Dir. 2007:13
En starkare företagsinteckning
Kommittédirektiv
En starkare företagsinteckning
Dir.
2007:13
Beslut vid regeringssammanträde den 8 februari 2007
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare skall föreslå en förstärkning av företags-
inteckningens förmånsrätt i syfte att underlätta för företagen att
låna pengar. Det skall också utredas om förmånsrätten för
statens återkrav avseende lönegaranti helt eller delvis bör
avskaffas.
Behovet av en utredning
Reglerna om förmånsrätt styr fördelningen av en konkurs-
gäldenärs tillgångar mellan de borgenärer som har fordringar
mot gäldenären från tiden före konkursen. Reglerna har också
verkan vid utmätning av gäldenärens tillgångar.
I vilken ordning olika fordringar har företräde regleras
huvudsakligen i förmånsrättslagen (1970:979). Lagen innehåller
en uppräkning av de fordringar som har bättre rätt än andra och
anger vilken ordning som gäller mellan dessa prioriterade
fordringar. Lagen skiljer mellan särskild och allmän förmåns-
rätt. Särskild förmånsrätt belastar bara viss egendom och gäller
både vid utmätning och konkurs. Allmän förmånsrätt gäller
däremot bara i konkurs men avser all egendom som ingår i
konkursboet.
Sedan länge har förmånsrätt gällt för pant och inteckning i
ett företags egendom. Dessa förmånsrätter är främst motiverade
av intresset att stimulera en långsiktig kreditgivning. Förmåns-
rätt för lön infördes eftersom anställda är speciellt utsatta i
2
företagskonkurser. Genom den statliga lönegaranti som utgår
enligt lönegarantilagen (1992:497) säkerställs dock inom vissa
gränser att lönefordringar blir betalda. När ett garantibelopp
betalats ut, inträder staten i arbetstagarens rätt. Utdelning i
konkurs för arbetstagares fordran som ersatts av garantin till-
faller staten upp till detta belopp med den förmånsrätt som
gäller för fordran på lön (28 § lönegarantilagen).
Sedan de förmånsberättigade borgenärerna har fått betalt får
borgenärer utan förmånsrätt betalt i den mån tillgångarna
räcker. Detta gäller t.ex. leverantörers fordringar på betalning
för levererade varor och statens fordringar på betalning av skatt
och lönegaranti som inte täckts av löneförmånsrätten.
Nuvarande förmånsrättsregler trädde i kraft den 1 januari
2004 (se prop. 2002/03:49, bet. 2002/03:LU17, rskr.
2002/03:222). Genom de nya reglerna ändrades den dåvarande
inteckningen i ett företags egendom, företagshypoteket, till en
ny företagsinteckning. Företagsinteckningen har allmän för-
månsrätt i 55 procent av värdet av den egendom som återstår
sedan borgenärer med bättre rätt har fått betalt (se 11 § för-
månsrättslagen). Vidare avskaffades förmånsrätten för fordran
på skatter och allmänna avgifter, liksom förmånsrätten för ford-
ran på hyra och arrende. Dessutom förstärktes den ersättning en
arbetstagare kan få på grund av lönegarantin till fyra prisbas-
belopp (se 9 § lönegarantilagen). Förmånsrätten för arbets-
tagares fordran på lön eller annan ersättning begränsades till tre
månader före en konkurs och en månad efter en konkurs (se
12 § förmånsrättslagen) och till högst tio prisbasbelopp (se
Lagändringarna syftade i huvudsak till att underlätta för
företag att genomföra företagsrekonstruktion i stället för att gå i
konkurs, att ge oprioriterade borgenärer bättre utdelning i kon-
kurs, att bidra till att kreditgivning och kreditprövning inriktas
på ett företags utsikter till lönsamhet och att stärka de anställdas
löneskydd i konkurs (se prop. 2002/03:49 s. 64 f.). Ändringarna
var avsedda att vara ett första steg i en reformering av de grund-
läggande civilrättsliga regler som påverkar kreditgivning och
insolvenshantering. Som ett nästa steg i reformen beslutade
riksdagen om att införa lönegaranti också vid företags-
3
rekonstruktion (se prop. 2004/05:57, bet. 2004/05:LU28, rskr.
2004/05:234). Lagstiftningen behöver dock förbättras ytter-
ligare i syfte att ge goda förutsättningar för företagande. Som ett
tredje steg avser regeringen därför att tillsätta en utredning om
ett samordnat förfarande för företagsrekonstruktion och kon-
kurs, ett samlat insolvensförfarande.
I oktober 2004 gav den dåvarande regeringen i uppdrag åt
Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) att bedöma om
målen med de nya förmånsrättsreglerna har uppnåtts och att
utvärdera effekterna (se ärendena Ju2004/7178/L2 och
Ju2004/7317/L2). Som en del av uppdraget skall ITPS under-
söka förutsättningarna generellt för kapitalförsörjning till före-
tag, varvid situationen för små och medelstora företag liksom
entreprenörer särskilt skall uppmärksammas. I den delrapport
som ITPS lämnade i juli 2005 förordades en förstärkning av
företagsinteckningens värde i konkurs i syfte att förbättra
tillgången till krediter.
Riksdagen har därefter uttalat att den i huvudsak står bakom
ändringarna av förmånsrättslagstiftningen men att det finns ett
behov av att ändra företagsinteckningens förmånsvärde för att
förbättra kapitalförsörjningen till företag (bet. 2005/06:LU18,
rskr. 2005/06:188). Regeringen har i budgetpropositionen fram-
hållit att den som ett led i arbetet med att förbättra förut-
sättningarna för små och medelstora företag skyndsamt kommer
att utreda företagsinteckningens förmånsrätt, liksom förmåns-
rätten för statens återkrav på utbetald lönegaranti (se prop.
2006/07:1, utg.omr. 13, avsnitt 5.5 och utg.omr. 23, avsnitt 3.6).
Det finns alltså nu anledning att på nytt utreda vissa
förmånsrättsliga frågor. En särskild utredare bör därför utses
och ges följande uppdrag.
4
Uppdraget
Utredarens huvuduppgift är att föreslå en förstärkning av
företagsinteckningens förmånsrätt. Förslaget skall innebära att
företagsinteckningen ger förmånsrätt i en värdemässigt högre
andel än nu. Det skall därvid utredas om förmånsrätten för
företagsinteckning även i fortsättningen bör gälla i all egendom
eller om inteckningen och förmånsrätten bör begränsas till
egendom av visst slag. En anslutande fråga är om företags-
inteckningen bör gälla enbart egendom som ingår i närings-
verksamhet eller, som i dag, även i en enskild näringsidkares
privata egendom. Utredaren skall ta ställning till om förmåns-
rätten bör gälla endast i konkurs eller också vid utmätning.
Utredaren skall uppmärksamma hur olika ändringar kan väntas
påverka tillämpningen av EG:s insolvensförordning.
Enbart en förstärkning av företagsinteckningen skulle
minska utdelningen till oprioriterade borgenärer, som inte sällan
är små företagare. Utredaren skall därför överväga om
förmånsrätten för statens återkrav avseende utbetald lönegaranti
bör avskaffas helt eller delvis. Utredaren skall därvid beakta
EU:s regler om statsstöd.
Utredarens förslag skall tillgodose de grundläggande syftena
bakom förmånsrättsreformen.
Vid sina överväganden skall utredaren analysera hur olika
ändringar kan antas påverka företagens borgenärer och andra
berörda. Utredaren har här att bedöma hur kreditgivare kan
väntas reagera, t.ex. när det gäller utlåning, kostnaden för kre-
diter och viljan att delta i rekonstruktioner, beroende på vilket
värde företagsinteckningen ges. Utredaren skall uppmärksamma
hur ansvaret för företags ställföreträdare enligt 12 kap. 6 §
skattebetalningslagen (1997:483) och 25 kap. 18 § aktiebolags-
lagen (2005:551) påverkas av olika ändringar. Utredaren skall
också uppmärksamma hur användningen av verkställighets-
åtgärder mot företag kan komma att påverkas. De anställdas –
särskilt nyckelpersoners – vilja att arbeta kvar i ett företag
beroende på löneförmånsrättens värde är ytterligare en fråga
som skall beaktas.
5
Några andra ändringar av förmånsrättsordningen än som
beskrivs här skall inte föreslås. Det innebär bl.a. att löne-
förmånsrätten skall lämnas oförändrad i den mån den rör andra
fordringar än dem som staten tagit över och att arbetsrätten även
i övrigt ligger utanför uppdraget. Utredaren skall inte behandla
återvinningsförbudet för skatter och avgifter och inte heller
statens företrädesrätt vid utmätning.
Utredaren skall överväga vad som bör gälla för företags-
inteckning som redan har upplåtits som säkerhet när nya regler
träder i kraft och även i övrigt uppmärksamma behovet av
övergångsbestämmelser. Utredaren skall sträva efter en ordning
som är tydlig och enkel att tillämpa.
Arbetsmetoder och redovisning av uppdraget
Utredaren skall ta del av det material som ITPS har tillgång till i
sin utredning och de slutsatser som institutet drar i sitt arbete.
Utredaren skall inhämta synpunkter från berörda myndigheter
och organisationer.
Utredaren skall föreslå de författningsändringar som behövs.
Utredaren skall redovisa konsekvenserna för borgenärer,
gäldenärer, det allmänna och andra som berörs av de förslag
som lämnas. Utredaren skall särskilt redovisa de ekonomiska
konsekvenser som föreslaget ger upphov till. I den mån för-
slagen innebär kostnadsökningar och intäktsminskningar för
staten, kommuner eller landsting skall utredaren föreslå finan-
siering. Vid den analys av konsekvenserna för små företag som
skall göras skall utredaren ha kontakt med Näringslivets
Regelnämnd.
Uppdraget skall redovisas senast den 30 september 2007.
(Justitiedepartementet)