Dir. 2007:93
Förtroende och kvalitet i domstolarna
Kommittédirektiv
Förtroende och kvalitet i domstolarna
Dir.
2007:93
Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007
Sammanfattning av uppdraget
Att allmänheten har ett stort förtroende för rättsväsendet är
viktigt både för rättsväsendets legitimitet och för dess funktion.
För att förtroendet för rättsväsendet skall upprätthållas krävs
bl.a. att personer som kommer i kontakt med rättsväsendets
myndigheter bemöts med respekt och professionalism.
När det gäller domstolarna anses bemötandet, utformningen
av domar och beslut samt informationen från domstolarna till
medierna, dvs. det sätt på vilket domstolarna kommunicerar
med medborgarna, ha särskilt stor betydelse för förtroendet. En
särskild utredare skall därför kartlägga hur kommunikationen
mellan domstolarna och medborgarna fungerar. Mot bakgrund
av kartläggningen skall utredaren överväga hur domstolarnas
kommunikation med medborgarna kan utvecklas vidare.
Kartläggning och överväganden skall redovisas på ett sådant
sätt att de kan ligga till grund för domstolarnas fortsatta arbete
med dessa frågor.
Uppdraget skall redovisas senast den 30 november 2008.
Bakgrund
Förtroendet för rättsväsendet är av stor betydelse för dess
funktion. Att allmänheten har ett stort förtroende för
rättsväsendet är viktigt både för rättsväsendets legitimitet och
för dess möjligheter att arbeta effektivt.
2
Rättsväsendets verksamheter skall utgå från enskilda
människors behov. Personer som kommer i kontakt med
rättsväsendets myndigheter skall mötas med respekt och
professionalism. När det gäller domstolarna ställer det höga
krav på kompetens, snabb och effektiv handläggning samt
kvalitet i domar och beslut. Det ställer också höga krav på
tillgänglighet, servicenivå och säkerhet. Alla dessa faktorer är
också betydelsefulla för allmänhetens förtroende för
domstolarna.
Det är vidare angeläget att det förmedlas korrekt och saklig
information om verksamheten som bedrivs inom domstolarna.
Att så sker är också av stor betydelse för allmänhetens
förtroende för domstolarna.
Inom Sveriges Domstolar har en arbetsgrupp med domare
och annan personal behandlat frågor om kvalitetsarbete i
domstolarna. Arbetsgruppen har bl.a. presenterat en rapport
med titeln ”Att arbeta med kvalitet i domstolsväsendet”. I
rapporten föreslås att samtliga domstolar skall sätta igång ett
systematiskt kvalitetsarbete och att det arbetet skall
understödjas och följas upp på central nivå. Som lämpliga
områden för ett inledande kvalitetsarbete framhåller gruppen
bl.a. bemötande, tillgänglighet och information. Kvalitetsarbete
i olika former har under en tid bedrivits inom ett antal
domstolar.
Utgångspunkter
Även domar som är helt oklanderliga ur ett strikt juridiskt
perspektiv utsätts ibland för häftig kritik i den allmänna
debatten eftersom det kan vara svårt att förstå domstolarnas
resonemang. Ibland kan en negativ beskrivning av domstolarna
bero på att domstolarna inte bemött parter eller bevispersoner
tillräckligt väl. I andra fall kan det bero på att domarna inte är
tillgängliga för att förklara innebörden av ett avgörande.
Gemensamt för de beskrivna situationerna är att de visar på
betydelsen av domstolarnas kommunikation med medborgarna.
Regeringen anser att det mot denna bakgrund finns ett behov
av att kartlägga hur kommunikationen mellan domstolarna och
3
medborgarna fungerar. Det finns också anledning att överväga
hur domstolarnas kommunikation med medborgarna kan
utvecklas vidare. Kartläggningen bör omfatta tre områden som
har stor betydelse för hur medborgarna uppfattar domstolarna
och därmed också har stor betydelse för allmänhetens
förtroende för domstolarna. Det handlar om bemötandet i
domstolarna, domskrivning och domstolarnas kontakter med
medierna.
Bemötande
En faktor av stor betydelse för hur allmänheten uppfattar
domstolarna och den verksamhet som bedrivs där är det
bemötande man får av domstolen. Det kan gälla frågor om hur
domstolarna förhåller sig till parter och bevispersoner, t.ex. hur
parter och bevispersoner bemöts vid inställelse i domstolen, hur
domarna leder muntliga förhandlingar, hur kallelser utformas
och i vilken utsträckning domstolarna är tillgängliga för
kontakter per telefon eller e-post.
Domstolsverket har på uppdrag av regeringen bl.a. utarbetat
en handlingsplan för bättre bemötande av brottsoffer. I
handlingsplanen ingår en ny utformning av blanketter för
kallelser av vittnen och målsägande, bättre information till
brottsoffer, utbildning i brottsofferfrågor till all personal och
kvalitetssäkring av brottsofferarbetet.
Numera ingår utbildning om bemötande i flera av de
grundutbildningar som Domstolsverket anordnar för domare
och annan personal i domstolarna. Det bedrivs även lokalt
utbildningsarbete i bemötandefrågor.
För att ytterligare förbättra bemötandet av sexualbrottsoffer
har regeringen nyligen gett Brottsoffermyndigheten i uppdrag
att utforma ett utbildningsprogram för poliser, åklagare och
domstolsanställda (dnr Ju2007/4690/KRIM).
Bemötandet i domstolarna får inte avhålla människor från att
vända sig till domstol eller komma till domstolen och vittna.
Det är enligt regeringen angeläget att kartlägga hur allmänheten
bemöts i domstolarna och överväga vilka åtgärder som kan
4
vidtas för att säkerställa att alla personer som kommer i kontakt
med domstolarna får ett gott bemötande.
Domskrivning
En annan betydelsefull faktor för förståelsen av domstolarnas
verksamhet är utformningen av domar och beslut.
Domskrivningen har traditionellt varit anpassad för juridiskt
utbildade läsare. En viktig målgrupp är självfallet ledamöter i
högre rätt. Samtidigt är det angeläget att parter och andra som
inte är juridiskt kunniga kan förstå och bli övertygade av
domstolens resonemang.
Av 17 och 30 kap.rättegångsbalken framgår vilka formella
krav som ställs på domar och beslut i mål i de allmänna
domstolarna. När det gäller domstolsärenden finns motsvarande
ärenden. För förvaltningsdomstolarna regleras innehållet i dom
och beslut i 30 och 31 §§förvaltningsprocesslagen (1971:291).
Utformningen av domar och beslut är ett ämne som
kontinuerligt diskuteras inom domstolarna. Domstolsverket har
gett ut skriften ”Språk och struktur i domar och beslut” som en
vägledning vid utbildning och i det dagliga arbetet i
domstolarna.
Enligt regeringen är en kartläggning och analys av
utformningen av domar och beslut en central del i arbetet med
att utveckla domstolarnas kommunikation med medborgarna.
Medierna
Den bild av domstolarna och verksamheten där som ges i
medierna är inte alltid korrekt. Det händer inte sällan att
rapporteringen t.o.m. på ett eller annat sätt är missvisande. Den
bild av domstolarna som ges i medierna påverkar i hög grad
medborgarnas förtroende för domstolarna.
Det är viktigt att domstolarna och domarna är tillgängliga för
att kunna förklara domstolens avgörande i det enskilda fallet
eller domstolarnas roll mer generellt. Det kan handla om den
domare som har dömt i det aktuella målet, men det kan även
vara särskilt utsedda talesmän. Det viktiga är att det är någon
5
som på ett enkelt sätt kan förklara utgången av ett mål och
besvara frågor från journalister.
Inom Sveriges Domstolar arbetar en grupp domare i ett
nätverk med att informera bl.a. medierna om innehållet i
meddelade domar. Nätverket har bildats för att underlätta
kontakterna mellan domstolarna och medierna och därigenom
förbättra informationen till allmänheten. Domarna i
mediegruppen uttalar sig inte som företrädare för Sveriges
Domstolar eller för enskilda domstolar utan i sin egenskap av
domare. Vid migrationsdomstolarna har särskilda informatörer
anställts. Informatören samordnar och utvecklar domstolens
kontakter med medierna. Ett alternativ till den nuvarande
ordningen skulle kunna vara att i domstolarna inrätta särskilda
kontaktpersoner för medierna.
Regeringen anser att det nu finns anledning att kartlägga hur
domstolarna organiserat sina kontakter med medierna och
närmare överväga vilka lösningar som bör väljas i framtiden.
Uppdraget
En särskild utredare skall kartlägga hur kommunikationen
mellan domstolarna och medborgarna fungerar, särskilt inom
områdena
• bemötande,
• utformning av domar och beslut, samt
• kontakter mellan domstolar och medier.
Utredaren bör beakta det kvalitetsarbete som bedrivs inom
Sveriges Domstolar, i övriga nordiska länder samt i de
utomnordiska länder som utredaren bedömer vara av intresse.
Mot bakgrund av kartläggningen skall utredaren överväga
hur domstolarnas kommunikation med medborgarna kan
utvecklas vidare.
Utredarens kartläggning och överväganden skall redovisas
på ett sådant sätt att de kan ligga till grund för det fortsatta
arbetet inom domstolarna med frågor om bemötande,
domskrivning och kontakter med medierna.
6
Utredaren skall biträdas av en referensgrupp bestående bl.a.
av domare, åklagare och advokater samt personer med
sakkunskap när det gäller bemötande-, språk- och mediefrågor.
Uppdraget skall redovisas senast den 30 november 2008.
(Justitiedepartementet)