lagen.nu

AD 1994 nr 104

Arbetsdomstolen finner att en person som sedan lång tid regelbundet medverkat i en dagstidning som recensent av TV- program intagit en ställning som uppdragstagare och inte som anställd. Betydelsen av det mellan Svenska Tidningsutgivareföreningen och Svenska Journalistförbundet gällande kollektivavtalet för frilansarbetare.

Parter:

Svenska Journalistförbundet; Svenska

Tidningsutgivareföreningen; Sydsvenska Dagbladets

Aktiebolag

Nr 104

Svenska Journalistförbundet

mot

Svenska Tidningsutgivareföreningen och Sydsvenska

Dagbladets Aktiebolag i Malmö.

BAKGRUND

Mellan Svenska Tidningsutgivareföreningen - tidigare

benämnd Tidningarnas Arbetsgivareförening (TA) - och

Svenska Journalistförbundet (SJF) föreligger kollektivavtal

för redaktionspersonal m.fl. Vidare gäller mellan samma

parter sedan år 1976 ett kollektivavtal för

frilansmedarbetare, det s.k. frilansavtalet, och bl.a. ett

till frilansavtalet år 1978 tillkommet protokoll.

Sydsvenska Dagbladets Aktiebolag är som medlem i Svenska

Tidningsutgivareföreningen bundet av dessa kollektivavtal.

Frilansavtalet och protokollet till detta innehåller bl.a.

följande bestämmelser.

"AVTAL FÖR FRILANSMEDARBETARE

Enligt parternas gemensamma uppfattning är det angeläget

att frilansmedarbetare inom dags- och veckopress även i

framtiden kan erhålla och utföra uppdrag under samma

förutsättningar som hittills gällt inom branschen, d.v.s

antingen enstaka och tillfälliga uppdrag eller återkommande

uppdrag under längre tid.

För att bevara tidningarnas möjlighet att utnyttja många

källor, vilket är en förutsättning för ett brett

nyhetsflöde, en allsidig information och opinionsbildning,

är parterna ense om att även i fortsättningen möjliggöra

frilansverksamhet.

Överenskommelsen är vidare tillkommen för att klarlägga

gränserna mellan å ena sidan frilansmedarbetare i egenskap

av självständiga uppdragstagare och å andra sidan anställda

enligt kollektivavtal mellan parterna.

Parterna är ense om att den nu träffade överenskommelsen

inte innebär någon förändring av tidningsföretagens

anlitande av frilansmedarbetare eller en utvidgning av fri-

lansbegreppet"

/.../

§ 1 Överenskommelsens omfattning

/.../

Med frilansmedarbetare förstås person som utan att vara

anställd har journalistisk verksamhet som huvudsaklig

sysselsättning och som efter överenskommelse åtar sig upp-

drag åt ett eller flera företag och normalt honoreras för

varje uppdrag.

/.../

- - - - -

Protokoll, fört vid förhandlingar, den 20 december 1978

mellan TA och SJF angående frilansmedarbetare.

/.../

§ 2.

I överenskommelsen anges att denna inte innebär någon

förändring av tidningsföretagens anlitande av

frilansmedarbetare eller en utvidgning av frilansbegreppet.

Utmärkande för frilansmedarbetaren är att denne för månads-

, vecko- och dagstidning eller nyhetsbyrå

a) utför arbete utanför redaktionen

b) medarbetar med visst uppdrag, t ex kåseri, matspalt,

annan fast spalt, korsord, recension, allmänt reportage,

översättning och bearbetning, illustration, teckning eller

fotograferingsuppdrag

c) diskuterar varje uppdrag med redaktionsledningen och

honoreras för varje utfört uppdrag (ev med en garantisumma)

d) oftast har flera uppdragsgivare bland tidningsföretag

eller andra företag.

/.../

Gemensamt för samtliga frilansmedarbetare är således att de

regelmässigt utför sina uppdrag utanför tidningens

redaktion, att de erhåller honorar för varje antaget

uppdrag samt att de kan ha uppdrag från en eller flera

tidningar samtidigt. Gemensamt är vidare att

frilansmedarbetaren kan komma att medarbeta i varje nummer

av en eller flera månads- eller veckotidningar eller

regelbundet i dagstidning."

- - - - -

Medlemmen i SJF, O.Z., har sedan år 1982

medverkat i Sydsvenska Dagbladet som recensent av TV-

program.

Tidningen och O.Z. träffade den 15 mars 1991 en

överenskommelse med följande lydelse.

"Mellan Sydsvenska Dagbladet och O.Z. har

följande överenskommelse träffats:

O.Z. medarbetar som självständig uppdragstagare

i Sydsvenska Dagbladet med 126 TV-recensioner per år. Detta

avtal kan dock efter överenskommelse tillfälligt utökas.

Vill företaget upphäva överenskommelsen skall underrättelse

härom lämnas O.Z. senast fyra månader i förväg.

Om O.Z. vill upphäva överenskommelsen skall han

underrätta Sydsvenska dagbladet senast två månader i

förväg".

Tidningen har sedermera den 8 juni 1993 sagt upp avtalet

till upphörande den 31 oktober 1993.

Tvist mellan parterna har uppkommit huruvida O.Z:s

medverkan i tidningen skett under sådana former

att O.Z. varit att betrakta som arbetstagare

istället för självständig uppdragstagare.

Vid central tvisteförhandling har parterna enats om att

O.Z. skall fortsätta sitt arbete vid tidningen i

avvaktan på arbetsdomstolens dom.

YRKANDEN

SJF har, såsom talan slutligt bestämts, yrkat att

arbetsdomstolen skall förklara för det första att O.Z:s

anställning vid Sydsvenska Dagbladet gäller

tills vidare, för det andra att anställningen löper från

den 1 januari 1986 och för det tredje att anställningen

från den 1 januari 1991 löper med ett arbetstidsmått om

45 procent.

Arbetsgivarparterna har bestritt SJF:s yrkanden. För det

fall arbetsdomstolen skulle finna att ett

anställningsförhållande kan anses föreligga i juni 1993 har

arbetsgivarsidan intagit ståndpunkten att det varit fråga

om en deltidsanställning om tio timmar per vecka.

Parterna har fordrat ersättning för sina

rättegångskostnader.

Till utveckling av talan har parterna anfört i huvudsak

följande.

SJF

O.Z. började skriva TV-recensioner för

Sydsvenska Dagbladet år 1982. Detta skedde jämsides med att

han var doktorand i litteraturvetenskap. Till en början

skrev han i ganska liten omfattning, men tidningsledningen

var nöjd med hans insats varför hans recensioner successivt

ökade i antal.

Hösten 1984 hade recensionsverksamheten fått sådan

omfattning att O.Z. började bli orolig för att

inte få behålla sitt doktorandstipendium som utgick för

forskning på heltid. Problem att behålla detta stipendium

kunde uppstå om han ägnade sig i för hög grad åt

förvärvsverksamhet vid sidan av forskningen. Han tog därför

kontakt med tidningens dåvarande chefredaktör, den numera

avlidne K.K., och förklarade att han p.g.a. sitt

stipendium avsåg att avsluta recensionsverksamheten. K.K.,

som ogärna ville mista O.Z., erbjöd då

denne anställning som TV-recensent. O.Z. svarade

att han ville avvakta med erbjudandet på grund av

doktorandarbetet och föreslog K.K. att tidningen

så småningom skulle återkomma.

Efter mötet med K.K. blev det några månaders

uppehåll i recensionsverksamheten. I början av 1985 fick

O.Z. emellertid sitt doktorandstipendium ändrat

till att avse forskning på halvtid. När tidningen efter

årsskiftet 1984/85 återkom med en förfrågan om O.Z.

var villig att åter börja skriva recensioner,

accepterade denne detta. Det skedde formlöst, men han

uppfattade situationen så att tidningen hade återkommit som

en direkt följd av den kontakt han hade haft med K.K.

hösten 1984. När O.Z. gick med på att

åter börja skriva för tidningen, uppkom därför ett

anställningsförhållande mellan honom och tidningen. O.Z.

uppfattade sig härefter som anställd.

Från denna tid och fram till år 1991 delade O.Z.

på recensionsverksamheten med försterecensenten vid

tidningen, K.N.. Arbetet var upplagt så att K.N.

i praktiken var O.Z:s arbetsledare. K.N.

gjorde i samråd med O.Z. upp det

månadsvisa schemat för TV-bevakningen. K.N. bar den

största bördan av recensionsverksamheten, men O.Z.

kom under dessa år att skriva 100-125

recensioner per år i ett successivt ökande antal.

Vid utgången av 1990 skulle K.N. pensioneras och

O.Z., som på grund härav kände en viss

osäkerhet, begärde hos tidningen att hans anställning

skulle formaliseras. Vid de diskussioner som sedan följde

med tidningsledningen förklarade ledningen att O.Z.

kunde riskera att bli flyttad till tidningens

arkiv. Tidningsledningen erbjöd honom i stället ett

skriftligt frilansavtal med en viss avtalad arbetskvantitet

som motsvarade hans faktiska arbetsinsats. O.Z.,

som uppfattade talet om flyttning till arkivet som ett

slags hot, såg sig inte ha någon annan utväg än att

acceptera det föreslagna avtalet. Avtalet skrevs under den

15 mars 1991.

Avtalet innebar ingen förändring i O.Z:s sätt

att arbeta. K.N:s pensionering medförde att

recensionsverksamheten efter årsskiftet 1990/91 kom att

delas upp på fyra recensenter. Förutom O.Z. var

B.H., A.G. och B.E.

tidningens TV-recensenter. De tre sistnämnda var fast

anställda vid tidningen. Arbetsledare för recensenterna

blev B.H..

Den månadsvisa fördelningen av recensionerna under de

senaste åren har varit den att O.Z. tilldelats

elva till tolv recensioner per månad, A.G. och

B.E. sex till sju vardera och B.H. en

till två. B.H. skrev dessutom en till två längre TV-

krönikor per månad och ansvarade för en frågespalt om TV.

Vad gäller O.Z:s arbetsförhållanden i övrigt

skall nämnas att han inte, som sina recensentkollegor,

arbetar på tidningens redaktion utan i hemmet. Tidningen

håller honom med TV, video, persondator, modem, fax och

förbrukningsmateriel, så att han på elektronisk väg kan

hålla kontakt med redaktionen.

O.Z. får sedan år 1989 betalt med 500 kr per

recension, en ersättning som utbetalas månadsvis i

efterskott. Eftersom antalet recensioner sedan ett stort

antal år är ganska konstant, lyfter han varje månad i stort

sett samma belopp från tidningen.

Den tid som O.Z. lägger ned på varje recension

uppgår till minst sex timmar. Förutom den tid som han

tillbringar med att se på själva TV-programmen och skriva

recensionen krävs en hel del tid för att svara på brev och

ta emot telefonsamtal från läsare. Det är en allmän

erfarenhet hos TV-recensenter att det är en tidskrävande

verksamhet.

Med ett arvode om 500 kr per recension blir O.Z:s

timlön, beräknad på sex timmar per recension,

83 kr. O.Z. har år 1991 skrivit 126 recensioner,

år 1992 135 recensioner samt år 1993 136 recensioner. I

medeltal de tre sista åren blir det 132 recensioner per år.

Om man antar att varje recension tar minst sex timmar i

anspråk, har han arbetat 792 timmar per år, vilket räknat

på en årsarbetstid om 1 760 timmar utgör 45 procent. Denna

beräkning har betydelse för om kollektivavtalet kan till-

ämpas på O.Z:s anställning eller inte.

Under O.Z:s år som TV-recensent har han även

haft inkomster från annat håll. Han har, som nämnts, haft

ett doktorandstipendium på halvtid och i samband med sin

forskning har han haft viss undervisning som han fått

ersättning för per timme. Därutöver har han haft vissa

reklamuppdrag samt skrivit artiklar åt vissa andra

tidningar. O.Z. har dock inte skrivit TV-

recensioner åt andra tidningar utan ansett det självklart

att hans knytning till Sydsvenska Dagbladet utgjort ett

hinder för detta. Sydsvenska Dagbladet har hela tiden varit

den största inkomstkällan för honom. Det kan i detta

sammanhang också sägas att det övriga arbete som han utfört

i allmänhet varit betydligt bättre betalt än hans TV-re-

censerande. Man kan vid en granskning av O.Z:s

inkomster få intrycket att hans arbete vid tidningen varit

av liten omfattning, men om man i stället ser till nedlagd

tid blir resultatet ett annat.

Mot denna bakgrund gör SJF gällande att O.Z.

sedan år 1986 har intagit ställningen av arbetstagare i

förhållande till tidningen och att hans arbetstid sedan år

1991 uppgått till 45 procent.

ARBETSGIVARPARTERNA

Sydsvenska Dagbladets Aktiebolag, som har sitt säte i

Malmö, ger ut en dagstidning, Sydsvenska Dagbladet.

Spridningsområdet är i stort sett Skåne. Upplagan på varda-

gar är 120 000 och på söndagar 145 000 exemplar. Tidningen

är som övriga storstadstidningar en heltäckande tidning.

Redaktionen består av omkring 250 fast anställda

journalister och grafiker och dessutom ett antal

frilansmedarbetare, som mer eller mindre ofta medarbetar i

tidningen.

Eftersom TV och frågor kring TV som medium är viktiga i

folks vardag och intressant att läsa om, har tidningen valt

att ha dagliga TV-recensioner. Andra tidningar, som DN

eller Svenska Dagbladet, har TV-krönikor några dagar i

veckan.

Recensionsverksamheten är organiserad under

nöjesredaktionen. Fyra personer sysslar med recenserande,

tre anställda journalister på huvudredaktionen i Malmö och

O.Z.. De tre anställda har recenserandet som en

särskild arbetsuppgift, två av dem är reportrar. De

anställda får ingen ytterligare ersättning för

recenserandet utöver den lön de erhåller som journalister.

B.H:s främsta uppgift är att skriva och vara reporter

på TV-området. Han arbetar fyra timmar på redaktionen.

Därefter går han hem och avgör där vilka TV-program han

vill recensera med fri förläggning av sin arbetstid.

Recensionsuppgiften är avsedd att ta fyra timmar i anspråk.

K.N. arbetade på samma sätt. Den andre fast

anställde reportern arbetar ungefär på samma sätt men

bevakar dessutom teater och film. Den tredje personen i

Malmö som recenserar är redigerare och har

recensionsverksamheten som en bisyssla. Den fjärde

recensenten är O.Z. som arbetar som frilans från

sin bostad i Lund.

O.Z. har medverkat i tidningen som recensent

sedan år 1982. Det bestrids att han och bolaget träffat

något anställningsavtal på sätt som påståtts. Det senaste

avtalet mellan bolaget och O.Z. träffades år

1991 och är ett frilanskontrakt som överensstämmer med det

centrala frilansavtalet. Det framgår av avtalet direkt

eller indirekt att O.Z. har full frihet att göra

färre recensioner än som angetts i avtalet. Önskar han

själv eller företaget att han skall utföra fler

recensioner, skall enligt avtalet överenskommelse träffas

om detta. Avtalet innehåller ingen begränsning för O.Z.

att som uppdrags- eller arbetstagare utföra

uppgifter åt andra företag. Han har också haft möjlighet

att tacka nej till uppdrag, både i samband med att man har

fördelat recensionsuppgifterna och även efteråt om det

skulle inträffa något som skulle hindra honom från att

utföra recensionerna. O.Z. har inte varit

underkastad någon tidskontroll eller någon kontroll hur han

väljer att planera sitt arbete. Han har själv avgjort hur

lång tid han velat lägga ned på sitt arbete. Ersättningen

om 500 kr har varit ett mått på en prestation. Priset har

bestämts i en fri förhandling, där olika faktorer vägts in.

Det finns ingen inkomstgaranti på annat sätt än att det

finns en möjlighet för O.Z. att göra de

126 recensioner avtalet nämner. O.Z. har inte

utfört något arbete på redaktionen och han har inte heller

i övrigt någon knytning till denna.

O.Z. har enligt tidningens noteringar i stort

sett utfört det antal recensioner som motsidan har

uppgivit.

Det kan vitsordas att tidningen tillhandahåller vissa

arbetsredskap som TV, video, dator och visst

förbrukningsmaterial. Det ligger både praktiska och

leveranstekniska skäl bakom att O.Z. disponerar

en dator i hemmet. Vid tidningen arbetar man i dag

elektroniskt och man kan leverera in material direkt on

line till företagets redaktionsdator.

Eftersom O.Z. saknar, såvitt är känt, F-

skattebevis, är tidningen skyldig att göra

preliminärskatteavdrag. Skulle O.Z. ha flera

uppdragstagare, är det emellertid inget som hindrar att han

erhåller ett sådant bevis. Tidningens skyldighet att

erlägga sociala kostnader följer bl.a av frilansavtalet och

kan därför inte ha någon betydelse när domstolen skall

avgöra frågan om ett arbetstagarförhållande föreligger.

Vad gäller själva uppsägningen av uppdragsavtalet kan

konstateras att tidningen var mycket nöjd med O.Z:s

sätt att sköta sitt uppdrag. Sydsvenska

Dagbladet skulle dock år 1993 investera i ett nytt tryckeri

och hade därför stora besparingskrav på sig. Tidningen hade

som en följd av detta att minska antalet tjänster på

redaktionen med 25. Redaktionsledningen skulle i första

hand klara detta genom att försöka avbryta externa

förbindelser för att så få som möjligt av de fast anställda

skulle behöva sägas upp. Det var mot bakgrund härav som

frågan om uppsägning av O.Z:s uppdragsavtal kom

upp i juni 1993. Uppsägningen skedde helt i enlighet med

uppdragsavtalet och frilansavtalet.

Om O.Z. skulle vara att anse som anställd, har

domstolen att ta ställning till från vilken tidpunkt detta

skall anses gälla. Enligt arbetsgivarparternas uppfattning

är denna tidpunkt år 1993, då frågan om O.Z:s

anställning för första gången ordentligt aktualiserades.

Visserligen tog O.Z. upp denna fråga redan år

1991. De diskussioner som då förekom var mellan jämnbördiga

parter och journalistklubben vid bolaget var involverad.

Man kom vid dessa förhandlingar fram till att O.Z.

ville arbeta på frilansbasis, då han ville

behålla den frihet det innebar att arbeta så. Ar-

betsgivarsidans andrahandsståndpunkt om domstolen skulle

finna att O.Z. skall anses anställd från en

tidigare tidpunkt, är att anställningen skall räknas från

den 15 mars 1991.

För det fall domstolen skulle komma fram till att O.Z.

är att anse som anställd i bolaget, gör

arbetsgivarsidan gällande att omfattningen av O.Z:s

recensionsverksamhet kan beräknas till tio

timmar per vecka. Dessa timmar räknas fram på så sätt att

man utgår från de 126 recensioner som uppdragsavtalet

nämner och som motsvarar ett medeltal av det antal

recensioner som O.Z. utfört under åren. Detta

antal slås ut på 46 arbetsveckor, vilket i snitt ger drygt

2,5 recension per vecka. Man utgår vidare från att en

recension tar knappt fyra timmar att utföra, varför O.Z:s

recensionsarbete kan beräknas till omkring tio

arbetstimmar per vecka.

DOMSKÄL

Tvisten

Huvudfrågorna i målet är för det första om tidningen och

O.Z. våren 1985 träffat avtal om anställning.

Skulle denna första fråga besvaras nekande, har domstolen

för det andra att pröva om O.Z. i sitt arbete

för tidningen ändå är att anse som arbetstagare. För det

fall domstolen skulle komma fram till att så är fallet,

skall för det tredje prövas från vilken tidpunkt ett sådant

anställningsförhållande kan anses gälla och med vilket

arbetstidsmått.

Har ett avtal om anställning träffats år 1985?

SJF har gjort gällande att tidningens dåvarande chefsre-

daktör, den numera avlidne K.K., hösten 1984

erbjöd O.Z. en anställning på tidningen men att

denne då bad tidningen att avvakta med erbjudandet. När så

tidningen våren 1985 återkom och frågade om O.Z.

ville fortsätta att skriva TV-recensioner och denne

accepterade detta, uppkom härigenom ett

anställningsförhållande.

Arbetsgivarsidan har bestritt vad SJF anfört.

Bevisbördan för att ett anställningsavtal träffades på det

sätt som SJF har gjort gällande vilar på SJF. Naturligen

blir de uppgifter som O.Z. själv har lämnat

inför domstolen av särskilt intresse.

O.Z. har i huvudsak anfört följande. Han blev på

hösten 1984 kallad till K.K. för ett samtal. K.K.

ville diskutera om O.Z. skulle ha ett

postfack på tidningen och ett arbetsrum samt även om

storleken av hans honorar. O.Z. framförde under

samtalet att han inte kunde fortsätta arbeta under hösten

p.g.a doktorandstipendiet. På detta svarade K.K.

att man skulle reglera det hela så att han fick ett

ordentligt anställningsförhållande. O.Z. vågade

emellertid inte detta med tanke på stipendiet utan bad K.K.

att tidningen skulle återkomma i frågan efter

nyåret. Det var underförstått att tidningen skulle

återkomma om han då kunde ordna stipendiefrågan. Därefter

upphörde O.Z:s recensionsskrivande nästan helt.

- Efter årsskiftet 1984/85 ordnade O.Z. så att

hans doktorandstipendium avsåg forskning endast på halvtid.

Han blev därefter uppringd från tidningen, osäkert av vem,

och fick frågan om han ville fortsätta skriva recensioner i

enlighet med de diskussioner som förevarit under hösten

1984. Han minns inte hur tidningen formulerade sitt

erbjudande, men uppfattade att tidningen stod fast vid vad

som sagts under hösten 1984. Han började därefter att åter

skriva TV-recensioner för tidningen.

Arbetsgivarsidan har vid huvudförhandlingen åberopat förhör

med personalredaktören L.M.. Denne har uppgett att

han aldrig hört talas om att K.K. lovat eller

faktiskt gett O.Z. någon tjänst på tidningen.

Vid de förhandlingar som föregick undertecknandet av

uppdragsavtalet 1991 sade O.Z. inte heller något

om detta.

Arbetsdomstolen anser att de uppgifter som lämnats från

arbetstagarsidan först vid huvudförhandlingen om hur det

påstådda anställningsavtalet ingicks uppenbarligen är

alltför vaga för att SJF:s bevisbörda i detta hänseende

skall anses uppfylld. Domstolen finner därför inte styrkt

att O.Z. och tidningen träffat avtal om

anställning under våren 1985.

Är O.Z. ändå att betrakta som anställd hos

tidningen?

Allmänt

För prövningen av om O.Z. är att anse som

arbetstagare eller som uppdragstagare har domstolen, enligt

den praxis som råder, att göra en helhetsbedömning av

samtliga omständigheter i det enskilda fallet, jfr t.ex. AD

1975 nr 84, 1984 nr 110 och 1987 nr 21. I ett fall som det

föreliggande då ett kollektivavtal gäller mellan parterna

rörande arbetstagarbegreppets tillämpning på avtalsområdet

har domstolen givetvis att särskilt beakta detta. Det kan

anmärkas att vid domstolens tidigare prövningar

frilansavtalet inte varit tillämpligt mellan aktuella

parter. Avtalet berördes dock i det sistnämnda rättsfallet.

Frilansavtalets betydelse

Domstolen konstaterar att det i frilansavtalet har kommit

till uttryck att avtalet tillkommit för att klarlägga

gränsdragningen mellan frilansmedarbetare och anställda.

Det anges vidare att överenskommelsen dock inte är avsedd

att åstadkomma någon förändring av tidningarnas anlitande

av frilansmedarbetare och inte heller att frilansbegreppet

skall utvidgas. Av frilansavtalet framgår med tydlighet att

parterna är överens om att personer som medarbetar

regelbundet och med viss uppgift kan anses som

frilansmedarbetare. Bland de uppgifter som särskilt nämns i

frilansavtalet är recensioner. I avtalet anges att det är

utmärkande för en frilansmedarbetare bl.a. att denne

arbetar utanför redaktionen och honoreras för varje

uppdrag, eventuellt med en garantisumma.

I målet har uppgivits att frilansverksamhet är en naturlig

företeelse inom tidningsbranschen. Av de uppgifter som

lämnats i målet om hur tidningen drivs har domstolen fått

intrycket att Sydsvenska Dagbladet för sin verksamhet är

beroende av frilansmedarbetare. I målet är upplyst att av

tidningens 80-90 skrivande reportrar är 15-20 fri-

lansmedarbetare. Även tidningsbranschen totalt synes i

avsevärd omfattning anlita frilansmedarbetare. Det har

anförts i målet att 1700 frilansande tidningsmedarbetare är

verksamma i Sverige.

Domstolen konstaterar, liksom domstolen gjorde i

rättsfallet AD 1987 nr 21, att det frilansavtal som

kollektivavtalsparterna enats om får anses ge uttryck för

den praxis som i detta hänseende har utbildats inom

branschen. Frilansavtalet har därför enligt domstolens

uppfattning en avsevärd betydelse vid bestämmandet av den

rättsliga karaktären av förhållandet mellan O.Z.

och tidningen. Även om frilansavtalets parter har uttalat

att avtalet inte är tänkt att utvidga gränserna för

frilansbegreppet, kan avtalet indirekt ha en sådan verkan

genom att den tillämpning av avtalet som kommer till

uttryck i praktiken får särskild betydelse i rättsligt

hänseende.

Betydelsen av överenskommelsen den 15 mars 1991 mellan

tidningen och O.Z.

Vid bedömningen av hur O.Z:s medverkan i

tidningen skall betraktas bör också prövas vilken betydelse

som överenskommelsen mellan tidningen och O.Z.

den 15 mars 1991 skall tillmätas.

Till sin lydelse är överenskommelsen ett uppdragsavtal. SJF

har emellertid gjort gällande att O.Z. skulle ha

varit utsatt för påtryckningar då han skrev under

uppdragsavtalet och att avtalet därför skall lämnas utan

avseende.

I målet har O.Z. och personalredaktören L.M.

hörts i denna del. Av förhören har bl.a.

framkommit att O.Z. vid de diskussioner som

fördes ansåg att han var anställd medan tidningen

betraktade honom som uppdragstagare. Man diskuterade vidare

skillnaden i ställning mellan uppdragstagare och ar-

betstagare. L.M. nämnde bl.a. att en

uppdragstagare inte, som en anställd, kunde placeras i

arkivet. O.Z. har uppgett att han kände sig

pressad av detta, men att han ingick avtalet som en

kompromiss med tidningen. L.M. har också uppgett

att O.Z. var nöjd med uppdragsavtalet då

tidningen gick med på dennes krav på att få skriva ett

större antal recensioner än tidigare.

Enligt domstolens mening har inte framkommit annat än att

de diskussioner som fördes varit sakliga. SJF kan inte

anses ha styrkt att tidningen utövat otillbörliga på-

tryckningar på O.Z. när avtalet underskrevs.

Vid domstolens vidare bedömning har avtalet den betydelsen

att domstolen utgår från att avtalet vid undertecknandet

speglade avtalsparternas syn på hur förhållandet mellan dem

skulle betraktas.

Omständigheter kring O.Z:s medverkan i tidningen

De närmare omständigheterna kring O.Z:s

medverkan i tidningen är i allt väsentligt ostridiga mellan

parterna. Arbetsdomstolen bedömer betydelsen av dessa på

följande sätt.

Det förhållandet att O.Z. utfört sitt arbete i

hemmet och att arbetet uteslutande avsett ett visst

begränsat område inom vilket O.Z. förvärvat

speciell sakkunskap talar med viss styrka för att han skall

anses som uppdragstagare och inte som anställd. Att han

arbetat under lång tid åt tidningen ger inte något på-

tagligt stöd för att han skall anses anställd. Som förut

berörts förutsätts i frilansavtalet att en frilansmedar-

betare kan anlitas regelbundet under lång tid. Inte heller

det faktum att tidningen försett O.Z. med viss

utrustning och visst material talar speciellt för att en

anställning förelegat. Detta synes i stor utsträckning vara

föranlett av praktiska skäl och av utvecklingen på kom-

munikationsområdet. Att den ersättning tidningen betalat ut

varit i stort densamma per månad torde också vara naturligt

om medarbetarskapet är kontinuerligt, vilket frilansavtalet

förutsatt. Den omständigheten att ersättningen utgått med

visst fast belopp per recension är något som talar för ett

uppdragsförhållande. Det förhållandet att tidningen utgjort

O.Z:s största inkomstkälla under de senare åren

ger inte något påtagligt stöd för att ett anställnings-

förhållande förelegat.

Slutsats

Enligt arbetsdomstolens mening har O.Z. varit

verksam vid tidningen under förhållanden som enligt

frilansavtalet är utmärkande för en uppdragstagare. Han har

arbetat helt utanför tidningens redaktion och i stort

endast med en enda uppgift, TV-recensioner. Han honoreras

per uppdrag och har flera andra uppdrag bland tid-

ningsföretag.

Att gränserna sätts kring frilansmedarbetarskapet på det

sätt som skett i frilansavtalet anser domstolen inte strida

mot några starka sociala skäl och har uppenbarligen accep-

terats på tidningsområdet.

Domstolen kommer vid en helhetsbedömning av samtliga

omständigheter av vikt i målet till den slutsatsen att

övervägande skäl talar för att O.Z. i

förhållande till tidningen intagit en ställning som

uppdragstagare och inte som anställd. SJF:s talan skall

därför avslås.

Rättegångskostnader

Med hänsyn till utgången i målet skall SJF ersätta

arbetsgivarsidans rättegångskostnader. Om beloppet råder

ingen tvist.

DOMSLUT

1. Arbetsdomstolen avslår Svenska Journalistförbundets

talan.

2. Arbetsdomstolen förpliktar Svenska Journalistförbundet

att ersätta Svenska Tidningsutgivareföreningens och

Sydsvenska Dagbladets Aktiebolags rättegångskostnader med

nittiofemtusenniohundra (95 900) kr, varav 70 000 kr

avseende ombudsarvode, jämte ränta på det förstnämnda

beloppet enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom

till dess betalning sker. Av kostnaderna utgör 17 500 kr

mervärdesskatt.

Dom 1994-08-31, målnummer A-260-1993

Ledamöter: Hans Stark, Hans Blyme, Inga Britt Lagerlöf, Christian Tydén, Ola Bengtson, Nils Gunnarsson (förre enhetschefen i Landsorganisationen; tillfällig ersättare) och Jarl Karlsson. Enhälligt.

Sekreterare: Jakob Hedenmo

Metadata

Domstol
Arbetsdomstolen
Avgörandedatum
1994-08-31
Målnummer
A-260-1993
Litteratur
Sökord
Arbetstagare
Källa
Domstolsverket

Rättsfall som hänvisar till detta (1)

AD 2005 nr 16: Fråga om en innehållsproducent för ett TV-program har utfört arbete som arbetstagare eller som uppdragstagare. Efter att ha funnit att arbetet hade utförts under sådana omständigheter att producenten...
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation