Dir. 2007:30

Översyn av svensk kemikalielagstiftning

Kommittédirektiv

Översyn av svensk kemikalielagstiftning

Dir.

2007:30

Beslut vid regeringssammanträde den 1 mars 2007

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall se över den svenska

kemikalielagstiftningen med avseende på tillsyn, avgifter och

vad som därutöver följer av att Europaparlamentets och rådets

förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om

registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av

kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk

kemikaliemyndighet, ändring av direktiv

1999/45/EG och

upphävande av rådets förordning (EEG) nr

793/93 och

kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv

76/769/EEG och kommissionens direktiv

91/155/EEG,

93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396,

30.12.2006, s.1, Celex 32006R1907), träder i kraft. Uppdraget

innefattar sammanfattningsvis att analysera och lämna förslag

till

de författningsändringar som bedöms nödvändiga

till följd av ikraftträdandet av Reach,

hur det nationella tillsynsansvaret (operativ tillsyn

och tillsynsvägledning) som en följd av Reach och

övrig kemikalielagstiftning, inbegripet

lagstiftningen för bekämpningsmedel, lämpligen

bör fördelas dels mellan olika centrala myndigheter,

dels mellan centrala, regionala och lokala

tillsynsmyndigheter,

kemikalie- och bekämpningsmedelstillsynens

omfattning och inriktning för att säkerställa en

2

effektiv och ändamålsenlig tillsyn över

efterlevnaden, samt

utformningen av det nationella systemet för

kemikalieavgifter inklusive avgifter för

bekämpningsmedel.

Utredaren skall beakta relevanta rapporter och utredningar,

uppmärksamma hur Reach hanteras i andra medlemsstater samt

särskilt beakta hur Reach kommer att påverka små- och

medelstora företag.

Utredaren skall presentera en analys av de konsekvenser

som de föreslagna författningsändringarna och övriga förslag

kan få.

Bakgrund

Tillämpningen av de EG-bestämmelser på kemikalieområdet

som föregick Reach har medfört allvarliga brister i hanteringen

och användningen av kemikalier inom EU. En brist är att

myndigheters bedömningar av kemikaliers effekter på hälsa och

miljö tar alldeles för lång tid. Fler än 30 000 kemiska ämnen

finns i nuläget på den europeiska marknaden. Av dessa är det

färre än 1 500 som har testats och bedömts.

Krav på att tillverkare och importörer skall riskbedöma nya

ämnen infördes inom gemenskapen 1981. Ämnen som fanns på

marknaden före 1981 (s.k. existerande ämnen) omfattas inte av

motsvarande krav. Dessa existerande ämnen utgör i dag ca 90

procent av de ämnen som används inom gemenskapen.

Avseende dessa ämnen har i stället ansvaret legat på ansvarig

myndighet att ta fram data om ämnet. Arbetet med att ta fram

data och riskbedöma existerande ämnen har gått mycket

långsamt. Detta har medfört att kunskap om miljö- och

hälsoegenskaper fortfarande saknas för merparten av dessa

ämnen.

Den 29 oktober 2003 presenterade EG-kommissionen ett

förslag till en ny samlad kemikalielagstiftning i EG-

förordningen om registrering, utvärdering, godkännande och

begränsning av kemikalier (Reach).

3

Den 18 december 2006 beslutades förordning (EG)

nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och

begränsning av kemikalier (Reach). Med anledning av Reach

beslutades samtidigt om en ändring av rådets direktiv

67/548/EEG av den 27 juni 1967 om tillnärmning av lagar och

andra författningar om klassificering, förpackning och

märkning av farliga ämnen genom Europaparlamentets och

rådets direktiv 2006/121/EG.

Reach träder i kraft stegvis under en period av 11 år från och

med den 1 juni 2007. En mängd vägledningsdokument och IT-

baserade hjälpmedel utarbetas för närvarande inom EU.

Reach ersätter 40 existerande förordningar och direktiv inom

EU och blir en gemensam och harmoniserad lagstiftning för alla

EU:s medlemsstater.

Syftet med den nya lagstiftningen är att ta ett helhetsgrepp

på kemiska hälso- och miljörisker samt att öka företagens

konkurrenskraft genom skapandet av en gemensam inre

marknad. Företagen får ett tydligare ansvar för att undersöka

sina kemiska ämnens hälso- och miljöfarlighet. Företagen skall

riskbedöma och redovisa hur vissa ämnen skall hanteras på ett

säkert sätt. Särskilt farliga ämnen får inte användas utan

tillstånd. Dessutom innehåller Reach regler som berör ämnen i

varor, dvs. inte enbart ämnen i kemiska produkter.

Vissa ämnesgrupper och användningsområden har

undantagits från Reach, trots att de innehåller eller berör

kemikalier. Här kan nämnas bl.a. bekämpningsmedel,

läkemedel, livsmedel och foder.

Reach kommer att beröra ett mycket stort antal företag som

tillverkar, importerar eller använder kemiska ämnen, men även

ett antal av de företag som enbart hanterar varor. Enligt en

studie från Nutek (R 2004:12) kommer de tyngsta kraven i

Reach – registreringskraven – att beröra mellan 700 och 2 300

företag. Merparten av dessa företag finns i branscherna för

kemisk tillverkning eller detaljhandel och de flesta berörs i

egenskap av importörer av kemiska ämnen och beredningar. Av

dessa företag är 88 procent små eller medelstora företag och 70

procent har färre än 50 anställda. Vissa av kraven i Reach

kommer att beröra merparten av svensk tillverkningsindustri i

4

dess egenskap av användare av kemiska ämnen och

beredningar.

Reach inom EU

En central kemikaliemyndighet, med säte i Helsingfors, inrättas

på gemenskapsnivå. Den centrala kemikaliemyndigheten skall

hantera data i samband med registrering av ämnen, ta fram

underlag och lämna förslag till beslut i ärenden, yttra sig om

olika aspekter på kemikaliehantering, samordna tillsynsfrågor

och hålla databaser och information om kemikalier tillgängliga

för allmänheten.

Den centrala kemikaliemyndigheten kommer att fatta

bindande beslut i vissa frågor när medlemsstaterna är eniga.

Viktigare beslut eller beslut när medlemsstaterna är oeniga

kommer att fattas av kommissionen efter hörande av

medlemsstaterna i ett kommittéförfarande.

Kemikaliemyndigheten kommer även att förbereda de ärenden

som skall beslutas av kommissionen.

Medlemsstaterna kommer att utse de nationella myndigheter

som skall delta i kommittéarbetet. De nationella

myndigheternas roll innebär en rad nya eller förändrade

arbetsuppgifter, däribland ämnesutvärderingar och

tillståndsprövning, underlag för begränsningar av farliga ämnen

samt tillsyn inom respektive medlemsstat.

Avgifter från företagen till den centrala

kemikaliemyndigheten för registrering och för

tillståndsprövning införs.

Parallellt med Reach pågår ett arbete med att genomföra ett

globalt system för klassificering och märkning av kemikalier

(Global Harmonized System of Classification and Labelling of

Chemicals – GHS) inom EU. GHS-reglerna har ett nära

samband med Reach och kommer att tas in i en särskild

gemenskapsförordning. Något förslag till en sådan förordning

har dock ännu inte lagts fram av kommissionen.

Gällande svenska regler och mål inom kemikalieområdet

5

År 1999 antog riksdagen 15 miljökvalitetsmål (prop.

1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183). Ett 16:e

miljökvalitetsmål antogs 2005 (prop. 2004/05:150, bet.

2005/06:MJU3, rskr. 2005/06:48). Miljökvalitetsmålet Giftfri

miljö innebär att miljön skall vara fri från ämnen och metaller

som skapats eller utvunnits av människan och som kan hota

människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Till detta

miljökvalitetsmål hör en rad delmål som skall tjäna som

riktmärken för arbetet med en Giftfri miljö. Reach har av

regeringen och riksdagen bedömts vara den enskilt viktigaste

processen för uppfyllandet av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö

De svenska bestämmelserna om kemikalier finns i första

hand i 14 kap.miljöbalken, i förordningen (1998:941) om

kemiska produkter och biotekniska organismer samt i

föreskrifter meddelade av Kemikalieinspektionen.

Bestämmelser om kemikalier finns även i exempelvis lagen

(1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa

följderna av allvarliga kemikalieolyckor och lagen (1988:868)

om brandfarliga och explosiva varor som reglerar hantering och

import av sådana varor. En översyn av lagen om brandfarliga

och explosiva varor har gjorts och förslag till en ny lag och

förordning om brandfarliga och explosiva varor har lämnats (Ny

reglering om brandfarliga och explosiva varor – SOU

2006:16). Förslaget har remissbehandlats och är nu föremål för

beredning inom Regeringskansliet.

Generella bestämmelser om tillsyn finns i 26 kap.

miljöbalken. Specifika bestämmelser med utpekande av

ansvariga myndigheter finns i förordningen (1998:900) om

tillsyn enligt miljöbalken. Även förordningen (1998:950) om

miljösanktionsavgifter samt förordningen (1998:940) om

avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken är relevanta

på miljöområdet. Kemikalieinspektionens avgiftssystem för

tillsyn och prövning regleras genom förordningen (1998:942)

om kemikalieavgifter m.m.

Riksrevisionens granskning av tillsynen

6

Riksrevisionen presenterade den 20 februari 2006 rapporten

Mer kemikalier och bristande kontroll – tillsynen av tillverkare

och importörer av kemiska produkter (RiR 2006:4). I rapporten

redogör Riksrevisionen för sin granskning av statens insatser

vid tillsyn av tillverkare och importörer av kemiska produkter.

Riksrevisionen har identifierat brister i såväl tillsynens

omfattning som innehåll. Riksrevisionen bedömer att alldeles

för få företag blir föremål för inspektion. Samtidigt menar

revisionen att den tillsyn som utförs är otillräcklig i relation till

de brister som identifieras hos de granskade företagen.

Riksrevisionen har vidare uppmärksammat att det finns

parallella ansvar för den operativa tillsynen och för

tillsynsvägledningen. Enligt revisionens uppfattning motverkas

ett gott tillsynsresultat av att

tydligt avgränsade ansvarsområden saknas mellan

tillsynsmyndigheterna,

tillsynsmyndigheternas resurser är begränsade, samt

det finns andra områden som ställer tydligare krav på

insatser från myndigheterna.

Riksrevisionen rekommenderar att regeringen bör överväga

att

vidta de åtgärder som krävs för att försäkra sig om att

tillsynen av kemiska produkter har en omfattning och

en inriktning som svarar mot dagens risksituation och

de mål som uttrycks i miljökvalitetsmålet Giftfri miljö,

ta initiativ till en översyn av fördelningen av ansvar för

tillsyn av kemiska produkter enligt miljöbalken, dvs.

ansvarsfördelningen mellan Kemikalieinspektionen och

de kommunala tillsynsnämnderna för operativ tillsyn

samt mellan Kemikalieinspektionen och länsstyrelserna

för tillsynsvägledning,

precisera vilka krav som bör ställas på

Kemikalieinspektionen och länsstyrelserna avseende

tillsynsvägledning, särskilt när det gäller uppföljning

och utvärdering av den operativa tillsynen, och

7

se över systemet för kemikalieavgifter.

Ekonomistyrningsverkets förslag till finansiering

Ekonomistyrningsverket har på uppdrag av regeringen

överlämnat en rapport där verket har utrett finansieringen av

arbetet med bekämpningsmedel vid Kemikalieinspektionen och

en rapport där verket har utrett hur främjandet av tillgången på

bekämpningsmedel med låg risk kan finansieras.

I rapporten Avgiftssystem för prövning och tillsyn av

bekämpningsmedel (ESV 2003:11) redovisar verket förslag

kring vilka delar av Kemikalieinspektionens arbete med

bekämpningsmedel som bör finansieras med avgifter och vilka

delar som bör finansieras med skattemedel.

Ekonomistyrningsverket lämnar även förslag till bl.a. ett

avgiftssystem för prövning och tillsyn av bekämpningsmedel.

I rapporten Stöd för bekämpningsmedel med låg risk (ESV

2005:12) föreslår Ekonomistyrningsverket bl.a. att en del av

Kemikalieinspektionens anslag skall reserveras för finansiellt

stöd för prövning av bekämpningsmedel med låg risk för hälsa

och miljö. Verket föreslår att företag som ansöker om

godkännande för produkter som klassificeras som

lågriskprodukter skall få avgiften reducerad med 50 procent.

Utredningsbehovet

Ikraftträdandet av Reach innebär att den europeiska

kemikalielagstiftningen förändras i grunden. För att klara av

övergången till det nya regelverket på nationell nivå behövs en

översyn av den svenska kemikalielagstiftningen och annan

nationell lagstiftning med anknytning till kemikalieområdet.

Som en följd av ikraftträdandet av Reach och inrättandet av

en europeisk kemikaliemyndighet kommer de nationella

myndigheternas arbetsuppgifter och rutiner att förändras, inte

minst avseende tillsynsarbetet.

En allmän översyn av tillsynsverksamheten men även av

avgiftssystemet är därför nödvändig. Översynen bör inte enbart

8

vara begränsad till de effekter som Reach medför för

allmänkemikalier, utan bör även inkludera bekämpningsmedel.

Kemikalieinspektionen har inför ikraftträdandet av Reach

lämnat förslag på vilka ändringar i svensk lagstiftning som

måste vara utförda före den 1 juni 2007 (Behovet av svensk

lagstiftning när REACH träder i kraft, Miljödepartementets dnr

M2007/197/Kk). Dessa förslag kommer att beredas inom

Regeringskansliet under våren 2007.

Förhållandet mellan Reach och svensk nationell lagstiftning

Reach är en gemenskapsförordning och kommer därför att gälla

direkt i Sverige. Sveriges nuvarande kemikalielagstiftning

grundar sig även den till största delen på EG-regler.

Ikraftträdandet av Reach kommer att medföra att en stor del

av dagens svenska bestämmelser på kemikalieområdet ersätts

av bestämmelserna i Reach. Nationella bestämmelser på

kemikalieområdet kommer dock även i fortsättningen att

behövas på vissa områden som ligger utanför Reach. Vidare

ställs i Reach krav på en nationell tillsyn av efterlevnaden av

Reach. Den närmare utformningen av tillsynen skall regleras

nationellt. Hur tillsynen av hantering av kemikalier i kvantiteter

mindre än ett ton skall bedrivas bör också tydliggöras, då detta

inte omfattas av Reach.

Reach medför således att en översyn av den svenska

kemikalielagstiftningen är nödvändig. I första hand måste

bestämmelserna i 14 kap.miljöbalken och de förordningar och

föreskrifter som är knutna till detta kapitel ses över. I andra

hand måste även övriga författningar med anknytning till

kemikalieområdet ses över.

Även förhållandet mellan bestämmelserna i Reach och de

allmänna hänsynsreglerna i 2 kap.miljöbalken bör belysas.

Vidare behöver det utredas hur produktregistret i 14 kap. 10 §

miljöbalken förhåller sig till det register som den centrala

kemikaliemyndigheten kommer att ansvara för enligt Reach.

Utgångspunkten bör vara att de funktioner som det svenska

produktregistret har skall finnas kvar i den mån dessa

funktioner inte ersätts av Reach. Ett mål skall vara att uppnå

9

enkelhet och tydlighet så att företagens uppgiftslämnarbörda

kan minskas.

Det behöver även utredas om Reach föranleder ändringar

inom andra lagstiftningsområden. Aktuella områden kan vara

t.ex. arbetsmiljö, materialåtervinning, hantering av avfall och

farligt avfall, hantering av brandfarliga och explosiva varor,

åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga

kemikalieolyckor, sekretess, skydd mot förorening av luft, mark

och vatten samt konsumentfrågor avseende ämnen i varor och

producentansvar.

Avgifter

Enligt Reach skall avgifter tas ut för registrering av kemiska

ämnen samt för tillståndsprövning. Avgifterna tas ut centralt,

men avgiftsmedel kan tillgodoföras medlemsstaterna i den mån

dessa fullgör uppgifter enligt Reach, t.ex. vad gäller

ämnesutvärdering. De nuvarande svenska kemikalieavgifterna

tas delvis ut för andra syften, bl.a. för att finansiera tillsynen.

Enligt förordningen (1998:942) om kemikalieavgifter m.m.

skall avgift betalas för Kemikalieinspektionens prövning och

tillsyn i fråga om kemiska produkter, biotekniska organismer

och varor enligt 14 kap.miljöbalken.

Det behöver därför utredas vilka förändringar som behöver

göras i de svenska reglerna om kemikalieavgifter. Nuvarande

avgiftssättning, som bygger på full kostnadstäckning, medför

ofta hindrande kostnader för att etablera sig på marknaden för

nyetablerade små företag. Denna etableringströskel är från

samhällsekonomisk synpunkt problematisk om den försvårar

introduktionen av nya miljöanpassade produkter – exempelvis

biologiska bekämpningsmedel.

Riksrevisionen har i rapporten om tillsynen av tillverkare

och importörer av kemiska produkter (RiR 2006:4) konstaterat

att det nationella systemet för kemikalieavgifter bör ses över.

Riksrevisionen har bl.a. kritiserat att en betydande del av

kemikalieavgifterna i praktiken används för andra ändamål än

tillsyn.

10

Ekonomistyrningsverket har på uppdrag av regeringen utrett

finansieringen av arbetet med bekämpningsmedel vid bl.a.

Kemikalieinspektionen (ESV 2003:11). Verket ger förslag till

vilka delar av verksamheten som skall vara avgiftsfinansierad

respektive skattefinansierad. Ekonomistyrningsverket har även

utrett hur man kan främja bekämpningsmedel med låg risk för

hälsa och miljö (ESV 2005:12). Bland annat föreslås att en del

av Kemikalieinspektionens anslag skall användas för

stödåtgärder vid godkännande av bekämpningsmedel med låg

risk.

Vid en översyn av avgiftssystemet på kemikalieområdet bör

Riksrevisionens och Ekonomistyrningsverkets bedömningar

och rekommendationer beaktas. För att få en enhetlig översyn

och reglering av avgiftssystemet på kemikalieområdet bör en

allmän översyn ske, där avgifterna både för allmänkemikalier

och bekämpningsmedel ses över i ett sammanhang. Det är här

viktigt att belysa hur en god transparens i avgiftssystemet, som

innebär att företagen uppfattar avgifterna som tydliga,

konsekventa och ändamålsenliga, kan uppnås.

Sanktioner

Med Reach följer krav på medlemsstaterna att fastställa

påföljder vid överträdelser av bestämmelserna i EG-

förordningen. Dessa skall rapporteras till EG-kommissionen

senast den 1 december 2008. Medlemsstaterna skall också vidta

åtgärder för att se till att påföljderna verkställs. Påföljderna

skall vara effektiva, proportionerliga och avskräckande.

En genomgång bör således ske av vilka regler i Reach som

nationellt bör sanktioneras genom straffbestämmelser samt

vilka som bör sanktioneras genom miljösanktionsavgifter. Vid

genomgången bör hänsyn tas till att Reach introducerar en rad

åtgärder för begränsning av risker med kemiska ämnen såsom

krav på tester, redovisning av testdata, riskbedömningar och

tillhandahållande av information om kemiska ämnens

inneboende egenskaper. Ett sanktionssystem bör därför väljas

som både främjar efterlevnaden av dessa kunskapsuppbyggande

11

åtgärder och minskar benägenheten att överträda

bestämmelserna. I utredningen skall det också beaktas hur

sanktionssystem i andra EU-länder kommer eller kan komma

att utformas, för att skapa förutsättningar för en sund

konkurrens på lika villkor på den inre marknaden.

Tillsynsorganisationen

Den nya europeiska kemikaliemyndigheten kommer att ha

huvudansvaret för tillsynen av Reach på gemenskapsnivå.

Ansvaret för det operativa tillsynsarbetet kommer även i

framtiden att ligga på de nationella tillsynsmyndigheterna. I dag

är det i första hand Kemikalieinspektionen, länsstyrelserna och

de kommunala tillsynsmyndigheterna som utövar operativ

kemikalietillsyn, men även Naturvårdsverket,

Arbetsmiljöverket, Generalläkaren och Räddningsverket utövar

viss kemikalietillsyn.

Reach skapar ett behov av ett fungerande samarbete mellan

den europeiska kemikaliemyndigheten och de nationella Reach-

myndigheterna samt övriga nationella tillsynsmyndigheter. Det

kommer även att finnas ett starkt behov av samarbete mellan

medlemsstaterna i tillsynsfrågor.

Riksrevisionen har i sin rapport RiR 2006:4 bedömt att den

nuvarande tillsynen av tillverkare och importörer av kemiska

produkter är otillräcklig både avseende omfattning och innehåll.

Riksrevisionen har lämnat ett antal rekommendationer med

förslag på överväganden. Regeringen delar bedömningen att

den nuvarande tillsynen är otillräcklig. I samband med

översynen av den svenska lagstiftningen till följd av Reach och

mot bakgrund av den granskning och de rekommendationer

som Riksrevisionen har gjort, finns det således ett behov av att

se över hela tillsynsverksamheten. För att få en enhetlig översyn

av tillsynen på hela kemikalieområdet, bör denna översyn

inbegripa tillsyn av både allmänkemikalier och

bekämpningsmedel.

Den svenska kemikalietillsynen skall utformas så att den

säkerställer en effektiv och ändamålsenlig tillsyn över

12

efterlevnaden av Reach och övrig kemikalielagstiftning,

inbegripet lagstiftningen för bekämpningsmedel, samt blir en

viktig del i arbetet mot miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.

Översynen bör därför omfatta hur kemikalietillsynen bör vara

utformad organisatoriskt och belysa fördelningen av ansvaret

dels mellan centrala myndigheter med centralt ansvar för

tillsynsvägledning inom angivna ansvarsområden, dels mellan

centrala, regionala och lokala tillsynsmyndigheter. Översynen

bör även innefatta vilken omfattning, utformning och innehåll

tillsynen bör ha.

Det bör särskilt uppmärksammas att Reach även lägger

ansvar på yrkesanvändare av kemikalier och att detta medför ett

behov av tillsyn av att yrkesanvändare genomför de åtgärder för

skydd av arbetsmiljö och yttre miljö som leverantören

rekommenderar eller själva gör en

kemikaliesäkerhetsbedömning. I detta sammanhang behöver

särskilt Arbetsmiljöverkets roll i tillsynsarbetet analyseras.

Uppdraget

En särskild utredare skall se över det svenska regelverket på

kemikalieområdet med avseende på tillsyn, avgifter och vad

som därutöver följer av att Reach träder i kraft.

I uppdraget ingår att särskilt undersöka förhållandet mellan

Reach och nationella regler i syfte att försäkra sig om att kraven

enligt EG-rätten uppfylls. En översyn behöver bl.a. göras av

bestämmelserna i 14 kap.miljöbalken. Även förhållandet

mellan Reach och de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap.

miljöbalken behöver utredas.

Utredaren skall göra en översyn av samtliga

lagstiftningsområden som berörs av Reach. Här avses bl.a.

områden som arbetsmiljö, materialåtervinning, hantering av

avfall och farligt avfall, hantering av brandfarliga och explosiva

varor, åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av

allvarliga kemikalieolyckor, sekretess, skydd mot förorening av

luft, mark och vatten samt konsumentfrågor avseende ämnen i

varor och producentansvar.

13

Utredaren skall därutöver, för att nå syftet med Reach och

miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, göra en allmän översyn av

avgiftssystemet för kemikalier, tillsynen för kemikalier,

tillsynsorganisationen och ansvarsfördelningen mellan de

berörda nationella tillsynsmyndigheterna inklusive länsstyrelser

och kommunala tillsynsmyndigheter. Översynen av

avgiftssystemet och tillsynsverksamheten för kemikalier skall

omfatta systemen i sin helhet och avse både allmänkemikalier

och bekämpningsmedel.

Utredaren skall inom ramen för sitt uppdrag värdera för- och

nackdelar med en avgiftskonstruktion som stimulerar en

introduktion av kemikalier eller bekämpningsmedel som

bedöms vara särskilt önskvärda på grund av sina

miljöegenskaper. Denna utvärdering kan, om utredaren anser

det lämpligt, begränsas till att endast omfatta

bekämpningsmedel.

Utredaren skall kartlägga och analysera behovet av

förändringar, föreslå åtgärder med utgångspunkt i den

genomförda analysen och uppmärksammade brister samt

överväga och föreslå författningsförändringar. Utredaren skall

också analysera och beakta konsekvenserna av förslagen,

särskilt för små och medelstora företag.

Utredaren skall uppmärksamma hur frågor till följd av

ikraftträdandet av Reach kommer eller kan komma att hanteras i

andra länder inom gemenskapen.

Utredaren bör så långt det är möjligt beakta utvecklingen

vad gäller införandet av gemensamma regler om klassificering

och märkning av kemikalier (GHS).

Utredaren skall särskilt

ta hänsyn till Riksrevisionens rapport Mer kemikalier

och bristande kontroll – tillsynen av tillverkare och

importörer av kemiska produkter (RiR 2006:4) och de

rekommendationer som lämnas i rapporten,

beakta Ekonomistyrningsverkets bedömningar i

rapporten Avgiftssystem för prövning och tillsyn av

14

bekämpningsmedel (ESV 2003:11) och rapporten Stöd

för bekämpningsmedel med låg risk (ESV 2005:12),

beakta Kemikalieinspektionens promemoria (dnr

M2007/197/Kk) om vilka författningsändringar som

behöver vara genomförda innan Reach träder ikraft den

1 juni 2007,

uppmärksamma betänkandet Ny reglering av

brandfarliga och explosiva varor (SOU 2006:16),

uppmärksamma betänkandet Öppna system för

provning och kontroll – En utvärdering (SOU

2006:113),

i relevanta delar beakta Nuteks rapport REACH – EU:s

förslag till nya kemikalieregler – omfattning och

effekter för svenska företag (R 2004:12),

hålla sig informerad om det arbete med riktlinjer för

tillsyn som pågår inom Finansdepartementet, och

följa beredningen inom Regeringskansliet av förslagen i

Ansvarskommitténs slutbetänkande Hållbar

samhällsutveckling med utvecklingskraft (SOU

2007:10).

Utredaren skall särskilt beakta hur Reach kommer att

påverka små- och medelstora företag. Utredarens förslag skall

vara i överensstämmelse med regeringens ambition om en

generell regelförenkling för att minska företagens

administrativa kostnader.

Konsekvenser och arbetets genomförande

konsekvenser i olika avseenden av utredningsförslag beräknas

och redovisas. Utredaren skall särskilt uppmärksamma de

ekonomiska konsekvenserna för staten, kommuner, företag och

enskilda samt de samhällsekonomiska konsekvenserna.

Konsekvenserna för berörda myndigheters resurser skall

beaktas och belysas. Vid eventuella statsfinansiella effekter

skall utredaren föreslå finansiering.

15

Utredaren skall samråda med berörda myndigheter,

kommuner, näringslivet, experter och organisationer.

När det gäller konsekvenser för företag, särskilt för små och

medelstora företag, skall utredaren även samråda med

Näringslivets regelnämnd. Om förslagen har betydelse för små

företags arbetsförutsättningar eller villkor i övrigt i förhållande

till större företags, skall detta redovisas.

Utredaren skall redovisa sitt uppdrag i ett slutbetänkande

senast den 30 juni 2008. Utredaren skall senast den 31 oktober

2007 redovisa ett delbetänkande avseende de förslag till

åtgärder som krävs för tillämpningen av de delar av Reach som

börjar gälla den 1 juni 2008.

(Miljödepartementet)