AD 1999 nr 3

Parter:

Handelsanställdas Förbund; Sveriges Versktadsindustrier; ABB Support Aktiebolag

Nr 3

Handelsanställdas Förbund

mot

Sveriges Verkstadsindustrier och ABB Support Aktiebolag i Västerås.

BAKGRUND

Mellan Sveriges Verkstadsindustrier (VI) och Svenska Industritjänstemannaförbundet gäller kollektivavtal. ABB Support AB (bolaget) är medlem i VI.

Martha Sundqvist är medlem i Handelsanställdas förbund (förbundet). Hon var av arbetsförmedlingen anvisad arbetsmarknadsutbildning i form av s.k. arbetsplatsintroduktion (API) hos bolaget under tiden den 10 mars 1997 till den 10 maj 1997. Tvist har uppkommit om huruvida Martha Sundqvist under tid därefter erhållit en vikariatsanställning hos bolaget.

YRKANDEN

Förbundet har yrkat att Arbetsdomstolen skall förplikta bolaget att till Martha Sundqvist utge

1. allmänt skadestånd med 70 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från

den 2 mars 1998 till dess betalning sker, samt

2. ekonomiskt skadestånd med dels 13 000 kr inklusive semesterersättning om 1 400 kr för maj månad 1997, dels 19 600 kr per månad inklusive semesterersättning om 2 100 kr för tiden fr.o.m. juni 1997 fram till dess den aktuella vikariatsanställningen upphör, dock längst till dagen för huvudförhandling i målet, jämte ränta enligt 6 § räntelagen på 13 000 kr från den sista maj 1997 och på 19 600 kr från den sista i varje månad fr.o.m. juni 1997, allt tills betalning sker.

Arbetsgivarparterna har bestritt bifall till käromålet. Såvitt gäller det allmänna skadeståndet har de inte vitsordat något belopp som skäligt i och för sig. Däremot har arbetsgivarparterna beträffande det ekonomiska skadeståndet vitsordat såsom skäligt i och för sig för maj 1997 10 827 kr, varav 1 160 kr utgör semesterersättning, och för övriga månader fr.o.m. juni 1997 16 240 kr, varav 1 740 kr utgör semesterersättning. Slutligen har de vitsordat yrkad ränta såsom skälig i och för sig.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

PARTERNAS SAKFRAMSTÄLLNINGAR

Förbundet

Martha Sundqvist är född i Peru och genomgick där akademisk utbildning i ekonomi och redovisning. Hon var därefter anställd inom turistbranschen. Sedan 1989-1990 har Martha Sundquist bott i Sverige och hon har varit gift med en svensk man. Hon har rest mycket och har erfarenhet av att arbeta utomlands. Under tiden i Sverige har hon genomgått utbildningar i ekonomi och turism på gymnasienivå. Hon har också haft olika arbeten, bl.a. som kontorist och säljare. Martha Sundquists modersmål är spanska. Hon klarar såväl engelska som svenska flytande i tal och skrift samt franska och indonesiska bra i tal och skrift.

Från slutet av april 1996 till och med den 20 december 1996 var Martha Sundqvist projektanställd på ABB Industrial Systems AB varvid hon arbetade med s.k. interkulturell träning. Arbetet innebar bl.a. att hjälpa till med både praktiska och administrativa arrangemang såväl när svenska ingenjörer skulle arbeta utomlands inom något ABB-företag som när utländska ingenjörer kom för att arbeta i Sverige. Martha Sundqvist hade då kontakter med bl.a. Invandrarverket, ambassader i olika länder, polismyndigheter och skolor.

I samband med arbetet på ABB Industrial Systems AB kom Martha Sundqvist i kontakt med ABB Support AB (bolaget). I januari 1997 blev hon uppringd av Johanna Jaktman på bolagets utlandsserviceavdelning, som frågade om hon var intresserad av att hjälpa dem eftersom de behövde personal. Johanna Jaktman nämnde också att det kunde bli aktuellt att vikariera för Susanne Lund, som skulle vara föräldraledig från den 11 maj 1997. Martha Sundqvist som då var arbetslös, men som tidigare hade arbetat med internationell personaladministration, blev mycket intresserad. Hon kontaktade sin handläggare på arbetsförmedlingen, Jonas Lundberg, som sedan i sin tur kontaktade Johanna Jaktman. Förhandlingar om först en arbetsplatsintroduktion (API) och senare en vikariatsanställning påbörjades mellan arbetsförmedlingen och bolaget. Arbetsförmedlingen beviljade API den 31 januari 1997, varvid beslutet grundades på en överenskommelse mellan arbetsförmedlingen, genom Jonas Lundberg, och bolaget, genom Johanna Jaktman, om att arbetsförmedlingen skulle bevilja API under två månader för Martha Sundqvist och att bolaget sedan skulle anställa henne på ett vikariat under ett till ett och ett halvt år. API:n skulle omfatta tiden den 10 mars 1997 till den 10 maj 1997. Martha Sundqvist, som tidigare haft ett antal API-placeringar, var intresserad av en anställning och enligt hennes uppfattning utlovades en vikariatsanställning. Det var en förutsättning för att hon skulle godta ytterligare en API-plats. Martha Sundqvist var ivrig att påbörja sitt arbete och inställde sig till och med några dagar före den 10 mars 1997 då hon rätteligen skulle börja.

När sedan API:n inleddes blev Martha Sundqvist presenterad för chefer och personal inom bolaget och hon informerades av personalchefen Bengt Hedlund bl.a. om företagets uppbyggnad. I ett protokoll från ett arbetsmöte den 10 mars 1997 antecknades att Martha Sundqvist först skulle ha API och sedan ett graviditetsvikariat. Martha Sundqvist presenterades vid kundkontakter som den nya medarbetaren på avdelningen och det nämndes att hon skulle vikariera för Susanne Lund. Viss korrespondens samt även overheadmaterial var försedda med Martha Sundqvists namn. Dessutom beställdes kontorsmaterial som senare skulle användas under vikariatstiden.

Den 29 april 1997 nämnde chefen för utlandsserviceavdelningen Jan Netzler för Martha Sundqvist att hon och bolaget "snart skulle skriva kontrakt". Den 5 maj 1997 blev emellertid Martha Sundqvist inkallad till Jan Netzlers kontor och blev informerad om att hon inte kunde få det utlovade vikariatet, eftersom hennes svenska inte var tillräckligt bra och man dessutom ville ha en person med god kännedom om företaget. Martha Sundqvist avslutade omedelbart sin API hos bolaget, som därefter inte kontaktat henne. Susanne Lund påbörjade sin föräldraledighet som planerat och en annan person, som internrekryterats från det s.k. Canon- lagret, vikarierar alltjämt för henne på det vikariat som var avsett för Martha Sundqvist. Bolaget hade tidigare ansvaret för Canons rikslager, vilket emellertid upphörde vid månadsskiftet april/maj 1997. En övertalighet bland bolagets anställda uppstod och det görs således gällande att den person som fick vikariera för Susanne Lund rekryterades bland dessa anställda.

Sammanfattningsvis görs det gällande att bolaget dels genom att träffa överenskommelse med arbetsförmedlingen om att Martha Sundqvists API- plats vid företaget skulle följas av en vikariatsanställning om 12-18 månader, dels genom det sätt Martha Sundqvist mottogs och introducerades på företaget bibringat henne uppfattningen att den avtalade API-platsen med säkerhet skulle följas av en vikariatsanställning. Förbundet menar att detta är att jämställa med en utfästelse om vikariatsanställning. Utfästelsen är att jämställa med ett bindande anställningsavtal. Bolaget har genom att avbryta anställningsförfarandet endast en vecka innan anställningen skulle ha börjat kommit att avskeda Martha Sundqvist från hennes vikariatsanställning. Bolaget har inte ens påstått att skäl för avskedande föreligger. Bolaget har genom sitt agerande brutit mot reglerna i anställningsskyddslagen och ådragit sig skadeståndsskyldighet.

Arbetsgivarparterna

Det vitsordas att Martha Sundqvist hade s.k. akademikerpraktik på ABB Industrial Systems AB och att hon under hösten 1996 träffade Susanne Lund i något sammanhang. Martha Sundqvist hade berättat för Susanne Lund att hon var intresserad av arbete på bolagets utlandsserviceavdelning och att hon efter godkännande från arbetsförmedlingen skulle kunna få praktik där. Susanne Lund upplyste Johanna Jaktman om detta.

Susanne Lund arbetar huvudsakligen med interkulturell träning på bolagets utlandsserviceavdelning, vilket innebär att hon arbetar med att förbereda familjer inför utlandstjänstgöring. Det sker på så sätt att hon under hela dagar har s.k. familjeträffar, där hon går igenom problem som har samband med kulturella skillnader. Denna service finns inom ABB endast hos bolaget, varför bolaget ger service till andra ABB-bolag.

I början av 1997 var Johanna Jaktman ställföreträdande chef under Jan Netzlers sjukfrånvaro. Susanne Lund meddelade då att hon var gravid och att hon skulle vara föräldraledig från sommaren 1997. Sedan Johanna Jaktman diskuterat saken med Jan Netzler bestämdes att hon skulle höra med Martha Sundqvist, som tidigare anmält sitt intresse, om hon var intresserad av att praktisera. Johanna Jaktman ringde till Martha Sundqvist angående detta och nämnde då också att Martha Sundqvist kanske kunde få vikariera för Susanne Lund, om hon ansågs lämplig för tjänsten. Martha Sundqvist, som då var okänd för såväl avdelningen som för Jan Netzler, var positivt inställd till förslaget.

Johanna Jaktman talade sedan med Jonas Lundberg på arbetsförmedlingen. Det var dock inte denne som bolaget normalt hade kontakt med beträffande praktikplatser. Jonas Lundberg berättade att han kunde besluta om API. Det bestämdes att Martha Sundqvist skulle få API under två månader hos bolaget. Under samtalet sade Johanna Jaktman inte att Martha Sundqvist skulle få anställning hos bolaget. Inte heller i den blankett, som Jonas Lundberg skickade till bolaget för undertecknande, nämns något om kommande anställning. Av blanketten framgår att syftet med praktiken var att erhålla insikt och kännedom om utlandspersonaladministration. Handlingen undertecknades även av Martha Sundqvist.

Inom bolaget finns strikta rutiner för anställningsförfarandet. En s.k. personalbehovsanmälan skall fyllas i av avdelningen, vilken innan anställning sker skall godkännas av avdelningschefen, verksamhetschefen, personalchefen och verkställande direktören för bolaget. I fråga om externrekrytering, vilket hade blivit fallet om Martha Sundqvist skulle ha anställts, krävs dessutom godkännande från koncernledningen. Det krävs således ett skriftligt anställningsbeslut för att avdelningen skall ha befogenhet att anställa någon. Beträffande Martha Sundqvist saknades sådan personalbehovsanmälan och avdelningschefen saknade därmed befogenhet att anställa henne. Bolaget tillämpar liknande rutiner beträffande API-platser.

Det är korrekt att bolaget hade viss kontakt med ABB Industrial Systems AB innan Martha Sundqvist erhöll praktiken. Hanno von Lichtenstein, som hade varit Martha Sundqvists handledare under hennes akademikerpraktik där, gjorde vissa allmänna uttalanden om Martha Sundqvist, men det bestrids att hon skulle ha varit välkänd för bolaget.

Vidare är det korrekt att Martha Sundqvist kom till bolaget innan praktiken skulle börja. Personalassistenten Lisbeth André upplyste då Martha Sundqvist om att hon inte fick vistas på arbetsplatsen, eftersom något formellt beslut om praktik inte hade fattats.

När sedan Martha Sundqvist påbörjade praktiken på avdelningen togs hon emot av Susanne Lund. Martha Sundqvist presenterades som praktikant och visades runt på arbetsplatsen. Jan Netzler hade inte något introduktionssamtal med Martha Sundqvist, men talade med henne och sade då att de fick se hur det blev angående vikariatet. Förhoppningen från bolagets sida var att kunna bereda Martha Sundqvist en vikariatsanställning, om praktikperioden fungerade väl.

Samma dag som Martha Sundqvist påbörjade praktiken, dvs. den 10 mars 1997, hölls ett arbetsmöte. Bolaget gör gällande att vad som antecknats i minnesanteckningarna är en felaktig återgivning av vad som sades.

Under praktikperioden arbetade Martha Sundqvist tillsammans med Susanne Lund för att lära sig arbetet. Hon hade dock aldrig något självständigt arbete och således inte heller några egna familjeträffar. Susanne Lund var borta från arbetet vissa dagar på grund av besvär i samband med graviditeten. Martha Sundqvist fick då enligt Susanne Lunds instruktioner utföra enklare arbetsuppgifter, t.ex. förberedelser inför familjeträffar. Vid ett tillfälle fick Martha Sundqvist på Susanne Lunds uppdrag skicka ett svar på en förfrågan per e-mail till Spanien. Att Jan Netzler vid något tillfälle meddelade ett företag i Asien att det var Martha Sundqvist som var kontaktperson berodde på att Susanne Lund då var frånvarande.

I Susanne Lunds uppgifter ingår att föra minnesanteckningar och protokoll vid vissa möten. Vid ett styrgruppsmöte fick Martha Sundqvist i uppgift att skriva protokoll, för att man skulle se hur det fungerade. Både hon och Susanne Lund förde anteckningar vid mötet. Martha Sundqvists förslag till protokoll var emellertid undermåligt och fick omarbetas helt. Hon fick därefter inte några liknande uppgifter. Vid mötet i fråga presenterade Jan Netzler Martha Sundqvist för gruppen. Han sade emellertid inte att Martha Sundqvist skulle vikariera för Susanne Lund. Han kan ha kallat Martha Sundqvist för medarbetare, men det är det normala sättet i bolaget att presentera praktikanter.

Vid de familjeträffar som Martha Sundqvist deltog i förekom såväl hennes som Susanne Lunds namn på de overheadbilder som presenterades.

Flera gånger under praktiktiden påpekade Susanne Lund för Martha Sundqvist att eftersom det inte var bestämt att hon skulle få vikariatsanställningen så måste hon att ta upp frågan med Jan Netzler om hon var intresserad. Även beträffande andra frågor har Susanne Lund upplyst om att Jan Netzler fattar beslut som rör avdelningen. Dessutom har Martha Sundqvist själv under praktiktiden uttalat sig på sådant sätt att det framgått att hon inte ens själv uppfattat att det förelåg någon överenskommelse om att hon skulle få vikariatet.

Eftersom Martha Sundqvist inte motsvarade de krav som bolaget ställde beslutade Jan Netzler att inte erbjuda henne vikariatstjänsten. Beslutet meddelades Martha Sundqvist den 5 maj 1997 på Jan Netzlers tjänsterum.

Den person som istället erhöll vikariatet kom inte från det s.k. Canon- lagret, utan hade arbetat på bolagets utlandsavdelning med internationella frågor.

Sammanfattningsvis gör arbetsgivarparterna gällande att det inte uppkommit något anställningsförhållande mellan bolaget och Martha Sundqvist. Det har inte träffats någon överenskommelse mellan bolaget och arbetsförmedlingen om att Martha Sundqvist skulle få en vikariatsanställning. För det fall Jonas Lundberg skulle ha missuppfattat situationen och lämnat felaktigt besked till Martha Sundqvist görs det gällande att detta inte skall drabba bolaget. Inte heller har Martha Sundqvist mottagits, behandlats eller introducerats på företaget på sådant sätt att hon skulle ha bibringats uppfattningen att praktiken skulle följas av en vikariatsanställning.

Även om domstolen skulle finna de av förbundet påstådda omständigheterna bevisade har det inte uppkommit något anställningsförhållande, eftersom inte någon person, behörig att för bolagets räkning ingå avtal om anställning, under Martha Sundqvists tid hos bolaget agerat på ett sådant sätt att hon kan ha bibringats uppfattningen att det uppkommit ett anställningsförhållande. Jan Netzler, som var den ende som kunde anställda personal till avdelningen, har inte agerat på detta sätt och inte heller har han godkänt eller tyst accepterat att någon annan agerat på ett sådant sätt. Martha Sundqvist hade heller inte anledning att uppfatta att någon annan av medarbetarna var behörig att anställa henne.

Det bestrids att ett avtal om anställning kan uppkomma på det sätt som förbundet gjort gällande, dvs. genom vad som förekom vid det samtal mellan arbetsförmedlaren Jonas Lundberg och Johanna Jaktman i kombination med de påstådda omständigheterna under praktiktiden. Jonas Lundberg saknade behörighet att träffa avtal om anställning för Martha Sundqvists räkning. Bolaget har inte till Martha Sundqvist lämnat något erbjudande om anställning.

Vidare kan inte ett anställningsavtal uppkomma om inte Martha Sundqvist accepterat ett erbjudande om anställning, vilket hon inte gjort.

Det har funnits en överenskommelse om praktik och det har sagts att Martha Sundqvist kanske skulle få ett vikariat. Innan praktiktiden gått ut har Martha Sundqvist fått besked att hon inte skulle få detta vikariat.

DOMSKÄL

Tvisten

Tvisten i målet gäller i huvudsak om Martha Sundqvist erhållit en vikariatsanställning hos bolaget eller inte. Förbundet har gjort gällande att bolaget dels genom att träffa en överenskommelse med arbetsförmedlingen om att Martha Sundqvists API-plats vid företaget skulle följas av en vikariatsanställning om 12-18 månader, dels genom det sätt Martha Sundqvist mottogs och introducerades på arbetsplatsen bibringat henne uppfattningen att den avtalade API-platsen med säkerhet skulle följas av en vikariatsanställning. Förbundet har hävdat att detta är att jämställa med en utfästelse om anställning och att utfästelsen är att jämställa med bindande anställningsavtal.

Arbetsgivarparterna har å sin sida gjort gällande att det inte uppkommit något anställningsförhållande. De har bestritt att det skulle ha träffats någon överenskommelse mellan bolaget och arbetsförmedlingen på sätt som förbundet påstått, liksom att Martha Sundqvist skulle ha mottagits, behandlats eller introducerats på sådant sätt att hon därigenom skulle ha bibringats uppfattningen att praktiken skulle följas av en vikariatsanställning. Dessutom har arbetsgivarparterna gjort gällande att något anställningsförhållande under inga omständigheter kan ha uppkommit, eftersom inte någon person med behörighet att för bolagets räkning ingå avtal om anställning agerat på ett sådant sätt att hon kan ha bibringats uppfattningen att det uppkommit ett anställningsförhållande. Slutligen har de hävdat att något anställningsavtal inte kan uppkomma utan att Martha Sundqvist accepterat ett erbjudande om anställning, vilket hon inte gjort.

Utredningen

Målet har avgjorts efter huvudförhandling vid vilken såväl skriftlig som muntlig bevisning lagts fram. På förbundets begäran har Martha Sundqvist hörts under sanningsförsäkran samt vittnesförhör hållits med arbetsförmedlaren Jonas Lundberg. På arbetsgivarparternas begäran har vittnesförhör hållits med ställföreträdande chefen vid utlandsserviceavdelningen Johanna Jaktman, Martha Sundqvists handledare Susanne Lund, personalassistenten Lisbeth André, chefen för utlandsserviceavdelningen Jan Netzler samt personalchefen Bengt Hedlund.

Rättsliga utgångspunkter

För att ett anställningsavtal skall komma till stånd krävs i princip att parterna avger samstämmiga viljeförklaringar i frågan. Ett anställningsförhållande kan emellertid uppkomma också genom att arbetsgivaren - även utan att ha för avsikt att få till stånd ett anställningsavtal - uppträder på ett sådant sätt att den arbetssökande med fog får uppfattningen att vederbörande har blivit anställd (jfr. AD 1981 nr 131). Den som påstår att ett anställningsavtal har ingåtts har också bevisbördan för att det förhåller sig på detta sätt (se t.ex. AD 1986 nr 24 och AD 1988 nr 56).

Överenskommelsen med arbetsförmedlingen

Genom utredningen i målet har i denna del följande framkommit.

Martha Sundqvist har berättat bl.a. följande. Hon blev uppringd av Johanna Jaktman som frågade om hon fortfarande var intresserad av arbete. Johanna Jaktman berättade att Susanne Lund väntade barn och att Martha Sundqvist var välkommen till deras avdelning om hon ville. Hon blev mycket glad, svarade spontant ja och frågade hur de skulle lösa de praktiska rutinerna. Johanna Jaktman föreslog en API som inledning till vikariatet för Susanne Lund. Martha Sundqvist gjorde då mycket klart att hon gick med på API i två månader, under förutsättning att denna skulle följas av ett vikariat. Samma dag som Johanna Jaktman ringde kontaktade hon Jonas Lundberg, som hon kände sedan tidigare och berättade att Johanna Jaktman hade erbjudit henne att vikariera för Susanne Lund. Jonas Lundberg tyckte att det var bra att hon fick API under två månader och att hon sedan skulle få vikariatet.

Jonas Lundberg har uppgett att han, när Martha Sundqvist kontaktade honom, inledningsvis inte var särskilt intresserad av att bevilja API, eftersom Martha Sundqvist tidigare hade arbetat på ABB och alltså redan borde ha "prövats". Efter att ha talat med Martha Sundqvist, Johanna Jaktman och Susanne Lund fick han emellertid uppfattningen att en API under två månader skulle leda till en vikariatsanställning, varför han ändå beviljade API. Huruvida de förstod att han inte skulle ha beviljat API, om den inte skulle följas av en vikariatsanställning kan han inte uttala sig om, men han bör ha varit klar på den punkten. Han kan inte formellt ställa ett sådant krav för att bevilja API. När han fick höra att Martha Sundqvist inte fick vikariatet kontaktade han bolaget, dels för att höra vad som hänt, dels med tanke på sina framtida kontakter med bolaget. Han har vidare uppgett att Martha Sundqvist vid tillfället var mycket upprörd och sade att hon var beredd att stämma ABB.

Johanna Jaktman har berättat att hon kontaktade Martha Sundqvist med anledning av att det var aktuellt att skaffa en vikarie för Susanne Lund och att hon vid samtalet frågade Martha Sundqvist om hon var intresserad av praktik. Dessutom nämnde hon att det eventuellt kunde bli tal om ett vikariat. Hon blev sedan kontaktad av Jonas Lundberg och de kom då överens om att Martha Sundqvist skulle erhålla API under två månader, vilken eventuellt kunde följas av ett vikariat. Hon är helt säker på att hon inte sagt att Martha Sundqvist skulle få vikariatet. För det fall Jonas Lundberg skulle ha sagt att en förutsättning för ett beslut om API var att Martha Sundqvist också skulle få vikariatet hade hon reagerat, eftersom hon inte skulle ha accepterat det.

Jan Netzler har lämnat bl.a. följande uppgifter. När frågan om praktik blev aktuell var han sjukskriven. Vid ett seminarium några månader tidigare hade han hastigt träffat Martha Sundqvist. Eftersom han ofta hade kontakt med Hanno von Lichtenstein uttalade denne vid något tillfälle i samband med att praktikfrågan hos bolaget var aktuell att hon var en "trevlig och världsvan" person. Några direkta referenser togs dock inte. I hans funktion som ansvarig för utlandsserviceavdelningen ligger att han kan anställa personal, efter godkännande från personalavdelningen. Om det är fråga om en extern rekrytering krävs dessutom godkännande från företagets VD. Han har aldrig sagt att Martha Sundqvist skulle få vikariatet, utan endast att API:n möjligen skulle kunna följas av ett vikariat.

Arbetsdomstolen gör i denna del följande bedömning.

Martha Sundqvist har uppgett att hon uppfattat det som att hon erbjudits att vikariera för Susanne Lund. Johanna Jaktman har bestämt förklarat att hon vid sina kontakter med Martha Sundqvist och Jonas Lundberg aldrig utlovat ett vikariat, utan sagt att det efter praktiken eventuellt kunde bli aktuellt med ett vikariat. Ord står således mot ord. Jonas Lundberg har berättat att det var hans uppfattning att API:n skulle följas av ett vikariat. Han har emellertid inte kunnat lämna några detaljerade uppgifter om vad som sades vid samtalen. Någon helt klar slutsats om vad som förekommit vid samtalen kan därför enligt Arbetsdomstolens mening inte dras.

I målet har emellertid framkommit andra omständigheter som närmare kan belysa saken. Av utredningen har framgått att det endast är ABB Support inom ABB-koncernen som tillhandahåller utlandsservicetjänster av det slag Susanne Lund arbetat med och att Martha Sundqvist således inte tidigare haft sådan funktion. Vidare har av Jan Netzlers uppgifter framgått att Martha Sundqvist inte genom sin tidigare praktik eller på annat sätt var välkänd för bolaget, vilket talar emot att bolaget omgående skulle ha anställt henne. Martha Sundqvist har inte heller ens påstått att lön eller andra med en anställning kopplade frågor skulle ha diskuterats. Utredningen visar dessutom att speciella anställningsrutiner gäller för avdelningen. Det är enligt Arbetsdomstolens mening knappast tänkbart att Johanna Jaktman, som rådgjort med Jan Netzler angående praktiken, skulle ha fattat ett beslut att anställa Martha Sundqvist i vetskap om att varken personalavdelningens eller VD:ns godkännande fanns i ärendet.

Vid en sammanfattande bedömning finner Arbetsdomstolen att förbundet - även om Martha Sundqvist måhända inledningsvis haft uppfattningen att hon erhållit ett vikariat - inte förmått styrka sitt påstående att bolaget träffat en överenskommelse med arbetsförmedlingen om att hennes API-plats skulle följas av ett vikariat. Arbetsdomstolen saknar därmed anledning att gå in på frågan om den rättsliga betydelse en sådan överenskommelse skulle kunna ha.

Har det sätt på vilket Martha Sundqvist mottogs och introducerades på arbetsplatsen under API-tiden kunnat bibringa henne uppfattningen att hon därefter säkert skulle få ett vikariat?

Den skriftliga bevisning som förbundet åberopat i denna del utgörs bl.a. av anteckningar från fyra möten på utlandsserviceavdelningen. I en handling från ett arbetsmöte den 27 januari 1997 har antecknats: "Johanna har pratat med Martha Sundquist angående praktik och vikariat." Vidare framgår av en handling från ett arbetsmöte den 3 februari 1997 att Martha Sundqvist den dagen "mjukstartade", på frivillig basis, sin praktik och att hon skulle komma att definitivt starta "sin praktik/vikariat" fr.o.m. den 10 mars. I en handling från ett arbetsmöte samma dag som Martha Sundqvist påbörjade sin praktik, den 10 mars 1997, har antecknats: "Martha startar sin API - 10 mars tom 9 maj. Sedan graviditetsvikariat för Susanne". Enligt handlingen deltog bl.a. Jan Netzler och Johanna Jaktman vid det mötet.

Av Susanne Lunds och Jan Netzlers inför domstolen lämnade uppgifter har framkommit att de nu nämnda handlingarna endast innehåller minnesanteckningar om vad som avhandlats under mötena, upprättade internt och avsedda för närmaste chef. Susanne Lund, som sammanställt minnesanteckningarna från den 10 mars, har berättat att hon gjorde mycket kortfattade noteringar i form av stödord och att inte särskilt mycket arbete lades ned på detta. Jan Netzler har berättat att han sett anteckningarna, men inte kontrollerat dem så noga. Han har tillagt att vid mötet den 10 mars sades att praktiken möjligen skulle kunna följas av ett vikariat, vilket också borde ha stått i minnesanteckningarna.

Även om anteckningarna, särskilt avseende mötet den 10 mars, ger visst stöd åt förbundets uppfattning har dessa handlingar enligt Arbetsdomstolens uppfattning inte den karaktären att enbart vad som antecknats i dem skulle kunna utgöra en utfästelse om anställning. Anteckningarnas bevisvärde förringas också av att de personer från bolaget som hörts i frågan samtliga uppger att anteckningarna inte återspeglar vad som faktiskt sades.

Frågan är då om vad som i övrigt förekommit kan ge stöd åt förbundets påstående i denna del.

Martha Sundqvist har uppgett att hon introducerades på arbetsplatsen som vikarie för Susanne Lund av såväl Susanne Lund själv som av Johanna Jaktman. Hon har vidare berättat att hon vid veckomötet den 10 mars 1997 presenterades och hälsades välkommen, att hon dessutom mottogs av dåvarande personalchefen Bengt Hedlund som under en hel timme hälsade henne välkommen och informerade om företaget och att Susanne Lund presenterade henne för Bengt Hedlund som den som skulle vikariera för henne. Hon har vidare uppgett att hon blev förvånad över mottagandet, eftersom hon på sina tidigare API-platser aldrig fått en personlig introduktion av en chef på liknande sätt.

Beträffande arbetsuppgifterna har Martha Sundqvist uppgett att hon fick sitta i samma rum som Susanne Lund och att Susanne Lund visade henne sina arbetsuppgifter. Hon har också sagt att då Susanne Lund var sjuk skötte hon, som hade många års utlandserfarenhet, arbetsuppgifterna på egen hand utan några som helst problem. Vidare har hon berättat att hon tillsammans med Susanne Lund deltagit i ett seminarium, varvid bolaget betalade deltagaravgift, att hon tillåtits att i stället för Susanne Lund få delta i språkutbildning i England, och att det var planerat att hon skulle delta i ett arbetsplats- och styrgruppsmöte, som skulle äga rum i slutet av maj, dvs. vid en tidpunkt då vikariatet skulle ha inletts. Hon fick del av samma förmåner som anställda vid ABB. Hon har också berättat att hon på Jan Netzlers uppdrag utfört olika arbetsuppgifter vid kanske ett femtontal tillfällen och att de arbetsuppgifter hon utförde inte innebar några större svårigheter för henne. Hon har medgett att hennes anteckningar från t.ex. styrgruppsmötet innehållit vissa fel, men att Susanne Lund berättat för henne att Jan Netzler, som hade ett speciellt sätt att skriva, brukade underkänna även det andra skrev. Slutligen har hon uppgett att Jan Netzler tio dagar innan API:n var slut sade till henne att de snart skulle skriva kontrakt.

Häremot skall ställas de uppgifter som framkommit genom förhören med de av arbetsgivarparterna åberopade personerna.

Johanna Jaktman har för sin del uppgett att det, enligt vad hon hört, aldrig sagts att Martha Sundqvist skulle få vikariatet, utan bara att hon eventuellt skulle få det. Själv har hon aldrig lovat Martha Sundqvist något vikariat, men hon kan ha sagt att Martha Sundqvist eventuellt skulle vikariera för Susanne Lund.

Även Jan Netzler har uppgett att han inledningsvis kan ha sagt att API:n eventuellt skulle kunna följas av ett vikariat, men att han aldrig lovat det och att han inte heller hört någon annan säga att Martha Sundqvist skulle vikariera för Susanne Lund. Han har vidgått att han presenterat Martha Sundqvist som medarbetare, men har förklarat att alla på företaget, även sommarpraktikanter, kallas så. Vidare har han berättat att han endast vid ett fåtal tillfällen gett Martha Sundqvist uppdrag att utföra arbetsuppgifter. De anteckningar från ett styrgruppsmöte som hon gjorde, fick omarbetas helt, eftersom hennes svenska var dålig.

Personalchefen Bengt Hedlund har uppgett att han, såsom Martha Sundqvist berättat, haft ett introduktionssamtal med henne. Han har förklarat att det var en rutin på avdelningen att ta emot alla på det sättet. Vidare har han uppgett att han inte kommer ihåg om Susanne Lund skulle ha sagt att Martha Sundqvist skulle vikariera för henne, men om Susanne Lund hade uttryckt sig så skulle han reagerat och gått direkt till Jan Netzler och ifrågasatt beslutet.

Susanne Lund har berättat att hon var Martha Sundqvists handledare och att Martha Sundqvist skulle lära sig hennes arbetsuppgifter. Förhoppningen var att praktiken skulle falla väl ut, så att Martha Sundqvist skulle kunna få vikariatet. Susanne Lund har vidare uppgett att hon tog med Martha Sundqvist runt bland arbetskamraterna, men presenterade henne inte som vikarie. Däremot sade hon till Martha Sundqvist att det var möjligt att Martha skulle kunna få vikariatet. Susanne Lund har vidare uppgett att det köptes en del kontorsmaterial, men att det skedde med tanke på en nyanställning som skulle ske. Susanne Lund har dessutom uppgett att Martha Sundqvist arbetade efter hennes instruktioner och således inte hade några egna arbetsuppgifter samt att orsaken till detta var att Martha Sundqvist saknade den erfarenhet som krävdes.

Beträffande Martha Sundqvists påstående att hon erhållit vissa förmåner har personalassistenten Lisbeth André uppgett att företagets policy är att behandla alla - såväl praktikanter som anställda - lika i detta avseende.

Såväl Johanna Jaktman som Susanne Lund har berättat att de, innan praktikperioden var slut, uppmanat Martha Sundqvist att tala med Jan Netzler om vikariatet, eftersom detta inte var klart och det var han som beslutade i frågan.

Susanne Lund har även uppgett att Martha Sundqvist sagt att om hon inte fick den lön hon begärde, så var hon inte beredd att ta vikariatet. Enligt både Lisbeth André och Johanna Jaktman berättade Martha Sundqvist själv för dem i slutet av praktikperioden att hon ännu inte hade fått något anställningserbjudande.

Jan Netzler har förnekat att han skulle ha sagt till Martha Sundqvist att de skulle skriva kontrakt. Eftersom han var osäker på om Martha Sundqvist passade för arbetet, frågade han henne när praktiken närmade sig sitt slut om de inte "borde prata om fortsättningen". I slutet av praktiktiden meddelade han henne att hon tyvärr inte kunde få fortsätta efter API:n. Han har uppgett att beslutet grundades på Martha Sundqvists bristande kunskaper i svenska, samt att han upplevde henne som väldigt arrogant mot sin omgivning.

Arbetsdomstolen gör följande sammanfattande bedömning i denna del.

De uppgifter som lämnats av bolagets anställda innebär sammantaget att inte någon av dem gett löfte om eller på något sätt antytt att Martha Sundqvist säkert skulle komma att erhålla vikariatet. Arbetsdomstolen finner ingen anledning att misstro vad bolagets förhörspersoner, oberoende av varandra, under ed uppgett inför domstolen om vad som förekommit under Martha Sundqvists praktiktid i bolaget.

Det kan tilläggas att förbundets påstående om att det lediga vikariatet genom internrekrytering tillsattes med en anställd som vid tillfället blivit övertalig vid annan verksamhet bestritts av arbetsgivarparterna och någon utredning i den frågan har inte lagts fram. Arbetsdomstolen saknar därmed anledning att ifrågasätta de skäl bolaget angett för beslutet att inte erbjuda Martha Sundqvist anställning.

Mot bakgrund av utredningen i målet finner Arbetsdomstolen således inte styrkt att Martha Sundqvist mottagits, introducerats eller behandlats så att hon har bibringats uppfattningen att hon säkert skulle komma att erhålla vikariatet. Någon utfästelse om vikariatsanställning, som är att jämställa med ett bindande anställningsavtal, kan alltså inte anses ha gjorts från bolagets sida.

Att det inledningsvis från bolagets sida tycks ha funnits stora förhoppningar om att Martha Sundqvist under API-tiden skulle visa sig vara lämplig som vikarie för Susanne Lund är en annan sak.

Arbetsdomstolens slutsats

Arbetsdomstolen finner inte visat att något anställningsförhållande uppkommit mellan bolaget och Martha Sundqvist. Yrkandena om allmänt och ekonomiskt skadestånd för brott mot anställningsskyddslagen skall således avslås.

Rättegångskostnader

Vid denna utgång skall förbundet ersätta arbetsgivarparterna för rättegångskostnader. Om det yrkade beloppets skälighet råder inte tvist.

DOMSLUT

Handelsanställdas Förbunds talan avslås.

Handelsanställdas Förbund skall ersätta arbetsgivarparterna för rättegångskostnader med femtiofemtusensexhundranittio (55 690) kr, varav 55 000 kr för arbete jämte ränta enligt 6 § räntelagen på beloppet från dagen för denna dom till dess betalning sker.

Dom 1999-01-20, målnummer A-31-1998

Ledamöter: Inga Åkerlund, Hans Blyme, Ingemar Källberg, Carl Magnus Pontén, Gunilla Boman Pellnäs, Maud Jansson och Ulf Nilsson. Enhälligt.

Sekreterare: Inger Andersson