AD 1999 nr 30

Parter:

Svenska Byggnadsarbetareförbundet; Byggentreprenörerna; JM Byggnadsaktiebolag

Nr 30

Svenska Byggnadsarbetareförbundet

mot

Byggentreprenörerna och JM Byggnadsaktiebolag i Stockholm.

Mellan Byggentreprenörerna och Svenska Byggnadsarbetareförbundet (förbundet) gäller varandra i allmänhet avlösande kollektivavtal, det s.k. byggnadsavtalet. Under den tid som är aktuell i målet förelåg ett byggnadsavtal med giltighetstid fr.o.m. den 1 april 1995 t.o.m. i första hand den 31 mars 1997. Till byggnadsavtalet finns fogat ett avtal om anställningsskydd, vilket innehåller bl.a. följande.

TURORDNING VID UPPSÄGNING, § 21-22

§ 21

a. Vid uppsägning på grund av arbetsbrist skall arbetsgivaren iakttaga följande turordningsregler:

Arbetstagarnas plats i turordningen bestäms med utgångspunkt i varje arbetstagares sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren. Arbetstagare med längre anställningstid har företräde framför arbetstagare med kortare anställningstid. Vid lika anställningstid ger högre ålder företräde. Kan en arbetstagare endast efter omplacering beredas fortsatt arbete hos arbetsgivaren, gäller som förutsättning för företräde enligt turordningen att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för det fortsatta arbetet.

Turordningen fastställes för arbetstagare särskilt för varje yrkesgrupp (turordningsenhet) inom det verksamhetsområde, varom överenskommelse träffats med berörd MB-grupp/kontaktombud eller, om sådan saknas, med lokal facklig organisation med beaktande av företagets organisatoriska uppbyggnad.

Kan sådan överenskommelse ej träffas, gäller såsom turordningsområde förutvarande arbetsförmedlingsdistriktets verksamhetsområde.

b. Överenskommelse om avvikelse från ovan angivna turordningsregler får träffas enligt § 27 a.

- - - - -

FÖRETRÄDESRÄTT TILL ÅTERANSTÄLLNING § 23 - 25

§ 23 Arbetstagare som sagts upp på grund av arbetsbrist har företrädesrätt till återanställning inom det turordningsområde och turordningsenhet där de tidigare har varit sysselsatta. Detsamma gäller arbetstagare som har anställts för begränsad tid enligt § 4 och som på grund av arbetsbrist inte har fått fortsatt anställning. En förutsättning för företrädesrätt är dock att arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren minst 12 månader under de senaste 24 månaderna och att han har tillräckliga kvalifikationer för den nya anställningen.

- - - - -

FÖRHANDLINGAR M M, § 26 - 28

- - - - -

§ 27

a. Innan arbetsgivaren vidtager någon av nedanstående åtgärder, skall förhandling enligt MBL 11 - 14 §§ ske.

- - - - -

4. När arbetsgivaren avser att anställa en arbetstagare, när någon annan har företrädesrätt till återanställning eller när fråga uppkommer om vem av flera företrädesberättigade som skall få återanställning.

Förhandling sker med berörd MB-grupp/kontaktombud eller om sådan saknas med den lokala fackliga organisationen.

- - - - -

SKADESTÅND, § 37 - 38

§ 37 En arbetsgivare som bryter mot detta avtal skall betala inte bara lön och andra anställningsförmåner som arbetstagaren kan ha rätt till utan även ersättning för skada som uppkommer.

- - - - -

Skadestånd enligt första stycket kan avse både ersättning för den förlust som uppkommer och ersättning för den kränkning som brottet innebär. - - - - -

- - - - -

JM Byggnadsaktiebolag (JM eller bolaget) är medlem i Byggentreprenörerna och är därigenom bundet av byggnadsavtalet och avtalet om anställningsskydd. JM bedriver verksamhet bl.a. inom nyproduktion och byggservice i Uppsala. Under hösten 1996 uppstod arbetsbrist för bolagets betongarbetare inom byggservice varför samtliga betongarbetare sades upp. Deras uppsägningstider löpte ut under mars och april 1997.

Bland de betongarbetare vilkas anställningar upphörde fanns Torsten Persson och Jens Gustavsson. Båda innehar yrkesbevis som betongarbetare. Torsten Persson, som är medlem i förbundet, är född år 1938 och anställdes i bolaget år 1978. Jens Gustavsson är född år 1965 och anställdes år 1995 i bolaget.

Jens Gustavsson erhöll på nytt anställning hos bolaget den 14 april 1997.

Mellan parterna har uppkommit tvist huruvida bolaget genom att anställa Jens Gustavsson har åsidosatt Torsten Perssons företrädesrätt till återanställning. Parterna har förhandlat i tvistefrågan såväl lokalt som centralt utan att kunna enas.

Förbundet har väckt talan vid Arbetsdomstolen mot arbetsgivarparterna samt har därvid yrkat att bolaget skall förpliktas att till Torsten Persson utge

1. ekonomiskt skadestånd med 344 191 kr beräknat i enlighet med vad som framgår av domsbilaga 1 (uteslutes här) jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den sista dagen i varje månad med början den 30 april 1997 samt

2. allmänt skadestånd med 40 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 24 februari 1998 (dagen för delgivning av stämningen) till dess betalning sker.

Förbundet har därutöver yrkat att bolaget skall förpliktas att till förbundet utge allmänt skadestånd med 20 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 24 februari 1998.

Slutligen har förbundet yrkat att förbundet skall förbehållas rätt att, i mån av befogenhet, väcka talan med yrkande om ekonomiskt skadestånd för Torsten Persson för tid efter huvudförhandling i målet.

Arbetsgivarparterna har bestritt bifall till käromålet. De har vitsordat det yrkade ekonomiska skadeståndet samt ränteberäkningarna som skäliga i och för sig. Såvitt gäller de allmänna skadestånden har inget belopp vitsordats som skäligt.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

Parterna har till utveckling av sin talan i huvudsak anfört följande.

Förbundet

I byggnadsavtalet anges tre typer av yrkesarbetare, nämligen betongarbetare, träarbetare och murare. Därtill finns vissa specialarbetare, förare av olika slag och övriga arbetare. Vid uppsägning på grund av arbetsbrist skall turordningen mellan de uppsagda arbetstagarna i första hand fastställas för arbetstagarna särskilt för varje yrkesgrupp (turordningsenhet) och arbetstagarnas plats i turordningen bestämmas med utgångspunkt i varje arbetstagares sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren.

Torsten Persson och Jens Gustavsson innehar båda yrkesbevis som betongarbetare. Vid uppsägningstillfället var de anställda hos JM som betongarbetare inom byggservice. De tillhörde därmed samma turordningsområde och turordningsenhet. Det saknar för bestämmande av turordningen betydelse huruvida de arbetsuppgifter Jens Gustavsson återanställdes för innefattade en större eller mindre del betongarbete. Det avgörande är nämligen vilken yrkesgrupp arbetstagaren tillhör. Eftersom Torsten Persson hade längre anställningstid än Jens Gustavsson var han placerad före denne på den turordningslista som bolaget upprättade i samband med uppsägningarna.

En arbetstagare som har sagts upp på grund av arbetsbrist har enligt § 23 avtalet om anställningsskydd företrädesrätt till återanställning inom det turordningsområde och den turordningsenhet där han tidigare var sysselsatt under förutsättning bl.a. att han har tillräckliga kvalifikationer för den nya anställningen. Om flera arbetstagare har företrädesrätt till återanställning bestäms turordningen dem emellan med utgångspunkt i varje arbetstagares sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren. Arbetstagare med längre anställningstid har företräde framför arbetstagare med kortare anställningstid.

JM återanställde i april 1997 Jens Gustavsson som betongarbetare inom byggservice. Han utförde samma arbetsuppgifter i den nya anställningen som i den tidigare. På hans anställningsbevis angavs yrkeskoden för betongarbetare. Han placerades på den av bolaget upprättade turordningslistan som betongarbetare och är för övrigt placerad där än i dag. Med hänsyn till sin längre anställningstid i bolaget hade Torsten Persson bättre företrädesrätt till återanställning än Jens Gustavsson. Eftersom Torsten Persson därtill hade tillräckliga kvalifikationer för att utföra de arbetsuppgifter som Jens Gustavsson återanställdes för har JM, genom att återanställa Jens Gustavsson före Torsten Persson, åsidosatt Torsten Perssons rätt till återanställning. Bolaget är därmed enligt § 37 avtalet om anställningsskydd skyldigt att ersätta den skada som uppkommit för Torsten Persson.

Vad gäller Torsten Perssons kvalifikationer vill förbundet framhålla att Torsten Persson har varit betongarbetare sedan början av 1960-talet. I början av sin anställning hos JM arbetade han inom nyproduktion och utförde alla där förekommande betongarbeten. Han vikarierade även som lagbas under en viss tid. Från augusti 1994 arbetade Torsten Persson inom byggservice. Hans arbetsuppgifter där avsåg i första hand betongarbeten som golvläggning, spackling och putsningsarbeten, men även träarbete i form av t.ex. montering av mellanväggar och socklar. Han utförde betongarbetena självständigt. Vid utförandet av träarbete arbetade Torsten Persson normalt tillsammans med en träarbetare; han har ju inte själv yrkesbevis som träarbetare. I Torsten Perssons arbete inom byggservice ingick även att hämta arbetsmaterial på brädgårdar och i järnhandeln. Under de år Torsten Persson var anställd hos JM framfördes inte några klagomål till honom på det arbete han utförde. Torsten Persson var aldrig sjukskriven på grund av förslitningsskador, däremot var han vid några kortare tillfällen sjukskriven i samband med olyckshändelser på arbetsplatsen. Han hade inte vid något tillfälle anpassade arbetsuppgifter, inte heller har han omplacerats. Enligt förbundets mening hade Torsten Persson med sin långa yrkeserfarenhet kunnat utföra samtliga arbetsuppgifter som ingick i den nya anställning Jens Gustavsson erhöll.

Om en arbetstagare har företrädesrätt till återanställning eller om fråga om vem av flera företrädesberättigade arbetstagare som skall få återanställning uppkommer är arbetsgivaren enligt § 27 a avtalet om anställningsskydd skyldig att förhandla innan anställning sker. En arbetsgivare som inte uppfyller sin förhandlingsskyldighet ådrar sig enligt § 37 avtalet om anställningsskydd skadeståndsskyldighet. I förevarande fall har JM anställt Jens Gustavsson utan att påkalla förhandling trots att Torsten Persson hade bättre företrädesrätt till återanställning. Bolaget har därmed ådragit sig skyldighet att utge skadestånd till förbundet.

Arbetsgivarparterna

Arbetsgivarparterna gör i första hand gällande att återanställningen av Jens Gustavsson avsåg arbetsuppgifter som låg utanför turordningsområdet för betongarbetare samt att Torsten Persson av det skälet över huvud taget inte kan ha företrädesrätt till detta arbete.

Bakgrunden till återanställningen av Jens Gustavsson var följande. I början av april 1997 fanns inte betongarbeten inom byggservice i sådan utsträckning att JM hade behov av att ha någon betongarbetare anställd. Den nya anställning som Jens Gustavsson erhöll inom byggservice avsåg inte heller betongarbete, utan huvudsakligen administrativa uppgifter som lagbas samt träarbete. I arbetsuppgifterna ingick att planera, leda och fördela arbetsuppgifter inom en arbetsgrupp om 6-10 personer samt att informera arbetsledningen om erforderligt antal arbetare för respektive uppdrag, att beräkna, beställa och med firmabil hämta erforderligt material, att avrapportera färdigställda arbeten och lämna tidrapporter till arbetsledningen, att vara samordningsman och ha daglig kontakt med fastighetsägare och deras hyresgäster, beställare och underentreprenörer, telefonpassning, att demontera och återmontera socklar, att justera dörrar och luckor i köksskåp, att riva ut och lägga mattor samt asbestsanering. Ungefär hälften av Jens Gustavssons arbetstid avsåg administrativa och arbetsledande uppgifter. Resterande arbetstid avsåg träarbete. I den nya anställningen utförde Jens Gustavsson betongarbete under endast ca en halv arbetstimma per dag.

Även om Jens Gustavsson således inte anställdes som betongarbetare kom han av löneadministrativa skäl att betecknas som betongarbetare. I enlighet med sitt yrkesbevis placerades han i turordningskretsen för betongarbetare. Avgörande för vilken turordningskrets en arbetstagare skall tillhöra är de arbetsuppgifter arbetstagaren huvudsakligen utför. Jens Gustavsson borde därför rätteligen ha placerats i turordningsenheten för träarbetare. Redan under sin tidigare anställning var Jens Gustavsson samordningsman gentemot en av bolagets största uppdragsgivare, AP-fastigheter. I samband med att Jens Gustavsson slutade sin anställning hos JM krävde AP-fastigheter att han skulle återinsättas som samordningsman gentemot fastighetsbolaget. Det vitsordas att Jens Gustavsson i stort sett utförde samma arbetsuppgifter i den nya anställningen som i den tidigare. Med anledning av att den nya anställning som Jens Gustavsson erhöll inte avsåg betongarbete gör arbetsgivarparterna alltså gällande att Torsten Persson över huvud taget saknade återanställningsrätt till den nya anställningen.

För den händelse att domstolen skulle finna att Jens Gustavsson i april 1997 anställdes som betongarbetare är det arbetsgivarparternas uppfattning att Torsten Perssons företrädesrätt till återanställning likväl inte har åsidosatts. Torsten Persson saknade nämligen tillräckliga kvalifikationer för den nya anställning som Jens Gustavsson erhöll. För att kunna upprätthålla den anställning som Jens Gustavsson erhöll krävs att arbetstagaren självständigt kan utföra samtliga förekommande arbetsuppgifter inom byggserviceområdet samt har förmåga att samtidigt "hålla många bollar i luften". Enligt arbetsgivarparternas mening hade Torsten Persson inte ens tillräckliga kvalifikationer för att återanställas för sedvanligt betongarbete.

Enligt arbetsledning och arbetskamrater arbetade Torsten Persson under hela 1990-talet långsamt och enligt vad arbetsledningen uppgivit hade han fått besked av läkare att han på grund av förslitningsskador i rygg och nacke inte fick lyfta tungt eller utföra bilningsarbeten under mer än tio minuter per arbetsdag. Torsten Persson krävde även ständig arbetsledning, hans arbete utfördes inte alltid på ett yrkesmässigt sätt och fick därför ibland göras om av någon annan anställd. På fråga från arbetsledningen hade Torsten Persson förklarat att han inte var villig att utföra träarbeten. Därtill snubblade han ofta och hade svårt att orientera sig på arbetsplatserna, varför han uppfattades som en säkerhetsrisk. JM försökte anpassa Torsten Perssons arbetsuppgifter och under de senare åren av hans anställning var han företrädesvis sysselsatt med enklare betongarbeten och städning. Torsten Persson placerades inom byggservice för att han skulle få lättare arbetsuppgifter. Enligt arbetsgivarparternas uppfattning saknar Torsten Persson såväl den kunskap som de personliga egenskaper som erfordras för att kunna upprätthålla den anställning som Jens Gustavsson erhöll. Torsten Persson hade därmed inte tillräckliga kvalifikationer för den nya anställningen och således inte heller företrädesrätt till anställningen.

Eftersom Torsten Persson inte hade företrädesrätt till den anställning som Jens Gustavsson erhöll har inte skyldighet uppkommit för bolaget att ersätta hans skada. Med hänsyn till att Torsten Persson saknade företrädesrätt till återanställning var JM inte skyldigt att påkalla förhandlingar. Bolaget har därmed inte heller ådragit sig skadeståndsskyldighet gentemot förbundet.

Domskäl

Under hösten 1996 sade bolaget upp betongarbetarna Torsten Persson och Jens Gustavsson på grund av arbetsbrist. Uppsägningstiderna löpte ut i början av april 1997. Den 14 april 1997 återanställde bolaget Jens Gustavsson, som hade kortare anställningstid än Torsten Persson. Den huvudsakliga tvistefrågan i målet är huruvida bolaget därigenom åsidosatte Torsten Perssons företrädesrätt till återanställning.

Målet har avgjorts efter huvudförhandling. Vid denna har på förbundets begäran hållits förhör under sanningsförsäkran med Torsten Persson samt har vittnesförhör hållits med träarbetarna Torbjörn Färdigs, Johnny Eriksson och Leif Jansson. På arbetsgivarparternas begäran har hållits vittnesförhör med Jens Gustavsson, med bolagets löneingenjör Lennart Karlsson, med arbetsledaren Anders Olsson samt med produktionsledarna Ronny Jansson och Leif Andersson. Därutöver har viss skriftlig bevisning åberopats.

Förbundets uppfattning är att nyanställningen av Jens Gustavsson har skett inom den turordningsenhet inom vilken Torsten Persson tidigare var sysselsatt och inom vilken denne enligt § 23 avtalet om anställningsskydd hade företrädesrätt till återanställning. Enligt förbundets uppfattning har Torsten Perssons företrädesrätt blivit åsidosatt eftersom han hade tillräckliga kvalifikationer för den nya anställningen.

Arbetsgivarparterna har mot förbundets talan i första hand invänt att Jens Gustavssons nya anställning inom byggservice avsåg annat arbete än betongarbete och därför inte låg inom den turordningsenhet inom vilken Torsten Persson hade företrädesrätt till återanställning. För den händelse domstolen skulle finna att Jens Gustavsson återanställdes som betongarbetare har bolaget invänt att Torsten Persson i alla händelser saknade tillräckliga kvalifikationer för anställningen.

Domstolen skall i det följande i skilda avsnitt behandla de angivna frågeställningarna.

Har anställningen av Jens Gustavsson gjorts inom den turordningsenhet där Torsten Persson tidigare var sysselsatt?

Förbundets inställning i denna del av målet kan sammanfattas enligt följande. Avtalet om anställningsskydd innebär att turordningen skall bestämmas särskilt för varje yrkesgrupp (turordningsenhet). Varje yrkesgrupp utgör därför en egen turordningsenhet, inom vilken i princip anställningstiden avgör arbetstagarens placering i turordningen. De yrkesgrupper som kan komma i fråga är enligt byggnadsavtalet betongarbetare, träarbetare och murare. Såväl Torsten Persson som Jens Gustavsson har yrkesbevis som betongarbetare. De var vid tiden för uppsägningarna år 1996 anställda inom denna yrkesgrupp. Jens Gustavsson har sedan återanställts som betongarbetare, dvs. inom den turordningsenhet där Torsten Persson tidigare var sysselsatt. Det saknar mot den bakgrunden enligt avtalet om anställningsskydd betydelse huruvida Jens Gustavssons arbetsuppgifter inte alls eller endast i ringa utsträckning avser betongarbete.

Arbetsgivarparterna har invänt följande. Det är riktigt att Torsten Persson och Jens Gustavsson vid uppsägningstillfället under hösten 1996 placerades på samma turordningslista, dvs. inom turordningsenheten för betongarbetare. I realiteten utförde dock Jens Gustavsson vid denna tidpunkt knappast något betongarbete, utan arbetade som ett slags lagbas inom byggservice som utfördes åt AP-fastigheter. Han återanställdes i april 1997 för att utföra samma arbetsuppgifter som tidigare. Dessa arbetsuppgifter är av olika slag men ligger vid en helhetsbedömning närmast inom turordningsenheten för träarbetare. Det är i och för sig riktigt att Jens Gustavsson enligt anställningsbeviset har återanställts som betongarbetare samt att han på de turordningslistor som kontinuerligt förs inom företaget har placerats på listan över betongarbetare. Detta har emellertid skett av misstag eller av löneadministrativa skäl.

Vad parterna har anfört i denna del tyder på att de har delvis skilda synsätt i fråga om innebörden av turordningsreglerna i avtalet om anställningsskydd. Arbetsgivarparterna synes mena att Jens Gustavsson hade kunnat återanställas inom turordningsenheten för träarbetare och att detta rätteligen skulle ha skett med hänsyn till naturen av de arbetsuppgifter som han nu utför. Förbundet synes däremot mena att så inte hade kunnat ske eftersom Jens Gustavsson, som hade yrkesbevis som betongarbetare men inte som träarbetare, under alla förhållanden tillhörde yrkesgruppen betongarbetare och därmed ingick i samma turordningsenhet som Torsten Persson.

Arbetsdomstolen anser emellertid av skäl som framgår i det följande att det saknas anledning att gå närmare in på den nu berörda frågan om avtalets innebörd. Av den turordningslista som upprättades i samband med uppsägningarna under hösten 1996 framgår att såväl Torsten Persson som Jens Gustavsson hörde till turordningsområdet byggservice och turordningsenheten för betongarbetare. Oavsett vilka arbetsuppgifter Jens Gustavsson utförde vid uppsägningstillfället blev han således uppsagd som betongarbetare. Parterna är ense om att Jens Gustavsson även i den nya anställningen utförde i huvudsak samma arbetsuppgifter som i den tidigare anställningen. Det är därtill ostridigt att Jens Gustavsson i samband med nyanställningen inom byggservice på nytt betecknades som betongarbetare samt att han placerades i turordningsenheten för betongarbetare. Jens Gustavsson är alltjämt placerad på turordningslistan för betongarbetare. Huruvida denna placering i turordningshänseende såsom arbetsgivarparterna anfört har skett av misstag eller av löneadministrativa skäl saknar enligt domstolens mening betydelse.

Arbetsdomstolen kommer till slutsatsen att bolaget i april 1997 anställde Jens Gustavsson som betongarbetare inom byggservice, det vill säga inom det turordningsområde och den turordningsenhet där såväl han som Torsten Persson tidigare var sysselsatta. Torsten Persson hade därmed på grund av sin längre anställningstid företrädesrätt till den nya anställningen, såvida han inte saknade tillräckliga kvalifikationer för det fortsatta arbetet.

Hade Torsten Persson tillräckliga kvalifikationer för det fortsatta arbetet?

Bestämmelsen i avtalet om anställningsskydd om att arbetstagaren skall ha tillräckliga kvalifikationer för den nya anställningen har samma lydelse som den motsvarande regeln i anställningskyddslagen. Det har i målet inte gjorts gällande annat än att avtalsbestämmelsen också skall anses ha samma innebörd som lagregeln. Enligt uttalanden i lagförarbetena och fast praxis i Arbetsdomstolen betyder kravet på tillräckliga kvalifikationer inte annat än att arbetstagaren skall ha de allmänna kvalifikationer som normalt krävs av den som söker den anställning som är i fråga. Det är alltså inte fråga om att bestämma vem av flera företrädesberättigade som är mest lämpad för den nya befattningen. Det erfordras inte att arbetstagaren fullt ut behärskar de nya arbetsuppgifterna från första dagen, utan arbetsgivaren får acceptera en viss upplärningstid. En arbetsgivare som gör gällande att en arbetstagare inte har tillräckliga kvalifikationer för ett arbete har bevisbördan för att påståendet är riktigt.

Arbetsgivarparterna har anfört följande om de arbetsuppgifter som Jens Gustavsson har utfört. Det är fråga om ett arbete som samordnare eller lagbas inom en grupp om 6-10 arbetstagare som utför byggservicearbete för en stor fastighetsägares räkning. En stor del av arbetet avser administration i form av planering och arbetsfördelning, information till högre arbetsledning, beräkning och beställning av material, avrapportering och tidrapportering. I arbetet ingår att ha kontakt med fastighetsägare och hyresgäster. Det byggnadsarbete som utförs av Jens Gustavsson avser till endast en mycket liten del betongarbete. Mestadels är det fråga om träarbete. För att klara av alla dessa arbetsuppgifter måste man självständigt kunna utföra alla förekommande arbetsuppgifter inom byggserviceområdet, såväl trä- som betongarbeten, samt ha förmåga att "hålla många bollar i luften". Enligt arbetsgivarparternas uppfattning saknar Torsten Persson de kvalifikationer som krävs för detta.

Förbundet har på sin sida gjort gällande att Torsten Persson kunnat utföra samtliga arbetsuppgifter som ingick i den nya anställningen.

Torsten Persson har inför domstolen uppgett bl.a. följande. Han arbetade tidigare inom nyproduktionen och var där lagbas under ett år på 1980-talet. Till byggservice omplacerades han senare på grund av en svacka i konjunkturen för nybyggnationen. Att vara lagbas inom byggserviceverksamheten är enligt hans mening inte svårare än att vara det inom nyproduktionen, snarare tvärtom.

Beträffande Jens Gustavssons arbetsuppgifter och Torsten Perssons kvalifikationer för dessa har de övriga i målet hörda personerna berättat i huvudsak följande.

Torbjörn Färdigs: Han har varit anställd hos bolaget som snickare men är nu också lagbas inom byggserviceområdet, dvs. han har i stort sett samma arbetsuppgifter som Jens Gustavsson hade under den i målet aktuella tiden. Han hade vanligtvis 4-5 man i den grupp han ledde. Hans arbetsuppgift bestod bl.a. i att fördela arbetena - omkring 3-400 per år - bland de andra arbetarna, däremot inte att instruera dem hur de skulle gå till väga. I övrigt bestod hans arbete i att kontrollera egna tidrapporter (ej andras) och beställa material. Han har själv inte arbetat inom nyproduktion, men tror att det är lättare att vara lagbas där. Det är flera bollar i luften inom byggserviceverksamheten. Han har inte arbetat med Torsten Persson, men har inte hört några klagomål mot denne. Han tror att Torsten Persson skulle ha klarat av Jens Gustavssons arbete. Det skulle varje byggnadsarbetare ha klarat efter viss inkörning.

Johnny Eriksson: Han har varit anställd i 14 år på JM och arbetar nu som lagbas. Han har tidigare arbetat med Torsten Persson inom nyproduktion och byggservice under sammanlagt omkring två år. Han har aldrig hört något klagomål på Torsten Persson. Han skulle säkert ha klarat Jens Gustavssons arbete eftersom detta inte kräver någon särskild kompetens, bara litet inkörning.

Leif Jansson: Han var tidigare under 30 år anställd som snickare hos bolaget och arbetade även som gruppchef (lagbas). Efter år 1980 har han arbetat inom byggserviceverksamheten. Där fick man utföra alla slags arbeten. Arbetsuppgifterna som gruppchef var enkla i början men utvecklades i riktning mot att bli svårare med mer och mer pappersarbete. Han har arbetat med Torsten Persson och anser att denne skulle klara samtliga arbetsuppgifter som Jens Gustavsson har utfört. Det kunde vem som helst ha klarat.

Jens Gustavsson: Det yrkesarbete han utförde avsåg nästan bara träarbete. Omkring hälften av arbetet utgjordes av administration av olika slag. Det kunde vara fråga om så mycket som 800-900 olika mindre jobb varje år inom det bestånd av bostadsfastigheter som han ansvarade för. I hans uppgifter ingick att planera dessa arbeten och fördela dem mellan de vanligtvis 6-7 man som ingick i hans arbetsgrupp. Han hade också kontakt med hyresgästerna och med underentreprenörer som måste kopplas in. När arbetena var utförda var det han som avrapporterade dem till arbetsledningen. Tidrapporterna skrev de andra arbetarna själva, men han kontrollerade dem. Han fick i praktiken sköta allt helt självständigt. Han har aldrig arbetat tillsammans med Torsten Persson och känner därför inte till om Torsten Persson skulle klara av de aktuella arbetsuppgifterna.

Lennart Karlsson: Han har tidigare varit träarbetare och lagbas men arbetar nu med personalsamordning och lönefrågor. Han har inte själv arbetat med Torsten Persson. Torsten Persson har tidigare arbetat under lång tid inom nyproduktion men har aldrig varit lämpad för arbetet inom byggservice. Han omplacerades dock år 1994 dit eftersom man trodde att det skulle finnas lättare arbetsuppgifter där. På byggservice har Torsten Persson mest fått arbeta med mindre betongarbeten och städning. Han omplacerades flera gånger på grund av att hans arbetskamrater tyckte att han inte fick så mycket uträttat. Enligt samtal som Lennart Karlsson har haft med arbetsledning och lagbasar kan Torsten Persson inte arbeta självständigt. Han måste visas vad som skall göras. Han har inte kvalifikationer för det arbete som Jens Gustavsson hade år 1997. Han klarar inte att hålla alla de sysslorna igång.

Anders Olsson: Han har varit anställd hos bolaget i 10 år och arbetar nu som arbetsledare inom byggservice. Han har arbetat med Torsten Persson där. Det var problematiskt att sysselsätta honom. Han hade svårt att orientera sig på en större arbetsplats och kunde inte heller läsa ritningar. Det hände också att han snubblade och slog sig så att han måste sjukskrivas. Torsten Persson skulle definitivt inte klara det arbete som Jens Gustavsson hade. Torsten Persson kunde inte fylla i sina egna lönelappar; antingen saknades det timmar eller också tog han upp alltför många timmar. Han skulle inte klara att som lagbas samordna arbetet så att fastighetsägare, hyresgäster och entreprenörer fungerade väl ihop. Torsten Persson skulle heller inte klara det träarbete som ingick i Jens Gustavssons anställning.

Ronny Jansson: Han har arbetat med Torsten Persson inom nyproduktion i början av 1990-talet och under sex veckor år 1996. Vid det senare tillfället arbetade Torsten Persson för sakta och arbetet blev inte utfört på ett tillfredsställande sätt. Torsten Persson fick då återgå till byggservice. Han skulle inte klara de förhållandevis krävande uppgifter som åligger en lagbas inom byggservice.

Leif Andersson: Han var tidigare lagbas inom nyproduktionen men är nu platschef för byggserviceverksamheten. Han har arbetat med Torsten Persson inom byggservice. Denne skulle inte klara de uppgifter som Jens Gustavsson hade, varken administrativt eller yrkesmässigt. Torsten Persson kunde assistera andra snickare men kunde inte anförtros att utföra egna snickaruppdrag. När man försökte skicka i väg honom med ritningar på egna jobb hade han svårt att orientera sig.

Arbetsdomstolen gör följande bedömning. Enligt vad som framkommit av utredningen bestod Jens Gustavssons arbete till ungefär hälften av yrkesarbete i form av träarbeten och, i mindre omfattning, betongarbeten. Det finns inget som tyder på att det i denna del har varit fråga om några särskilt kvalificerade arbetsuppgifter. Torsten Persson måste med sina ca 35 års erfarenhet av byggbranschen anses uppfylla de allmänna krav som kan ställas på den som söker en anställning av det aktuella slaget.

Saken ställer sig enligt Arbetsdomstolens mening annorlunda såvitt gäller de inslag i Jens Gustavssons arbete som var av administrativ och samordnande natur. Av utredningen framgår att det i arbetet ingick att samtidigt hantera ett ganska stort antal frågor. Det gällde att planera och leda arbetet för en grupp om vanligtvis 6-7 arbetare med upp till 800-900 olika arbeten varje år inom byggserviceområdet. Det förhållandet att de flesta av dessa arbeten kan antas ha varit av mindre beskaffenhet hindrar inte att verksamheten måste ha ställt stora krav på lagbasens förmåga till planering och samordning. Torbjörn Färdigs, Johnny Eriksson och Leif Jansson har visserligen i allmänna ordalag gett uttryck för uppfattningen att Torsten Persson skulle ha klarat att fungera som samordnare av denna verksamhet. Mot detta står att Anders Olsson och Leif Andersson har lämnat konkreta uppgifter om Torsten Perssons kvalifikationer för samordnande och administrativa göromål som enligt domstolens mening ger belägg för att han inte skulle ha klarat dessa inslag i Jens Gustavssons arbete. Anders Olssons och Leif Anderssons uppgifter vinner stöd även av vad Lennart Karlsson och Ronny Jansson har berättat inför domstolen. Det kan tilläggas att bristerna i Torsten Perssons kvalifikationer för de administrativa och samordnande inslagen i arbetet inte har varit av sådan natur att det kan antas att han skulle ha kunnat klara arbetet efter en tids upplärning.

På grund av det anförda kommer domstolen till uppfattningen att Torsten Persson inte hade tillräckliga kvalifikationer för det arbete som Jens Gustavsson tilldelades efter återanställningen av honom i april 1997.

Arbetsdomstolens ställningstagande, rättegångskostnader

Den bedömning domstolen kommit fram till innebär att bolaget inte har åsidosatt Torsten Perssons företrädesrätt till återanställning. Förbundets talan skall därför avslås.

Vid denna utgång är förbundet principiellt skyldigt att ersätta arbetsgivarparterna deras rättegångskostnader. I denna del har yrkats ersättning med 96 500 kr, varav 85 000 kr avser ombudsarvode, 1 500 kr avser utlägg och 10 000 kr avser vittneskostnader. Det är upplyst att 17 000 kr av det yrkade beloppet för ombudsarvode avser mervärdesskatt.

Förbundet har dels satt i fråga huruvida mervärdesskatt skall utgå, dels överlämnat till domstolen att allmänt bedöma skäligheten i arbetsgivarsidans kostnadsyrkande.

Arbetsdomstolen gör följande bedömande. Det av arbetsgivarsidan yrkade beloppen avseende ombudsarvode m.m. är i och för sig skäliga med hänsyn till målets beskaffenhet. Beträffande mervärdesskatten har arbetsgivarparterna förklarat dels att det är enbart Byggentreprenörerna som framställer yrkande om ersättning för rättegångskostnader, dels att Byggentreprenörerna inte kan göra avdrag för den del av kostnaderna som avser mervärdesskatt. Mot den bakgrunden skall ersättning utgå också för mervärdesskatt i enlighet med yrkandet (jfr domen 1996 nr 132).