Dir. 2008:143

Tilläggsdirektiv till 2007 års

Kommittédirektiv

Tilläggsdirektiv till 2007 års

insättningsgarantiutredning (Fi2007:04)

Dir.

2008:143

Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008

Sammanfattning av uppdraget

Utredaren får i uppdrag att – utöver vad som anges i de

ursprungliga kommittédirektiven – föreslå de ändringar i svensk

rätt som behövs för att genomföra kommande ändringar i

direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

(insättningsgarantidirektivet). Vidare ska utredaren utreda om

inlåning inom ramen för individuellt pensionssparande (IPS)

samt postväxlar bör omfattas av insättningsgarantin.

Utredaren ska redovisa ursprungsuppdraget samt aktuellt

tilläggsuppdrag senast den 30 april 2009.

Bakgrund

Regeringen beslutade den 26 april 2007 att ge en särskild

utredare i uppdrag att se över vilka åtgärder som behöver vidtas

för att ytterligare effektivisera regelverket för och tillsynen av

institut som tar emot inlåning som omfattas av

insättningsgarantisystemet för att målet om ett gott konsu-

mentskydd och stabilitet inom det finansiella systemet bättre

ska kunna uppnås (dir. 2007:60). Enligt direktiven skulle

uppdraget redovisas senast den 3 oktober 2008. Den 18

september 2008 beslutade regeringen att förlänga utrednings-

tiden till den 30 december 2008 (dir. 2008:105).

Med anledning av den tilltagande oron på de finansiella

marknaderna överlämnade regeringen den 6 oktober 2008 en

proposition (prop.

2008/09:49 Utvidgning av insättnings-

2

garantin) till riksdagen med förslag till ändringar i bl.a. lagen

(1995:1571) om insättningsgaranti (insättningsgarantilagen). I

propositionen föreslogs att den svenska insättningsgarantin från

och med samma dag skulle utvidgas till att omfatta fler

bankkonton och att rätten till ersättning enligt garantin skulle

höjas från 250 000 till 500 000 kronor. Riksdagen beslutade i

enlighet med förslagen i propositionen (bet. 2008/09:FiU14,

rskr. 2008/09:16).

Europeiska rådet enades vid ett möte den 7 oktober 2008 om

att det är en prioriterad fråga att återupprätta förtroendet för och

funktionaliteten av den finansiella sektorn. En viktig åtgärd i

detta sammanhang är att förbättra skyddet för individuella

sparares insättningar. Den 15 oktober 2008 lade kommissionen

fram ett förslag om ändring av direktiv 94/19/EG om system för

garanti av insättningar vad beträffar garantins omfattning och

utbetalningsfristen, KOM(2008) 661 slutlig. Förslaget innebär

att nivån för ersättning enligt insättningsgarantin höjs i två steg

till 100 000 euro, att fristen för att konstatera att en insättning är

indisponibel och fristen för utbetalning av ersättning förkortas

väsentligt samt att möjligheten att ta ut en s.k. självrisk vid

ersättningsfall avskaffas.

Direktivförslaget har förhandlats i rådet och Europa-

parlamentet under hösten 2008. Den 2 december 2008 upp-

nåddes en överenskommelse i rådet om en allmän riktlinje

baserad på ett kompromissförslag av det franska ordförande-

skapet. Europaparlamentet och rådet förväntas anta

direktivförslaget i januari 2009.

Uppdraget

Ersättningsrättens inträde

Utredaren ska, utöver vad som följer av tidigare direktiv, föreslå

hur en förkortad tidsfrist för behörig myndighets konstaterande

att insättningar är indisponibla ska genomföras i svensk rätt.

Enligt 8 § insättningsgarantilagen inträder garantin vid en

domstols beslut om att försätta institutet i konkurs. Huruvida

3

detta leder till alltför stora fördröjningar är redan föremål för

utredarens uppdrag. Den ändring i insättningsgarantidirektivet

som väntas ske i detta avseende innebär emellertid att tidsfristen

för behörig myndighet att konstatera att insättningar är

indisponibla kommer att förkortas väsentligt. I det

kompromissförslag som diskuteras med Europaparlamentet

föreslås fem arbetsdagar. Det är därför nödvändigt att ur detta

perspektiv särskilt överväga och föreslå lösningar för att möta

ändringsförslagets krav på att rätten till ersättning snabbt ska

inträda.

Förkortad utbetalningstid

Enligt 9 § insättningsgarantilagen ska ersättningar betalas ut

snarast möjligt och senast tre månader efter dagen för

konkursbeslutet eller när en behörig myndighet i institutets

hemland förklarar att insättningar hos institutet är indisponibla.

Den nuvarande tidsfristen för utbetalning är enligt

insättningsgarantidirektivet tre månader, vilken dessutom kan

förlängas till nio månader under extraordinära omständigheter

och i särskilda fall. Kommissionen anser att en så lång frist är

skadlig för insättarnas förtroende och motsvarar inte deras

behov. I det kompromissförslag som diskuteras med

Europaparlamentet föreslås 20 arbetsdagar.

Utredaren ska överväga vilka åtgärder som krävs för att en

kort tidsfrist för utbetalning ska kunna genomföras.

Insättningar som omfattas

Genom de nyligen beslutade ändringarna i insättnings-

garantilagen har en ny insättningsdefinition införts. Enligt den

nya definitionen omfattar begreppet insättning alla tillgo-

dohavanden som avser inlåning på konto, oavsett om medlen

finns på ett transaktionskonto eller inte och oavsett om

beloppen är nominellt bestämda eller inte. Regeringen

konstaterade dock i propositionen Utvidgning av

insättningsgarantin (prop. 2008/09:49) att begreppet inte

omfattar inlåning inom ramen för individuellt pensionssparande

(IPS), annat pensionssparande eller försäkringssparande. Det

4

anges i propositionen att det i samband med kommande

ändringar i insättningsgarantidirektivet kan bli aktuellt att se

över vilken typ av insättningar som insättningsgarantin ska

omfatta.

Sparandet inom IPS är ett bundet och särskilt reglerat

sparande för pensionsändamål. Enligt 3 kap. 5 § lagen

(1993:931) om individuellt pensionssparande ska tillgångar som

har placerats i andelar i investeringsfonder och andra

fondpapper hållas avskilda från institutets tillgångar. Detta

gäller dock inte tillgångar som har placerats som inlåning.

Samtidigt gäller för denna sparform att det finns särskilda

restriktioner som motverkar massuttag. Utredaren ska därför

analysera om det kan motiveras att sådana insättningar ska

omfattas av insättningsgarantin. Därvid ska särskilt beaktas att

gränsdragningen mot annat pensionssparande eller

försäkringssparande måste kunna upprätthållas. Som nämnts

gäller särskilda regler för sparandet inom IPS-systemet, bl.a. får

inbetalningar på IPS-kontot dras av enligt särskilda regler (se 59

kap. inkomstskattelagen [1999:1229], IL) och utbetalningar från

kontot får bara ske under vissa villkor (se 58 kap. 23 § IL).

Medel som betalas ut ska tas upp till beskattning. En

förutsättning för att inlåning på konto ska kunna omfattas av

insättningsgarantin är att de särskilda villkoren som gäller för

det bundna pensionssparandet kan upprätthållas. För det fall att

utredaren föreslår att inlåning bör omfattas av garantin ska

därför även redovisas hur detta kan ske.

Slutligen har det framkommit att det råder oklarhet huruvida

postväxlar omfattas av insättningsdefinitionen. Även denna

fråga behöver därför ses över av utredaren.

Författningsförslag

Utredaren ska, utöver vad som gäller enligt tidigare direktiv,

dels föreslå hur ovan nämnda ändringar i insättningsgaranti-

direktivet ska genomföras i svensk rätt, dels utarbeta nöd-

vändiga författningsförslag i den utsträckning utredaren

kommer fram till att regelverket behöver ändras med hänsyn till

uppdraget avseende insättningsdefinitionen.

5

Redovisning av uppdraget

Utredaren ska lämna en samlad redovisning av det ursprungliga

uppdraget och tilläggsuppdraget enligt detta direktiv senast den

30 april 2009.

(Finansdepartementet)