AD 1994 nr 102

Parter: Handelsanställdas Förbund; HAO Handelsarbetsgivarna; Fred's Handelsbod Aktiebolag Nr 102

Handelsanställdas Förbund mot HAO Handelsarbetsgivarna och Fred's Handelsbod Aktiebolag i Hisings Kärra. anställningsskydd Mellan HAO Handelsarbetsgivarna och Handelsanställdas Förbund gäller kollektivavtal. Fred's Handelsbod AB är genom delägarskap i HAO bundet av kollektivavtalet. B.A. är medlem i förbundet.

Bolaget driver en ICA livsmedelsbutik. F.O. är butikschef och ställföreträdare för bolaget. B.A. har varit anställd som affärsbiträde i butiken sedan i maj 1987. Den 3 juni 1993 avskedades B.A. från sin anställning i bolaget.

Bolaget har som grund för avskedandet angett att B.A. i sitt arbete som kassörska har tillägnat sig medel ur kassan som hon underlåtit att registrera eller att hon i vart fall på ett flagrant sätt brutit mot de rutiner som ålegat henne att iaktta i arbetet. Förbundet har bestritt bolagets påståenden.

Förbundet har väckt talan mot HAO och bolaget samt anfört att B.A. avskedats utan att ens saklig grund för uppsägning förelegat.

Förbundet har yrkat att arbetsdomstolen skall förplikta bolaget att till B.A. utge dels allmänt skadestånd med 80 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämning till dess betalning sker, dels ekonomiskt skadestånd med 106 970 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen på 9 500 kr från den 25 juni 1993, på 10 339 kr från den 25:e i varje månad från och med juli 1993 till och med februari 1994 och på 4 419 kr från den 25 mars 1994, allt till dess betalning sker. Förbundet har vidare yrkat att förbundet förbehålls rätten att i mån av befogenhet föra talan om ytterligare ekonomiskt skadestånd. För det fall att arbetsdomstolen skulle finna att det förelegat saklig grund för uppsägning men inte grund för avskedande har förbundet yrkat att arbetsdomstolen förpliktar bolaget att till B.A. utge allmänt skadestånd med 50 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämning till dess betalning sker, dels ekonomiskt skadestånd med 51 695 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen på 9 500 kr från den 25 juni 1993, på 10 339 kr från den 25:e i varje månad från och med juli 1993 till och med oktober 1993 och på 839 kr från den 25 november 1993, allt till dess betalning sker.

HAO och bolaget har bestritt samtliga yrkanden men vitsordat beräkningen av det ekonomiska skadeståndet och räntan såsom i och för sig skälig. Om arbetsdomstolen skulle finna att skadeståndsskyldighet föreligger anser arbetsgivarparterna att skadeståndet skall jämkas till noll kronor på grund av att B.A. genom sitt agerande har varit medvållande till den uppkomna situationen. Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader. Till utveckling av sin talan har parterna i huvudsak anfört följande: Förbundet Allmänt B.A. anställdes hos bolaget i maj 1987 som kassabiträde. Hon saknade tidigare erfarenhet av sådant arbete. Hon arbetade till en början endast i kassan men under senare år fram till oktober 1992 var hon även ansvarig för tre av butikens avdelningar. Avdelningsansvar innebär beställning, uppackning och prismärkning av varor.

B.A. har inte fått någon utbildning av bolaget utan har fått lära sig kassaarbetet av äldre kollegor. Det fanns inte några skriftliga instruktioner för hur kassaarbetet skulle skötas. När hon skulle lära sig kassaarbetet fick hon till att börja med stå bakom en kassörska och titta på hur denna arbetade. Efter ungefär en vecka kunde B.A. klara av kassaarbetet på egen hand. Hennes arbetstid var fördelad med ungefär hälften avseende kassaarbete och återstoden avseende det arbete som avdelningsansvaret medförde. Från oktober 1992 hade hon inget avdelningsansvar utan arbetade i större utsträckning i kassan. Bolaget har cirka trettio anställda. Av dessa arbetar tjugo med kassatjänst i någon av butikens fem kassor. Kassa 4 är huvudkassa och är alltid öppen. Kassa 2 är för det mesta öppen. Varje morgon görs ett schema upp över vilka som skall sitta i kassorna och vilka som skall vara avlösare. Det sitter ungefär tio kassörskor i kassorna under en dag. Kassörskorna sitter inte alltid i samma kassa under en dag. Kassörskorna sitter inte heller i kassan hela arbetsdagen utan avlösning sker vid flera tillfällen. Förutom för arbete i butiken sker avlösning för lunch och för en kortare rast på förmiddagen och eftermiddagen men även vid andra tillfällen.

Det finns inte någon skriftlig instruktion för kassörskorna vad gäller hanteringen av pengar i butiken. Den sista kassörskan i kassan under en dag skriver en kassarapport och lämnar växelpengar till kassan. Den totala kassabehållningen räknas ihop påföljande dag av personal inne på kontoret.

B.A. har trivts bra med sitt arbete. Hon har emellertid genomgått en uppslitande skilsmässa i början av 1990-talet som ledde till långvariga sjukskrivningar. Det kan ha inverkat på hennes arbete.

Hösten 1992 bytte bolaget kassasystem till elektronisk avläsning av streckkoder. Förändringen medförde relativt stora inkörningsproblem. Inför införandet av det nya kas- sasystemet hade bolaget ett stormöte med personalen då man gick igenom hur det nya systemet skulle fungera praktiskt. B.A. var inte närvarande vid mötet på grund av sjukdom. Vid ett tillfälle kom det också personal från tillverkarföretaget som hade en genomgång med tre till fyra kassörskor åt gången under en till en och en halv timme. Genomgången avsåg hur kassorna skulle fungera tekniskt. Bolaget hade också ett möte med personalen i december 1992 då det nya kassasystemet diskuterades. En anledning till mötet var att man hade stora problem med bl.a. kontokortshantering, pantkvitton, rättelser och dubbelslag. B.A. var närvarande vid dessa möten. B.A. upplevde denna tid som jobbig.

Anledningen till bolagets påstående om oegentligheter från B.A:s sida är vad som framkommit genom rapporter som upprättats av det av bolaget anlitade bevakningsföretaget Sandex. Varje rapport avser ett s.k. provköp som gjorts mot B.A. av kontrollanter vid Sandex. Sandex har gjort 23 provköp mot B.A. och enligt bolaget har hon underlåtit att registrera 16 inköp. Bolaget åberopar endast tio av rapporterna. Dessa rapporter anger att B.A. under tiden den 2 juni 1992 till och med den 24 maj 1993 underlåtit att registrera inköpsbeloppen och i ett fall att hon registrerat ett för lågt belopp. De åberopade provköpen skedde den 2 juni 1992, den 7 september 1992, den 9 september 1992, den 5 oktober 1992, den 12 januari 1993 kl. 12.50, den 15 januari 1993, den 15 mars 1993, den 21 maj 1993 kl. 11.07 och kl. 15.42 samt den 24 maj 1993. Den 24 maj 1993 arbetade B.A. som vanligt i kassan. På eftermiddagen kom en kontrollant från Sandex och beordrade henne att stänga kassan och ta med sig kassalådan med pengarna till kontoret. B.A. förstod inte vad saken gällde. Först en lång stund senare, efter att ha vistats på kontoret med kontrollanterna och fackklubbens ordförande B.T-C., förklarade kontrollanterna för B.A. att det hade gjorts provköp mot henne och att hon vid ett flertal tillfällen inte hade registrerat inköp i kassan. Det var en oerhört pressande situation för B.A.. Sandex redovisning av provköpen mot B.A. ledde till att bolaget varslade henne om avsked. Hon fick en viss tid på sig att förklara sitt beteende. Men hon kunde inte ge bolaget någon förklaring eftersom hon inte minns något av provköpen utom det sista. B.A. avskedades efter att ha varit anställd i bolaget i drygt sex år. Hon avskedades utan föregående varning eller påpekande från bolaget. Förbundet bestrider att B.A. har tillägnat sig några pengar ur kassan och att hon brutit mot några rutiner. Har provköpen skett mot B.A.?

Förbundet kan inte vitsorda att provköpen har gjorts mot B.A. eftersom hon inte minns dem.

Av provköpsrapporterna framgår det inte att provköpen riktar sig mot en och samma person. Det kan inte uteslutas att något av provköpen, förutom tillfället den 24 maj 1993, riktats mot B.A..

Förbundet bestrider inte att avsikten från Sandex sida har varit att utföra provköpen mot B.A.. Hon har mest suttit i kassa 2 men eftersom hon inte suttit i den kassan hela tiden har provköpen ibland kommit att ske mot andra kassörskor som har suttit i kassa 2.

Beträffande de rapporter som utförts mot B.A. har förbundet gjort följande anmärkningar: I tio rapporter finns under rubriken signalement på kassabiträde namnet B.A. med. När B.A. anställdes fanns det en skyldighet för kassörskorna att bära namnbricka. Denna skyldigheten upprätthölls dock inte utan ett flertal kassörskor, bland dem B.A., valde att ej bära namnbricka. Någon gång efter semestern 1992 infördes skyldigheten att bära namnbricka igen. B.A. hade namnbricka på sig en eller två dagar. Därefter har hon inte använt namnbricka. På rapporten från den 17 maj 1993 uppges det att kassabiträdet har blå ögon. Det anges ingenting om glasögon. B.A. har alltid glasögon på sig. Beträffande hårets längd och färg beskrivs kassabiträdets hår oftast som blont och axellångt men blont och kort förekommer också. Beträffande de två provköpen som gjordes den 12 januari 1993 anges håret först som kort och cendré och sedan som blont och axellångt. Det var samma kontrollant som utförde de två provköpen. De två provköpen har inte skett mot samma kassörska. I rapporten från provköpet den 15 mars 1993 anges det dessutom att håret var kort och något grått. Det kan inte vara samma person som beskrivs ha blont och axellångt hår. Hur har provköpen gått till och hur har B.A. agerat i samband med provköpen?

Provköpen har skett på ett mycket otillfredsställande sätt från Sandex butikskontrollanters sida.

Provköpen säger inget om hur en kassörska beter sig i normala fall när en vanlig kund handlar. En vanlig kund står i kö och väntar på sin tur och lägger varorna på bandet. Varorna förs förbi en elektronisk avläsare och kunden får det belopp som skall betalas angivet av kassörskan. Kunden betalar och tar emot kvitto. Sandex kontrollanter beter sig inte som en vanlig kund. Kontrollanterna lägger ej varorna på bandet utan håller dem i handen och lämnar fram jämna pengar. B.A. minns provköpet den 24 maj 1993. Då kom någon fram till kassan och passerade kön och lämnade jämna pengar. Det pågående köpet måste avslutas innan det går att registrera det nytillkomna köpet. Kontrollanterna skapar genom sitt beteende en stressituation för kassörskan. Länsstyrelsen i Göteborg och Bohus län har med anledning av en tidigare dom från arbetsdomstolen (AD 1993 nr 65) begärt en förklaring från Sandex angående butikskontrollanternas beteende vid provköp bl.a. att de gått före i kön. I domen har arbets- domstolen bedömt att Sandex butikskontrollanter inte betett sig som kunder förväntas göra. Sandex har i förklaring förnekat att man uppträtt olämpligt men uppgivit att man ändrat sina rutiner. Länsstyrelsen har i beslut den 4 mars 1994 inte funnit skäl att vidta en så ingripande åtgärd som återkallelse av Sandex auktorisation eftersom Sandex vidtagit rättelseåtgärder.

Provköpen har också skett vid lunchtid och vid eftermiddagstid då det är mycket kunder i butiken. Vid provköpstillfället den 12 januari 1993 kl. 15.43 var det i kassa 2 nästan 30 inköp på knappt 20 minuter. Vid provköpet den 15 januari 1993 kl. 12.51 förekom 15 inköp på tio minuter i kassa 2. Vid provköpet den 15 mars 1993 kl. 16.14 skedde det 11 inköp på nio minuter. Vid provköpet den 21 maj 1993 kl. 11.07 var det flera kunder som handlade mycket. Det var 14 kunder på tio minuter. Det var också många kassor öppna samtidigt.

B.A. har medgett att hon i undantagsfall kan ha underlåtit att registrera belopp. Men genom att hon inte vet när det har genomförts provköp mot henne vet hon inte om det har skett vid sådana tillfällen. Det kan vara situationer när en kund går före i kön därför att kunden har bråttom och lämnar fram jämna pengar för en vara medan hon expedierar en annan kund. Kassasystemet är konstruerat så att det inte går att avbryta en pågående expediering av en kund. B.A. har i största möjliga utsträckning försökt att komma ihåg att registrera inköp av detta slag senare genom att göra en notering på ett gammalt kvitto eller i sin hand. Hon har registrerat inköpet så fort det blivit ett tillfälle t.ex. när kön är slut eller när det har lugnat ner sig i affären. Det kan dock ha hänt att hon har helt glömt bort att registrera varan. Det är självklart enligt B.A. att alla inköp skall registreras. Förbundet kan inte vitsorda att registreringar ej har skett. Arbetsgivarsidan har granskat kassaremsor inom 30 minuter efter det att provköpen har ägt rum. Förbundet vitsordar att registrering inte har skett inom denna tid. Det är emellertid inte tillräckligt att endast gå igenom en så kort tidsperiod som 30 minuter för att påstå att regis- trering inte har skett. Vid provköpstillfället den 2 juni 1992 har bolaget möjliggjort för förbundet att granska kassaremsan för en längre tidsperiod än 30 minuter. Vid det provköpstillfället avsåg provköpet tvättmedel för 39,90 kr. Av kassaremsan framgår att registrering av provköpet har skett 200 inköp senare än vid det tillfälle då provköpet påstås ha skett. Det kan bero på att det var stressigt och mycket folk i butiken vid tiden för provköpet. B.A. har inte brutit mot några rutiner. Det finns inga rutiner för undantagssituationer när kassörskan inte kan registrera inköpet omedelbart t.ex. därför att en kund går före i kön. F.O. har känt till dessa situationer och har inte haft någon erinran mot att kunder går före i kön.

Om det skulle visa sig att det är B.A. som har blivit utsatt för provköp, anser förbundet att Sandex rutiner för provköp är sådana att det inte har skett något brott från B.A.. I vart fall var hennes beteende ursäktligt. Arbetsgivarparterna Fred's Handelsbod, liksom de flesta detaljhandelsbutiker, har ett ständigt problem med svinn. Detta uppgår till stora summor. Som ett led i bekämpandet av svinnet har bolaget anlitat bevakningsföretaget Sandex. Efter det att bolaget inrättade det nya kassasystemet införde bolaget även strängare rutiner när det gäller att inventera vilka varor som kommer in till bolaget. Under våren 1992 lät bolaget göra ett antal provköp mot kassörskorna. Provköpen började den 2 juni 1992. De första åtta provköpen var s.k. generella provköp. Det innebar att det från början inte fanns någon misstanke om oegentligheter mot någon kassörska. Vid dessa provköp var det endast B.A. som inte registrerade varorna korrekt i kassan. I samråd med Sandex beslöt bolaget att från och med den 5 augusti 1992 skulle provköp endast utföras mot B.A.. Det utfördes ett stort antal provköp mot B.A.. Det gick till på så sätt att E.R. på Sandex, de dagar det kunde vara aktuellt med provköp, tog kontakt med F.O. och frågade om B.A. arbetade denna dag. Man var överens om att samtliga provköp mot henne skulle ske i kassa 2. E.R. instruerade sedan de kontrollanter som skulle utföra provköpen mot B.A.. De kontaktade oftast F.O. strax före provköpet för att kontrollera att B.A. arbetade och att hon satt i kassa 2. Att B.A:s utseende har beskrivits något olika i provköpsrapporterna beror på att kontrollanterna uppfattat hennes utseende på olika sätt.

Provköpen går till på det sättet att en kontrollant går till kassan med en eller flera varor och jämna pengar samt placerar sig i kön. Kontrollanten går inte före i kön. Kontrollanten har en kollega med sig som observatör. Observatören uppehåller sig i butiken i närheten av den kassörska mot vilken provköpet utförs. För att kunna se på kassaremsan när ett provköp har gjorts noterar kontrollanten, genom att titta på displayen, först ett s.k. förköp dvs. det köp som sker omedelbart före provköpet. Efter provköpet sker ett s.k. efterköp av observatören. I samtliga de 10 provköpsrapporter som åberopas har provköpsbeloppen inte återfunnits registrerade på kassaremsorna. Ambitionen då ett provköp görs är att det alltid skall finnas ett förköp och ett efterköp. Det kan emellertid saknas förköp i något fall därför att det inte fanns någon kund i kassan före kontrollanten eller därför att kontrollanten eller observatören av någon anledning inte har sett displayen. Däremot har det i samtliga åberopade fall noterats att pengarna har lagts i kassalådan. I vart fall har kontrollanterna inte sett B.A. A tillgripa pengar ur kassan. Någon av kontrollanterna L.B. R.J., E.O. eller C.H. har varit observatörer vid de tio provköpstillfällena som åberopas. Vid tillfället den 24 maj 1993 gjorde R.J. provköpet. Det har varit ganska lugnt i butiken då provköpen genomförts. Provköpen är utförda såväl före som efter det nya kassasystemets införande.

Eftersom B.A. varken vid kassarevisionen den 24 maj 1993 eller senare kunnat lämna någon tillfredsställande förklaring till varför hon i vissa fall underlåtit att registrera inköp, anser arbetsgivarparterna att skäl för avsked av B.A. föreligger. Det kan inte krävas att B.A. A skall komma ihåg när alla olika provköp har gjorts men eftersom hon har vitsordat att hon inte registrerat vissa inköp borde hon kunna erinra sig något tillfälle. Domskäl Allmänt B.A. blev den 3 juni 1993 avskedad från sin anställning som kassörska hos bolaget. Tvisten gäller om bolaget haft tillräckliga skäl för avskedandet eller, för den händelse så inte varit fallet, om saklig grund för uppsägning förelegat.

Arbetsgivarparternas uppfattning är att det föreligger tillräckliga skäl för avskedande eller i vart fall saklig grund för uppsägning. Till stöd för detta har bolaget åberopat i huvudsak följande. B.A. har enligt rapporter från tio provköp underlåtit att registrera provköpsbeloppen och i ett av dessa fall har hon registrerat ett för lågt belopp. Arbetsgivarparterna har gjort gällande i första hand att B.A. tillägnat sig de belopp som hon underlåtit att registrera och i andra hand att hon på ett flagrant sätt brutit mot bolagets kassarutiner genom att inte registrera inköpen.

Förbundets uppfattning är att det inte föreligger tillräckliga skäl för avskedande och inte heller saklig grund för uppsägning av B.A.. Till stöd för detta har förbundet åberopat att B.A. inte tillägnat sig några pengar eller brutit mot några rutiner. Förbundet bestrider att provköpen har gjorts mot B.A. och förbundet kan inte vitsorda att registrering vid provköpen ej har skett. Dessutom anser förbundet att provköpen har utförts på ett klandervärt sätt genom att kontrollanterna skapar en stressituation för kassörskorna och att köpen har skett då det är mycket kunder i butiken.

Har provköpen skett mot B.A.?

Följande får anses framgå av utredningen. Sandex och bolagets företrädare F.O. hade överenskommit att efter den 5 augusti 1992 provköp skulle utföras endast mot B.A.. Överenskommelsen innefattade vidare att B.A. alltid skulle sitta i kassa 2 vid provköpen. De dagar då provköp skulle genomföras ringde en befattningshavare hos Sandex till F.O. och kontrollerade att B.A. arbetade och att hon satt i kassa 2. Befattningshavaren gav sedan instruktioner till de två kontrollanter som skulle göra provköpet. På vägen till butiken eller på parke- ringsplatsen vid butiken ringde kontrollanterna från sin mobiltelefon till F.O. för att få bekräftat att B.A. arbetade och satt i kassa 2. Om B.A. hade hunnit begära avlösning från kassan innan provköpet skedde, gick kontrollanterna ut ur butiken igen. De ringde till Fredrik Olsson efter cirka 10 minuter för att kontrollera om hon åter satt i kassa 2.

Kontrollanten L.B. har vid vittnesförhör förklarat att hon känner igen B.A. och därför skulle ha sett om det inte var B.A. som satt i kassa 2. Första gången L.B. gjorde provköp mot B.A. hade hon fått en be- skrivning på hur B.A. såg ut och i vilken kassa hon satt. Provköpsrapporten upprättades i bilen omedelbart efter provköpet och skrevs sedan ut på kontoret. L.B. har också uppgett att hon ibland antecknat "B.A." i provköpsrapporterna eftersom hon vet att B.A. heter så men ibland har hon inte skrivit namnet. Kontrollanterna R.J. och E.O. har vid vittnesförhör också uppgett att de känt igen B.A. när de gjort provköp mot henne och R.J. har tillagt att han vet att hon heter B.A.. Att han uppgett namnet "B.A." i vissa rapporter betyder inte att han sett henne bära en namnbricka utan att han vet att hon heter B.A.. Han kan någon gång ha förbisett att skriva namnet. Kontrollanten C.H. har omvittnat att hon har varit med vid två provköp mot B.A.. C.H. har också uppgett att hon känner igen B.A. och vet att hon utfört provköp mot henne.

Beträffande de av arbetsgivarparterna åberopade provköpsrapporterna gör arbetsdomstolen följande anmärkningar beträffande uppgivna signalement på kassabiträdet: I nio av de åberopade rapporterna anges hårfärg och hårlängd som cendré eller blont och axellångt. Vid ett tillfälle anges håret som halvlångt. Vid provköpstillfället den 15 mars 1993 anges att håret är kort och något grått. I de övriga provköpsrapporterna uppges signalement på håret oftast som blont eller cendré och axellångt eller motsvarande och blont och kort. Avvikelser från det har skett enligt följande: Den 9 november 1992 anges att håret är blont och något grått. Den 12 januari 1993 kl. 12.50 anges att håret är cendréfärgat och kort. Samma dag fast på eftermiddagen anges att håret är blont och axellångt. Ytterligare avvikelse från de övriga rapporterna är den 15 mars 1993 då håret anges som något grått och kort. B.A. har själv berättat att hon har slingor i håret och att hennes hårfärg därför kan variera. Även fackklubbordföranden vid butiken B.T-C. har berättat att B.A:s hårfärg växlar. B.A. har även uppgivit att hon alltid bär glasögon. Glasögon som signalement har uppgivits i samtliga rapporter utom från den 17 maj 1993 då det har antecknats att kassörskan har blå ögon. Vad gäller andra signalement anges det oftast att provköpet har skett i kassa 2 eller andra kassan från vänster inifrån och i ungefär hälften av rapporterna anges namnet B.A. som "signalement".

Arbetsdomstolen gör följande bedömning.

Kontrollanterna L.B., R.J., E.O. och C.H. har vid vittnesförhör berättat om rutinerna inför ett provköp mot B.A.. Kontrollanterna har uppgivit att de är säkra på att de utfört provköpen mot B.A.. De har känt igen henne och vet att hon är B.A.. Det är klarlagt att det sista provköpet den 24 maj 1993, som utfördes av L.B. och R.J., gällde B.A.. Arbetsdomstolen anser sig vidare kunna konstatera att provköpsrapporternas signalement i allt väsentligt överensstämmer med varandra. Även rapporterna får därför anses ge ett starkt belägg för att samtliga provköp gjorts mot B.A.. Några omständigheter som talar för att något eller några provköp har riktats mot annan kassörska har inte förebringats. Arbetsdomstolen kommer till den uppfattningen att samtliga provköp har gjorts mot B.A.. Hur har provköpen gått till och hur har B.A. agerat i samband med provköpen?

Av utredningen framgår följande.

B.A. har uppgett att hon inte varit medveten om att provköp ägt rum mot henne men att det hänt att hon inte registrerat ett köp på en gång eller att hon glömt bort att registrera ett köp. Det har då varit fråga om situationer när kunden har gått före i kön. Hon har känt sig stressad och hennes beteende är därför ursäktligt. Hon har vidare uppgett följande: När någon går före i kön för att t.ex. handla en tidning och lämnar jämna pengar kan hon inte registrera detta köp medan hon hanterar det pågående köpet. Hon registrerar därför köpet i efterhand men lägger ner pengarna i kassalådan. Hon känner sig stressad i dessa situationer och registrerar därför köpet när det lugnat ner sig i kassan. Hon brukar skriva en notering i handen eller på ett gammalt kvitto så att hon skall komma ihåg att göra registreringen. Ibland glömmer hon dock bort det ändå. Hon har inte tänkt så mycket på vad som händer om hon inte registrerar ett köp. Ingen har påtalat för henne att det finns för mycket pengar i kassan.

Kontrollanterna L.B., R.J. och E.O. har under vittnesförhör uppgett att de inte gått före i kön när de genomfört provköp mot B.A. utan ställt sig i kön och väntat på sin tur. De har valt ut en vara och har haft jämna pengar i handen. När de kommit fram till B.A., har L.B. och R.J. sträckt fram varan och pengarna som de haft i handen hela tiden medan E.O. lagt varan på bandet men hållit handen på den. Han har också uppgett att han sagt priset på varan högt och visat fram prislappen för B.A.. Kontrollanterna har uppgett att B.A. har tagit emot pengarna men inte registrerat varan. De har också berättat att hon lagt pengarna i kassalådan. L.B. har sagt att B.A. lagt pengarna i kassan i samband med provköpet eller lagt dem vid sidan av kassan tills hon öppnat kassan nästa gång och då lagt ner dem där. R.J. har sagt att B.A. oftast har lagt ner pengarna från provköpet i samband med efterköpet. E.O. har också berättat att hon lagt ner pengarna i kassan i samband med provköpet eller när hon öppnat kassan nästa gång.

L.B. och R.J. utförde det sista provköpet mot B.A. den 24 maj 1993. R.J. var kontrollant och L.B. var observatör. De har berättat att R.J. skulle handla två burkar hårspray för 60 kr som han sträckte fram till B.A. tillsammans med jämna pengar och att B.A. tog pengarna men underlät att registrera köpet. S.E., som är anställd i bolaget och har personalansvar, har omvittnat att hon var ute i butiken vid det aktuella tillfället och att hon iakttog att den manlige kontrollanten köpte två flaskor hårspray som han höll i vänster hand och 60 kronor i höger hand. Det var B.A. som satt i kassan. Kontrollanten höll fram flaskorna och pengarna framför kassaapparaten. B.A. tog pengarna och lade ner dem i kassalådan. Hon registrerade inte inköpet. Det var ganska lugnt i butiken vid tillfället. S.E. tänkte inte på om kontrollanten gick före i kön. B.A. har uppgett att hon minns det sista provköpstillfället och att det var någon som gick före i kön och skulle handla två flaskor hårspray. Förbundet har även angivit att det i 14 av de 23 provköpsrapporterna inte finns något förköp antecknat. Detta talar enligt förbundets mening för att kontrollanterna gått före i kön och uppträtt på sådant sätt att B.A. känt sig stressad. Arbetsgivarparterna har anfört att orsaken till att något förköp inte registrerats är att det inte fanns någon kund före kontrollanten som gjorde ett förköp eller att displayen varit skymd. Förbundet har också invänt mot hur provköpen har gått till på den grunden att de skett när det varit mycket kunder i butiken. Arbetsgivarparterna har för sin del anfört att det varit lugnt i butiken vid provköpstillfällena. Förbundet har åberopat kassaremsor från sex provköpstillfällen för att visa att provköpen inte utförts då det varit lugnt i butiken. B.T-C. har uppgett att det tar ungefär en halv minut att registrera tio varor om det inte är frukt eller grönsaker för då tar det något längre tid. Hon har även uppgett att de åberopade kassaremsorna inte visar att det var någon onormal belastning på kassorna vid de aktuella tillfällena och att det inte fanns någon rimlig anledning att inte registrera varorna på en gång. Arbetsdomstolen gör följande bedömning.

Av utredningen framgår inte att kontrollanterna vid provköpen uppträtt på något sätt som kunnat vara provocerande för B.A.. Att kontrollanterna hållit i varorna kan inte sägas vara något onormalt beteende när en kund handlar endast en eller två varor. Eftersom det varit fråga om provköp som syftat till att kontrollera den anställdes ärlighet, kan kontrollanterna heller inte kritiseras för att de gett B.A. valmöjligheten att ta varan och registrera den eller bara ta pengarna. Av utredningen har inte framkommit att det varit osedvanligt mycket att göra i kassa 2 eller i butiken i övrigt. Utredningen visar att B.A. har tagit emot pengar och lagt dem i kassan men att hon inte har registrerat beloppen i anslutning till köpet eller under de närmaste 30 minuterna därefter.

Den frågan inställer sig om B.A. över huvud taget har registrerat provköpsbeloppen eller inte.

Arbetsgivarparterna har gjort gällande att B.A. inte har registrerat beloppen. Förbundet har inte vitsordat att registrering ej har skett. B.A. har uppgett att det hänt att kunder gått före i kön, ibland ungefär en gång om dagen och ibland omkring en gång i veckan. B.A. har sagt sig inte kunna erinra sig något tillfälle då hon har registrerat köpet vid ett senare tillfälle. Förbundet har åberopat en kassaremsa från provköpstillfället den 2 juni 1992 som avsåg tvättmedel för 39,90 kr. Enligt förbundet måste antas att provköpet registrerats 200 köp senare där det på kassaremsan finns en registrering av en vara för 39,90 kr. Arbetsgivarparterna har inte vitsordat att denna registrering avser provköpet. Enligt S.E. är just priset 39,90 kr ett mycket vanligt pris på varor i butiken. Enligt arbetsdomstolens mening finns inget stöd för att den av förbundet påvisade registreringen härrör från provköpet. Ingen av kontrollanterna eller någon annan person som hörts i målet har heller berättat om att de sett B.A. skriva en notering i handen eller på ett kvitto för att hon skulle komma ihåg att registrera köpet senare. B.A. har inte kunnat ge någon annan förklaring till varför hon ibland inte registrerat vissa köp utom att hon känt sig stressad.

Sammanfattningsvis kommer arbetsdomstolen fram till följande uppfattning. I målet är klarlagt att B.A. inte registrerat provköpen vare sig i samband med att dessa ägt rum eller under den närmaste tiden därefter. Det finns ingen omständighet som direkt tyder på att B.A. registrerat köpen vid någon senare tidpunkt under dagen. B.A:s egen redogörelse för sitt tillvägagångssätt i fall som är jämförliga med provköpen är svårförståelig och ägnad att skapa tvekan om vad som i själva verket förekommit. Något rimligt motiv för att hantera köpen på det sätt som B.A. uppgett har inte anförts.

Arbetsdomstolen drar den slutsatsen av vad som framkommit att B.A. kan antas inte ha registrerat provköpen. Har B.A. tillägnat sig pengarna?

Arbetsgivarparterna har som en förstahandsståndpunkt anfört att B.A. har tillägnat sig de pengar som hon har underlåtit att registrera vid de åberopade prov- köpstillfällena. B.A. har förnekat detta.

Utredningen i målet visar att B.A. har lagt ner pengarna i kassan och det finns ingen bevisning som styrker att hon tagit pengar ur kassan eller på något annat sätt tillgodogjort sig dessa.

Arbetsgivarsidans ståndpunktstagande innebär påstående om ett handlande som utgör ett allvarligt brott. Med hänsyn härtill måste beviskraven i detta fall ställas mycket högt. Att B.A. har underlåtit att registrera beloppen och att hon inte kunnat lämna någon tillfredsställande förklaring till sitt handlande kan under föreliggande omständigheter enligt arbetsdomstolens mening inte ligga till grund för ett antagande om att hon tillägnat sig pengarna. Har B.A. brutit mot bolagets rutiner?

Arbetsgivarparterna har i andra hand gjort gällande att B.A. har brutit mot bolagets kassarutiner genom att inte registrera provköpen.

Förbundet har invänt att B.A. inte har brutit mot några rutiner och hänvisat till att det inte funnits några instruktioner för kassaarbetet och för situationer när en kund går före i kön.

F.O. har vitsordat att det inte finns några muntliga eller skriftliga instruktioner för kassaarbetet. Alla kunders intressen skall enligt honom tillvaratas och så länge kassörskorna registrerar köpen har han inga synpunkter på hanteringen.

Enligt arbetsdomstolens mening skall frånvaron av närmare instruktioner för registreringen av köp inte tillmätas någon betydelse i det föreliggande sammanhanget. Det måste anses vara en självklar rutin för kassatjänsten att alla köp registreras. Arbetsdomstolen finner därför att B.A. har brutit mot bolagets rutiner. Vid den fortsatta prövningen skall enligt arbetsdomstolens mening särskilt beaktas att B.A:s åsidosättande av rutinerna för kassaarbetet genom att underlåta att registrera inköp gäller ett avgörande moment i verksamheten. Ett förfarande från en kassörskas sida av denna karaktär är typiskt sett ägnat att öppna möjlighet att dölja brister i redovisningen av anförtrodda medel.

Föreligger grund för avskedande eller finns saklig grund för uppsägning?

En kassörska har ett ansvar gentemot sin arbetsgivare att på ett korrekt sätt redovisa de medel som hon anförtrotts i arbetet. En arbetsgivare måste också kunna ha förtroende för sina anställda. B.A. har åsidosatt sina skyldigheter mot bolaget genom att inte registrera de köp som sker. Det är självfallet av stor betydelse för bolaget att alla inköp registreras i kassan. Genom registreringen får bolaget uppgifter om kassabehållning, bruttovinstnivå och lagersaldo. Brister i registreringen kan åsamka bolaget stora kostnader.

B.A. har, liksom övrig personal i butiken, känt till att provköp förekom mot kassörskorna genom den information härom som F.O. lämnat. Den 18 maj 1993 förekom ett personalmöte vid vilket B.A. var närvarande. Den dataansvarige i bolaget tog vid mötet upp vikten av att varorna registreras på ett riktigt sätt. Informationen var inte speciellt riktad mot B.A. utan gällde allmänt med anledning av införandet av det nya kassasystemet. Efter detta möte har ytterligare tre provköp gjorts mot B.A. då hon underlåtit att registrera beloppen.

B.A. har enligt vad utredningen visar vid upprepade tillfällen underlåtit att registrera provköpsbeloppen. B.A. har inte kunnat ge någon rimlig förklaring till sitt handlande som gör att detta kan betraktas som ursäktligt. Arbetsdomstolen har dock, som förut anförts, inte funnit att B.A. har tillägnat sig pengarna. Arbetsdomstolen bedömer därför att B.A. inte kan anses ha åsidosatt sina åligganden på ett sådant grovt sätt att bolaget haft tillräckliga skäl för att avskeda henne. B.A. As beteende har emellertid kommit att allvarligt skada arbetsgivarens förtroende för henne. Bolaget får därför anses ha haft saklig grund för att säga upp henne. Arbetsdomstolen vill tillägga följande. Omständigheterna i det föreliggande fallet skiljer sig i avgörande hänseenden från den situation som domstolen hade att ta ställning till i rättsfallet AD 1993 nr 65. Avsevärda skillnader föreligger sålunda bl.a. i fråga om hur provköpen utförts samt beträffande de brister som har förekommit i kassaarbetet.

Skadestånd Med hänsyn till att bolaget har avskedat B.A. utan att tillräckliga skäl härför förelegat är bolaget skadeståndsskyldigt mot B.A..

Förbundet har, för det fall att arbetsdomstolen skulle finna att saklig grund för uppsägning förelegat men ej grund för avsked, yrkat att bolaget till B.A. skall utge allmänt skadestånd med 50 000 kr.

Arbetsgivarparterna har yrkat att skadeståndet skall jämkas till noll kr på grund av att B.A. genom sitt agerande vid provköpen varit i hög grad medvållande till avskedandet.

Förbundet har bestritt att skadeståndet skall jämkas eftersom B.A. har utsatts för en kränkande behandling. Arbetsdomstolen anser att B.A. har varit i sådan grad medvållande till den situation som uppkommit och som lett till avskedandet att det allmänna skadeståndet bör kraftigt jämkas. Domstolen bestämmer det allmänna skadeståndet till 15 000 kr.

Om beräkningen av det ekonomiska skadeståndet råder ingen tvist.

Rättegångskostnader Målets utgång i arbetsdomstolen innebär att parterna är ömsom vinnande och förlorande. Vardera parten skall därför bära sin rättegångskostnad.