Dir. 2007:13

En starkare företagsinteckning

Kommittédirektiv

En starkare företagsinteckning

Dir.

2007:13

Beslut vid regeringssammanträde den 8 februari 2007

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall föreslå en förstärkning av företags-

inteckningens förmånsrätt i syfte att underlätta för företagen att

låna pengar. Det skall också utredas om förmånsrätten för

statens återkrav avseende lönegaranti helt eller delvis bör

avskaffas.

Behovet av en utredning

Reglerna om förmånsrätt styr fördelningen av en konkurs-

gäldenärs tillgångar mellan de borgenärer som har fordringar

mot gäldenären från tiden före konkursen. Reglerna har också

verkan vid utmätning av gäldenärens tillgångar.

I vilken ordning olika fordringar har företräde regleras

huvudsakligen i förmånsrättslagen (1970:979). Lagen innehåller

en uppräkning av de fordringar som har bättre rätt än andra och

anger vilken ordning som gäller mellan dessa prioriterade

fordringar. Lagen skiljer mellan särskild och allmän förmåns-

rätt. Särskild förmånsrätt belastar bara viss egendom och gäller

både vid utmätning och konkurs. Allmän förmånsrätt gäller

däremot bara i konkurs men avser all egendom som ingår i

konkursboet.

Sedan länge har förmånsrätt gällt för pant och inteckning i

ett företags egendom. Dessa förmånsrätter är främst motiverade

av intresset att stimulera en långsiktig kreditgivning. Förmåns-

rätt för lön infördes eftersom anställda är speciellt utsatta i

2

företagskonkurser. Genom den statliga lönegaranti som utgår

enligt lönegarantilagen (1992:497) säkerställs dock inom vissa

gränser att lönefordringar blir betalda. När ett garantibelopp

betalats ut, inträder staten i arbetstagarens rätt. Utdelning i

konkurs för arbetstagares fordran som ersatts av garantin till-

faller staten upp till detta belopp med den förmånsrätt som

gäller för fordran på lön (28 § lönegarantilagen).

Sedan de förmånsberättigade borgenärerna har fått betalt får

borgenärer utan förmånsrätt betalt i den mån tillgångarna

räcker. Detta gäller t.ex. leverantörers fordringar på betalning

för levererade varor och statens fordringar på betalning av skatt

och lönegaranti som inte täckts av löneförmånsrätten.

Nuvarande förmånsrättsregler trädde i kraft den 1 januari

2004 (se prop. 2002/03:49, bet. 2002/03:LU17, rskr.

2002/03:222). Genom de nya reglerna ändrades den dåvarande

inteckningen i ett företags egendom, företagshypoteket, till en

ny företagsinteckning. Företagsinteckningen har allmän för-

månsrätt i 55 procent av värdet av den egendom som återstår

sedan borgenärer med bättre rätt har fått betalt (se 11 § för-

månsrättslagen). Vidare avskaffades förmånsrätten för fordran

på skatter och allmänna avgifter, liksom förmånsrätten för ford-

ran på hyra och arrende. Dessutom förstärktes den ersättning en

arbetstagare kan få på grund av lönegarantin till fyra prisbas-

belopp (se 9 § lönegarantilagen). Förmånsrätten för arbets-

tagares fordran på lön eller annan ersättning begränsades till tre

månader före en konkurs och en månad efter en konkurs (se

12 § förmånsrättslagen) och till högst tio prisbasbelopp (se

12 a § förmånsrättslagen).

Lagändringarna syftade i huvudsak till att underlätta för

företag att genomföra företagsrekonstruktion i stället för att gå i

konkurs, att ge oprioriterade borgenärer bättre utdelning i kon-

kurs, att bidra till att kreditgivning och kreditprövning inriktas

på ett företags utsikter till lönsamhet och att stärka de anställdas

löneskydd i konkurs (se prop. 2002/03:49 s. 64 f.). Ändringarna

var avsedda att vara ett första steg i en reformering av de grund-

läggande civilrättsliga regler som påverkar kreditgivning och

insolvenshantering. Som ett nästa steg i reformen beslutade

riksdagen om att införa lönegaranti också vid företags-

3

rekonstruktion (se prop. 2004/05:57, bet. 2004/05:LU28, rskr.

2004/05:234). Lagstiftningen behöver dock förbättras ytter-

ligare i syfte att ge goda förutsättningar för företagande. Som ett

tredje steg avser regeringen därför att tillsätta en utredning om

ett samordnat förfarande för företagsrekonstruktion och kon-

kurs, ett samlat insolvensförfarande.

I oktober 2004 gav den dåvarande regeringen i uppdrag åt

Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) att bedöma om

målen med de nya förmånsrättsreglerna har uppnåtts och att

utvärdera effekterna (se ärendena Ju2004/7178/L2 och

Ju2004/7317/L2). Som en del av uppdraget skall ITPS under-

söka förutsättningarna generellt för kapitalförsörjning till före-

tag, varvid situationen för små och medelstora företag liksom

entreprenörer särskilt skall uppmärksammas. I den delrapport

som ITPS lämnade i juli 2005 förordades en förstärkning av

företagsinteckningens värde i konkurs i syfte att förbättra

tillgången till krediter.

Riksdagen har därefter uttalat att den i huvudsak står bakom

ändringarna av förmånsrättslagstiftningen men att det finns ett

behov av att ändra företagsinteckningens förmånsvärde för att

förbättra kapitalförsörjningen till företag (bet. 2005/06:LU18,

rskr. 2005/06:188). Regeringen har i budgetpropositionen fram-

hållit att den som ett led i arbetet med att förbättra förut-

sättningarna för små och medelstora företag skyndsamt kommer

att utreda företagsinteckningens förmånsrätt, liksom förmåns-

rätten för statens återkrav på utbetald lönegaranti (se prop.

2006/07:1, utg.omr. 13, avsnitt 5.5 och utg.omr. 23, avsnitt 3.6).

Det finns alltså nu anledning att på nytt utreda vissa

förmånsrättsliga frågor. En särskild utredare bör därför utses

och ges följande uppdrag.

4

Uppdraget

Utredarens huvuduppgift är att föreslå en förstärkning av

företagsinteckningens förmånsrätt. Förslaget skall innebära att

företagsinteckningen ger förmånsrätt i en värdemässigt högre

andel än nu. Det skall därvid utredas om förmånsrätten för

företagsinteckning även i fortsättningen bör gälla i all egendom

eller om inteckningen och förmånsrätten bör begränsas till

egendom av visst slag. En anslutande fråga är om företags-

inteckningen bör gälla enbart egendom som ingår i närings-

verksamhet eller, som i dag, även i en enskild näringsidkares

privata egendom. Utredaren skall ta ställning till om förmåns-

rätten bör gälla endast i konkurs eller också vid utmätning.

Utredaren skall uppmärksamma hur olika ändringar kan väntas

påverka tillämpningen av EG:s insolvensförordning.

Enbart en förstärkning av företagsinteckningen skulle

minska utdelningen till oprioriterade borgenärer, som inte sällan

är små företagare. Utredaren skall därför överväga om

förmånsrätten för statens återkrav avseende utbetald lönegaranti

bör avskaffas helt eller delvis. Utredaren skall därvid beakta

EU:s regler om statsstöd.

Utredarens förslag skall tillgodose de grundläggande syftena

bakom förmånsrättsreformen.

Vid sina överväganden skall utredaren analysera hur olika

ändringar kan antas påverka företagens borgenärer och andra

berörda. Utredaren har här att bedöma hur kreditgivare kan

väntas reagera, t.ex. när det gäller utlåning, kostnaden för kre-

diter och viljan att delta i rekonstruktioner, beroende på vilket

värde företagsinteckningen ges. Utredaren skall uppmärksamma

hur ansvaret för företags ställföreträdare enligt 12 kap. 6 §

skattebetalningslagen (1997:483) och 25 kap. 18 § aktiebolags-

lagen (2005:551) påverkas av olika ändringar. Utredaren skall

också uppmärksamma hur användningen av verkställighets-

åtgärder mot företag kan komma att påverkas. De anställdas –

särskilt nyckelpersoners – vilja att arbeta kvar i ett företag

beroende på löneförmånsrättens värde är ytterligare en fråga

som skall beaktas.

5

Några andra ändringar av förmånsrättsordningen än som

beskrivs här skall inte föreslås. Det innebär bl.a. att löne-

förmånsrätten skall lämnas oförändrad i den mån den rör andra

fordringar än dem som staten tagit över och att arbetsrätten även

i övrigt ligger utanför uppdraget. Utredaren skall inte behandla

återvinningsförbudet för skatter och avgifter och inte heller

statens företrädesrätt vid utmätning.

Utredaren skall överväga vad som bör gälla för företags-

inteckning som redan har upplåtits som säkerhet när nya regler

träder i kraft och även i övrigt uppmärksamma behovet av

övergångsbestämmelser. Utredaren skall sträva efter en ordning

som är tydlig och enkel att tillämpa.

Arbetsmetoder och redovisning av uppdraget

Utredaren skall ta del av det material som ITPS har tillgång till i

sin utredning och de slutsatser som institutet drar i sitt arbete.

Utredaren skall inhämta synpunkter från berörda myndigheter

och organisationer.

Utredaren skall föreslå de författningsändringar som behövs.

Utredaren skall redovisa konsekvenserna för borgenärer,

gäldenärer, det allmänna och andra som berörs av de förslag

som lämnas. Utredaren skall särskilt redovisa de ekonomiska

konsekvenser som föreslaget ger upphov till. I den mån för-

slagen innebär kostnadsökningar och intäktsminskningar för

staten, kommuner eller landsting skall utredaren föreslå finan-

siering. Vid den analys av konsekvenserna för små företag som

skall göras skall utredaren ha kontakt med Näringslivets

Regelnämnd.

Uppdraget skall redovisas senast den 30 september 2007.

(Justitiedepartementet)