Dir. 2007:169

Statliga finansieringsinsatser för nya, små

Kommittédirektiv

Statliga finansieringsinsatser för nya, små

och medelstora företag

Dir.

2007:169

Beslut vid regeringssammanträde den 6 december 2007

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare ska göra en översyn av statliga finansie-

ringsinsatser för nya, små och medelstora företag. En analys ska

göras av hur dagens insatser samverkar och i vilken mån de

överlappar. Utredaren ska lämna förslag till hur dagens insatser

kan bli mer effektiva och överskådliga.

Utredaren ska särskilt beakta företagarnas behov av finansie-

ring inför företagsstart, företagens finansieringsbehov i tidiga

skeden av sin utveckling samt små och medelstora företags be-

hov i expansionsskeden. Utredaren ska föreslå hur statliga in-

satser kan utformas så att de främjar privata aktörers medver-

kan. De insatser utredaren föreslår ska utformas på ett sådant

sätt att risken för snedvridande av konkurrensförhållanden och

för undanträngningseffekter minimeras. Från dessa utgångs-

punkter ska utredaren ompröva nuvarande statliga åtaganden

inom finansieringsområdet. Det är även viktigt att de statliga

stödinsatserna främjar goda förutsättningar både inom befintliga

näringar men också att de främjar utvecklingen av nya och po-

tentiella tillväxtområden.

Utredaren ska särskilt beakta hur investeringsvillkor och av-

kastningskrav påverkas av att investeringar finansieras på olika

sätt. I detta sammanhang ska utredaren även uppmärksamma

hur staten kan förbättra förutsättningarna för marknadskomplet-

terande investeringar.

Om utredaren kommer till slutsatsen att nya insatser för att

stödja små och medelstora företags finansiering är motiverade,

2

ska utredaren föreslå hur de ska utformas. I den mån åtgärderna

har statsfinansiella konsekvenser ska utredaren också föreslå

hur dessa ska finansieras. Uppdraget ska redovisas senast den

31 december 2008.

Motiv för statliga finansieringsinsatser till små och medel-

stora företag

Globaliseringen och den snabba tekniska utvecklingen innebär

nya förutsättningar för små och medelstora företag. Konkurren-

sen hårdnar samtidigt som företagen får tillgång till större

marknader där de kan exportera och importera varor och tjäns-

ter.

Entreprenörskap och företagande är viktigt för ökad syssel-

sättning och tillväxt. Goda förutsättningar för små och medel-

stora företag är därför av mycket stor betydelse för alla delar av

Sverige. För att fler människor ska komma i arbete och ur utan-

förskap måste fler företag kunna anställa. Detta kan ske genom

att fler kvinnor och män väljer att starta företag, att fler företag

vill växa och att fler väljer att investera i alla delar av Sverige.

Regelverk som försvårar företagande och investeringar måste

förenklas så att det blir både enklare och mer lönsamt att driva

företag. Goda finansieringsmöjligheter för företag är en väsent-

lig del av ett gott företagsklimat.

Det är angeläget att staten tillhandahåller ett regelverk som

främjar privata aktörers medverkan i skapandet av en god finan-

sieringssituation för nya och växande företag. Statliga finansie-

ringsåtgärder bör inte ha karaktär av passivt stöd utan ska sti-

mulera företagens egna åtgärder för kapitaluppbyggnad.

Det finns många sätt att finansiera företagsetableringar och

expansion av befintliga verksamheter. Ett är eget kapital till-

handahållet av ägaren själv, närstående eller riskkapitalaktörer

av olika slag. Kapitalet kan t.ex. tillskapas via det initiala aktie-

kapitalet, dvs. vid företagets bildande eller genom nyemissio-

ner. Kapital kan även behållas i företaget i form av beskattade

eller obeskattade vinstmedel. Ett annat viktigt finansieringsal-

ternativ är att låna kapital. Staten kan i begränsad utsträckning

bevilja lån och bidrag till företag.

3

Motivet för statliga insatser till företag är att det brister i ut-

budet av kapital till små och medelstora företag. Bristerna kan

bero på att finansiären har ett otillräckligt information, t.ex. ge-

nom bristen på företagshistorik i nystartade företag, eller på att

finansiären har otillräcklig kunskap om nya produkter. Även

lönsamhet för små lån och bristande realsäkerheter kan vara

problem. Det finns också regionala skillnader avseende struktu-

rella förutsättningar, tillgång till och behov av kapital.

Statliga åtgärder kan i vissa fall vara motiverade om förut-

sättningarna för privata finansiärer att investera är alltför osäkra

ur ett finansiellt perspektiv och det samtidigt finns ett samhälle-

ligt intresse av att investeringen genomförs. Det går emellertid

inte alltid att dra en skarp gräns mellan de investeringar som är

kommersiellt gångbara och de som är förknippade med så höga

osäkerhetsfaktorer att de inte attraherar kommersiellt kapital.

Ofta gör olika investerare olika bedömningar och i enskilda fall

sker det ofta en samfinansiering mellan offentliga insatser och

kommersiellt kapital. Samtidigt ställer EG:s statsstödsregler

krav på att marknadskompletterande insatser ska gå att skilja

från sådana som sker på strikt kommersiella villkor på en kon-

kurrensutsatt marknad.

Tillgången till kapital för nystartade, unga och expansiva små-

företag

Företagande i Sverige bedrivs ofta i mindre icke marknadsnote-

rade aktiebolag, i handelsbolagsform och av enskilda näringsid-

kare. Dessa har ibland problem att få finansiering på grund av

svårigheter att bedöma möjligheterna till avkastning på investe-

rat kapital, vilket ofta är relaterat till bristande information om

företaget, att kapitalbehovet är för litet för att attrahera profes-

sionella investerare eller att det bedöms vara en alltför lång

tidshorisont innan företaget får regelmässig fakturering. Trans-

aktions- och förmedlingskostnaderna för kapitalet är också rela-

tivt stora för mindre summor vilket gör mindre investeringar

olönsamma.

I nystartade, unga företag samt expansiva och innovativa fö-

retag är tillgången till kapital en avgörande framgångsfaktor.

4

Dessa företag har ofta stora initiala utgifter men samtidigt be-

gränsad tillgång till kapitalmarknaden. De kan ha svårigheter att

få lån p.g.a. avsaknad av kredithistoria, sin ringa storlek och

sina begränsade tillgångar. Deras förmåga att ställa säkerheter

är inte sällan begränsad, vilket ofta leder till ett ökat privateko-

nomiskt risktagande för företagaren eftersom det ofta krävs

kompletterande säkerheter.

Lånefinansiering leder till lägre soliditet än finansiering med

eget kapital. Lägre soliditet kan i vissa avseenden förhindra en

tillväxt med balanserad kapitalstruktur, eftersom en sådan ska-

par sämre förutsättningar att motstå konjunktursvängningar i

samband med ytterligare expansion eller att klara kostnader för

forskning och utveckling.

Möjligheterna att bygga upp ett kapital innan ett företag star-

tas är begränsade. För en stor del av de nystartade företagen är

ökad soliditet och ökad likviditet genom amortering på skulder

eller uppbyggnad av obeskattade vinstmedel inte ett alternativ,

då de ännu inte nått resultat som möjliggör detta. Företagen kan

även ha svårt att attrahera externt kapital t.ex. på grund av inve-

sterares höga krav på information och avkastningskrav i tidiga

skeden. För denna kategori av företag kan även ökad likviditet

via belåning av kortfristiga skulder möta svårigheter.

Garantier

Statliga garantier kan vara ett alternativ till direkta statliga lån

för att förbättra möjligheterna till finansiering för små och me-

delstora företag. Ett garantisystem kan bygga på att staten ga-

ranterar banklån och delar risktagandet med banken eller något

annat privat låneinstitut.

Garantier, med delat risktagande, finns i ett flertal länder.

Systemet har funnits längst i USA, där det infördes redan på

1950-talet. I USA, Kanada och Nederländerna ligger huvudan-

svaret för kreditprövningen på bankerna. Eftersom staten endast

garanterar en del av ett banklån, bär banken fortfarande en kre-

ditrisk och har därigenom incitament att göra en seriös kredit-

prövning. Fördelen med detta kan vara att det statliga organ

som hanterar kreditgarantierna endast i begränsad omfattning

5

måste göra en egen bedömning av i vilken utsträckning låntaga-

ren bör beviljas en garanti. Flera av de statliga finansiärerna har

möjlighet att lämna garantier. Villkoren idag är dock sådana att

direkta lån är billigare och mer ändamålsenliga för kunderna.

Utredningsbehov

Regeringen har i regeringsförklaringen för 2006 och budgetpro-

positionen för 2007 pekat på att det finns ett behov av att se

över finansieringsmöjligheterna för små och medelstora företag.

Bakgrunden är att dagens system, som vuxit fram under mycket

lång tid, kan uppfattas som svåröverskådligt och att överlapp-

ningar finns. Statliga insatser ska utformas så att de främjar pri-

vata aktörers medverkan. Regeringen har även uttalat att nya

och alternativa former av statliga insatser bör utredas, bland

annat ett statligt garantisystem och skatteincitament. Utifrån

dessa utgångspunkter är det bl.a. motiverat att tillsätta en utred-

ning som ska se över statens åtaganden när det gäller näringspo-

litiska insatser avseende finansiering och incitament för förbätt-

rad kapitalförsörjning. Det är även angeläget att de statliga stöd-

insatserna främjar framväxten av nya kreativa och innovativa

tillväxtområden. Utredningen ska behandla inriktning, effektivi-

tet och omfattning av dessa insatser.

Uppdrag avseende nuvarande offentliga insatser inom inno-

vationsområdet

Som ett led i regeringens strävan att främja ett innovationssy-

stem som är tydligt och effektivt på både regional och nationell

nivå ska utredaren göra en översyn av dagens insatser för finan-

siering av innovationer. I det arbetet ska utredaren se över dels

om insatserna är utformade på ett ändamålsenligt sätt, dels möj-

ligheterna till en mer effektiv och samordnad organisation för

statens finansieringsinsatser på regional och nationell nivå. Ut-

redaren ska analysera hur statliga marknadskompletterande in-

satser för finansiering av innovationer kan utformas så att de

blir mer resurseffektiva och främjar utvecklingen av nya till-

växtområden.

6

Bildandet av Innovationsbron AB (se bilaga) medförde att

ansvarsuppdelningen mellan offentliga aktörer blev tydligare,

men det finns alltjämt ett behov av ytterligare översyn. Utreda-

ren ska se över de insatser som utförs av aktörerna Innovations-

bron AB, Verket för innovationssystem, Almi Företagspartner

AB (Almi), Stiftelsen Industrifonden, Statens energimyndighet,

universitetens holdingbolag och länsstyrelserna m.fl. inom om-

rådet finansiering av innovationer.

Uppdrag avseende finansiering i samband med utveckling

av företag

För att möta förändrade förutsättningar och samtidigt tillgodose

behovet av goda villkor för företagande ska företagarnas behov

av medel inför företagsstart, i tidiga skeden av företagens ut-

veckling eller i expansionsskeden analyseras. Utredaren ska

även kartlägga och beskriva befintliga statliga finansieringsin-

satser till små och medelstora företag och identifiera om dessa

insatser är marknadskompletterande, sammanfaller med var-

andra eller kan effektiviseras.

En utgångspunkt är att staten tillgodoser behovet av ett re-

gelverk som främjar privata aktörers medverkan för skapandet

av en god finansieringssituation. För att stimulera tillgången på

privat kapital har regeringen föreslagit att förmögenhetsskatten

ska tas bort. För att förbättra möjligheterna att få banklån avser

regeringen att förstärka bankernas förmånsrätt, vilket kommer

att möjliggöra ökad långivning och bättre villkor. Utredaren ska

analysera om ytterligare åtgärder för att förbättra tillgången till

privat kapital är motiverade. Utredaren ska därvid utreda möj-

ligheterna att skapa ett statligt garantisystem. Utredaren får

även utreda och föreslå andra insatser som innebär att statens

insatser utformas mer resurseffektivt. Utredaren kan även före-

slå andra ändringar eller lösningar, som omfattar annat än direk-

ta statliga finansieringsinsatser, utifrån perspektivet att mark-

nadsmisslyckanden kan vara skapade eller förstärkta av hur re-

gelverket är utformat.

Utredaren ska även se över dels om insatserna är utformade

på ett ändamålsenligt sätt, dels möjligheterna till en mer effek-

7

tiv och samordnad organisation för statens finansieringsinsatser

på regional och nationell nivå. Ett exempel på strukturföränd-

ringar som ska belysas är möjligheten till närmare samarbete

mellan Almi och Stiftelsen Norrlandsfonden i de fem norrlands-

länen.

Utgångspunkter för uppdraget

En övergripande utgångspunkt för regeringen är att skapa förut-

sättningar för att finansiering till entreprenörer och företag ska

ske från den privata kapitalmarknaden. Om staten ska genomfö-

ra insatser ska åtgärderna vara marknadskompletterande. Sta-

tens roll i detta hänseende ska vara tydlig och väl motiverad.

Alternativa insatser bör utvecklas i de delar staten visserligen

har intressen, men inte behöver vara utförare. Åtgärderna ska

utformas och tillämpas så att snedvridning av konkurrensen

undviks så långt detta är möjligt. Offentliga organisationer ska

vara tydliga och ha avgränsade målgrupper.

Statens prioriteringar i ett nationellt perspektiv bör göras

tydligare, samtidigt som möjligheterna till bl.a. organisatorisk

samverkan på regional nivå stärks. Generellt sett bör de före-

slagna insatser riktas till företag och företagare i tidiga skeden,

till grupper som har högre trösklar till företagande och andra

områden där utbudet inte är tillfredsställande. Aktörernas åta-

gande och målgrupper bör tydliggöras. Vidare ska utredaren

beakta, såsom framhålls i budgetpropositionen för 2008, att en

utökad samverkan mellan kulturliv och näringsliv kan öka både

entreprenörskap och näringslivets konkurrenskraft.

Utredningen ska i första hand inriktas mot en översyn av be-

fintliga insatser och finansieringsinstrument. Utredaren ska

även föreslå att finansieringsinstrument tas bort, förändras eller

tillkommer inom ramen för de statliga insatserna. Antalet före-

slagna nya åtgärder bör begränsas till ett fåtal. Det totala antalet

åtgärder bör efter hand kunna minskas och hanteringen förenk-

las och samordnas för att ge ökad effektivitet. Både nuvarande

och föreslagna åtgärder ska kunna följas upp, utvärderas och

omprövas.

8

Riksdagen beslutade i budgetpropositionen för år 2007

(prop. 2006/07:1) att se över samtliga statligt ägda bolag och

genomföra s.k. bolagsgenomgångar. Skälen är att regeringen

har uttryckt att om det inte finns särskilda skäl, ska staten inte

äga bolag. Utredaren ska ta hänsyn till detta beslut vid översy-

nen av organisationen för statens finansieringsinsatser.

Utredaren ska inte utreda eller föreslå insatser inom skatte-

området. En särskild utredning ska tillsättas för de frågorna.

Finansieringsinsatser till små och medelstora företag inom

ramen för Europeiska kommissionen ska belysas i den mån det

är relevant. Utredaren ska vidare vid utarbetandet av sina för-

slag beakta EG:s statsstödsregler.

Arbetets bedrivande

Utredaren ska i största möjliga utsträckning använda sig av

genomförda utvärderingar och andra relevanta underlag. Utre-

daren ska göra de internationella jämförelser som är befogade.

Utredaren ska i sitt arbete föra en dialog med och inhämta syn-

punkter från berörda myndigheter och organisationer såväl när

det gäller mer traditionella tillverknings- och tjänstenäringar

som i fråga om nya tillväxtområden som t.ex. upplevelseindu-

stri och kreativa näringar. Dialog ska även ske samt i förekom-

mande fall med Europeiska kommissionen. En dialog bör även

föras med andra parter som kan bedömas bli särskilt berörda av

förslagen och övervägandena.

Vid bedömningen av förslagens påverkan på företagens ad-

ministrativa kostnader i enlighet med kommittéförordningen

(1998:1479), samt vid bedömningar enligt förordningen

(1998:1820) om särskild konsekvensanalys av reglers effekter

för små företags villkor, ska utredaren ta hjälp av Verket för

näringslivsutveckling (Nutek). Utredaren ska med hjälp av Nu-

tek även följa och beakta de mätningar av administrativa kost-

nader som Nutek genomför inom berörda områden.

Om förslagen medför ökade kostnader för staten, ska utreda-

ren föreslå hur dessa ska finansieras. Utredaren ska redovisa

vilka konsekvenser de förslag som lämnas har för företag på

landsbygden. Utredaren ska även redovisa vilka konsekvenser

9

de förslag som lämnas har i ett jämställdhetsperspektiv, särskilt

i fråga om kvinnors företagande.

Regeringen avser att inom kort tillsätta en utredning som ska

utreda behov, förutsättningar och, om behov finns, lämna för-

slag till skatteincitament i syfte att stärka investeringar i företag.

Utredaren ska bedriva arbetet i nära samarbete med denna ut-

redning.

Utredaren ska samråda med berörda offentliga och privata

finansieringsaktörer, universitet och högskolor, Verket för in-

novationssystem, Nutek, Glesbygdsverket, Statens jordbruks-

verk och Riksgäldskontoret. Utredaren ska, när det gäller redo-

visning av förslagens konsekvenser för små företag, samråda

med Näringslivets nämnd för regelgranskning (NNR).

Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2008. Om

utredaren finner det lämpligt får delar av uppdraget redovisas i

ett eller flera delbetänkanden.

(Näringsdepartementet)

10

Bilaga

Nuvarande offentliga finansieringsinsatser för kommersiali-

sering av innovationer

Innovationsbron

Innovationsbron är en koncern som bildades 2005 utifrån de sju

teknikbrostiftelser som bildats 1994. Innovationsbrons syfte är

att främja tillväxten inom svenskt näringsliv genom ett ökat

kunskapsutbyte mellan näringsliv och universitet/högskolor,

stärka näringslivets förnyelseförmåga och underlätta att resultat

av forskning kommersialiseras.

Innovationsbron AB är en koncern med moderbolag i Stock-

holm och dotterbolag i Lund, Göteborg, Linköping, Stockholm,

Uppsala, Umeå och Luleå. Verksamheten omfattar hela landet

och bedrivs huvudsakligen decentraliserat genom de regionala

dotterbolagen. När det bedöms effektivt sker en nationell sam-

ordning.

Innovationsbron arbetar med såddkapital direkt mot enskilda

projekt eller företag. Innovationsbrons såddkapitalprodukter är

bidrag, villkorslån och ägarkapital för investeringar.

Almi Företagspartner AB:s innovationsfinansiering

Almi erbjuder innovatörer förstudiemedel och villkorslån. För-

studiemedel till innovatörer (Almi) ger möjligheter för företag

att få nödvändig experthjälp till exempel för kommersiell eller

teknisk utvärdering, för att anlita specialister inom teknik,

marknad och juridik eller om möjligt skydd av tekniken. Voly-

men 2006 var 15,8 miljoner kronor. Villkorslån är lån som kan

avskrivas och används för att utveckla innovationer till kom-

mersialiserbar status. Volymen 2006 var 53,8 miljoner kronor.

11

Energimyndighetens kommersialiseringsverksamhet

Genom ett innovationsstöd stödjer Energimyndigheten utveck-

lingen av kommersialiserbara idéer för att driva på arbetet med

utvecklingen av det svenska energisystemet. Energimyndighe-

ten erbjuder villkorslån till personer och bolag med affärsidéer

som uppfyller en rad kriterier:

• Energirelevans, vilket betyder att affärsidén ska bygga

på antingen energieffektiviseringar eller idéer inom för-

nybar energi,

• lönsamhet, vilket innebär att bara företag som bedöms

kunna ge företagsekonomisk lönsamhet är aktuella för

lånen,

• vilja att växa, vilket innebär att entreprenörsanda och

kunnighet ska finnas hos företagets ledning och styrel-

se,

• unicitet, skalbarhet och skydd, dvs. företaget bör ha en

produkt som kan skyddas genom patent eller på annat

sätt en unik affärsidé som är skalbar,

• medfinansiering ska finnas, vilket innebär att en del av

kapitalet måste komma från andra investerare än Ener-

gimyndigheten.

Förutom att kräva att personen eller bolaget har förmågan att

föra projektresultatet ut på marknaden kräver myndigheten att

den kommersiella potentialen har en energirelevans som över-

ensstämmer med Energimyndighetens uppdrag. För att kom-

pensera för den högre risken och för att inte konkurrera med

andra aktörer tar myndigheten ut en ränta som är högre än ge-

nomsnittet. Energimyndigheten kan finansiera högst 50 procent

av ett projekts totala kostnad.

Universitetens holdingbolag

Med holdingbolag avses aktiebolag som ägs av staten men för-

valtas av universitetsledningarna. Dessa tillkom med början

1994 i syfte att ge universiteten möjligheter att agera på renod-

lat kommersiella grunder. I dag fins femton holdingbolag vid

universitet och högskolor i Sverige. Holdingbolagen arbetar

12

med målsättningen att forskning och kompetens vid svenska

lärosäten ska kommersialiseras genom nyföretagsstart eller, vil-

ket är mindre vanligt förekommande, genom immaterial-

rättsskydd och efterföljande försäljning eller licensiering av

dessa rättigheter. Inom ramen för verksamheten finns aktiviteter

som starthus-program, hjälp till forskare hitta riskkapital, att

holdingbolagen själva går in med kapital, att utvärdera och vi-

dareutveckla affärsidéer osv.

Verket för innovationssystem (Vinnova)

Vinnova är en myndighet med uppgift att finansiera behovsmo-

tiverad forskning. Inom myndigheten bedrivs finansieringspro-

grammet Forska&Väx vars syfte är att stärka små och medelsto-

ra företags konkurrenskraft på en global marknad och därmed

bidra till ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen. Program-

met riktar sig främst till företag som har ingen eller begränsad

erfarenhet av att använda FoU i sin verksamhet. Finansiering

lämnas i form av bidrag med medfinansieringskrav om minst 50

procent. Programmet uppgick till 100 miljoner kronor under

2006.

Länsstyrelsernas, självstyrelseorganens och samverkansorga-

nens såddfinansiering

Länsstyrelserna, självstyrelseorganen och samverkansorganen

har möjligheter att bevilja finansiering av utvecklingsprojekt i

tidiga skeden. Finansieringen kan sökas av små och medelstora

företag för projekt i mycket tidiga faser. Även oberoende entre-

prenörer, innovatörer eller forskare kan söka såddfinansiering.

Regional såddfinansiering kan beviljas som garanti eller vill-

korslån och täcker normalt högst 50 procent av den totala pro-

jektkostnaden. Den regionala såddfinansieringen är ett kom-

plement och kan användas som ett regionalt instrument vid be-

hov. Såddfinansiering beviljades under 2006 med cirka 39 mil-

joner kronor till 237 små och medelstora företag. Fördelningen

av finansieringen var 24 miljoner kronor i villkorslån och 15

miljoner kronor i bidrag. Under 2006 beviljades företag i Västra

13

Götalands län störst belopp såddfinansiering med 18 miljoner

kronor.

Finansiering till nya och etablerade företag

Almi Företagspartner AB

Almikoncernen bildades 1994 och övertog då verksamheter

som de tidigare regionala utvecklingsfonderna hade bedrivit.

Almi Företagspartner AB ägs till 100 procent av staten och är

moderbolag i en koncern med 21 regionala dotterbolag som ägs

till 51 procent av moderbolaget. Dotterbolagens övriga ägare är

landsting, regionala självstyrelseorgan och kommunala samver-

kansorgan. Koncernens uppdrag är att främja utvecklingen av

konkurrenskraftiga små och medelstora företag och stimulera

nyföretagandet i syfte att skapa tillväxt och förnyelse i svenskt

näringsliv.

Almi har en marknadskompletterande roll, vilket innebär att

verksamheten inte ska konkurrera med den privata marknadens

utbud av tjänster. De tjänster Almi erbjuder är finansiering och

affärsutveckling. Almis kreditverksamhet är självfinansierande.

Verksamhetsområdet täcker hela företagsprocessen från idé till

tillväxt och verksamheten är organiserad i tre affärsområden

som utgår från olika kundbehov – innovation, nyföretagande

och etablerade företag. Kreditgivningen från Almi sker i form

av lån i nära samverkan med andra kreditgivare och bankerna är

viktiga och naturliga samarbetspartner. Almis nyutlåning upp-

gick under 2006 till totalt 1 194 miljoner kronor och det egna

kapitalet uppgick den 31 december 2006 till drygt 3,9 miljarder

kronor.

Stiftelsen Norrlandsfonden

Norrlandsfonden har till ändamål att, genom att delta i finansie-

ringen (marknadskompletterande), främja främst små och me-

delstora företags utveckling i Gävleborgs, Västernorrlands,

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Särskild upp-

14

märksamhet ska ägnas Norrbottens län och inlandskommuner-

na. Fonden bildades redan år 1961.

Norrlandsfonden ska finansiera etablering, utveckling och

expansion av näringslivet inom stiftelsens verksamhetsområde.

Norrlandsfonden kan också ta initiativ till, och i begränsad om-

fattning finansiera utredningar, infrastrukturella investeringar

och forskning av betydelse för näringslivet inom stiftelsens

verksamhetsområde. Under 2006 beviljade fonden krediter till

131 företag med totalt 268 miljoner kronor och det egna kapita-

let uppgår till cirka en miljard kronor.

Stiftelsen Industrifonden

Industrifonden är en statlig stiftelse bildad av staten 1979 för att

komplettera marknaden avseende industriell utveckling och

marknadsföring. Fonden hade ursprungligen ett kapital på cirka

1,6 miljarder kronor och det uppgår idag till totalt knappt 3,3

miljarder. Stiftelsen investerar i första hand genom att tillföra

ägarkapital i företag.

Fonden inriktar sin verksamhet på fem affärsområden: indu-

stri - inriktar sig på traditionella industriföretag, cleantech –

investerar i energi- och miljöteknik företag, ICT – investerar i

företag inom informations och kommunikationsteknik, indirekta

investeringar – hanterar innehav i delägda riskkapitalbolag i

olika delar av Sverige samt life science – investerar i företag

inom medicinsk teknik, läkemedel och diagnostik.