AD 1999 nr 55
En pilot har accepterat att tjänstgöra under två dagar då han enligt sitt tjänstgöringsschema skulle vara ledig och har därmed blivit berättigad till fyra dagars kompensationsledighet. Fråga huruvida piloten även blivit berättigad till särskild ersättning på grund av att han under arbetsperioden har överskridit de begränsningar som enligt avtalet gäller för tjänstgöringstiden.
Parter:
Svensk Pilotförening; Flygarbetsgivarna; Skyways Aktiebolag
Nr 55
Svensk Pilotförening
mot
Flygarbetsgivarna och Skyways Aktiebolag i Linköping.
Flygarbetsgivarna (tidigare HAO Flygbranschens Arbetsgivarförbund resp. Flygbranschens Arbetsgivarförbund) och Svensk Pilotförening (föreningen) är bundna av kollektivavtal rörande anställnings- och löneförhållanden för i Skyways AB (Skyways eller bolaget) anställda piloter. Under den tid som är aktuell i målet förelåg ett kollektivavtal med giltighet fr.o.m. den 1 juni 1995 t.o.m. den 31 mars 1998. Till kollektivavtalet finns fogat en bilaga A som upptar bestämmelser om tjänstgöringstid, vila, fritid m.m. Bilaga A innehåller bl.a. följande.
A Beräkning av tjänstgöringstiden
- - - - -
8) Vid beräkning av ersättning räknas period om 15 minuter. Första perioden skall uppgå till hela 15 minuter för att ersättas.
Då tjänstgöringstiden överskrider tjänstgöringstimmarna enligt B1, B2 och B3 utgår ersättning med 1/100 av den fasta månadslönen per påbörjad halvtimme varmed begränsningen överskrides.
- - - - -
B Begränsningar i tjänstgöringstid
1) Den sammanhängande planerade tjänstgöringen per arbetspass får uppgå till högst 11 timmar. Med arbetspass förstås period som föregås och efterföljs av min vila eller motsvarande.
2) Tjänstgöringstiden får under två kalenderdygn ej överstiga 18 timmar.
3) Den sammanhängande planerade tjänstgöringstiden per arbetsperiod får uppgå till högst 40 timmar. Med arbetsperiod förstås period som föregås och efterföljs av fritidsperiod eller motsvarande.
- - - - -
F Ändring av tjänstgöringsprogram
- - - - -
3) Vid programändring med kortare varseltid än 24 timmar gäller:
a) Om pilot behöver utnyttjas för tjänst under tjänstefri tid på hemmabas skall detta baseras på vederbörande pilots medgivande.
b) Utbyte av planerad tjänst mot reservtjänst begränsas att motsvara planerad tjänstgöringstid.
c) Vid tjänstgöring under 4 timmar erhålles en kompensationsdag. Kompdagen läggs ut inom 10 dagar förutsatt att detta överenskoms med OP.
d) Vid tjänstgöring över 4 timmar erhålles två kompensationsdagar.
4) Om pilot accepterar att tjänstgöra på L-dag erhålls i stället två kompensationsdagar.
- - - - -
Skyways är medlem i Flygarbetsgivarna och är bundet av kollektivavtalet rörande anställnings- och löneförhållanden för i Skyways anställda piloter. Detta kollektivavtal ersatte ett tidigare för Skyways och andra medlemsföretag gällande kollektivavtal som benämndes regionalflygavtalet.
M.W. är medlem i Svensk Pilotförening. Han är anställd som pilot hos Skyways. Enligt det tjänstgöringsprogram som gällde för honom under vecka 46 år 1996 skulle han den 14 och den 15 november 1996 ha lediga dagar, s.k. L-dagar. M.W. tjänstgjorde båda dessa dagar. Den 14 november 1996 arbetade han 10,7 timmar och den 15 november 1996 arbetade han 8,8 timmar. Sammanlagt tjänstgjorde han således 19,5 timmar under två kalenderdygn. Under hela arbetsperioden arbetade M.W. 48,1 timmar. Skyways gav M.W. fyra dagars kompensationsledighet, men betalade inte ut någon övertidsersättning.
Mellan parterna har uppkommit tvist huruvida M.W. är berättigad till övertidsersättning för det arbete han utförde under vecka 46 år 1996. Parterna har förhandlat i tvistefrågan utan att kunna enas.
Föreningen har väckt talan vid Arbetsdomstolen mot arbetsgivarparterna och har därvid yrkat att Skyways skall förpliktas att till M.W. utge övertidsersättning med 2 583 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 28 december 1996 till dess betalning sker samt allmänt skadestånd med 25 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 28 maj 1998 till dess betalning sker.
Föreningen har därtill yrkat att Skyways till föreningen skall förpliktas utge allmänt skadestånd med 100 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 28 maj 1998 till dess betalning sker.
Arbetsgivarparterna har bestritt bifall till käromålet. De har vitsordat det yrkade beloppet för övertidsersättning jämte ränta som skäligt i och för sig. Likaså har de vitsordat sättet att beräkna ränta på de allmänna skadestånden. Såvitt gäller de allmänna skadestånden har inget belopp vitsordats som skäligt. För det fall domstolen skulle finna att Skyways brutit mot kollektivavtalet har arbetsgivarparterna yrkat att de allmänna skadestånden skall jämkas enligt 60 § medbestämmandelagen.
Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.
Till utveckling av sin talan har parterna i huvudsak anfört följande.
Föreningen
I kollektivavtalets punkt B finns regler som begränsar en pilots tjänstgöringstid per arbetspass, kalenderdygn och arbetsperiod. Om en pilot överskrider dessa begränsningar i tjänstgöringstid blir piloten enligt punkt A 8) berättigad till övertidsersättning.
M.W. arbetade under vecka 46 år 1996 sammanlagt 48,1 timmar. Han överskred därmed, enligt punkt B 3), högsta tillåtna tjänstgöringstid per arbetsperiod med 8,1 timmar. Eftersom han därtill tjänstgjorde sammanlagt 19,5 timmar under de två kalenderdygnen den 14 och 15 november 1996 överskred han även begränsningsregeln i punkt B 2). Med tillämpning av den av reglerna under punkt B som ger M.W. den högsta ersättningen har han enligt punkt A 8) andra stycket rätt till övertidsersättning för 8,1 timmars arbete eller med 2 583 kr.
Därtill kommer att M.W. under vecka 46 år 1996 tjänstgjorde på två L-dagar. I punkt F regleras ändringar av piloternas tjänstgöringsprogram. Av punkt F 4) framgår att en pilot som accepterar att tjänstgöra på en L-dag har rätt att erhålla två kompensationsdagar. Med hänsyn till att M.W. arbetade två L-dagar hade han således rätt att erhålla fyra kompensationsdagar.
Skyways tilldelade M.W. fyra kompensationsdagar, men betalade inte ut någon övertidsersättning. Skyways vägran att betala övertidsersättning utgör ett kollektivavtalsbrott för vilket föreningen och M.W. är berättigade till allmänt skadestånd. M.W. har därtill rätt att erhålla övertidsersättning med yrkat belopp.
I jämförelse med det för Skyways tidigare gällande regionalflygavtalet är punkten F 4) i bilaga A i det nu gällande kollektivavtalet en ny bestämmelse. Den nya bestämmelsen medförde inte någon förändring i piloternas rätt till övertidsersättning. Bestämmelsen tillkom på föreningens initiativ, men utformades gemensamt av parterna. Enligt regionalflygavtalet kompenserades en pilot vid ändring av hans eller hennes tjänstgöringsprogram med kortare varsel än 24 timmar med en kompensationsdag om tjänstgöringen understeg fyra timmar och med två kompensationsdagar om tjänstgöringen översteg fyra timmar. Regler som motsvarar dessa återfinns i det nu gällande kollektivavtalet i bilaga A under punkt F 3) c)-d). Piloternas tjänstgöringsförhållanden är sådana att de under vissa omständigheter endast har rätt till en ledig dag per vecka. För piloterna var det bl.a. därför viktigt att erhålla två dagars kompensationsledighet så snart de arbetar på en L-dag, oavsett om de arbetar mer eller mindre än fyra timmar. Vid avtalsförhandlingarna valde arbetsgivarsidan utan diskussion att tillmötesgå piloternas önskemål om två kompensationsdagar även i de fall pilotens tjänstgöringstid på en L-dag understiger fyra timmar.
Bestämmelsen i punkt F 4) är endast avsedd att kompensera piloten för att det ändrade tjänstgöringsprogrammet innebär arbete på en L-dag. Den är inte avsedd att ersätta piloten för den faktiskt arbetade tiden. I detta avseende skall kollektivavtalets övriga bestämmelser tillämpas, således även bestämmelsen om rätt till övertidsersättning i de fall någon av begränsningsreglerna i punkt B överskrids. Under avtalsförhandlingarna lät arbetsgivarsidan inte föreningen förstå att man hade en avvikande avsikt med bestämmelsen eller en avvikande uppfattning om bestämmelsens innebörd. Den innebörd som bestämmelsen enligt föreningens mening har innebär inte någon orimligt hög kompensation för piloterna. Piloterna har för övrigt inte generellt rätt att erhålla såväl kompensationsledighet som övertidsersättning vid arbete på L-dagar. I normalfallet finns utrymme i piloternas tjänstgöringsprogram att arbeta en L-dag utan att överskrida begränsningsreglerna i punkt B, bilaga A. Den situation som är aktuell i målet uppkommer relativt sällan.
Den tolkning arbetsgivarparterna gör av bestämmelsen i punkt F 4), dvs. att kompensationsledighet och övertidsersättning inte kan utgå samtidigt, överensstämmer varken med bestämmelsens ordalydelse eller med kollektivavtalets övriga innehåll. Tvärtom får arbetsgivarparternas tolkning den orimliga konsekvensen att en pilots rätt till redan intjänad övertidsersättning bortfaller om piloten accepterar att arbeta på en L-dag. Eftersom kompensationsledighet enligt punkt F 3) c)-d) och övertidsersättning även enligt regionalflygavtalet kunde utgå samtidigt utgör föreningens tolkning av bestämmelsen i punkt F 4) inte någon nyordning mellan parterna.
Enligt föreningens mening finns det hos Skyways inte någon entydig praxis beträffande tillämpningen av den omtvistade kollektivavtalsbestämmelsen. I vart fall har föreningen inte känt till eller bort känna till Skyways avtalstillämpning. Skyways fick en egen facklig sektion först under år 1995.
Det saknas enligt föreningens mening skäl för att jämka de allmänna skadestånden.
Arbetsgivarparterna
Innehållet i kollektivavtalet rörande anställnings- och löneförhållanden för i Skyways anställda piloter är i väsentliga delar hämtat från regionalflygavtalet. Bestämmelsen i punkt F 4) i det aktuella kollektivavtalet om två kompensationsdagar för tjänstgöring på L-dag fanns inte med i regionalflygavtalet. Den tillkom på föreningens begäran. Arbetsgivarparterna fann det rimligt att piloterna skulle erhålla två kompensationsdagar för arbete på en L-dag, oavsett antalet arbetade timmar. Arbetsgivarparternas syfte med bestämmelsen var att förenkla och förbättra situationen för piloterna.
Regeln ger piloterna en schabloniserad ersättning för arbete utfört på en L-dag. Enligt arbetsgivarparternas uppfattning utgör kompensationsledigheten full ersättning för den arbetade tiden och för att arbetet varit förlagt till en L-dag. Någon ersättning för övertid utöver kompensationsdagarna skall enligt bestämmelsens ordalydelse inte utgå och det har heller aldrig varit arbetsgivarparternas avsikt. Frågan diskuterades inte under avtalsförhandlingarna. Enligt arbetsgivarparternas uppfattning hade piloterna inte heller på regionalflygavtalets tid rätt till övertidsersättning samtidigt som kompensationsledighet utgick enligt punkt F 3) c)-d). Motsvarande gäller allmänt inom SAF-området. Arbetsgivarparterna utgick från att föreningen delade deras uppfattning i denna fråga. Omständigheterna vid avtalsförhandlingarna var inte sådana att arbetsgivarparterna förstod eller borde ha förstått att föreningen med bestämmelsen i punkt F 4) åsyftade att kompensationsledighet och övertidsersättning skulle kunna utgå samtidigt. Det hade därför ankommit på föreningen att för arbetsgivarparterna klargöra sin uppfattning om bestämmelsens innebörd. Detta gjordes inte.
Enligt arbetsgivarparternas mening är en tillämpning av reglerna om begränsning av tjänstgöringstiden i punkt B utesluten i fall då en pilot erhåller kompensationsledighet enligt punkt F 4). Arbetsgivarparternas tolkning av avtalet är den som bäst överensstämmer med dettas ordalydelse och som bäst låter sig förenas med kollektivavtalets övriga innehåll.
Rådande praxis hos Skyways stöder arbetsgivarparternas tolkning av bestämmelsen. Föreningens tolkning däremot står i strid med bestämmelsens ordalydelse. Den skulle innebära en nyordning mellan parterna och leda till en orimligt hög kompensation för piloterna. Föreningens inställning avviker från vad som allmänt gäller inom den privata sektorn. Föreningen har inte förrän omkring två år efter det att kollektivavtalet trädde i kraft påtalat att den har en avvikande uppfattning om bestämmelsens innebörd. Föreningen har inte heller på något annat sätt reagerat på Skyways avtalstillämpning trots att föreningen haft eller borde haft kännedom om det sätt på vilket regeln tillämpades av bolaget.
Kollektivavtalet medför på grund av det anförda inte någon rätt för M.W. att erhålla såväl kompensationsledighet som övertidsersättning. Skyways har därmed inte gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott genom att inte utbetala sådan ersättning.
För den händelse att domstolen skulle komma fram till att Skyways brutit mot kollektivavtalet är det arbetsgivarparternas uppfattning att de allmänna skadestånden skall jämkas av följande skäl. Skyways har inte medvetet åsidosatt kollektivavtalet. Vägledande domstolspraxis saknas i frågan. Föreningen har inte påtalat för Skyways att bolaget har tillämpat bestämmelsen på ett felaktigt sätt trots att föreningen känt till eller borde ha känt till den felaktiga avtalstillämpningen.
Domskäl
M.W:s tjänstgöringsprogram under vecka 46 år 1996 kom att ändras så att han tjänstgjorde under två lediga dagar, s.k. L-dagar. Under veckan arbetade han i sådan omfattning att han överskred begränsningsregeln i punkt B 3) i bilaga A till kollektivavtalet. Skyways tilldelade M.W. fyra kompensationsdagar för arbetet på de två L-dagarna enligt bestämmelsen i punkt F 4), men betalade inte ut övertidsersättning enligt bestämmelsen i punkt A 8) för den tid med vilken han överskred antalet tillåtna tjänstgöringstimmar enligt regeln i punkt B 3).
Den huvudsakliga tvistefrågan i målet är huruvida Skyways gjorde sig skyldigt till kollektivavtalsbrott genom att inte betala ut övertidsersättning till M.W..
Målet har avgjorts efter huvudförhandling. Vid denna har på föreningens begäran hållits förhör upplysningsvis med den facklige förtroendemannen R.P.. På arbetsgivarparternas begäran har förhör upplysningsvis hållits med M.B., tidigare förhandlingsansvarig vid Skyways och med Skyways controller P.P.. Därtill har skriftlig bevisning åberopats.
Utesluter kollektivavtalet en rätt till övertidsersättning för tjänstgöring på
L-dag?
Föreningens inställning i målet är att bestämmelsen i F 4) endast är avsedd att kompensera piloterna för att det ändrade tjänstgöringsprogrammet medför arbete på en L-dag och att kollektivavtalets övriga bestämmelser därutöver skall tillämpas, således även regeln i A 8) om rätt till övertidsersättning. I enlighet härmed har Skyways enligt föreningens mening haft skyldighet att ersätta M.W. såväl med fyra kompensationsdagar som med övertidsersättning för det arbete han utförde under vecka 46 år 1996.
Arbetsgivarparterna har anfört att deras avsikt med regeln i F 4) var att kompensationsledigheten skall kompensera piloterna såväl för den arbetade tiden som för att arbetet var förlagt till en L-dag. Enligt deras mening är en tillämpning av begränsningsreglerna i B) utesluten i en situation som den aktuella. Någon övertidsersättning skall alltså inte utges.
Arbetsdomstolen kan till en början konstatera att det av utredningen i målet har framgått att bestämmelsen i F 4) tillkom på föreningens initiativ i samband med att det i målet gällande kollektivavtalet förhandlades fram. Bakgrunden var att det mellan parterna tidigare tillämpade avtalet, det s.k. regionalflygavtalet, innehöll regler om kompensationsledighet av samma innehåll som bestämmelserna i F 3) i det nu aktuella kollektivavtalet. Föreningens önskemål vid förhandlingen var att dessa regler skulle kompletteras med en regel som särskilt tog sikte på sådana ändringar i tjänstgöringsprogrammet som berörde en pilots lediga dag. Den regel som parterna enades om innebär att tjänstgöring på sådan dag, oavsett tjänstgöringens utsträckning i tiden, ger rätt till två kompensationsdagar.
Parterna har samstämmigt förklarat att bestämmelsen i F 4) infördes utan att några diskussioner fördes dem emellan om vad den skulle ha för betydelse för tillämpningen av reglerna om övertidsersättning. R.P., som vid förhandlingarna företrädde föreningen, har inför domstolen förklarat att man på föreningens sida alltid hade betraktat övertidsersättning och kompensationsledighet som två helt skilda saker och att man därför utgick från att reglerna om övertidsersättning inte berördes genom tillkomsten av den nya regeln om kompensationsledighet. M.B., som företrädde arbetsgivarsidan, har vid huvudförhandlingen förklarat att han betraktade den genom avtalet utökade kompensationsledigheten som en total ersättning för tjänstgöring på den lediga dagen. Av det anförda kan man enligt domstolens mening dra slutsatsen att parterna vid förhandlingarna inte hade någon gemensam partsavsikt i den nu omtvistade frågan om rätten till övertidsersättning.
Beträffande de aktuella bestämmelsernas ordalydelse kan konstateras följande. Bestämmelserna är uppbyggda så att det i separata avsnitt med skilda rubriker anges, såvitt nu är av intresse, vad som skall gälla beträffande beräkning av tjänstgöringstiden, begränsningar i tjänstgöringstiden och ändring i tjänstgöringsprogram. Det förekommer i texten inga hänvisningar mellan å ena sidan reglerna i F om ändring i tjänstgöringsprogram och å andra sidan bestämmelserna i A och B om beräkning resp. begränsning av tjänstgöringstid. Det förekommer alltså i avtalstexten ingenting som ger en upplysning om eller ens en antydan om att bestämmelserna om beräkning och begränsning av tjänstgöringstid inte skulle vara fullt ut tillämpliga vid sidan av bestämmelsen i F 4). Annorlunda uttryckt innehåller bestämmelserna inte något som leder till att den pilot som erhåller två kompensationsdagar för tjänstgöring på L-dag inte skulle vara berättigad till ersättning enligt bestämmelsen i A 8) i ett fall då förutsättningarna för sådan ersättning i och för sig är uppfyllda.
Det anförda leder till slutsatsen att avtalets ordalydelse ger klart stöd åt den ståndpunkt som föreningen har intagit i målet.
Arbetsgivarparterna har gjort gällande att de motsvarande reglerna i det tidigare gällande regionalflygavtalet hade tillämpats så att övertidsersättning inte utgick parallellt med kompensation för tjänstgöring på ledig dag samt att det mot den bakgrunden hade ålegat föreningen att för arbetsgivarparterna vid förhandlingen klargöra sin inställning eftersom denna innebar en förändring av vad som dittills tillämpats. M.B. har dock vid förhöret förklarat att han inte minns om det fanns en sådan praxis vid tillämpningen av regionalflygavtalet. Inte heller genom övrig utredning i målet har visats att det har förelegat en sådan praxis som arbetsgivarparterna har gjort gällande. Det kan mot denna bakgrund enligt domstolens mening inte anses ha ålegat föreningen att vid förhandlingarna klargöra sin inställning i frågan om ersättning för övertid.
Arbetsgivarparterna har ytterligare anfört att den praktiska tillämpningen av kollektivavtalet hos Skyways stöder arbetsgivarparternas tolkning samt att föreningen inte har reagerat på Skyways avtalstillämpning trots att föreningen under lång tid haft eller borde haft kännedom om hur Skyways tillämpade bestämmelsen i F 4). Till stöd för sitt påstående har Skyways åberopat omfattande skriftlig bevisning i form av tjänstgöringslistor.
Mot detta har föreningen invänt att det enligt föreningens uppfattning inte har funnits någon entydig praxis hos Skyways avseende kollektivavtalets tillämpning. Föreningen har gjort gällande att den under alla omständigheter inte har känt till eller bort känna till Skyways avtalstillämpning.
Enligt domstolens mening framgår det visserligen av tjänstgöringslistorna att Skyways vid ett antal tillfällen där en pilot under den första delen av en vecka har arbetat mer än 18 timmar under två kalenderdygn inte har betalat ut övertidsersättning om piloten senare under veckan har accepterat att tjänstgöra på en L-dag. Enligt domstolens uppfattning går det dock inte att av utredningen dra några entydiga slutsatser om hur Skyways har tillämpat kollektivavtalet i berörda avseenden. Och oavsett hur det förhåller sig med den saken har det i alla händelser inte visats i målet att en avtalstillämpning i enlighet med arbetsgivarparternas uppfattning skulle ha godtagits uttryckligen eller underförstått av föreningen som avtalspart.
Slutligen har arbetsgivarparterna gjort gällande att en pilot med föreningens tolkning av avtalet kan komma att erhålla en kompensation som är oskäligt hög och som inte är förenlig med vad avtalet i övrigt innehåller. Föreningen har bestritt detta påstående. Arbetsdomstolen kan inte finna att vad arbetsgivarparterna har anfört i denna del har sådan bärkraft att det kan anses tala emot en avtalstillämpning i enlighet med föreningens uppfattning. Av de uppgifter som P.P. lämnat framgår för övrigt att det är förhållandevis sällsynt att en pilot som tjänstgjort på en L-dag också har arbetat så många timmar under veckan att rätt till övertidsersättning uppkommit.
Det anförda kan sammanfattas på följande sätt. Någon gemensam partsavsikt i det omtvistade hänseendet har inte förelegat vid avtalets ingående. Föreningens tolkning har klart stöd i avtalsbestämmelsernas ordalydelse. Den omtvistade avtalsbestämmelsen har inte visats innefatta en sådan nyordning jämfört med praxis enligt tidigare kollektivavtal att det har ålegat föreningen att klargöra sin uppfattning för arbetsgivarparterna. Inte heller har den omtvistade avtalsbestämmelsen med föreningens godkännande tillämpats på det sätt som arbetsgivarparterna förespråkar. Den tolkning som föreningen förespråkat kan slutligen inte anses vara oförenlig med avtalet i övrigt.
Slutsatsen av det anförda är att en pilot som arbetar på L-dag och som är berättigad till två kompensationsdagar enligt avtalet även är berättigad till övertidsersättning enligt punkt A 8) i fall då piloten har överskridit någon av begränsningsreglerna i punkt B.
M.W.s rätt till övertidsersättning
Med det ställningstagande som domstolen har gjort i det föregående är det ostridigt att Skyways har varit skyldigt att utge övertidsersättning till M.W. för det arbete han utförde under vecka 46 år 1996. Det yrkade beloppet är vitsordat.
Allmänt skadestånd
Eftersom Skyways inte har tillämpat kollektivavtalet på ett riktigt sätt har bolaget ådragit sig skyldighet att utge allmänt skadestånd såväl till föreningen som till M.W..
Vid denna utgång har arbetsgivarparterna gjort gällande att de allmänna skadestånden skall jämkas, i första hand till noll. Arbetsgivarparterna har därvid framhållit att Skyways inte medvetet har åsidosatt kollektivavtalet, att vägledande domstolspraxis saknas och att föreningen inte har påtalat för Skyways att bolaget tillämpat kollektivavtalet på ett felaktigt sätt trots att föreningen känt till eller borde ha känt till den felaktiga avtalstillämpningen. Föreningen har bestritt att skäl för jämkning föreligger.
Enligt Arbetsdomstolens mening har de av arbetsgivarparterna anförda skälen för jämkning av de allmänna skadestånden inte någon bärkraft i detta fall. Det allmänna skadeståndet till föreningen bör likväl bestämmas till ett belopp som är klart lägre än det yrkade. Arbetsdomstolen anser att Skyways bör förpliktas att utge allmänt skadestånd till M.W. med 25 000 kr och till föreningen med 50 000 kr.
Rättegångskostnader
Vid den angivna bedömningen skall arbetsgivarparterna ersätta föreningens rättegångskostnader. Föreningen har yrkat ersättning med 75 000 kr, avseende ombudsarvode. Arbetsgivarparterna har bestritt att utge ett högre belopp än 50 000 kr. Arbetsdomstolen anser emellertid att det av föreningen yrkade beloppet får anses skäligt.
Domslut
Domslut
1. Arbetsdomstolen förpliktar Skyways AB att utge övertidsersättning till M.W. med tvåtusenfemhundraåttiotre (2 583) kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 28 december 1996 till dess betalning sker.
2. Arbetsdomstolen förpliktar Skyways AB att utge allmänt skadestånd till M.W. med tjugofemtusen (25 000) kr och till Svensk Pilotförening med femtiotusen (50 000) kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen på beloppen från den 28 maj 1998 till dess betalning sker.
3. Flygarbetsgivarna och Skyways AB skall med hälften vardera ersätta Svensk Pilotförening för rättegångskostnader med sjuttiofemtusen (75 000) kr, allt för ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.
Dom 1999-04-14, målnummer A-145-1998
Ledamöter: Michaël Koch, Gunilla Svahn Lindström (hovrättsassessor; tillfällig ersättare), Olle Claesson (f.d. avdelningsdirektör i Arbetsmarknadsstyrelsen; tillfällig ersättare), Sverker Rudeberg, Birgitta Laurent (jur kand i Svenska Arbetsgivareföreningen; tillfällig ersättare), Lise-Lotte Ewerhard och Magnus Neuberg. Enhälligt.