Dir. 2017:129

Tilläggsdirektiv till Utredningen om hållbara vattentjänster

Kommittédirektiv

Tilläggsdirektiv till Utredningen om hållbara vattentjänster (M 2017:02)

Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2017

Utvidgning och förlängd tid för uppdraget

Regeringen beslutade den 11 maj 2017 kommittédirektiv om kommunens skyldighet enligt vattentjänstlagen och frågor om små avlopp (dir. 2017:54). Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2018.

Utredaren får nu dessutom i uppdrag att

  • utreda vilka möjligheter som finns enligt nuvarande regler att vidta åtgärder för anpassning av dagvattenhanteringen till ett förändrat klimat,
  • föreslå hur va-taxan kan användas för att finansiera sådana anpassningsåtgärder, och
  • redovisa regleringen för kostnadstäckning av anpassningsåtgärder i Danmark.

Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 31 maj 2018.

Precisering av tilläggsuppdraget

Behovet av ett tilläggsuppdrag

Klimatanpassningsutredningen (SOU 2017:42) konstaterar att effekterna av ett förändrat klimat med bl.a. ökad nederbörd

kräver en förändrad dagvattenhantering. Dagens hanteringssystem i ledningar är inte konstruerade för att klara av att hantera de vattenmängder som faller vid kraftigt regn och skyfall. Dagvatten måste därför i större utsträckning hanteras genom öppna dagvattenlösningar och åtgärder för att fördröja dagvattnet innan det når avloppsledningar. Sådana lösningar syftar till att infiltrera, fördröja, transportera och hantera dagvatten. Det kan handla om infiltration av vatten i grönområden eller genom genomsläpplig markbeläggning, fördröjning av vatten till exempel genom vegetation i kombination med exempelvis magasin för uppsamling och flödesvägar, översvämningsparker eller våtmarker, till exempel buffertzoner längs vattendrag och absorption av vatten genom plantering av vegetation.

Utredningen har emellertid inte lämnat några förslag på finansiering av sådana anpassningsåtgärder.

Anpassningsåtgärder enligt nuvarande regler

Ett grundläggande problem när det gäller samhällets förmåga att hantera dagvatten är att ingen enskild aktör har egen rådighet över frågan. Det är många olika aktörer som påverkar och har ansvar för flödenas storlek, innehåll och riktning inom ett avrinningsområde.

Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster (vattentjänstlagen) reglerar skyldigheter och rättigheter mellan fastighetsägare och kommunen (inklusive va-huvudmannen). Lagen är inriktad på funktioner, och va-huvudmannen är relativt fri att utforma anläggningen på det sätt som anses mest lämpligt. Det finns till exempel möjligheter till en förbindelselös hantering av dagvatten.

Vattentjänstlagen ger inte någon möjlighet att få tillgång till mark för anordnande av va-anläggningen. Tillgång till mark, oavsett om hanteringen sker i rörledningar eller genom öppna dagvattenlösningar, är en grundläggande förutsättning för att anläggningarna ska kunna uppföras.

Utredaren ska därför

  • utreda vilka möjligheter som finns att anlägga öppna dagvattenlösningar och andra anpassningsåtgärder enligt vattentjänstlagen och ta ställning till om lagen ger tillräckliga sådana möjligheter,
  • identifiera hinder i vattentjänstlagen eller annan lagstiftning som försvårar anläggandet av anpassningsåtgärder, och
  • föreslå inriktningen för fortsatt utredningsarbete med att anpassa lagstiftningen för en långsiktigt hållbar dagvattenhantering.

Finansiering av anpassningsåtgärder

Avgiftsfinansiering av vattentjänster bygger på självkostnadsprincipen. I vattentjänstlagen kommer detta till uttryck i 30 § som fastslår att avgifterna inte får överskrida det som behövs för att täcka de kostnader som är nödvändiga för att ordna och driva vaanläggningen. Enligt 13 § ska anläggningen tillgodose skäliga anspråk på säkerhet. Begreppen nödvändiga kostnader och skäliga anspråk på säkerhet är inte närmare definierade i lagtext utan klarläggs huvudsakligen i rättstillämpningen. Med utgångspunkt i bl.a. Högsta domstolens avgörande NJA 1991 s. 580 (se SOU 2004:64 s. 238 f. för genomgång av praxis) råder i branschen en samsyn om att va-huvudmannen har ett ansvar för att anläggningen ska klara ett regn som inte är intensivare än ett tioårsregn, och att det inte finns något ansvar för kraftigare regn än detta.

I förhållande till risken för översvämning är frågan om anläggningens överkapacitet central. För att hantera effekterna av det regn som föll över Malmö 2014 och som kommer att bli mer vanligt i ett förändrat klimat behöver anläggningen klara skyfall och hundraårsregn. Det saknas dock praxis i frågan om avgiftsuttag för överkapacitet. Det finns därmed en osäkerhet om i vilken omfattning va-avgifter kan användas för finansiering av exempelvis översvämningszoner mot kraftiga skyfall och andra åtgärder för anpassning till ett förändrat klimat.

Utredaren ska i första hand undersöka om det går att finansiera anpassningsåtgärder genom va-taxan. I detta uppdrag ligger

att bl.a. utreda och analysera förslagets förenlighet med självkostnadsprincipen. Om utredaren vid sin analys finner att finansiering genom va-taxan inte ger tillräckligt utrymme för nödvändiga åtgärder, ska utredaren i andra hand ge förslag på andra modeller för kostnadstäckning som kan ersätta, alternativt komplettera, nuvarande system. Uppdraget är därmed avgränsat till va-taxan om finansiering är möjlig genom den.

Utredaren ska därför

  • analysera hur va-huvudmannens skyldighet att tillgodose skäliga anspråk på säkerhet förhåller sig till överkapacitet,
  • föreslå hur va-taxan kan användas för att finansiera åtgärder för anpassning till ett förändrat klimat,
  • utreda om det finns andra modeller för kostnadstäckning som kan ersätta eller komplettera nuvarande system, och
  • lämna nödvändiga författningsförslag.

Kostnadstäckning för anpassningsåtgärder i Danmark

Köpenhamn drabbades av ett mycket kraftigt skyfall 2011 som orsakade stora materiella skador. En skyfallsplan har därför antagits i syfte att skyfallssäkra Köpenhamn. Den huvudsakliga finansieringen sker genom en höjning av avgifterna för dagvattenhanteringen. Åtgärderna är av skiftande karaktär. Huvudsakligen är de inriktade på att undvika att få ned dagvatten i avloppsystemet, skapa översvämningszoner och infiltreringsytor samt leda undan stora vattenmängder ovan jord. Inriktningen i Köpenhamn är att man, utan oönskade översvämningar, ska klara av ett hundraårsregn.

Utredaren ska därför

  • redovisa hur regleringen för kostnadstäckning av anpassningsåtgärder ser ut i Danmark,
  • ta ställning till om erfarenheter från den danska regleringen bör leda till förändringar i den svenska regleringen, och
  • lämna nödvändiga författningsförslag.

Konsekvensbeskrivningar

Det som sägs om konsekvensbeskrivning i ursprungsdirektiven gäller i tillämpliga delar också dessa tilläggsdirektiv.

Samråd och redovisning av uppdraget

Utredaren ska samråda med berörda myndigheter, organisationer och företag, särskilt Naturvårdsverket, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), länsstyrelser och Svenskt Vatten. Utredaren ska hålla sig informerad om och beakta relevant arbete som pågår i myndigheter, Regeringskansliet och i EU.

(Miljö- och energidepartementet)