöma huruvida ytterligare åtgärder krävs

för att främja marknaden när det gäller finansiella instrument

för energitjänster och andra åtgärder för förbättrad

energieffektivitet inom såväl den privata som den offentliga

sektorn.

Energieffektiva avgifter och andra bestämmelser för nätbunden

energi

Utredaren skall översiktligt analysera tillgänglig information

om förekommande överförings- och distributionsavgifter och

bedöma huruvida det förekommer tariffkonstruktioner som är

olämpliga genom att medverka till att motiverad

energieffektivisering försvåras. I samband med detta skall

utredaren bedöma huruvida det finns anledning att frångå

principen om kostnadsreflektiva tariffer och om det finns något

skäl att överväga helt rörliga tariffer.

Direktivet medger att medlemsstaterna tillåter inslag i

system och avgiftsstrukturer som har socialt syfte. Ett villkor

för detta är dock att eventuella negativa effekter på överförings-

och distributionssystemet blir så små som möjligt. Utredaren

8

skall bedöma om det finns behov av att överväga

avgiftsstrukturer som har ett socialt syfte.

Fonder och finansieringsmekanismer

Utredaren skall analysera behovet av och nyttan med sådana

fonder som omnämns i direktivets artikel 11. Utredaren skall i

första hand analysera om Sverige även utan sådana fonder kan

uppfylla direktivets krav om att energibesiktningar skall finnas

tillgängliga även för de marknadssegment där energi-

besiktningar inte tillhandahålls kommersiellt.

Energibesiktningar

Utredaren skall analysera marknaden för energibesiktning av

hög kvalitet och bedöma huruvida ytterligare åtgärder behövs

för att uppfylla direktivets krav.

Mätning och upplysande fakturering av energiförbrukningen

Utredaren skall analysera hur mätning av el, värme, varmvatten

och kyla går till idag i Sverige samt den utveckling som sker

beträffande installation av moderna elmätare inför kravet på

månadsvis avläsning för alla konsumenter som gäller från den 1

juli 2009. Utredaren skall särskilt belysa och analysera det

förhållandet att tappvarmvatten och värme i allmänhet inte mäts

individuellt till enskilda hushåll, främst inom flerfamiljshus.

Beträffande individuell elmätning skall utredaren analysera

gällande regelverk och den utveckling som sker med övergång i

bl.a. bostadsrättsföreningar till ett gemensamt abonnemang för

hela fastigheten. Utredaren skall i detta sammanhang utreda

konsekvenserna av samt presentera förslag på ett krav på

individuell mätning och debitering av el i flerbostadshus.

Utredaren skall också utreda konsekvenserna av samt presentera

förslag på ett krav på individuell mätning och debitering av

tappvarmvatten i flerbostadshus. Utredaren skall belysa

kostnaderna som följer av nödvändiga investeringar och ökad

mätning samt de privatekonomiska, samhällsekonomiska och

miljömässiga vinster som kan bedömas bli följden av eventuella

9

förslag om individuell mätning. Vid behov skall förslagen också

åtföljas av nödvändiga författningsförslag eller förslag till

författningsändringar.

Utredaren skall vidare lämna förslag till motiverade

undantag samt de ändringar i lagstiftning och andra regelverk

som krävs för att uppnå en ökad grad av individuell mätning.

Utredaren skall analysera hur fakturering av energi sker idag

utgående från kriterierna tydlighet, grundad på den faktiska

förbrukningen, samt fullständig redovisning av de aktuella

energikostnaderna. Utredaren skall i detta sammanhang

presentera ett detaljerat förslag till vilka författningar eller

författningsändringar som behövs för en reglering om krav på

debitering efter den faktiska förbrukningen kopplat till

eventuella förslag om individuell mätning. Utredaren skall

stödja eventuella förslag med analys av deras privat- och

samhällsekonomiska konsekvenser.

Utredaren skall analysera huruvida den information som

tillhandahålles konsumenterna uppfyller direktivets krav samt

komma med förslag till eventuella kompletterande åtgärder.

Nationell plan för energieffektivisering

Utredaren skall sammanställa och analysera de metoder som

används för kvantifiering av den energieffektivisering som

uppnås med olika metoder enligt vad som föreskrivs i artikel 14

i EG-direktivet. Härvid skall utredaren särskilt behandla

metoder för kvantifiering av effekten av övergripande

marknadsekonomiska instrument såsom energiskatter samt

effekten hos slutanvändaren av utbyggnaden av fjärrvärme och

kraftvärme. Sverige använder till stor del horisontella styrmedel

såsom energiskatter för att främja effektivisering av

energianvändningen. Effekten av sådana åtgärder anses lättast

beräknas med metoder av typ ”top-down”. Utredaren skall

därför särskilt identifiera eventuella svårigheter att rättvisande

beskriva effekten hos slutanvändaren av energiskatter och

fjärrvärmeutbyggnad när det krävs att en viss andel av

beräkningarna skall ske med användning av beräkningsmetoder

10

av typen ”bottom-up”. Resultatet av denna analys skall

redovisas senast den 15 november 2006.

Utredaren skall senast den 31 januari 2007 lämna förslag till

en nationell plan för energieffektivisering.

Arbetets genomförande, samråd, tidsplan m.m

Utredaren skall beakta arbetet i den föreskrivande kommitté

som kommissionen skall biträdas av enligt artikel 15 i

direktivet. Utredaren skall vid behov biträda regeringskansliet i

dess medverkan i kommitténs arbete och medverka vid

framtagandet av underlag för utveckling av metoder för

beräkning av uppnådd energieffektivisering. Utredaren skall

även följa och översiktligt redovisa arbetet med att genomföra

EG-direktivet inom EU:s övriga medlemsstater.

Utredaren skall även samråda med Statens energimyndighet

och berörda delar av näringslivet samt, när det gäller

redovisning av förslagets effekter på små företag, med

Näringslivets Regelnämnd (NNR).

Konsekvenser för små företag skall redovisas i enlighet med

förordningen (1998:1820) om särskild konsekvensanalys av

reglers effekter på små företags villkor. Utredaren skall särskilt

beakta de administrativa konsekvenserna för näringslivet.

Förslagen skall utformas så att företags administrativa

kostnader hålls så låga som möjligt.

Utredaren skall utifrån tillgängligt kunskapsunderlag om

mäns och kvinnors energianvändning belysa konsekvenserna av

genomförandet av direktivet för jämställdheten mellan män och

kvinnor.

Utredaren skall lämna förslag till de författningsändringar

som behövs.

Samtliga förslag skall kostnadsberäknas. Om utredaren

föreslår åtgärder som kräver finansiering skall förslag till sådan

lämnas. Utredaren skall stödja eventuella förslag med analys av

dessas privat- och samhällsekonomiska konsekvenser.

11

Utredaren skall delredovisa sitt uppdrag senast den

15 november 2006 och 31 januari 2007. Slutredovisning skall

ske senast den 30 november 2007.

(Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet)