lagen.nu

AD 1994 nr 102

En kassörska i en livsmedelsbutik har avskedats på grund av vad som förekommit i samband med s.k. provköp vilka utförts av butikskontrollanter från ett av arbetsgivaren anlitat bevakningsföretag. Arbetsdomstolen finner att det inte förelegat tillräckliga skäl för avskedande men att arbetsgivaren haft saklig grund för att säga upp kassörskan.

Parter:

Handelsanställdas Förbund; HAO

Handelsarbetsgivarna; Fred's Handelsbod Aktiebolag

Nr 102

Handelsanställdas Förbund

mot

HAO Handelsarbetsgivarna och Fred's Handelsbod Aktiebolag i

Hisings Kärra.

anställningsskydd

Mellan HAO Handelsarbetsgivarna och Handelsanställdas

Förbund gäller kollektivavtal. Fred's Handelsbod AB är

genom delägarskap i HAO bundet av kollektivavtalet. B.A.

är medlem i förbundet.

Bolaget driver en ICA livsmedelsbutik. F.O. är

butikschef och ställföreträdare för bolaget. B.A. har

varit anställd som affärsbiträde i butiken sedan i maj

1987. Den 3 juni 1993 avskedades B.A. från sin

anställning i bolaget.

Bolaget har som grund för avskedandet angett att B.A. i

sitt arbete som kassörska har tillägnat sig medel ur kassan

som hon underlåtit att registrera eller att hon i vart fall

på ett flagrant sätt brutit mot de rutiner som ålegat henne

att iaktta i arbetet. Förbundet har bestritt bolagets

påståenden.

Förbundet har väckt talan mot HAO och bolaget samt anfört

att B.A. avskedats utan att ens saklig grund för

uppsägning förelegat.

Förbundet har yrkat att arbetsdomstolen skall förplikta

bolaget att till B.A. utge dels allmänt skadestånd med

80 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för

delgivning av stämning till dess betalning sker, dels

ekonomiskt skadestånd med 106 970 kr jämte ränta enligt 6 §

räntelagen på 9 500 kr från den 25 juni 1993, på 10 339 kr

från den 25:e i varje månad från och med juli 1993 till och

med februari 1994 och på 4 419 kr från den 25 mars 1994,

allt till dess betalning sker. Förbundet har vidare yrkat

att förbundet förbehålls rätten att i mån av befogenhet

föra talan om ytterligare ekonomiskt skadestånd.

För det fall att arbetsdomstolen skulle finna att det

förelegat saklig grund för uppsägning men inte grund för

avskedande har förbundet yrkat att arbetsdomstolen

förpliktar bolaget att till B.A. utge allmänt skadestånd

med 50 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen

för delgivning av stämning till dess betalning sker, dels

ekonomiskt skadestånd med 51 695 kr jämte ränta enligt 6 §

räntelagen på 9 500 kr från den 25 juni 1993, på 10 339 kr

från den 25:e i varje månad från och med juli 1993 till och

med oktober 1993 och på 839 kr från den 25 november 1993,

allt till dess betalning sker.

HAO och bolaget har bestritt samtliga yrkanden men

vitsordat beräkningen av det ekonomiska skadeståndet och

räntan såsom i och för sig skälig. Om arbetsdomstolen

skulle finna att skadeståndsskyldighet föreligger anser

arbetsgivarparterna att skadeståndet skall jämkas till noll

kronor på grund av att B.A. genom sitt agerande har

varit medvållande till den uppkomna situationen.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

Till utveckling av sin talan har parterna i huvudsak anfört

följande:

Förbundet

Allmänt

B.A. anställdes hos bolaget i maj 1987 som kassabiträde.

Hon saknade tidigare erfarenhet av sådant arbete. Hon

arbetade till en början endast i kassan men under senare år

fram till oktober 1992 var hon även ansvarig för tre av

butikens avdelningar. Avdelningsansvar innebär beställning,

uppackning och prismärkning av varor.

B.A. har inte fått någon utbildning av bolaget utan har

fått lära sig kassaarbetet av äldre kollegor. Det fanns

inte några skriftliga instruktioner för hur kassaarbetet

skulle skötas. När hon skulle lära sig kassaarbetet fick

hon till att börja med stå bakom en kassörska och titta på

hur denna arbetade. Efter ungefär en vecka kunde B.A.

klara av kassaarbetet på egen hand. Hennes arbetstid var

fördelad med ungefär hälften avseende kassaarbete och

återstoden avseende det arbete som avdelningsansvaret

medförde. Från oktober 1992 hade hon inget avdelningsansvar

utan arbetade i större utsträckning i kassan.

Bolaget har cirka trettio anställda. Av dessa arbetar tjugo

med kassatjänst i någon av butikens fem kassor. Kassa 4 är

huvudkassa och är alltid öppen. Kassa 2 är för det mesta

öppen. Varje morgon görs ett schema upp över vilka som

skall sitta i kassorna och vilka som skall vara avlösare.

Det sitter ungefär tio kassörskor i kassorna under en dag.

Kassörskorna sitter inte alltid i samma kassa under en dag.

Kassörskorna sitter inte heller i kassan hela arbetsdagen

utan avlösning sker vid flera tillfällen. Förutom för

arbete i butiken sker avlösning för lunch och för en

kortare rast på förmiddagen och eftermiddagen men även vid

andra tillfällen.

Det finns inte någon skriftlig instruktion för kassörskorna

vad gäller hanteringen av pengar i butiken. Den sista

kassörskan i kassan under en dag skriver en kassarapport

och lämnar växelpengar till kassan. Den totala

kassabehållningen räknas ihop påföljande dag av personal

inne på kontoret.

B.A. har trivts bra med sitt arbete. Hon har emellertid

genomgått en uppslitande skilsmässa i början av 1990-talet

som ledde till långvariga sjukskrivningar. Det kan ha

inverkat på hennes arbete.

Hösten 1992 bytte bolaget kassasystem till elektronisk

avläsning av streckkoder. Förändringen medförde relativt

stora inkörningsproblem. Inför införandet av det nya kas-

sasystemet hade bolaget ett stormöte med personalen då man

gick igenom hur det nya systemet skulle fungera praktiskt.

B.A. var inte närvarande vid mötet på grund av sjukdom.

Vid ett tillfälle kom det också personal från

tillverkarföretaget som hade en genomgång med tre till fyra

kassörskor åt gången under en till en och en halv timme.

Genomgången avsåg hur kassorna skulle fungera tekniskt.

Bolaget hade också ett möte med personalen i december 1992

då det nya kassasystemet diskuterades. En anledning till

mötet var att man hade stora problem med bl.a.

kontokortshantering, pantkvitton, rättelser och dubbelslag.

B.A. var närvarande vid dessa möten. B.A. upplevde

denna tid som jobbig.

Anledningen till bolagets påstående om oegentligheter från

B.A:s sida är vad som framkommit genom rapporter som

upprättats av det av bolaget anlitade bevakningsföretaget

Sandex. Varje rapport avser ett s.k. provköp som gjorts mot

B.A. av kontrollanter vid Sandex. Sandex har gjort 23

provköp mot B.A. och enligt bolaget har hon underlåtit

att registrera 16 inköp. Bolaget åberopar endast tio av

rapporterna. Dessa rapporter anger att B.A. under tiden

den 2 juni 1992 till och med den 24 maj 1993 underlåtit att

registrera inköpsbeloppen och i ett fall att hon

registrerat ett för lågt belopp. De åberopade provköpen

skedde den 2 juni 1992, den 7 september 1992, den

9 september 1992, den 5 oktober 1992, den 12 januari 1993

kl. 12.50, den 15 januari 1993, den 15 mars 1993, den

21 maj 1993 kl. 11.07 och kl. 15.42 samt den 24 maj 1993.

Den 24 maj 1993 arbetade B.A. som vanligt i kassan. På

eftermiddagen kom en kontrollant från Sandex och beordrade

henne att stänga kassan och ta med sig kassalådan med

pengarna till kontoret. B.A. förstod inte vad saken

gällde. Först en lång stund senare, efter att ha vistats på

kontoret med kontrollanterna och fackklubbens ordförande

B.T-C., förklarade kontrollanterna för

B.A. att det hade gjorts provköp mot henne och att hon

vid ett flertal tillfällen inte hade registrerat inköp i

kassan. Det var en oerhört pressande situation för B.A..

Sandex redovisning av provköpen mot B.A. ledde till att

bolaget varslade henne om avsked. Hon fick en viss tid på

sig att förklara sitt beteende. Men hon kunde inte ge

bolaget någon förklaring eftersom hon inte minns något av

provköpen utom det sista. B.A. avskedades efter att ha

varit anställd i bolaget i drygt sex år. Hon avskedades

utan föregående varning eller påpekande från bolaget.

Förbundet bestrider att B.A. har tillägnat sig några

pengar ur kassan och att hon brutit mot några rutiner.

Har provköpen skett mot B.A.?

Förbundet kan inte vitsorda att provköpen har gjorts mot

B.A. eftersom hon inte minns dem.

Av provköpsrapporterna framgår det inte att provköpen

riktar sig mot en och samma person. Det kan inte uteslutas

att något av provköpen, förutom tillfället den 24 maj 1993,

riktats mot B.A..

Förbundet bestrider inte att avsikten från Sandex sida har

varit att utföra provköpen mot B.A.. Hon har mest suttit

i kassa 2 men eftersom hon inte suttit i den kassan hela

tiden har provköpen ibland kommit att ske mot andra

kassörskor som har suttit i kassa 2.

Beträffande de rapporter som utförts mot B.A. har

förbundet gjort följande anmärkningar: I tio rapporter

finns under rubriken signalement på kassabiträde namnet

B.A. med. När B.A. anställdes fanns det en skyldighet

för kassörskorna att bära namnbricka. Denna skyldigheten

upprätthölls dock inte utan ett flertal kassörskor, bland

dem B.A., valde att ej bära namnbricka. Någon gång efter

semestern 1992 infördes skyldigheten att bära namnbricka

igen. B.A. hade namnbricka på sig en eller två dagar.

Därefter har hon inte använt namnbricka. På rapporten från

den 17 maj 1993 uppges det att kassabiträdet har blå ögon.

Det anges ingenting om glasögon. B.A. har alltid

glasögon på sig. Beträffande hårets längd och färg

beskrivs kassabiträdets hår oftast som blont och axellångt

men blont och kort förekommer också. Beträffande de två

provköpen som gjordes den 12 januari 1993 anges håret först

som kort och cendré och sedan som blont och axellångt. Det

var samma kontrollant som utförde de två provköpen. De två

provköpen har inte skett mot samma kassörska. I rapporten

från provköpet den 15 mars 1993 anges det dessutom att

håret var kort och något grått. Det kan inte vara samma

person som beskrivs ha blont och axellångt hår.

Hur har provköpen gått till och hur har B.A. agerat i

samband med provköpen?

Provköpen har skett på ett mycket otillfredsställande sätt

från Sandex butikskontrollanters sida.

Provköpen säger inget om hur en kassörska beter sig i

normala fall när en vanlig kund handlar. En vanlig kund

står i kö och väntar på sin tur och lägger varorna på

bandet. Varorna förs förbi en elektronisk avläsare och

kunden får det belopp som skall betalas angivet av

kassörskan. Kunden betalar och tar emot kvitto. Sandex

kontrollanter beter sig inte som en vanlig kund.

Kontrollanterna lägger ej varorna på bandet utan håller dem

i handen och lämnar fram jämna pengar. B.A. minns

provköpet den 24 maj 1993. Då kom någon fram till kassan

och passerade kön och lämnade jämna pengar. Det pågående

köpet måste avslutas innan det går att registrera det

nytillkomna köpet. Kontrollanterna skapar genom sitt

beteende en stressituation för kassörskan. Länsstyrelsen i

Göteborg och Bohus län har med anledning av en tidigare dom

från arbetsdomstolen (AD 1993 nr 65) begärt en förklaring

från Sandex angående butikskontrollanternas beteende vid

provköp bl.a. att de gått före i kön. I domen har arbets-

domstolen bedömt att Sandex butikskontrollanter inte betett

sig som kunder förväntas göra. Sandex har i förklaring

förnekat att man uppträtt olämpligt men uppgivit att man

ändrat sina rutiner. Länsstyrelsen har i beslut den 4 mars

1994 inte funnit skäl att vidta en så ingripande åtgärd som

återkallelse av Sandex auktorisation eftersom Sandex

vidtagit rättelseåtgärder.

Provköpen har också skett vid lunchtid och vid

eftermiddagstid då det är mycket kunder i butiken. Vid

provköpstillfället den 12 januari 1993 kl. 15.43 var det i

kassa 2 nästan 30 inköp på knappt 20 minuter. Vid provköpet

den 15 januari 1993 kl. 12.51 förekom 15 inköp på tio

minuter i kassa 2. Vid provköpet den 15 mars 1993 kl. 16.14

skedde det 11 inköp på nio minuter. Vid provköpet den

21 maj 1993 kl. 11.07 var det flera kunder som handlade

mycket. Det var 14 kunder på tio minuter. Det var också

många kassor öppna samtidigt.

B.A. har medgett att hon i undantagsfall kan ha

underlåtit att registrera belopp. Men genom att hon inte

vet när det har genomförts provköp mot henne vet hon inte

om det har skett vid sådana tillfällen. Det kan vara

situationer när en kund går före i kön därför att kunden

har bråttom och lämnar fram jämna pengar för en vara medan

hon expedierar en annan kund. Kassasystemet är konstruerat

så att det inte går att avbryta en pågående expediering av

en kund. B.A. har i största möjliga utsträckning försökt

att komma ihåg att registrera inköp av detta slag senare

genom att göra en notering på ett gammalt kvitto eller i

sin hand. Hon har registrerat inköpet så fort det blivit

ett tillfälle t.ex. när kön är slut eller när det har

lugnat ner sig i affären. Det kan dock ha hänt att hon har

helt glömt bort att registrera varan. Det är självklart

enligt B.A. att alla inköp skall registreras.

Förbundet kan inte vitsorda att registreringar ej har

skett. Arbetsgivarsidan har granskat kassaremsor inom

30 minuter efter det att provköpen har ägt rum. Förbundet

vitsordar att registrering inte har skett inom denna tid.

Det är emellertid inte tillräckligt att endast gå igenom en

så kort tidsperiod som 30 minuter för att påstå att regis-

trering inte har skett. Vid provköpstillfället den 2 juni

1992 har bolaget möjliggjort för förbundet att granska

kassaremsan för en längre tidsperiod än 30 minuter. Vid det

provköpstillfället avsåg provköpet tvättmedel för 39,90 kr.

Av kassaremsan framgår att registrering av provköpet har

skett 200 inköp senare än vid det tillfälle då provköpet

påstås ha skett. Det kan bero på att det var stressigt och

mycket folk i butiken vid tiden för provköpet.

B.A. har inte brutit mot några rutiner. Det finns inga

rutiner för undantagssituationer när kassörskan inte kan

registrera inköpet omedelbart t.ex. därför att en kund går

före i kön. F.O. har känt till dessa situationer

och har inte haft någon erinran mot att kunder går före i

kön.

Om det skulle visa sig att det är B.A. som har blivit

utsatt för provköp, anser förbundet att Sandex rutiner för

provköp är sådana att det inte har skett något brott från

B.A.. I vart fall var hennes beteende ursäktligt.

Arbetsgivarparterna

Fred's Handelsbod, liksom de flesta detaljhandelsbutiker,

har ett ständigt problem med svinn. Detta uppgår till stora

summor. Som ett led i bekämpandet av svinnet har bolaget

anlitat bevakningsföretaget Sandex. Efter det att bolaget

inrättade det nya kassasystemet införde bolaget även

strängare rutiner när det gäller att inventera vilka varor

som kommer in till bolaget. Under våren 1992 lät bolaget

göra ett antal provköp mot kassörskorna. Provköpen började

den 2 juni 1992. De första åtta provköpen var s.k.

generella provköp. Det innebar att det från början inte

fanns någon misstanke om oegentligheter mot någon

kassörska. Vid dessa provköp var det endast B.A. som

inte registrerade varorna korrekt i kassan. I samråd med

Sandex beslöt bolaget att från och med den 5 augusti 1992

skulle provköp endast utföras mot B.A.. Det utfördes ett

stort antal provköp mot B.A.. Det gick till på så sätt

att E.R. på Sandex, de dagar det kunde vara

aktuellt med provköp, tog kontakt med F.O. och

frågade om B.A. arbetade denna dag. Man var överens om

att samtliga provköp mot henne skulle ske i kassa 2. E.R.

instruerade sedan de kontrollanter som skulle

utföra provköpen mot B.A.. De kontaktade oftast F.O.

strax före provköpet för att kontrollera att B.A.

arbetade och att hon satt i kassa 2. Att B.A:s utseende

har beskrivits något olika i provköpsrapporterna beror på

att kontrollanterna uppfattat hennes utseende på olika

sätt.

Provköpen går till på det sättet att en kontrollant går

till kassan med en eller flera varor och jämna pengar samt

placerar sig i kön. Kontrollanten går inte före i kön.

Kontrollanten har en kollega med sig som observatör.

Observatören uppehåller sig i butiken i närheten av den

kassörska mot vilken provköpet utförs. För att kunna se på

kassaremsan när ett provköp har gjorts noterar

kontrollanten, genom att titta på displayen, först ett

s.k. förköp dvs. det köp som sker omedelbart före

provköpet. Efter provköpet sker ett s.k. efterköp av

observatören. I samtliga de 10 provköpsrapporter som

åberopas har provköpsbeloppen inte återfunnits registrerade

på kassaremsorna. Ambitionen då ett provköp görs är att det

alltid skall finnas ett förköp och ett efterköp. Det kan

emellertid saknas förköp i något fall därför att det inte

fanns någon kund i kassan före kontrollanten eller därför

att kontrollanten eller observatören av någon anledning

inte har sett displayen. Däremot har det i samtliga

åberopade fall noterats att pengarna har lagts i

kassalådan. I vart fall har kontrollanterna inte sett B.A.

A tillgripa pengar ur kassan. Någon av kontrollanterna L.B.

R.J., E.O. eller C.H.

har varit observatörer vid de tio

provköpstillfällena som åberopas. Vid tillfället den 24 maj

1993 gjorde R.J. provköpet. Det har varit

ganska lugnt i butiken då provköpen genomförts. Provköpen

är utförda såväl före som efter det nya kassasystemets

införande.

Eftersom B.A. varken vid kassarevisionen den 24 maj 1993

eller senare kunnat lämna någon tillfredsställande

förklaring till varför hon i vissa fall underlåtit att

registrera inköp, anser arbetsgivarparterna att skäl för

avsked av B.A. föreligger. Det kan inte krävas att B.A.

A skall komma ihåg när alla olika provköp har gjorts men

eftersom hon har vitsordat att hon inte registrerat vissa

inköp borde hon kunna erinra sig något tillfälle.

Domskäl

Allmänt

B.A. blev den 3 juni 1993 avskedad från sin anställning

som kassörska hos bolaget. Tvisten gäller om bolaget haft

tillräckliga skäl för avskedandet eller, för den händelse

så inte varit fallet, om saklig grund för uppsägning

förelegat.

Arbetsgivarparternas uppfattning är att det föreligger

tillräckliga skäl för avskedande eller i vart fall saklig

grund för uppsägning. Till stöd för detta har bolaget

åberopat i huvudsak följande. B.A. har enligt rapporter

från tio provköp underlåtit att registrera provköpsbeloppen

och i ett av dessa fall har hon registrerat ett för lågt

belopp. Arbetsgivarparterna har gjort gällande i första

hand att B.A. tillägnat sig de belopp som hon underlåtit

att registrera och i andra hand att hon på ett flagrant

sätt brutit mot bolagets kassarutiner genom att inte

registrera inköpen.

Förbundets uppfattning är att det inte föreligger

tillräckliga skäl för avskedande och inte heller saklig

grund för uppsägning av B.A.. Till stöd för detta har

förbundet åberopat att B.A. inte tillägnat sig några

pengar eller brutit mot några rutiner. Förbundet bestrider

att provköpen har gjorts mot B.A. och förbundet kan inte

vitsorda att registrering vid provköpen ej har skett.

Dessutom anser förbundet att provköpen har utförts på ett

klandervärt sätt genom att kontrollanterna skapar en

stressituation för kassörskorna och att köpen har skett då

det är mycket kunder i butiken.

Har provköpen skett mot B.A.?

Följande får anses framgå av utredningen. Sandex och

bolagets företrädare F.O. hade överenskommit att

efter den 5 augusti 1992 provköp skulle utföras endast mot

B.A.. Överenskommelsen innefattade vidare att B.A.

alltid skulle sitta i kassa 2 vid provköpen. De dagar då

provköp skulle genomföras ringde en befattningshavare hos

Sandex till F.O. och kontrollerade att B.A.

arbetade och att hon satt i kassa 2. Befattningshavaren gav

sedan instruktioner till de två kontrollanter som skulle

göra provköpet. På vägen till butiken eller på parke-

ringsplatsen vid butiken ringde kontrollanterna från sin

mobiltelefon till F.O. för att få bekräftat att

B.A. arbetade och satt i kassa 2. Om B.A. hade hunnit

begära avlösning från kassan innan provköpet skedde, gick

kontrollanterna ut ur butiken igen. De ringde till Fredrik

Olsson efter cirka 10 minuter för att kontrollera om hon

åter satt i kassa 2.

Kontrollanten L.B. har vid vittnesförhör förklarat att

hon känner igen B.A. och därför skulle ha sett om det

inte var B.A. som satt i kassa 2. Första gången L.B.

gjorde provköp mot B.A. hade hon fått en be-

skrivning på hur B.A. såg ut och i vilken kassa hon

satt. Provköpsrapporten upprättades i bilen omedelbart

efter provköpet och skrevs sedan ut på kontoret. L.B.

har också uppgett att hon ibland antecknat "B.A." i

provköpsrapporterna eftersom hon vet att B.A. heter så

men ibland har hon inte skrivit namnet. Kontrollanterna

R.J. och E.O. har vid vittnesförhör

också uppgett att de känt igen B.A. när de gjort provköp

mot henne och R.J. har tillagt att han vet att

hon heter B.A.. Att han uppgett namnet "B.A." i vissa

rapporter betyder inte att han sett henne bära en

namnbricka utan att han vet att hon heter B.A.. Han kan

någon gång ha förbisett att skriva namnet. Kontrollanten

C.H. har omvittnat att hon har varit med vid

två provköp mot B.A.. C.H. har också

uppgett att hon känner igen B.A. och vet att hon utfört

provköp mot henne.

Beträffande de av arbetsgivarparterna åberopade

provköpsrapporterna gör arbetsdomstolen följande

anmärkningar beträffande uppgivna signalement på

kassabiträdet: I nio av de åberopade rapporterna anges

hårfärg och hårlängd som cendré eller blont och axellångt.

Vid ett tillfälle anges håret som halvlångt. Vid

provköpstillfället den 15 mars 1993 anges att håret är kort

och något grått. I de övriga provköpsrapporterna uppges

signalement på håret oftast som blont eller cendré och

axellångt eller motsvarande och blont och kort. Avvikelser

från det har skett enligt följande: Den 9 november 1992

anges att håret är blont och något grått. Den 12 januari

1993 kl. 12.50 anges att håret är cendréfärgat och kort.

Samma dag fast på eftermiddagen anges att håret är blont

och axellångt. Ytterligare avvikelse från de övriga

rapporterna är den 15 mars 1993 då håret anges som något

grått och kort. B.A. har själv berättat att hon har

slingor i håret och att hennes hårfärg därför kan variera.

Även fackklubbordföranden vid butiken B.T-C.

har berättat att B.A:s hårfärg växlar. B.A.

har även uppgivit att hon alltid bär glasögon. Glasögon som

signalement har uppgivits i samtliga rapporter utom från

den 17 maj 1993 då det har antecknats att kassörskan har

blå ögon. Vad gäller andra signalement anges det oftast att

provköpet har skett i kassa 2 eller andra kassan från

vänster inifrån och i ungefär hälften av rapporterna anges

namnet B.A. som "signalement".

Arbetsdomstolen gör följande bedömning.

Kontrollanterna L.B., R.J., E.O.

och C.H. har vid vittnesförhör berättat om

rutinerna inför ett provköp mot B.A.. Kontrollanterna

har uppgivit att de är säkra på att de utfört provköpen mot

B.A.. De har känt igen henne och vet att hon är B.A..

Det är klarlagt att det sista provköpet den 24 maj 1993,

som utfördes av L.B. och R.J., gällde

B.A.. Arbetsdomstolen anser sig vidare kunna konstatera

att provköpsrapporternas signalement i allt väsentligt

överensstämmer med varandra. Även rapporterna får därför

anses ge ett starkt belägg för att samtliga provköp gjorts

mot B.A.. Några omständigheter som talar för att något

eller några provköp har riktats mot annan kassörska har

inte förebringats. Arbetsdomstolen kommer till den

uppfattningen att samtliga provköp har gjorts mot B.A..

Hur har provköpen gått till och hur har B.A. agerat i

samband med provköpen?

Av utredningen framgår följande.

B.A. har uppgett att hon inte varit medveten om att

provköp ägt rum mot henne men att det hänt att hon inte

registrerat ett köp på en gång eller att hon glömt bort att

registrera ett köp. Det har då varit fråga om situationer

när kunden har gått före i kön. Hon har känt sig stressad

och hennes beteende är därför ursäktligt. Hon har vidare

uppgett följande: När någon går före i kön för att t.ex.

handla en tidning och lämnar jämna pengar kan hon inte

registrera detta köp medan hon hanterar det pågående köpet.

Hon registrerar därför köpet i efterhand men lägger ner

pengarna i kassalådan. Hon känner sig stressad i dessa

situationer och registrerar därför köpet när det lugnat ner

sig i kassan. Hon brukar skriva en notering i handen eller

på ett gammalt kvitto så att hon skall komma ihåg att göra

registreringen. Ibland glömmer hon dock bort det ändå. Hon

har inte tänkt så mycket på vad som händer om hon inte

registrerar ett köp. Ingen har påtalat för henne att det

finns för mycket pengar i kassan.

Kontrollanterna L.B., R.J. och E.O.

har under vittnesförhör uppgett att de inte gått

före i kön när de genomfört provköp mot B.A. utan ställt

sig i kön och väntat på sin tur. De har valt ut en vara och

har haft jämna pengar i handen. När de kommit fram till

B.A., har L.B. och R.J. sträckt fram

varan och pengarna som de haft i handen hela tiden medan

E.O. lagt varan på bandet men hållit handen på den.

Han har också uppgett att han sagt priset på varan högt och

visat fram prislappen för B.A.. Kontrollanterna har

uppgett att B.A. har tagit emot pengarna men inte

registrerat varan. De har också berättat att hon lagt

pengarna i kassalådan. L.B. har sagt att B.A. lagt

pengarna i kassan i samband med provköpet eller lagt dem

vid sidan av kassan tills hon öppnat kassan nästa gång och

då lagt ner dem där. R.J. har sagt att B.A.

oftast har lagt ner pengarna från provköpet i samband med

efterköpet. E.O. har också berättat att hon lagt

ner pengarna i kassan i samband med provköpet eller när hon

öppnat kassan nästa gång.

L.B. och R.J. utförde det sista provköpet

mot B.A. den 24 maj 1993. R.J. var

kontrollant och L.B. var observatör. De har berättat

att R.J. skulle handla två burkar hårspray för

60 kr som han sträckte fram till B.A. tillsammans med

jämna pengar och att B.A. tog pengarna men underlät att

registrera köpet. S.E., som är anställd i

bolaget och har personalansvar, har omvittnat att hon var

ute i butiken vid det aktuella tillfället och att hon

iakttog att den manlige kontrollanten köpte två flaskor

hårspray som han höll i vänster hand och 60 kronor i höger

hand. Det var B.A. som satt i kassan. Kontrollanten höll

fram flaskorna och pengarna framför kassaapparaten. B.A.

tog pengarna och lade ner dem i kassalådan. Hon

registrerade inte inköpet. Det var ganska lugnt i butiken

vid tillfället. S.E. tänkte inte på om

kontrollanten gick före i kön. B.A. har uppgett att hon

minns det sista provköpstillfället och att det var någon

som gick före i kön och skulle handla två flaskor hårspray.

Förbundet har även angivit att det i 14 av de 23

provköpsrapporterna inte finns något förköp antecknat.

Detta talar enligt förbundets mening för att

kontrollanterna gått före i kön och uppträtt på sådant sätt

att B.A. känt sig stressad. Arbetsgivarparterna har

anfört att orsaken till att något förköp inte registrerats

är att det inte fanns någon kund före kontrollanten som

gjorde ett förköp eller att displayen varit skymd.

Förbundet har också invänt mot hur provköpen har gått till

på den grunden att de skett när det varit mycket kunder i

butiken. Arbetsgivarparterna har för sin del anfört att det

varit lugnt i butiken vid provköpstillfällena. Förbundet

har åberopat kassaremsor från sex provköpstillfällen för

att visa att provköpen inte utförts då det varit lugnt i

butiken. B.T-C. har uppgett att det tar

ungefär en halv minut att registrera tio varor om det inte

är frukt eller grönsaker för då tar det något längre tid.

Hon har även uppgett att de åberopade kassaremsorna inte

visar att det var någon onormal belastning på kassorna vid

de aktuella tillfällena och att det inte fanns någon rimlig

anledning att inte registrera varorna på en gång.

Arbetsdomstolen gör följande bedömning.

Av utredningen framgår inte att kontrollanterna vid

provköpen uppträtt på något sätt som kunnat vara

provocerande för B.A.. Att kontrollanterna hållit i

varorna kan inte sägas vara något onormalt beteende när en

kund handlar endast en eller två varor. Eftersom det varit

fråga om provköp som syftat till att kontrollera den

anställdes ärlighet, kan kontrollanterna heller inte

kritiseras för att de gett B.A. valmöjligheten att ta

varan och registrera den eller bara ta pengarna. Av

utredningen har inte framkommit att det varit osedvanligt

mycket att göra i kassa 2 eller i butiken i övrigt.

Utredningen visar att B.A. har tagit emot pengar och

lagt dem i kassan men att hon inte har registrerat beloppen

i anslutning till köpet eller under de närmaste

30 minuterna därefter.

Den frågan inställer sig om B.A. över huvud taget har

registrerat provköpsbeloppen eller inte.

Arbetsgivarparterna har gjort gällande att B.A. inte har

registrerat beloppen. Förbundet har inte vitsordat att

registrering ej har skett. B.A. har uppgett att det hänt

att kunder gått före i kön, ibland ungefär en gång om dagen

och ibland omkring en gång i veckan. B.A. har sagt sig

inte kunna erinra sig något tillfälle då hon har

registrerat köpet vid ett senare tillfälle. Förbundet har

åberopat en kassaremsa från provköpstillfället den 2 juni

1992 som avsåg tvättmedel för 39,90 kr. Enligt förbundet

måste antas att provköpet registrerats 200 köp senare där

det på kassaremsan finns en registrering av en vara för

39,90 kr. Arbetsgivarparterna har inte vitsordat att denna

registrering avser provköpet. Enligt S.E. är

just priset 39,90 kr ett mycket vanligt pris på varor i

butiken. Enligt arbetsdomstolens mening finns inget stöd

för att den av förbundet påvisade registreringen härrör

från provköpet. Ingen av kontrollanterna eller någon annan

person som hörts i målet har heller berättat om att de sett

B.A. skriva en notering i handen eller på ett kvitto för

att hon skulle komma ihåg att registrera köpet senare.

B.A. har inte kunnat ge någon annan förklaring till

varför hon ibland inte registrerat vissa köp utom att hon

känt sig stressad.

Sammanfattningsvis kommer arbetsdomstolen fram till

följande uppfattning. I målet är klarlagt att B.A. inte

registrerat provköpen vare sig i samband med att dessa ägt

rum eller under den närmaste tiden därefter. Det finns

ingen omständighet som direkt tyder på att B.A.

registrerat köpen vid någon senare tidpunkt under dagen.

B.A:s egen redogörelse för sitt tillvägagångssätt i fall

som är jämförliga med provköpen är svårförståelig och

ägnad att skapa tvekan om vad som i själva verket

förekommit. Något rimligt motiv för att hantera köpen på

det sätt som B.A. uppgett har inte anförts.

Arbetsdomstolen drar den slutsatsen av vad som framkommit

att B.A. kan antas inte ha registrerat provköpen.

Har B.A. tillägnat sig pengarna?

Arbetsgivarparterna har som en förstahandsståndpunkt anfört

att B.A. har tillägnat sig de pengar som hon har

underlåtit att registrera vid de åberopade prov-

köpstillfällena. B.A. har förnekat detta.

Utredningen i målet visar att B.A. har lagt ner pengarna

i kassan och det finns ingen bevisning som styrker att hon

tagit pengar ur kassan eller på något annat sätt

tillgodogjort sig dessa.

Arbetsgivarsidans ståndpunktstagande innebär påstående om

ett handlande som utgör ett allvarligt brott. Med hänsyn

härtill måste beviskraven i detta fall ställas mycket högt.

Att B.A. har underlåtit att registrera beloppen och att

hon inte kunnat lämna någon tillfredsställande förklaring

till sitt handlande kan under föreliggande omständigheter

enligt arbetsdomstolens mening inte ligga till grund för

ett antagande om att hon tillägnat sig pengarna.

Har B.A. brutit mot bolagets rutiner?

Arbetsgivarparterna har i andra hand gjort gällande att

B.A. har brutit mot bolagets kassarutiner genom att inte

registrera provköpen.

Förbundet har invänt att B.A. inte har brutit mot några

rutiner och hänvisat till att det inte funnits några

instruktioner för kassaarbetet och för situationer när en

kund går före i kön.

F.O. har vitsordat att det inte finns några

muntliga eller skriftliga instruktioner för kassaarbetet.

Alla kunders intressen skall enligt honom tillvaratas och

så länge kassörskorna registrerar köpen har han inga

synpunkter på hanteringen.

Enligt arbetsdomstolens mening skall frånvaron av närmare

instruktioner för registreringen av köp inte tillmätas

någon betydelse i det föreliggande sammanhanget. Det måste

anses vara en självklar rutin för kassatjänsten att alla

köp registreras. Arbetsdomstolen finner därför att B.A.

har brutit mot bolagets rutiner. Vid den fortsatta

prövningen skall enligt arbetsdomstolens mening särskilt

beaktas att B.A:s åsidosättande av rutinerna för

kassaarbetet genom att underlåta att registrera inköp

gäller ett avgörande moment i verksamheten. Ett förfarande

från en kassörskas sida av denna karaktär är typiskt sett

ägnat att öppna möjlighet att dölja brister i redovisningen

av anförtrodda medel.

Föreligger grund för avskedande eller finns saklig grund

för uppsägning?

En kassörska har ett ansvar gentemot sin arbetsgivare att

på ett korrekt sätt redovisa de medel som hon anförtrotts i

arbetet. En arbetsgivare måste också kunna ha förtroende

för sina anställda. B.A. har åsidosatt sina skyldigheter

mot bolaget genom att inte registrera de köp som sker. Det

är självfallet av stor betydelse för bolaget att alla inköp

registreras i kassan. Genom registreringen får bolaget

uppgifter om kassabehållning, bruttovinstnivå och

lagersaldo. Brister i registreringen kan åsamka bolaget

stora kostnader.

B.A. har, liksom övrig personal i butiken, känt till att

provköp förekom mot kassörskorna genom den information

härom som F.O. lämnat. Den 18 maj 1993 förekom

ett personalmöte vid vilket B.A. var närvarande. Den

dataansvarige i bolaget tog vid mötet upp vikten av att

varorna registreras på ett riktigt sätt. Informationen var

inte speciellt riktad mot B.A. utan gällde allmänt med

anledning av införandet av det nya kassasystemet. Efter

detta möte har ytterligare tre provköp gjorts mot B.A.

då hon underlåtit att registrera beloppen.

B.A. har enligt vad utredningen visar vid upprepade

tillfällen underlåtit att registrera provköpsbeloppen.

B.A. har inte kunnat ge någon rimlig förklaring till

sitt handlande som gör att detta kan betraktas som

ursäktligt. Arbetsdomstolen har dock, som förut anförts,

inte funnit att B.A. har tillägnat sig pengarna.

Arbetsdomstolen bedömer därför att B.A. inte kan anses

ha åsidosatt sina åligganden på ett sådant grovt sätt att

bolaget haft tillräckliga skäl för att avskeda henne. B.A.

As beteende har emellertid kommit att allvarligt skada

arbetsgivarens förtroende för henne. Bolaget får därför

anses ha haft saklig grund för att säga upp henne.

Arbetsdomstolen vill tillägga följande. Omständigheterna i

det föreliggande fallet skiljer sig i avgörande hänseenden

från den situation som domstolen hade att ta ställning till

i rättsfallet AD 1993 nr 65. Avsevärda skillnader

föreligger sålunda bl.a. i fråga om hur provköpen utförts

samt beträffande de brister som har förekommit i

kassaarbetet.

Skadestånd

Med hänsyn till att bolaget har avskedat B.A. utan att

tillräckliga skäl härför förelegat är bolaget

skadeståndsskyldigt mot B.A..

Förbundet har, för det fall att arbetsdomstolen skulle

finna att saklig grund för uppsägning förelegat men ej

grund för avsked, yrkat att bolaget till B.A. skall utge

allmänt skadestånd med 50 000 kr.

Arbetsgivarparterna har yrkat att skadeståndet skall jämkas

till noll kr på grund av att B.A. genom sitt agerande

vid provköpen varit i hög grad medvållande till

avskedandet.

Förbundet har bestritt att skadeståndet skall jämkas

eftersom B.A. har utsatts för en kränkande behandling.

Arbetsdomstolen anser att B.A. har varit i sådan grad

medvållande till den situation som uppkommit och som lett

till avskedandet att det allmänna skadeståndet bör kraftigt

jämkas. Domstolen bestämmer det allmänna skadeståndet till

15 000 kr.

Om beräkningen av det ekonomiska skadeståndet råder ingen

tvist.

Rättegångskostnader

Målets utgång i arbetsdomstolen innebär att parterna är

ömsom vinnande och förlorande. Vardera parten skall därför

bära sin rättegångskostnad.

Domslut

1. Fred's Handelsbod AB skall till B.A. utge

- ekonomiskt skadestånd med femtioentusensexhundranittiofem

(51 695) kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen på 9 500 kr

från den 25 juni 1993, på 10 339 kr från den 25:e i varje

månad från och med juli 1993 till och med oktober 1993 och

på 839 kr från den 25 november 1993, allt till dess

betalning sker,

- allmänt skadestånd med femtontusen (15 000) kr jämte

ränta enligt 6 § räntelagen från den 9 november 1993 till

dess betalning sker.

2. Vardera parten skall bära sin rättegångskostnad.

Dom 1994-08-24, målnummer A-267-1993

Ledamöter: Hans Stark, Lennart Hörnlund och Jörgen Andersson (ombudsman i Landsorganisationen; tillfällig ersättare). Enhälligt.

Sekreterare: Gunilla Svahn Lindström

Metadata

Domstol
Arbetsdomstolen
Avgörandedatum
1994-08-24
Målnummer
A-267-1993
Lagrum
7 § första stycket och 18 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
Litteratur
Sökord
Anställningsskydd
Källa
Domstolsverket

Rättsfall som hänvisar till detta (3)

AD 2006 nr 77: En kommunalt anställd integrationshandläggare gjorde sig utom tjänsten skyldig till grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning och övergrepp i rättssak. Integrationshandläggaren dömdes till...
AD 2015 nr 46: Tvist om giltighet av ett avskedande av en platschef. Fråga bland annat om platschefen hade attesterat egna tidrapporter i strid med arbetsgivarens instruktioner.
AD 2017 nr 1: En arbetsgivare har avskedat en butikskontrollant. Domstolarna har funnit att det inte förelegat grund för avskedande men väl saklig grund för uppsägning. Fråga bl.a. om det allmänna skadeståndets...
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation