Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster

Departement
Miljö- och energidepartementet
Utfärdad
2006-05-18
Ändring införd
SFS 2006:412 i lydelse enligt SFS 2017:749
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2018-08-19

Inledande bestämmelser

1 §  Bestämmelserna i denna lag syftar till att säkerställa att vattenförsörjning och avlopp ordnas i ett större sammanhang, om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön.

Prop. 2005/06:78: Bestämmelsen i 1 § har ingen motsvarighet i den nuvarande va-lagen. Den, liksom lagens rubrik, syftar till att lyfta fokus i lagen från den allmänna va-anläggningen som sådan till de vattentjänster som tillhandahålls genom den. Lagens reglering skall i första hand ta sikte på den form av samhällsservice som de allmänna vattentjänsterna är avsedda att vara och bestämmelserna i lagen skall alltid tolkas så att tillämpningen på bästa sätt tjänar syftet. Begreppen vattenförsörjning och avlopp definieras ...

2 §  I denna lag avses med

vattenförsörjning: tillhandahållande av vatten som är lämpligt för normal hushållsanvändning,

avlopp: bortledande av dagvatten och dränvatten från ett område med samlad bebyggelse eller från en begravningsplats, bortledande av spillvatten eller bortledande av vatten som har använts för kylning,

vattentjänster: vattenförsörjning och avlopp (va),

va-anläggning: en anläggning som har till ändamål att tillgodose behov av vattentjänster för bostadshus eller annan bebyggelse,

allmän va-anläggning: en va-anläggning över vilken en kommun har ett rättsligt bestämmande inflytande och som har ordnats och används för att uppfylla kommunens skyldigheter enligt denna lag,

enskild anläggning: en va-anläggning eller annan anordning för vattenförsörjning eller avlopp som inte är eller ingår i en allmän va-anläggning,

verksamhetsområde: det geografiska område inom vilket en eller flera vattentjänster har ordnats eller ska ordnas genom en allmän va-anläggning,

huvudman: den som äger en allmän va-anläggning,

fastighetsägare: den som äger en fastighet inom en allmän va- anläggnings verksamhetsområde eller innehar sådan fast egendom med tomträtt, ständig besittningsrätt, fideikommissrätt eller på grund av testamentariskt förordnande,

va-installation: ledningar och därmed förbundna anordningar som inte ingår i en allmän va-anläggning men som har ordnats för en eller flera fastigheters vattenförsörjning eller avlopp och är kopplade eller avsedda att kopplas till en allmän va-anläggning,

förbindelsepunkt: gränsen mellan en allmän va-anläggning och en va-installation,

allmän platsmark: mark som i detaljplan enligt plan- och bygglagen (2010:900) redovisas som allmän plats eller, om marken inte omfattas av detaljplan, väg eller mark som funktionellt och i övrigt motsvarar sådan mark,

anläggningsavgift: engångsavgift för täckande av en kostnad för att ordna en allmän va-anläggning, och

brukningsavgift: periodisk avgift för täckande av drift- och underhållskostnader, kapitalkostnader för investeringar eller andra kostnader för en allmän va-anläggning som inte täcks av en anläggningsavgift. Lag (2010:917).

Prop. 2005/06:78: avlopp: bortledande av dagvatten och dränvatten från ett område med samlad bebyggelse eller från en begravningsplats, bortledande av spillvatten eller bortledande av vatten som har använts för kylning,

vattentjänster: vattenförsörjning och avlopp (va), va-anläggning: en anläggning som har till ändamål att tillgodose behov av vattentjänster för bostadshus eller annan bebyggelse,

allmän ...

  • MÖD 2013:23:Ledningsrättslagens tillämplighet ----- Lantmäterimyndigheten beslutade att till förmån för kommunen upplåta ledningsrätt för vatten- och avloppsledningar i syfte att ansluta en fastighet till det allmänna vatten- och avloppsnätet. Fråga om ledningsrätt kunde upplåtas för enskild fastighet utanför verksamhetsområdet för en allmän va-anläggning. Mark- och miljööverdomstolen fann att ledningen inte ingick i den allmänna va-anläggningen och att förutsättningarna för ledningsrätt i 2 § första stycket 3 ledningsrättslagen inte heller i övrigt var uppfyllda. Mark- och miljööverdomstolen instämde därför i mark- och miljödomstolens bedömning att ledningsrättslagen inte var tillämplig på den aktuella va-ledningen.
  • MÖD 2014:5:Tillsyn över vattenverksamhet ----- Bortledande av dagvatten som uppstår på ett antal fastigheter utanför detaljplanelagt område har inte ansetts utgöra avledande av avloppsvatten och inte heller markavvattning i den mening som avses i 11 kap. miljöbalken. De åtgärder i form av uppförande av enstaka bostadshus som vidtagits på fastigheterna har inte heller i övrigt ansetts ha en sådan inverkan på mark- och vattenförhållandena på en intilliggande fastighet att tillsynsmyndigheten borde ha vidtagit tillsynsåtgärder. Det har således inte funnits anledning för länsstyrelsen att ingripa.

3 §  Vid tillämpningen av denna lag skall en kommun anses ha ett rättsligt bestämmande inflytande över en va-anläggning om kommunen ensam eller tillsammans med en eller flera andra kommuner

  1. helt äger anläggningen,
  2. genom ägande förfogar över mer än hälften av samtliga röster i den eller de juridiska personer som helt äger anläggningen eller på annat sätt förfogar över en motsvarande majoritet av beslutsmakten i den eller de juridiska personer som helt äger anläggningen,
  3. har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i styrelsen för den eller de juridiska personer som helt äger anläggningen, eller
  4. utgör samtliga obegränsat ansvariga bolagsmän i ett handelsbolag som helt äger anläggningen.

Prop. 2005/06:78: 2. genom ägande förfogar över mer än hälften av samtliga röster i den eller de juridiska personer som helt äger anläggningen eller på annat sätt förfogar över en motsvarande majoritet av beslutsmakten i den eller de juridiska personer som helt äger anläggningen,

3. har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i styrelsen för den eller de juridiska personer som helt äger anläggningen, eller ...

4 §  Om det behövs för att tillgodose syftet med denna lag, skall det som i lagen gäller i fråga om en fastighet också tillämpas i fråga om en byggnad eller annan anläggning som inte tillhör fastighetens ägare. I så fall skall det som i lagen sägs om fastighetsägaren tillämpas på byggnadens eller anläggningens ägare.

Prop. 2005/06:78: Paragrafen motsvarar i huvudsak 3 § tredje stycket den nuvarande valagen. Någon ändring i sak i förhållande till va-lagen är inte avsedd. Bestämmelsen har tillämpats vid bostads- och gårdsarrenden och i viss utsträckning på anläggningsarrenden för längre tid. Den har kommenterats i avsnitt 5.8.

5 §  Om någon annan än en fastighetsägare har ingått avtal med huvudmannen om att få använda huvudmannens va-anläggning, skall det som i denna lag gäller en fastighetsägare också gälla användaren.

Prop. 2005/06:78: Paragrafen motsvarar i huvudsak 3 § andra stycket den nuvarande valagen och är avsedd att ha samma innehåll som enligt va-lagen. Den har kommenterats i avsnitt 5.8.

  • MÖD 2010:44:Brukningsavgift för vatten- och avloppsanläggning ----- Miljööverdomstolen fann att kommunen som huvudman för va-anläggning kunnat ingå avtal om avsteg från huvudprincipen i va-lagstiftningen att fastighetsägare är brukare, samt att sådana omständigheter förevarit att avtal ingåtts.

Kommunens skyldighet att ordna vattentjänster

6 §  Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen

  1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och
  2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va- anläggning.

Prop. 2005/06:78: 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och

2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va-anläggning.

Paragrafen, som i andra punkten har sin motsvarighet i 2 § den nuvarande va-lagen, reglerar kommunens utbyggnadsskyldighet. Kommunens underhållsskyldighet reglerades ...

  • MÖD 2010:28:Verksamhetsområde för allmän va-anläggning, miljöhänsyn enligt vattentjänstlagen ----- Länsstyrelsen ålade Eslövs kommun att ordna en allmän avloppsanläggning för åtta (som ev. blir tio) fastigheter i ett mindre samhälle utanför Eslövs tätort. Vissa fastigheter i byn, de ligger på andra sidan av en å som är ett biflöde till Saxån, ingick redan i det kommunala avloppsnätet. Alla fastigheterna i byn var sedan länge anslutna till kommunens dricksvattenanläggning. Kommunen överklagade till Va-nämnden och anförde att det var för få fastigheter och att miljövårdseffekten av en sådan investering inte vägdes upp av de resurser va-kollektivet då måste avsätta. Va-nämnden, som fastställde länsstyrelsens beslut, konstaterade att Saxån med biflöden hyser naturvärden av nationellt intresse, bl.a. den tjockskaliga målarmusslan, samt har problem med övergödning. Även om området är omgärdat av jordbruksmark som sannolikt belastar recipienten betydligt mer än de aktuella fastigheterna utgjorde utsläppen från fastigheterna en olägenhet för miljön som motiverade en utbyggnad av kommunens avloppsnät. Miljööverdomstolen fastställde Va-nämndens beslut.

En allmän va-anläggnings verksamhetsområde

7 §  Av ett beslut om en allmän va-anläggnings verksamhetsområde skall det framgå vilka fastigheter som verksamhetsområdet omfattar.

Prop. 2005/06:78: Paragrafen, som saknar motsvarighet i den nuvarande va-lagen, innebär ett förtydligande av vad ett beslut om en allmän va-anläggnings verksamhetsområde avser, nämligen att bestämma vilka fastigheter som anses behöva allmänna vattentjänster. Då ett sådant beslut har rättsverkningar för de berörda fastighetsägarna, torde det normalt behöva föregås av en möjlighet för fastighetsägarna att komma med synpunkter innan kommunen meddelar sitt beslut. Det torde också vara nödvändigt för kommunen att tydligt ...

8 §  Om verksamhetsområdet behöver omfatta en eller flera fastigheter som ingår i en samfällighet för va-frågor, skall verksamhetsområdet bestämmas så att det omfattar alla fastigheter som ingår i den särskilda samfälligheten.

Om det finns synnerliga skäl, får verksamhetsområdet bestämmas med avvikelse från kravet i första stycket.

Prop. 2005/06:78: Om det finns synnerliga skäl, får verksamhetsområdet bestämmas med avvikelse från kravet i första stycket.

Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 4 § andra stycket den nuvarande valagen. I förhållande till va-lagen justeras dock bestämmelsen. I stället för det tidigare absoluta förbudet mot att låta verksamhetsområdet omfatta endast vissa av de fastigheter eller viss bebyggelse som ingår i en särskild samfällighet för va-frågor, införs i andra stycket ...

9 §  Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen. En sådan inskränkning av verksamhetsområdet får göras endast om fastighetens eller bebyggelsens behov av vattenförsörjning och avlopp lämpligen kan ordnas genom enskilda anläggningar som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.

Prop. 2005/06:78: Paragrafen saknar motsvarighet i den nuvarande va-lagen. Den har behandlats i avsnitt 5.6. Genom bestämmelsen införs en uttrycklig möjlighet att inskränka en allmän va-anläggnings verksamhetsområde för bebyggelse där det är uppenbart att kraven för kommunens utbyggnadsskyldighet enligt 6 § inte är uppfyllda. Så kan det exempelvis vara om det bara är ett fåtal fastigheter som behöver vattentjänsterna. Verksamhetsområdet ...

Ordnandet och driften av en allmän va-anläggning

10 §  En allmän va-anläggning skall ordnas och drivas så att den uppfyller de krav som kan ställas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön och med hänsyn till intresset av en god hushållning med naturresurser.

När det är förenligt med anläggningens huvudsakliga ändamål, bör den ordnas och drivas så att också andra allmänna intressen som har behov av anläggningen kan tillgodoses.

Prop. 2005/06:78: När det är förenligt med anläggningens huvudsakliga ändamål, bör den ordnas och drivas så att också andra allmänna intressen som har behov av anläggningen kan tillgodoses.

Paragrafen motsvarar delvis 12 § första stycket den nuvarande va-lagen. Den har behandlats i avsnitt 5.7. Jfr också kommentaren till 6 §.

I paragrafen anges de allmänna kraven ...

11 §  En allmän va-anläggning får inte ordnas

  1. i strid med detaljplan, områdesbestämmelser eller andra bestämmelser om hur marken skall bebyggas, eller
  2. så att den försvårar en ändamålsenlig bebyggelse eller lämplig planläggning.

Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras.

Prop. 2005/06:78: 1. i strid med detaljplan, områdesbestämmelser eller andra bestämmelser om hur marken skall bebyggas, eller

2. så att den försvårar en ändamålsenlig bebyggelse eller lämplig planläggning.

Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. ...

12 §  Om en allmän va-anläggning innebär att vattentjänster tillhandahålls genom ledningsnät för vattenförsörjning eller avlopp, skall huvudmannen för varje fastighet inom va- anläggningens verksamhetsområde bestämma en förbindelsepunkt. Förbindelsepunkten skall finnas i fastighetens omedelbara närhet, om det inte finns särskilda skäl för en annan placering.

Huvudmannen skall samråda med och därefter informera fastighetsägaren om förbindelsepunktens läge inom den tid som är skälig med hänsyn till fastighetsägarens intresse av att kunna planera för sin användning av fastigheten.

Prop. 2005/06:78: Huvudmannen skall samråda med och därefter informera fastighetsägaren om förbindelsepunktens läge inom den tid som är skälig med hänsyn till fastighetsägarens intresse av att kunna planera för sin användning av fastigheten.

Paragrafen motsvarar i allt väsentligt 13 § den nuvarande va-lagen och har behandlats i avsnitt 5.7. Nytt är bara att det av lagtexten framgår ...

  • MÖD 2017:24:Anläggningsavgift för allmän va-anläggning ----- I ett mål som överlämnats från den nedlagda Va-nämnden till mark- och miljödomstol ville fastighetsägaren få fastställt att han inte behövde betala anläggningsavgift för allmän va-anläggning. Mark- och miljödomstolen ogillade talan. Mark- och miljööverdomstolen har undanröjt domen och återförvisat målet till mark- och miljödomstolen. Mark- och miljödomstolen har brustit i den materiella processledningen genom att inte klarlägga partens yrkanden och genom att inte pröva alla invändningar han framställt och se till att utredningen i målet fått den inriktning och omfattning som den typen av mål kräver.
  • MÖD 2017:30:Förbindelsepunkt inom va-anläggning ----- Fråga om det fanns särskilda skäl att frångå kravet på att förbindelsepunkten ska ligga i en fastighets omedelbara närhet. Kommunen ville placera förbindelsepunkten i anslutning till en lokalgata ca 150 meter från fastigheten. Marken mellan fastigheten och lokalgatan var enligt detaljplanen allmän plats med användningen natur. Kommunen var inom detaljplaneområdet huvudman för allmänna platser och ägde marken. MÖD har funnit att det inte är förenligt med detaljplanen att medge servitut för va-ledningar för enskilda fastigheter inom område för allmän plats och att det därmed inte finns särskilda skäl att placera förbindelsepunkten på den plats som kommunen bestämt.
  • MÖD 2014:23:Förbindelsepunkts läge ----- Mark- och miljööverdomstolen har, i likhet med Va-nämnden, funnit att de förbindelsepunkter som kommunen har bestämt för två fastigheter inte uppfyller de krav som kan ställas på placering av förbindelsepunkter enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. Kommunens överklagande har därför avslagits.

13 §  Huvudmannen skall för den allmänna va-anläggningen ordna

  1. ledningar och andra anordningar för vattenförsörjning till eller avlopp från varje förbindelsepunkt,
  2. anordningar för bortledande av vatten som inte sker genom en förbindelsepunkt, och
  3. de anordningar som i övrigt behövs för att va-anläggningen skall kunna fylla sitt ändamål och tillgodose skäliga anspråk på säkerhet.

Huvudmannens skyldighet enligt första stycket omfattar inte vägdiken, rännstenar, rännstensbrunnar eller ledningar som förbinder rännstensbrunnar med den allmänna va-anläggningen.

Prop. 2005/06:78: 1. ledningar och andra anordningar för vattenförsörjning till eller avlopp från varje förbindelsepunkt,

14 §  Huvudmannen skall se till att berörda fastighetsägare i skälig tid underrättas om planerade vattenavstängningar och andra väsentliga ändringar av förutsättningarna för att använda va-anläggningen.

Prop. 2005/06:78: Bestämmelsen saknar motsvarighet i den nuvarande va-lagen. Den har behandlats i avsnitt 5.7. Underrättelseskyldigheten är avsedd att minska risken för skador och andra olägenheter som avstängningsåtgärder och andra väsentliga ändringar av förutsättningarna för användandet kan innebära. Vilka åtgärder för underrättelse som krävs och vilken tid som kan anses som skälig måste avgöras i det enskilda fallet, med hänsyn till ...

15 §  Huvudmannen får upplåta åt någon annan att sköta driften av va-anläggningen.

Prop. 2005/06:78: Kommuner har redan i dag möjlighet att upplåta delar av eller hela driften till någon annan. Bestämmelsen, som visserligen saknar motsvarighet i den nuvarande va-lagen, överensstämmer alltså med gällande rätt. Bestämmelsen gäller totala driftsentreprenader, dvs. entreprenader som omfattar hela eller åtminstone större delen av verksamheten för att driva en allmän va-anläggning. Kommunens grundläggande ansvar enligt 6 § innebär att kommunen inte kan låta en driftsentreprenad få leda till att kommunen ...

Fastighetsägares rätt att använda en allmän va-anläggning

16 §  En fastighetsägare har rätt att använda en allmän va- anläggning, om fastigheten

  1. finns inom va-anläggningens verksamhetsområde, och
  2. behöver en vattentjänst och behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt.

Prop. 2005/06:78: 2. behöver en vattentjänst och behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt.

Paragrafen motsvarar i huvudsak 8 § första stycket första ledet i den nuvarande va-lagen. Liksom enligt gällande rätt måste en fördelsbedömning göras beträffande fastighetsägarens behov av vattentjänsterna. Detta krav motsvaras av skrivningen i andra punkten. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt ...

17 §  Trots 16 § får huvudmannen vänta med att utföra de anläggnings- eller utbyggnadsarbeten som är nödvändiga för att fastighetsägaren skall kunna använda va-anläggningen, om arbetena

  1. behöver samordnas med andra arbeten och samordningen annars skulle väsentligt försvåras, och
  2. utförs i den ordning som följer av huvudmannens utbyggnadsplan.

Prop. 2005/06:78: Paragrafen motsvarar i huvudsak 8 § första stycket andra ledet i den nuvarande va-lagen och begränsar användningsrätten. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.8.

I andra punkten har tillagts att huvudmannen får genomföra utbyggnaden av den allmänna va-anläggningen efter sin egen planering. Det är alltså inte bara behovet av samordning med andra arbeten som skall styra ordningen och takten i utbyggnaden. ...

18 §  Trots 16 § är huvudmannen inte skyldig att låta en fastighet kopplas eller vara kopplad till va-anläggningen

  1. innan fastighetsägaren har betalat den anläggningsavgift som är bestämd enligt 34 § eller lämnat en godtagbar säkerhet, eller
  2. om fastighetens va-installation har väsentliga brister.

Prop. 2005/06:78: 1. innan fastighetsägaren har betalat den anläggningsavgift som är bestämd enligt 34 § eller lämnat en godtagbar säkerhet, eller

2. om fastighetens va-installation har väsentliga brister.

Första punkten motsvarar 8 § andra stycket den nuvarande va-lagen och begränsar användningsrätten. Andra punkten är ny. Genom den nya bestämmelsen är det möjligt för huvudmannen att till va-anläggningens ...

Särskilda anordningar för användningen av en allmän va-anläggning

19 §  Huvudmannen skall ordna de pumpar och andra särskilda anordningar som på grund av den allmänna va-anläggningens konstruktion eller utförande behövs på en fastighet för att fastighetsägaren skall kunna använda va-anläggningen.

Om vattenförbrukningen på en fastighet behöver fastställas genom mätning, skall huvudmannen ordna den eller de vattenmätare som behövs för mätningen.

Prop. 2005/06:78: Om vattenförbrukningen på en fastighet behöver fastställas genom mätning, skall huvudmannen ordna den eller de vattenmätare som behövs för mätningen.

Paragrafen har ingen motsvarighet i den nuvarande va-lagen. Den har behandlats i avsnitt 5.9.

Genom bestämmelsen får huvudmannen ett ekonomiskt och faktiskt ansvar för sådana anordningar som funktionellt ...

20 §  En fastighetsägare är skyldig att upplåta nödvändigt utrymme för en sådan anordning som avses i 19 §.

Fastighetsägaren skall fortlöpande se till anordningen och skydda den mot skada samt vid behov svara för dess elförsörjning.

Fastighetsägaren skall snarast anmäla uppkomna fel och driftstörningar till huvudmannen.

Prop. 2005/06:78: Fastighetsägaren skall fortlöpande se till anordningen och skydda den mot skada samt vid behov svara för dess elförsörjning.

Fastighetsägaren skall snarast anmäla uppkomna fel och driftstörningar till huvudmannen.

Bestämmelsen saknar motsvarighet i den nuvarande va-lagen. Bakgrunden till bestämmelsen är huvudmannens lagreglerade ansvar för anordningar förlagda på fastigheterna enligt 19 ...

Användningen av en allmän va-anläggning

21 §  En fastighetsägare får inte använda en allmän va- anläggning på ett sätt som innebär

  1. att avloppet tillförs vätskor, ämnen eller föremål som kan inverka skadligt på ledningsnätet eller anläggningens funktion eller på annat sätt medför skada eller olägenhet,
  2. att huvudmannen får svårt att uppfylla de krav som ställs på va-anläggningen och driften av den eller att i övrigt uppfylla sina skyldigheter enligt lag, annan författning eller avtal, eller
  3. andra olägenheter för huvudmannen eller någon annan.

Prop. 2005/06:78: 1. att avloppet tillförs vätskor, ämnen eller föremål som kan inverka skadligt på ledningsnätet eller anläggningens funktion eller på annat sätt medför skada eller olägenhet,

2. att huvudmannen får svårt att uppfylla de krav som ställs på vaanläggningen och driften av den eller att i övrigt uppfylla sina skyldigheter enligt lag, annan författning eller avtal, eller

3. ...

22 §  Om en fastighets va-förhållanden påtagligt avviker från de förhållanden som i övrigt råder i en allmän va-anläggnings verksamhetsområde, får huvudmannen träffa avtal med fastighetsägaren om särskilda villkor för användningen av va- anläggningen.

Prop. 2005/06:78: Bestämmelsen är ny men motsvarar det avtalsutrymme som huvudmannen utan uttryckligt lagstöd anses ha enligt den nuvarande va-lagen när det gäller fastigheter med påtagligt avvikande va-förhållanden. En motsvarande bestämmelse finns i ABVA. Den närmare innebörden av paragrafen har behandlats i avsnitt 5.10.

23 §  Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, kommunen får meddela ytterligare föreskrifter om användningen av allmänna va-anläggningar.

Prop. 2005/06:78: Bemyndigandet avser de mer detaljerade kraven på användningen av en allmän va-anläggning. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.10.

Rätten att meddela föreskrifter är begränsad till att avse regler om användandet av den allmänna va-anläggningen. Installationsföreskrifter avser inte användningen utan va-installationens beskaffenhet och utförande av arbete på installationen. Sådana installationsföreskrifter ...

Skyldighet att betala avgifter för allmänna vattentjänster

24 §  En fastighetsägare skall betala avgifter för en allmän va- anläggning, om fastigheten

  1. finns inom va-anläggningens verksamhetsområde, och
  2. med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver en vattentjänst och behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt.

Vid bedömning av behovet enligt första stycket 2 skall särskild hänsyn tas till i vilken utsträckning jämförda alternativ tillgodoser intresset av en god hushållning med naturresurser.

Om fastigheten är obebyggd men enligt en detaljplan är avsedd för bebyggelse, skall bedömningen av behovet enligt första stycket 2 göras som om fastigheten vore bebyggd i enlighet med planen. Detta gäller dock inte om det finns särskilda skäl för en annan bedömning.

Prop. 2005/06:78: 2. med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver en vattentjänst och behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt.

Vid bedömning av behovet enligt första stycket 2 skall särskild hänsyn tas till i vilken utsträckning jämförda alternativ tillgodoser intresset av en god hushållning med naturresurser.

Om fastigheten är obebyggd men enligt en detaljplan ...

25 §  En avgift enligt 24 § skall avse

  1. vattentjänster som tillhandahålls fastigheten genom en förbindelsepunkt, från det att huvudmannen har ordnat förbindelsepunkten och informerat fastighetsägaren enligt 12 §, och
  2. bortledande av vatten från fastigheten som inte sker genom en förbindelsepunkt, från det att huvudmannen har ordnat de anordningar som behövs för bortledandet och informerat fastighetsägaren om detta.

Prop. 2005/06:78: 1. vattentjänster som tillhandahålls fastigheten genom en förbindelsepunkt, från det att huvudmannen har ordnat förbindelsepunkten och informerat fastighetsägaren enligt 12 §, och

2. bortledande av vatten från fastigheten som inte sker genom en förbindelsepunkt, från det att huvudmannen har ordnat de anordningar som behövs för bortledandet och informerat fastighetsägaren om detta.

Bestämmelsen ...

  • MÖD 2017:23:Rättegångskostnader ----- Efter drygt ett halvårs handläggning i mark- och miljödomstolen återkallade kommunen sin talan om avgift för allmänna vattentjänster. Kommunen uppgav att återkallelsen föranleddes av fastighetsägarens invändning att de formella förutsättningarna för avgiftsskyldighet inte var uppfyllda. Tvister enligt lagen om allmänna vattentjänster har en offentligrättslig karaktär och det får förutsättas att en kommun, mot bakgrund av den ställning kommunen har mot en enskild fastighetsägare, noggrant överväger om det finns formella förutsättningar för avgiftsskyldighet innan kommunen inleder ett rättsligt förfarande för att kräva betalning för en avgift. Kommunen har med stöd av 56 d § lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster förpliktats ersätta motparts rättegångskostnad. Det har inte bedömts finnas skäl att förplikta kommunens ombud att tillsammans med parten ersätta rättegångskostnaden.

26 §  Utöver vad som följer av 24 och 25 §§ skall en fastighetsägare betala en avgift för en allmän va-anläggning, om fastigheten

  1. finns inom va-anläggningens verksamhetsområde,
  2. är bebyggd eller enligt en detaljplan är avsedd för bebyggelse, och
  3. behöver, eller har nytta av, bortledande av vatten från allmän platsmark.

Avgiften skall avse bortledande av vatten från allmän platsmark inom va-anläggningens verksamhetsområde, från det att huvudmannen har ordnat de anordningar som behövs för bortledandet och informerat fastighetsägaren om detta.

Prop. 2005/06:78: 3. behöver, eller har nytta av, bortledande av vatten från allmän platsmark.

Avgiften skall avse bortledande av vatten från allmän platsmark inom va-anläggningens verksamhetsområde, från det att huvudmannen har ordnat de anordningar som behövs för bortledandet och informerat fastighetsägaren om detta.

Bestämmelsen motsvaras delvis av 10 § den nuvarande va-lagen. Avvattningen av allmän platsmark ...

27 §  Den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls skall betala en avgift för en allmän va- anläggning, om

  1. den allmänna platsmarken finns inom va-anläggningens verksamhetsområde, och
  2. bortledande av vatten från den allmänna platsmarken behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön.

Avgiften skall avse bortledande av vatten från den allmänna platsmarken, från det att huvudmannen har ordnat de anordningar som behövs för bortledandet och informerat den som är avgiftsskyldig om detta.

Prop. 2005/06:78: 2. bortledande av vatten från den allmänna platsmarken behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön.

Avgiften skall avse bortledande av vatten från den allmänna platsmarken, från det att huvudmannen har ordnat de anordningar som behövs för bortledandet och informerat den som är avgiftsskyldig om detta.

Paragrafen motsvaras delvis av 25 § den nuvarande va-lagen och behandlas ...

28 §  Avgifter enligt 24-27 §§ som avser bortledande av vatten skall även täcka kostnaderna för den rening av vattnet som behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.

Prop. 2005/06:78: I bestämmelsen, som är ny men motsvarar vad som i praktiken är gällande rätt, anges uttryckligen att avgiften för vattentjänsten inte bara avser bortledande av dagvattnet utan också de reningsåtgärder som kan behövas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.11.

Avgifternas storlek och grunderna för hur de beräknas

29 §  Avgifter enligt 24-28 §§ får bestämmas som anläggningsavgifter och brukningsavgifter.

Prop. 2005/06:78: Paragrafen motsvarar delvis 27 § första stycket den nuvarande va-lagen. De i va-lagen använda termerna engångsavgift och periodisk avgift ersätts med anläggningsavgift och brukningsavgift. Någon ändring i sak är dock inte avsedd. Definitioner av anläggnings- och brukningsavgifter finns i 2 §.

30 §  Avgifterna får inte överskrida det som behövs för att täcka de kostnader som är nödvändiga för att ordna och driva va-anläggningen.

Medel får avsättas till en fond för framtida nyinvesteringar, om

  1. det finns en fastställd investeringsplan,
  2. avsättningen avser en bestämd åtgärd,
  3. åtgärden och de beräknade kostnaderna för den redovisas i planen,
  4. det av planen framgår när de avsatta medlen är avsedda att tas i anspråk, och
  5. planen innehåller de upplysningar som i övrigt behövs för att bedöma behovet av avsättningens storlek.

Avgifter enligt 26 och 27 §§ får inte överskrida det som behövs för att täcka kostnaderna för den vattentjänsten.

Prop. 2005/06:78: 5. planen innehåller de upplysningar som i övrigt behövs för att bedöma behovet av avsättningens storlek.

Avgifter enligt 26 och 27 §§ får inte överskrida det som behövs för att täcka kostnaderna för den vattentjänsten.

Bestämmelsen i första stycket motsvaras i ...

31 §  Avgifterna skall bestämmas så att kostnaderna fördelas på de avgiftsskyldiga enligt vad som är skäligt och rättvist.

Om vattentjänsterna för en viss eller vissa fastigheter på grund av särskilda omständigheter medför kostnader som i beaktansvärd omfattning avviker från andra fastigheter i verksamhetsområdet, skall avgifterna bestämmas med hänsyn till skillnaderna.

Avgifter enligt 26 och 27 §§ skall fördelas mellan de fastighetsägare som avses i 26 § och de avgiftsskyldiga som avses i 27 § enligt vad som är skäligt med hänsyn till den berörda allmänna platsmarkens omfattning och fastighetsägarnas nytta av vattentjänsten.

Prop. 2005/06:78: Om vattentjänsterna för en viss eller vissa fastigheter på grund av särskilda omständigheter medför kostnader som i beaktansvärd omfattning avviker från andra fastigheter i verksamhetsområdet, skall avgifterna bestämmas med hänsyn till skillnaderna.

Avgifter enligt 26 och 27 §§ skall fördelas mellan de fastighetsägare som avses i 26 § och de avgiftsskyldiga som avses i 27 § enligt vad som är skäligt med hänsyn till den berörda ...

  • MÖD 2017:44:Särtaxa ----- Mark- och miljödomstolen avgjorde målet, som bl.a. avsåg förutsättningar för tillämpning av särtaxa, med en lagfaren domare och ett tekniskt råd. Mot bakgrund av att utredningen i mark- och miljödomstolen varit av begränsad omfattning och med hänsyn till de frågor som domstolen haft att pröva, har Mark- och miljööverdomstolen funnit att det har varit tillräckligt att målet avgjorts av en lagfaren domare och ett tekniskt råd. Huvudmannen för va-anläggningen har i Mark- och miljööverdomstolen gett in och åberopat utredning till stöd för sin talan. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att målet, i den del det avser tillämpningen av bestämmelsen om särtaxa, är av indispositiv karaktär vilket medför att det finns större utrymme för att tillåta en ny utredning i Mark- och miljööverdomstolen. Mot denna bakgrund och med beaktande av att mark- och miljödomstolen inte har utrett parternas ståndpunkter fullt ut har Mark- och miljööverdomstolen ansett att det finns skäl att tillåta utredningen. I målet bedömdes att huvudmannen inte visat att förutsättningar finns för särtaxa.
  • MÖD 2009:47:Anläggningsavgift ----- En höjning av anläggningsavgiften från 56 546 kr till 124 962 kr (således mer än en fördubbling) från ett år till ett annat ansågs inte förenlig med bestämmelsen i 31 § första stycket lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster att avgifterna ska bestämmas så att kostnaderna fördelas på de avgiftsskyldiga enligt vad som är skäligt och rättvist.
  • MÖD 2011:6:Anläggningsavgift ----- Prövning angående förenlighet av kommunens höjning av va-taxa med 31 § första stycket lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster och möjligheten för va-nämnden att fastställa en ny anläggningsavgift.

32 §  Anläggningsavgifterna skall bestämmas på beräkningsgrunder som innebär att en fastighetsägare inte behöver betala mer än vad som motsvarar fastighetens andel av kostnaden för att ordna va-anläggningen.

Prop. 2005/06:78: Paragrafen motsvarar 27 § andra stycket första meningen den nuvarande va-lagen.

33 §  Brukningsavgifterna skall bestämmas på beräkningsgrunder som är lika oavsett när på året va-anläggningen används. Om det med hänsyn till vattenförsörjningen, behovet av en tillfredsställande avloppsrening eller av andra skäl behövs särskilda åtgärder av säsongsbetonad karaktär under en viss mindre del av året, får dock brukningsavgifter för en sådan tid bestämmas på beräkningsgrunder som innebär högre avgifter än under huvuddelen av året.

Prop. 2005/06:78: karaktär under en viss mindre del av året, får dock brukningsavgifter för en sådan tid bestämmas på beräkningsgrunder som innebär högre avgifter än under huvuddelen av året.

Bestämmelsen motsvaras delvis av 26 § tredje stycket den nuvarande valagen, med den förändringen att nuvarande takregel som begränsar taxenivån vid säsongstaxa till högst det dubbla jämfört med vad som gäller för huvuddelen av året har tagits bort. Se vidare ...

34 §  Avgifternas belopp och hur avgifterna skall beräknas skall framgå av en taxa. Avgifterna får inte bestämmas till högre belopp än vad som är förenligt med bestämmelserna i 30-33 §§.

Kommunen får meddela föreskrifter om taxan. Kommunen får överlåta åt huvudmannen att bestämma avgifternas belopp enligt beräkningsgrunder i kommunens taxeföreskrifter.

Prop. 2005/06:78: Kommunen får meddela föreskrifter om taxan. Kommunen får överlåta åt huvudmannen att bestämma avgifternas belopp enligt beräkningsgrunder i kommunens taxeföreskrifter.

Paragrafen motsvaras delvis av 27 § första stycket nuvarande va-lagen och behandlas i avsnitt 5.12. Till skillnad från regleringen i va-lagen flyttas, genom bestämmelsen i andra stycket, föreskriftsrätten ...

Betalning av avgifterna

35 §  Avgifter enligt denna lag skall enligt kommunens bestämmande betalas till kommunen eller huvudmannen.

Om inte annat följer av 36 § skall avgifterna betalas på begäran. På obetalt belopp skall ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) betalas från dagen för sådan begäran.

Prop. 2005/06:78: Om inte annat följer av 36 § skall avgifterna betalas på begäran. På obetalt belopp skall ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) betalas från dagen för sådan begäran.

Första stycket saknar motsvarighet i den nuvarande va-lagen och har behandlats i avsnitt 5.13. ...

36 §  En anläggningsavgift skall fördelas på årliga betalningar (delbelopp) under en viss tid, längst tio år, om

  1. avgiften är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och andra omständigheter,
  2. fastighetsägaren begär att avgiften skall fördelas, och
  3. fastighetsägaren ställer godtagbar säkerhet.

Ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) skall betalas på den del av avgiften som inte har betalats, från den dag det första delbeloppet förfaller till betalning till dess betalning sker. På delbelopp som har förfallit till betalning skall ränta i stället betalas enligt 6 § räntelagen från delbeloppets förfallodag till dess betalning sker.

Prop. 2005/06:78: 1. avgiften är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och andra omständigheter,

37 §  När en fastighet byter ägare, är den nya ägaren betalningsansvarig för avgifter som förfaller till betalning på tillträdesdagen eller senare, om inte annat följer av andra stycket.

Den tidigare ägaren är betalningsansvarig för brukningsavgifter som är hänförliga till tiden före den nya ägarens tillträde.

Prop. 2005/06:78: Den tidigare ägaren är betalningsansvarig för brukningsavgifter som är hänförliga till tiden före den nya ägarens tillträde.

Paragrafens första stycke motsvarar i sak 11 § den nuvarande va-lagen. Andra stycket är nytt och innebär att en fastighetsägare alltid skall betala för sin användning. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.13.

Avtal om avgifter

38 §  Huvudmannen får komma överens med fastighetsägare och andra avgiftsskyldiga i avgiftsfrågor som inte regleras i kommunens taxeföreskrifter.

Prop. 2005/06:78: Paragrafen motsvarar delvis 28 § den nuvarande va-lagen. Enda sakliga ändringen i förhållande till regeln i va-lagen är att ”allmänna bestämmelser” inte berörs. Det behöver inte i lagtexten anges att huvudmannen får avtala om sådana frågor som inte har reglerats genom lagen eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.

Avtalsutrymmet tar främst sikte på sådana frågor som inte täcks av taxeföreskrifterna, såsom områden där mer affärsmässiga överväganden gör sig gällande, ...

  • MÖD 2011:10:Brukningsavgift för vattenförsörjning ----- Genom en överenskommelse i början av 1970-talet befriade en kommun medlemmarna i en ekonomisk förening från avgifter för vattenförsörjning. Va-nämnden fann att överenskommelsen var i strid med 38 § lagen om allmänna vattentjänster och att överenskommelsen därmed var utan verkan. Medlemmarna var således skyldiga att betala brukningsavgifter för vattenförsörjningen. I Miljööverdomstolen åberopade huvudmannen för den allmänna va-anläggningen nya omständigheter varvid Miljööverdomstolen konstaterade att 50 kap. 25 § rättegångsbalken ägde tillämpning. Det saknades emellertid anledning att pröva om huvudmannen haft rätt att åberopa de nya omständigheterna eftersom domstolen redan på de av va-nämnden anförda skälen fann att nämndens beslut skulle fastställas. Miljööverdomstolen fastställde således va-nämndens beslut.

Inlösen av enskilda anläggningar m.m.

39 §  Om det för en fastighet inom en allmän va-anläggnings verksamhetsområde finns en enskild anläggning som kan användas i den allmänna va-anläggningen, är den som äger den enskilda anläggningen skyldig att, om huvudmannen begär det, mot skälig ersättning låta den enskilda anläggningen ingå i den allmänna va-anläggningen.

Prop. 2005/06:78: Paragrafen motsvarar 15 § den nuvarande va-lagen och har behandlats i avsnitt 5.7. En definition av vad som avses med enskild anläggning finns i 2 §.

40 §  Om en enskild anläggning blir onyttig till följd av att kommunen ordnar eller utvidgar en allmän va-anläggning, skall huvudmannen betala skälig ersättning till den enskilda anläggningens ägare.

Prop. 2005/06:78: Bestämmelsen motsvaras i princip av 16 § den nuvarande va-lagen. Den har behandlats i avsnitt 5.7.

Tillträde för undersökning, installation och underhåll

41 §  Huvudmannen har rätt till det tillträde på en fastighet som behövs för att

  1. undersöka en va-installation och dess användning innan va- installationen kopplas till den allmänna va-anläggningen eller när det annars behövs för att huvudmannen skall kunna fullgöra sina skyldigheter, och
  2. installera, underhålla och i övrigt fullgöra sina skyldigheter i fråga om sådana särskilda anordningar som avses i 19 §.

Prop. 2005/06:78: 1. undersöka en va-installation och dess användning innan va-installationen kopplas till den allmänna va-anläggningen eller när det annars behövs för att huvudmannen skall kunna fullgöra sina skyldigheter, och

2. installera, underhålla och i övrigt fullgöra sina skyldigheter i fråga om sådana särskilda anordningar som avses i 19 §.

Bestämmelsen i första punkten motsvarar delvis 20 § den ...

Tystnadsplikt

42 §  Den som deltar eller har deltagit i en undersökning eller andra åtgärder enligt 41 § får inte obehörigen avslöja eller utnyttja information som vid undersökningen kommit fram om enskildas affärs- eller driftförhållanden.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2009:515).

Prop. 2005/06:78: I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).

Paragrafen motsvarar 34 § den nuvarande va-lagen efter det att andra meningen i första stycket om syssloman tagits bort, eftersom ...

Avstängning av vattenförsörjningen

43 §  Huvudmannen får stänga av vattenförsörjningen till en fastighet, om

  1. fastighetsägaren har åsidosatt sin skyldighet att betala en avgift eller i övrigt försummat sina skyldigheter enligt denna lag,
  2. försummelsen är väsentlig,
  3. avstängningen inte medför olägenhet för människors hälsa,
  4. huvudmannen skriftligen har uppmanat fastighetsägaren att vidta rättelse och gett fastighetsägaren skälig tid att vidta rättelsen, och
  5. fastighetsägaren trots den uppmaning som avses i 4 inte har vidtagit rättelse inom den skäliga tiden.

Kostnaden för en avstängningsåtgärd får påföras fastighetsägaren.

Prop. 2005/06:78: 1. fastighetsägaren har åsidosatt sin skyldighet att betala en avgift eller i övrigt försummat sina skyldigheter enligt denna lag,

Skadeståndsansvar m.m.

44 §  Om en allmän va-anläggnings verksamhetsområde inskränks med stöd av 9 §, skall huvudmannen ersätta fastighetsägaren eller ägaren av bebyggelsen för den skada som inskränkningen medför. När ersättningen bestäms skall hänsyn tas till åtgärder som huvudmannen vidtagit för att tillgodose fastighetens eller bebyggelsens fortsatta behov av vattenförsörjning och avlopp.

Prop. 2005/06:78: Bestämmelsen är ny och föranledd av den i 9 § införda möjligheten att inskränka ett verksamhetsområde. En fastighetsägare eller ägare av bebyggelse som drabbas av inskränkningen skall hållas skadeslös. Ersättningsgill skada uppkommer om det har etablerats någon form av vaförhållande för fastigheten. För detta krävs normalt att skyldighet har inträtt för fastighetsägaren att betala avgifter för fastighetens anslutning eller att fastighetsägaren genom betalning av en anläggningsavgift eller genom ...

45 §  Huvudmannen skall ersätta en översvämningsskada på en fastighet inom den allmänna va-anläggningens verksamhetsområde, om

  1. huvudmannen har åsidosatt en skyldighet enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och
  2. åsidosättandet har medfört att vatten som är avsett att tillhandahållas eller ledas bort genom huvudmannens va- anläggning ytledes eller på annat sätt trängt in på fastigheten.

Prop. 2005/06:78: 1. huvudmannen har åsidosatt en skyldighet enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och

2. åsidosättandet har medfört att vatten som är avsett att tillhandahållas eller ledas bort genom huvudmannens va-anläggning ytledes eller på annat sätt trängt in på fastigheten.

Bestämmelsen är ny. I förhållande till gällande rätt och den praxis som utvecklats gäller ...

46 §  Om en fastighetsägare orsakas en skada på grund av att huvudmannen på annat sätt än som avses i 45 § har överskridit sin rätt eller åsidosatt en skyldighet enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, skall huvudmannen återställa det som rubbats eller fullgöra det som eftersatts och ersätta skadan.

Prop. 2005/06:78: Till skillnad från 29 § den nuvarande va-lagen har ansvarsbestämmelsen brutits upp i två paragrafer, varav denna reglerar huvudmannens ansvar gentemot fastighetsägarna.

Liksom tidigare gäller att skadeståndsansvaret inträder vid överträdelser av lagens bestämmelser eller bestämmelser som meddelats med stöd av lagen. Skyldigheter enligt lagen omfattar även vad som kan ha överenskommits mellan parterna enligt avtal med stöd av 38 § eller annars inom ramen för den offentliga regleringen. ...

  • MÖD 2017:24:Anläggningsavgift för allmän va-anläggning ----- I ett mål som överlämnats från den nedlagda Va-nämnden till mark- och miljödomstol ville fastighetsägaren få fastställt att han inte behövde betala anläggningsavgift för allmän va-anläggning. Mark- och miljödomstolen ogillade talan. Mark- och miljööverdomstolen har undanröjt domen och återförvisat målet till mark- och miljödomstolen. Mark- och miljödomstolen har brustit i den materiella processledningen genom att inte klarlägga partens yrkanden och genom att inte pröva alla invändningar han framställt och se till att utredningen i målet fått den inriktning och omfattning som den typen av mål kräver.

47 §  Om huvudmannen orsakas en skada på grund av att en fastighetsägare har överskridit sin rätt eller åsidosatt en skyldighet enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, skall fastighetsägaren återställa det som rubbats eller fullgöra det som eftersatts och ersätta skadan.

Prop. 2005/06:78: Bestämmelsen reglerar fastighetsägarens skadeståndsansvar i förhållande till huvudmannen och motsvaras av 29 § den nuvarande va-lagen. Se också kommentaren till 46 §.

48 §  Skadestånd enligt denna lag skall avse personskada, sakskada och ren förmögenhetsskada.

Prop. 2005/06:78: Paragrafen saknar motsvarighet i va-lagen. Termerna person- och sakskada samt ren förmögenhetsskada har samma innebörd som i skadeståndslagen (1972:207).

49 §  Om en fastighetsägare har betalat en anläggningsavgift och det sedan visar sig att fastigheten på grund av att bygglov vägras inte kan användas på det sätt som förutsattes när avgiften betalades, skall kommunen återbetala avgiften eller en del av den. Återbetalningen skall göras i den mån det som avgiften avsåg inte kommer att leda till motsvarande vattentjänster för fastigheten.

Kommunen skall betala ränta på återbetalningsbeloppet enligt 5 § räntelagen (1975:635) från den dag då fastighetsägaren betalade avgiften.

Talan om återbetalning skall väckas inom två år från den dag då det beslut på vilket talan grundas vann laga kraft. Talan får dock väckas senare, om den relevanta ändringen i förutsättningarna för fastighetens användning inte rimligen kunde förutses inom den angivna tiden.

Prop. 2005/06:78: Kommunen skall betala ränta på återbetalningsbeloppet enligt 5 § räntelagen (1975:635) från den dag då fastighetsägaren betalade avgiften.

Talan om återbetalning skall väckas inom två år från den dag då det beslut på vilket talan grundas vann laga kraft. Talan får dock väckas senare, om den relevanta ändringen i förutsättningarna ...

Redovisning

50 §  En huvudman skall i fråga om verksamheten med att ordna och driva en allmän va-anläggning se till

  1. att verksamheten bokförs och redovisas i enlighet med god redovisningssed där resultat- och balansräkningar redovisas särskilt och där det av tilläggsupplysningar framgår hur huvudmannen har fördelat kostnader som varit gemensamma med annan verksamhet, och
  2. att redovisningen, när den är fastställd, finns tillgänglig för fastighetsägarna.

Prop. 2005/06:78: 1. att verksamheten bokförs och redovisas i enlighet med god redovisningssed där resultat- och balansräkningar redovisas särskilt och där det av tilläggsupplysningar framgår hur huvudmannen har fördelat kostnader som varit gemensamma med annan verksamhet, och

2. att redovisningen, när den är fastställd, finns tillgänglig för fastighetsägarna.

Paragrafen har ingen motsvarighet i den nuvarande ...

Tillsyn

51 §  Länsstyrelsen utövar tillsynen över att kommunen fullgör skyldigheten enligt 6 § att tillgodose behovet av vattentjänster. Länsstyrelsen får förelägga kommunen att fullgöra skyldigheten. Ett sådant föreläggande får förenas med vite.

Prop. 2005/06:78: Den nuvarande ordningen som ger en möjlighet för länsstyrelsen att förelägga kommunen att fullgöra sin utbyggnadsskyldighet behålls och paragrafen tydliggör länsstyrelsens tillsynsansvar. Det är meningen att länsstyrelsen som tillsynsmyndighet skall vaka över och verka för att kommunen ordnar och vidmakthåller en allmän va-anläggning där det behövs. En motsvarande bestämmelse om vitesföreläggande finns i 2 § ...

  • MÖD 2010:28:Verksamhetsområde för allmän va-anläggning, miljöhänsyn enligt vattentjänstlagen ----- Länsstyrelsen ålade Eslövs kommun att ordna en allmän avloppsanläggning för åtta (som ev. blir tio) fastigheter i ett mindre samhälle utanför Eslövs tätort. Vissa fastigheter i byn, de ligger på andra sidan av en å som är ett biflöde till Saxån, ingick redan i det kommunala avloppsnätet. Alla fastigheterna i byn var sedan länge anslutna till kommunens dricksvattenanläggning. Kommunen överklagade till Va-nämnden och anförde att det var för få fastigheter och att miljövårdseffekten av en sådan investering inte vägdes upp av de resurser va-kollektivet då måste avsätta. Va-nämnden, som fastställde länsstyrelsens beslut, konstaterade att Saxån med biflöden hyser naturvärden av nationellt intresse, bl.a. den tjockskaliga målarmusslan, samt har problem med övergödning. Även om området är omgärdat av jordbruksmark som sannolikt belastar recipienten betydligt mer än de aktuella fastigheterna utgjorde utsläppen från fastigheterna en olägenhet för miljön som motiverade en utbyggnad av kommunens avloppsnät. Miljööverdomstolen fastställde Va-nämndens beslut.

Överklagande och prövning av va-frågor

52 §  Länsstyrelsens beslut om föreläggande enligt 51 § får överklagas av kommunen till mark- och miljödomstolen. Lag (2015:693).

Prop. 2015/16:11: Ändringen i paragrafen innebär att hänvisningen till Va-nämnden ersätts med en hänvisning till mark- och miljödomstol. Förslaget behandlas i avsnitt 5.1.

Enligt bestämmelsen får länsstyrelsens beslut om föreläggande enligt 51 § överklagas av kommunen till mark- och miljödomstol. Av 3 kap. 1 § femte stycket lagen (...

Prop. 2005/06:78: Paragrafen saknar motsvarighet i den nuvarande va-lagen. Den har behandlats i avsnitt 5.16. Bestämmelsen innebär att bara kommunen och ingen annan får överklaga länsstyrelsens föreläggande för kommunen att ordna eller vidmakthålla en allmän va-anläggning. Överklagandet skall ske hos Statens va-nämnd på tid och sätt som framgår av bestämmelserna i förvaltningslagen ...

53 §  Mark- och miljödomstolen prövar i övrigt mål om frågor som regleras i denna lag eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Lag (2015:693).

Prop. 2015/16:11: Ändringen i paragrafen innebär att hänvisningen till Va-nämnden ersätts med en hänvisning till mark- och miljödomstol. Förslaget behandlas i avsnitt 5.1.

Enligt bestämmelsen prövar mark- och miljödomstol i övrigt mål om frågor som regleras i lagen om allmänna vattentjänster eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Av 3 kap. 1 § sjätte stycket lagen om mark- och miljödomstolar följer att ...

Prop. 2005/06:78: Paragrafen som har behandlats i avsnitt 5.16 motsvarar delvis 37 § den nuvarande va-lagen. Till skillnad från tidigare, vissa mål skulle prövas av länsstyrelse, är det inte längre nödvändigt med en särskild uppräkning av vilka mål som Statens va-nämnd är behörig att pröva. Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

53 a §  Rätten ska se till att utredningen i mål enligt denna lag får den inriktning och omfattning som krävs. Lag (2015:693).

Prop. 2015/16:11: Paragrafen, som är ny, behandlar rättens utredningsansvar i mål enligt lagen om allmänna vattentjänster. Förslaget behandlas i avsnitt 5.3.

Bestämmelsen gäller oavsett vilken processlag som ska tillämpas i målet. Enligt bestämmelsen ska rätten se till att utredningen i målet får den inriktning och omfattning som krävs. Innebörden av bestämmelsen är att rätten ska se till att målet blir så utrett som ...

  • MÖD 2017:24:Anläggningsavgift för allmän va-anläggning ----- I ett mål som överlämnats från den nedlagda Va-nämnden till mark- och miljödomstol ville fastighetsägaren få fastställt att han inte behövde betala anläggningsavgift för allmän va-anläggning. Mark- och miljödomstolen ogillade talan. Mark- och miljööverdomstolen har undanröjt domen och återförvisat målet till mark- och miljödomstolen. Mark- och miljödomstolen har brustit i den materiella processledningen genom att inte klarlägga partens yrkanden och genom att inte pröva alla invändningar han framställt och se till att utredningen i målet fått den inriktning och omfattning som den typen av mål kräver.
  • MÖD 2017:44:Särtaxa ----- Mark- och miljödomstolen avgjorde målet, som bl.a. avsåg förutsättningar för tillämpning av särtaxa, med en lagfaren domare och ett tekniskt råd. Mot bakgrund av att utredningen i mark- och miljödomstolen varit av begränsad omfattning och med hänsyn till de frågor som domstolen haft att pröva, har Mark- och miljööverdomstolen funnit att det har varit tillräckligt att målet avgjorts av en lagfaren domare och ett tekniskt råd. Huvudmannen för va-anläggningen har i Mark- och miljööverdomstolen gett in och åberopat utredning till stöd för sin talan. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att målet, i den del det avser tillämpningen av bestämmelsen om särtaxa, är av indispositiv karaktär vilket medför att det finns större utrymme för att tillåta en ny utredning i Mark- och miljööverdomstolen. Mot denna bakgrund och med beaktande av att mark- och miljödomstolen inte har utrett parternas ståndpunkter fullt ut har Mark- och miljööverdomstolen ansett att det finns skäl att tillåta utredningen. I målet bedömdes att huvudmannen inte visat att förutsättningar finns för särtaxa.

53 b §  I mål om avstängning av vattenförsörjningen enligt 43 § får rätten, efter yrkande av en part, besluta vad som ska gälla för tiden till dess att frågan har avgjorts genom en dom eller ett beslut som fått laga kraft. Innan rätten meddelar ett sådant beslut, ska den ge motparten tillfälle att yttra sig i frågan. Lag (2015:693).

Prop. 2015/16:11: Paragrafen, som är ny, motsvarar delvis 15 § lagen (1976:839) om Statens va-nämnd. I bestämmelsen behandlas rättens möjlighet att meddela interimistiska beslut i mål om avstängning av vatten. Förslaget behandlas i avsnitt 5.3.

Enligt paragrafen får rätten, efter yrkande ...

53 c §  Bestämmelsen i 15 kap. 3 § rättegångsbalken ska inte tillämpas i mål enligt denna lag. Lag (2015:693).

Prop. 2015/16:11: Paragrafen är ny. Förslaget behandlas i avsnitt 5.3.

Av paragrafen följer att bestämmelsen om säkerhetsåtgärder i 15 kap. 3 § rättegångsbalken inte ska tillämpas i mål enligt lagen om allmänna vattentjänster. Sådana säkerhetsåtgärder kan t.ex. innebära förbud vid vite för motparten att utöva en viss verksamhet eller företa en viss ...

54 §  En mark- och miljödomstols förelägganden enligt denna lag får förenas med vite. Lag (2015:693).

Prop. 2015/16:11: Ändringen i paragrafen innebär dels att hänvisningen till Va-nämnden ersätts med en hänvisning till mark- och miljödomstol, dels att det i paragrafen förtydligas att det är förelägganden enligt lagen om allmänna vattentjänster som avses. Förslaget behandlas i avsnitt 5.4.

Användning av vite förutsätter stöd i lag. I bestämmelsen anges att mark- och miljödomstols förelägganden enligt lagen om allmänna ...

Prop. 2005/06:78: Paragrafen saknar motsvarighet i den nuvarande va-lagen. Den har behandlats i avsnitt 5.16.

55 §  Mark- och miljödomstolen prövar efter särskild ansökan frågor om utdömande av vite som har förelagts enligt denna lag. Lag (2015:693).

Prop. 2015/16:11: Ändringen i paragrafen innebär bl.a. att hänvisningen till Va-nämnden ersätts med en hänvisning till mark- och miljödomstol och att möjligheten att på eget initiativ pröva frågan om utdömande av vite enligt lagen tas bort. Förslaget behandlas i avsnitt 5.4.

Enligt bestämmelsen ...

Prop. 2005/06:78: Paragrafen saknar motsvarighet i den nuvarande va-lagen. Den har behandlats i avsnitt 5.16.

Rättegångskostnader

56 §  I mål enligt denna lag där mark- och miljödomstolen är första instans gäller 56 a56 e §§ i fråga om rättegångskostnader. Lag (2015:693).

Prop. 2015/16:11: Paragrafen, som fått ett nytt innehåll, behandlar frågan om rättegångskostnader i mål enligt lagen om allmänna vattentjänster där mark- och miljödomstol är första instans. Paragrafen innehöll tidigare en upplysning om att lagen om Statens va-nämnd behandlade vissa angivna frågor. Förslaget behandlas i avsnitt 5.7.

Enligt paragrafen gäller bestämmelserna i 56 a–56 e §§ i fråga om rättegångskostnader ...

Prop. 2005/06:78: Paragrafen motsvarar i huvudsak 36 § den nuvarande va-lagen. Förfarandet vid Va-nämnden har kommenterats i avsnitt 5.18.

Undantag från 2 kap. 1 § kommunallagen (1991:900)

56 a §  I mål om inlösen eller ersättning enligt 39, 40 eller 44 § ska

  1. i fråga om rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen, huvudmannen svara för rättegångskostnaderna på båda sidor om inte annat följer av 56 d §, och
  2. i fråga om rättegångskostnader i högre rätt
    1. huvudmannen svara för sina egna rättegångskostnader och för rättegångskostnad som har uppkommit för motparten genom att huvudmannen har fullföljt talan, om inte annat följer av 18 kap. 6 § rättegångsbalken, och
    2. bestämmelserna i 18 kap.rättegångsbalken tillämpas i andra fall än de som avses i a. Lag (2015:693).

Prop. 2015/16:11: Paragrafen, som är ny, behandlar ansvaret för rättegångskostnader i mål om inlösen eller ersättning enligt 39, 40 eller 44 §. Förslaget behandlas i avsnitt 5.7.

Bestämmelsen i första punkten motsvarar delvis 14 § första stycket lagen (1976:839) om Statens va-nämnd och avser rättegångskostnaderna i mål om inlösen eller ersättning ...

56 b §  I andra mål som ska handläggas enligt bestämmelserna om tvistemål i rättegångsbalken än sådana som avses i 56 a § ska vardera parten svara för sina rättegångskostnader, om inte annat följer av 56 d § eller det annars finns särskilda skäl.

Bestämmelserna i 18 kap.rättegångsbalken ska dock tillämpas i fråga om kostnad för ansökningsavgift. Lag (2015:693).

Prop. 2015/16:11: Paragrafen, som är ny, behandlar ansvaret för rättegångskostnader i andra mål som ska handläggas enligt bestämmelserna om tvistemål i rättegångsbalken. Bestämmelsen gäller i alla domstolsinstanser. Förslaget behandlas i avsnitt 5.7.

Enligt första stycket ska vardera parten svara för sina rättegångskostnader i mål som ska handläggas ...

  • MÖD 2017:23:Rättegångskostnader ----- Efter drygt ett halvårs handläggning i mark- och miljödomstolen återkallade kommunen sin talan om avgift för allmänna vattentjänster. Kommunen uppgav att återkallelsen föranleddes av fastighetsägarens invändning att de formella förutsättningarna för avgiftsskyldighet inte var uppfyllda. Tvister enligt lagen om allmänna vattentjänster har en offentligrättslig karaktär och det får förutsättas att en kommun, mot bakgrund av den ställning kommunen har mot en enskild fastighetsägare, noggrant överväger om det finns formella förutsättningar för avgiftsskyldighet innan kommunen inleder ett rättsligt förfarande för att kräva betalning för en avgift. Kommunen har med stöd av 56 d § lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster förpliktats ersätta motparts rättegångskostnad. Det har inte bedömts finnas skäl att förplikta kommunens ombud att tillsammans med parten ersätta rättegångskostnaden.

56 c §  I mål om utdömande av vite ska vardera parten svara för sina rättegångskostnader.

Bestämmelserna i 18 kap.rättegångsbalken ska dock tillämpas i fråga om kostnad för ansökningsavgift. Lag (2015:693).

Prop. 2015/16:11: Paragrafen, som är ny, behandlar rätten till ersättning för rättegångskostnader i mål om utdömande av vite. Förslaget behandlas i avsnitt 5.7.

Av första stycket framgår att vardera parten ska svara för sina rättegångskostnader i sådana mål.

Enligt andra stycket ska dock bestämmelserna i 18 kap. rättegångsbalken ...

56 d §  Trots det som sägs i 56 a § 1 och 56 b § får rätten förplikta en part att helt eller delvis svara för rättegångskostnaderna, om parten

  1. har inlett en rättegång utan att motparten har gett anledning till det,
  2. på annat sätt uppsåtligen eller av oaktsamhet har föranlett en onödig rättegång, eller
  3. har handlat på ett sådant sätt som avses i 18 kap. 6 § rättegångsbalken. Lag (2015:693).

Prop. 2015/16:11: Paragrafen, som är ny, innehåller vissa undantag från det som anges om ansvar för rättegångskostnader i 56 a § 1 och 56 b §. Förslaget behandlas i avsnitt 5.7. Paragrafen har fått sin utformning efter synpunkter från

Lagrådet.

Enligt bestämmelsen får rätten, med undantag från 56 a § 1 och 56 b §, förplikta en part att helt eller delvis svara för rättegångskostnader i tre fall. ...

  • MÖD 2017:23:Rättegångskostnader ----- Efter drygt ett halvårs handläggning i mark- och miljödomstolen återkallade kommunen sin talan om avgift för allmänna vattentjänster. Kommunen uppgav att återkallelsen föranleddes av fastighetsägarens invändning att de formella förutsättningarna för avgiftsskyldighet inte var uppfyllda. Tvister enligt lagen om allmänna vattentjänster har en offentligrättslig karaktär och det får förutsättas att en kommun, mot bakgrund av den ställning kommunen har mot en enskild fastighetsägare, noggrant överväger om det finns formella förutsättningar för avgiftsskyldighet innan kommunen inleder ett rättsligt förfarande för att kräva betalning för en avgift. Kommunen har med stöd av 56 d § lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster förpliktats ersätta motparts rättegångskostnad. Det har inte bedömts finnas skäl att förplikta kommunens ombud att tillsammans med parten ersätta rättegångskostnaden.

56 e §  Om en part enligt 56 d § helt eller delvis ska ersätta motpartens rättegångskostnader och partens ställföreträdare, ombud eller biträde har handlat på ett sådant sätt som avses i den bestämmelsen och därigenom vållat kostnaderna helt eller delvis, kan ställföreträdaren, ombudet eller biträdet förpliktas att tillsammans med parten ersätta kostnaderna. Rätten kan besluta om detta även om någon part inte yrkar det. Lag (2015:693).

Prop. 2015/16:11: Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om att en parts ställföreträdare, ombud eller biträde i vissa fall kan förpliktas att tillsammans med parten betala motpartens rättegångskostnader. Förslaget behandlas i avsnitt 5.7.

Den situation som avses är när en part enligt 56 d § helt eller delvis ska ersätta motpartens rättegångskostnader och partens ställföreträdare, ombud eller biträde har agerat ...

  • MÖD 2017:23:Rättegångskostnader ----- Efter drygt ett halvårs handläggning i mark- och miljödomstolen återkallade kommunen sin talan om avgift för allmänna vattentjänster. Kommunen uppgav att återkallelsen föranleddes av fastighetsägarens invändning att de formella förutsättningarna för avgiftsskyldighet inte var uppfyllda. Tvister enligt lagen om allmänna vattentjänster har en offentligrättslig karaktär och det får förutsättas att en kommun, mot bakgrund av den ställning kommunen har mot en enskild fastighetsägare, noggrant överväger om det finns formella förutsättningar för avgiftsskyldighet innan kommunen inleder ett rättsligt förfarande för att kräva betalning för en avgift. Kommunen har med stöd av 56 d § lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster förpliktats ersätta motparts rättegångskostnad. Det har inte bedömts finnas skäl att förplikta kommunens ombud att tillsammans med parten ersätta rättegångskostnaden.

Undantag från 2 kap. 1 § kommunallagen (2017:725)

57 §  Trots bestämmelsen i 2 kap. 1 § kommunallagen (2017:725) om anknytning till kommunens område eller dess medlemmar, får en kommun sköta driften av en allmän va-anläggning i andra kommuner, om driften sker på affärsmässiga grunder och ekonomiskt redovisas skilt från annan verksamhet. Lag (2017:749).

Prop. 2005/06:78: driften sker på affärsmässiga grunder och ekonomiskt redovisas skilt från annan verksamhet.

Bestämmelsen saknar motsvarighet i den nuvarande va-lagen och behandlas i avsnitt 5.17. Genom bestämmelsen görs ett undantag från den s.k. kommunala lokaliseringsprincipen som är införd i kommunallagen. Även sådana ...

Ändringar och övergångsbestämmelser

Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster

Tryckt format (PDF)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007, då lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar skall upphöra att gälla.
  2. För en va-anläggning som förklarats för allmän enligt 31 § den upphävda lagen eller motsvarande bestämmelse i äldre lag och som inte är att anse som allmän enligt 2 § den nya lagen gäller följande.
    1. Bestämmelserna i 1022, 24 och 25 §§, 30 § första stycket, 31 § första och andra styckena, 32 §, 35 § andra stycket, 3643 och 5356 e §§ den nya lagen ska tillämpas i fråga om anläggningen.
    2. Bestämmelserna i den upphävda lagen, utom 5 §, 6 §, 12 a § och de bestämmelser som motsvarar de i a uppräknade bestämmelserna, ska tillämpas så länge anläggningen består som allmänförklarad, dock längst till och med den 31 december 2016. Mark- och miljödomstolen prövar mål som avser tillämpning av bestämmelser i den upphävda lagen.
    3. Huvudmannen för anläggningen får inte besluta i frågor som rör anläggningens verksamhetsområde. Det som sägs i 7 § den upphävda lagen ska, från och med den 1 januari 2007, endast avse huvudmannens skyldigheter för tiden dessförinnan. Lag (2015:693).
  3. Det som en huvudman enligt den upphävda lagen har beslutat i fråga om en va-anläggnings verksamhetsområde skall gälla även efter ikraftträdandet.
  4. För andra allmänna va-anläggningar än dem som avses i 2 skall det som en huvudman enligt 22 eller 27 § den upphävda lagen har beslutat i frågor om användningen av va-anläggningen eller om taxa fortsätta att gälla till dess att kommunen med stöd av 23 och 34 §§ den nya lagen har ersatt huvudmannens beslut med nya föreskrifter, dock längst till och med den 31 december 2008.
  5. Bestämmelserna i 50 § den nya lagen tillämpas första gången för det första räkenskapsår som påbörjas efter den 31 december 2006.
  6. Denna lag skall inte tillämpas på mål eller ärende som enligt bestämmelserna i den upphävda lagen har anhängiggjorts före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2005/06:213, Prop. 2005/06:78, Bet. 2005/06:BoU8
Ikraftträder
2007-01-01

Lag (2009:515) om ändring i lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:237, Prop. 2008/09:150, Bet. 2008/09:KU24
Omfattning
ändr. 42 §
Ikraftträder
2009-06-30

Lag (2010:917) om ändring i lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:366, Prop. 2009/10:170, Bet. 2009/10:CU25
Omfattning
ändr. 2 §
Ikraftträder
2011-05-02

Lag (2015:693) om ändring i lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2015/16:37, Prop. 2015/16:11, Bet. 2015/16:CU8
Omfattning
ändr. 52, 53, 54, 55, 56 §§, p 2 ikrafttr.- och övergångsbest.; nya 53 a, 53 b, 53 c, 56 a, 56 b, 56 c, 56 d, 56 e §§, rubr. närmast före 56 §
Ikraftträder
2016-01-01

Lag (2017:749) om ändring i lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:335, Prop. 2016/17:171, Bet. 2016/17:KU30
Omfattning
ändr. 57 §, rubr. närmast före 57 §
Ikraftträder
2018-01-01