AD 2008 nr 36

Parter:

Strängnäs Lokala Samorganisation av Sveriges Arbetares Centralorganisation; Bussarbetsgivarna; Klövsjö-Rätan Trafik Aktiebolag

Nr 36

Strängnäs Lokala Samorganisation av Sveriges Arbetares Centralorganisation i Strängnäs

mot

Bussarbetsgivarna och Klövsjö-Rätan Trafik Aktiebolag i Klövsjö.

Klövsjö-Rätan Trafik Aktiebolag (bolaget) är medlem i Bussarbetsgivarna (BuA). B.L. anställdes som busschaufför den 2 april 2006 hos bolaget och är medlem i Strängnäs Lokala Samorganisation av SAC (samorganisationen). Mellan bolaget och samorganisationen föreligger inte kollektivavtal. Bolaget är dock bundet av kollektivavtal genom sitt medlemskap i BuA. B.L. var sysselsatt i arbete som omfattas av nämnda kollektivavtal.

SAC varslade den 2 november 2006 bl.a. BuA om politisk storstrejk i form av total arbetsnedläggelse den 15 november 2006 i protest mot regeringens förslag om förändringar i arbetslöshetsförsäkringen. B.L. deltog i den utlysta strejken den 15 november 2006.

Tvist har därefter uppkommit om bolaget, sedan det fått vetskap om att B.L. avsåg att delta i strejken, agerat på ett sätt som inneburit att det brutit mot reglerna om skydd för föreningsrätten i 8 § medbestämmandelagen. Det är också tvistigt mellan parterna om bolaget brutit mot förhandlingsskyldigheten enligt 16 § samma lag genom att inte i tid förhandla med samorganisationen i frågan om eventuell föreningsrättskränkning. Parterna har tvisteförhandlat utan att kunna enas.

Samorganisationen har yrkat att Arbetsdomstolen ska förplikta bolaget att på grund av brott mot 8 § medbestämmandelagen till B.L. utge allmänt skadestånd med 50 000 kr och till samorganisationen utge allmänt skadestånd med 50 000 kr samt på grund av brott mot 16 § medbestämmandelagen till samorganisationen utge allmänt skadestånd med 20 000 kr. På beloppen har ränta yrkats enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämningen, den 27 mars 2007, till dess betalning sker.

Arbetsgivarparterna har bestritt samorganisationens talan. Ränteyrkandet har vitsordats som skäligt i och för sig.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

Till utveckling av sin talan har parterna anfört i huvudsak följande.

Samorganisationen

Den 2 november 2006 varslade SAC om arbetsnedläggelse den 15 november 2006 i protest mot regeringens förslag om försämring av arbetslöshetsförsäkringen. Den 2 eller 3 november 2006 meddelade bussföraren B.L. företrädare för bolaget att han var uttagen i strejk. Den 13 november 2006 läste trafikledaren vid bolaget, T.J., upp ett meddelande från BuA för B.L. i telefon. Av meddelandet framgick bl.a. att strejken var olaglig, att deltagare i strejken skulle göra sig skyldiga till brott mot arbetsskyldigheten i anställningsavtalet, att de inte skulle ha rätt till lön under tiden strejken pågick och att de skulle kunna bli skadeståndsskyldiga. T.J. uppgav även vid samtalet med B.L. att han kunde få en ”prick i tjänsten”, dvs. en varning, om han deltog i strejken. Meddelandet från BuA faxades till samorganisationen, vars företrädare därefter tog kontakt med G.S., VD för bolaget, och påpekade för honom att bolaget agerat felaktigt genom att hota B.L. med repressalier. G.S. uppgav då att han endast lydde direktiv från BuA och att det inte var något problem med eventuella skadestånd. B.L. valde att delta i strejken efter kontakt med samorganisationen.

Genom att hota B.L. på ovan angivet sätt har bolaget försökt hindra B.L. från att delta i strejken. Bolaget har kränkt dennes föreningsrätt och även gjort intrång i samorganisationens verksamhet. Arbetsgivarparternas förklaring till att meddelandet lästes upp, nämligen att det endast var för att informera om hur arbetsgivarsidan uppfattade rättsläget, är inte trovärdig. B.L. var den enda arbetstagare som bolaget kontaktade med anledning av strejken. Samorganisationen skickade den 19 november 2006 en förhandlingsframställan till bolaget avseende föreningsrättskränkning och bolaget återtog därefter sina hot.

Arbetsgivarparterna tog, genom förhandlaren J.O., kontakt med samorganisationen först den 5 december 2006, dvs. 15 dagar efter förhandlingsframställan. J.O. framförde vid kontakten med samorganisationen att arbetsgivarparterna kunde närvara vid förhandling vid endast tre olika datum, antingen den 20, 21 eller 22 december 2006, och att förhandlingen skulle ske i bolagets lokaler i Åsarna i Jämtland. Samorganisationens företrädare A.N. accepterade att förhandling skulle hållas i Åsarna den 21 december 2006, men med den reservationen att samorganisationen avsåg att framställa krav på skadestånd för brott mot tidsfristen i 16 § medbestämmandelagen. Det ingicks således inte någon överenskommelse mellan parterna i den mening som avses i 16 § i nyss nämnda lag. Vid förhandlingen som hölls den 21 december 2006 vägrade arbetsgivarparterna att behandla yrkandet om brott mot 16 § medbestämmandelagen. Först den 4 januari 2007 hölls tvisteförhandling i den frågan. Vid den förhandlingen har arbetsgivarparterna medgett att förhandlingen rörande föreningsrättskränkningen kommit till stånd för sent och att bolaget brutit mot 16 § medbestämmandelagen.

Arbetsgivarparterna

Den 3 november 2006 mottog Svenskt Näringsliv och dess medlemsorganisationer, varav BuA är en, ett konfliktvarsel från SAC. Av varslet framgick att det var fråga om en politisk storstrejk och att varslet omfattade alla arbetstagare i landet med undantag för offentligt anställda, som omfattas av lagen om offentlig anställning. Vidare framgick av varslet att det omfattade alla medlemmar i SAC, medlemmar i övriga arbetstagarorganisationer samt oorganiserade arbetstagare. Arbetsnedläggelse skulle enligt varslet ske under ett dygn från den 15 november 2006 kl. 00.00 fram till den 16 november 2006 kl. 00.00. Det var således fråga om nedläggning av arbete under lång tid. Bolaget varslades inte om stridsåtgärden. Eftersom varslet inte ställdes till de enskilda företagen måste arbetsgivarorganisationerna lösa problemet med att förmedla varslet till alla sina medlemsföretag. Enbart Transportgruppen har ca 16 000 medlemsföretag. Efter samråd beslutades att man på hemsidan skulle lägga ut information om hur arbetsgivarsidan bedömde rättsläget för att därmed ge medlemsföretagen handlingsberedskap om någon arbetstagare skulle agera enligt varslet. I meddelandet angavs även att företagen skulle kontakta BuA.

Det vitsordas att bussföraren B.L. vid bolagets depå i Enköping meddelade bolaget att han hade för avsikt att delta i strejken. Det vitsordas även att trafikledaren T.J. läste upp BuA:s meddelande för honom. Några hot om repressalier har dock inte framförts och några föreningsrättskränkande åtgärder har inte vidtagits. Samorganisationens företrädare A.N. ringde upp bolagets VD G.S. med anledning av varslet. G.S. bad att få återkomma till samorganisationen med information eftersom han vid tillfället inte hade någon vetskap om varslet. T.J. har inte sagt någonting om ”prickning” eller uttalat några andra former av hot i samtalen med B.L. T.J. har, på begäran av A.N., faxat över meddelandet från BuA till samorganisationen. Bolaget ordnade en ersättare till B.L. eftersom denne på grund av deltagande i strejken eventuellt skulle utebli från arbetet. B.L. har fått behålla sin lön trots sin utevaro från arbetet. Han har inte heller drabbats av någon annan sanktion, såsom varning för olovlig utevaro eller skadeståndskrav från bolaget. Bolaget har haft rätt att uttrycka sin ståndpunkt och åtgärden att läsa upp meddelandet från BuA har inte haft till syfte att förmå B.L. att avstå från att utnyttja sin lagstadgade föreningsrätt.

Den 19 november 2006 har samorganisationen genom en skrivelse till bolaget gjort en förhandlingsframställan enligt medbestämmandelagen och påstått att bolaget har hotat dess medlem i syfte att förmå honom att inte utnyttja sin föreningsrätt vid den politiska strejken den 15 november 2006. Bolaget har inte förrän den 22 november 2006 mottagit förhandlingsframställan. Förhandlaren J.O. lämnade den 4 december 2006 ett meddelande på samorganisationens telefonsvarare och fick först den 5 december 2006 kontakt med samorganisationen. Parterna träffade då en överenskommelse om att förhandling skulle äga rum den 21 december 2006. Någon förhandlingsvägran har inte varit för handen och tvisteförhandlingar har ostridigt ägt rum mellan parterna, dels den 21 december 2006, dels den 4 januari 2007. Bolaget har inte brutit mot tidsfristen då kontakt tagits innan den lagstadgade tidsfristen om 14 dagar löpt ut och då förhandling ägt rum så snart det kunnat ske.

Domskäl

Tvisten

Samorganisationens medlem B.L. meddelade i början av november 2006 sin arbetsgivare att han avsåg att delta i en av SAC varslad strejk den 15 november samma år. Syftet med strejken var enligt varslet att protestera mot regeringens förändringar av arbetslöshetsförsäkringen.

Tvisten i målet gäller dels om bolaget, sedan det fått kännedom om B.L:s planerade deltagande i strejken, agerat i strid mot skyddet för föreningsrätten i 8 § medbestämmandelagen i sina kontakter med B.L., dels om bolaget brutit mot 16 § medbestämmandelagen genom att inte medverka till att förhandling kom till stånd inom den lagstadgade tvåveckorsfristen.

Utredningen i målet

Målet har avgjorts efter huvudförhandling. På samorganisationens begäran har förhör under sanningsförsäkran hållits med bussföraren B.L. och vittnesförhör med A.N., företrädare för samorganisationen. På bolagets begäran har förhör under sanningsförsäkran hållits med dess VD G.S. samt vittnesförhör med T.J., trafikledare vid bolagets depå i Enköping och J.O., förhandlare vid BuA. Parterna har därutöver åberopat skriftlig bevisning.

Brott mot 8 § medbestämmandelagen - föreningsrättskränkning?

Enligt 7 § medbestämmandelagen avses med föreningsrätt en rätt för arbetsgivare och arbetstagare att tillhöra en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation, att utnyttja medlemskapet och att verka för organisationen eller för att sådan bildas. Föreningsrätten ska enligt 8 § första stycket samma lag lämnas okränkt. En kränkning av föreningsrätten föreligger om någon på arbetsgivar- eller arbetstagarsidan vidtar en åtgärd antingen till skada för någon på andra sidan för att denne har utnyttjat sin föreningsrätt eller i syfte att få någon på andra sidan att inte utnyttja sin föreningsrätt. Enligt andra stycket samma paragraf är en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation inte skyldig att tåla en sådan kränkning av föreningsrätten som innebär ett intrång i dess verksamhet.

För att en föreningsrättkränkning ska anses föreligga krävs således till att börja med att det ifrågasatta handlandet kan beskrivas som någon form av åtgärd. Det ska vara fråga om något slag av aktivitet. Vidare krävs att åtgärden syftar till att förmå någon att inte utnyttja sin föreningsrätt eller att ingripa mot någon för att denne har utnyttjat denna rätt. Arbetsdomstolen har sedan länge tillämpat en fördelning av bevisbördan i mål om föreningsrättskränkning. Det ankommer inledningsvis på arbetstagarparten att visa sannolika skäl för att en kränkning av föreningsrätten har förekommit. Om arbetstagarparten lyckas med detta är det därefter arbetsgivarens sak att styrka att denne haft skälig anledning till sin åtgärd oberoende av föreningsrättsfrågan.

Samorganisationen har sammanfattningsvis gjort gällande följande. Företrädare för bolaget har genom att hota B.L. med repressalier om han deltog i strejken den 15 november 2006 försökt hindra honom från att delta i strejken. Hoten har framförts dels genom T.J:s uttalanden i telefon, dels genom att ett meddelande från BuA om dess syn på strejken lästes upp för B.L. och sändes per fax till samorganisationen. Bolaget har därigenom kränkt B.L:s föreningsrätt och även gjort intrång i samorganisationens verksamhet.

Arbetsgivarparterna har bestritt att bolaget gjort sig skyldigt till föreningsrättskränkning. De har i huvudsak anfört följande. T.J. har inte uttalat någon form av hot i samtal med B.L. Åtgärden att förmedla innehållet i meddelandet från BuA har inte haft till syfte att förmå B.L. att inte utnyttja sin lagstadgade föreningsrätt. Bolaget har haft rätt att uttrycka sin ståndpunkt i fråga om strejkens lovlighet. B.L. har deltagit i strejken den 15 november 2006 och har ostridigt inte drabbats av några sanktioner på grund av sitt deltagande. Det är också ostridigt att löneavdrag inte skett.

B.L. har berättat att det visserligen pratades en hel del om strejken på arbetsplatsen, men ingen frågade om han tänkte strejka. Han har vidare berättat följande. Inför sin långledighet ringde han upp depåansvarige T.J. och klargjorde för denne att han tänkte strejka. T.J. sade då till honom att han skulle passa sig noga, att han kunde råka illa ut och att bolaget såg allvarligt på strejken. Efter att han fått dessa besked av T.J. blev han orolig och osäker på om han skulle våga strejka. Han tog därför kontakt med A.N. på samorganisationen. A.N. tog i sin tur kontakt med bolaget. Vid ytterligare ett telefonsamtal med T.J. läste denne upp faxmeddelandet från BuA och han fick höra att han skulle kunna ”ligga jävligt risigt till” om han deltog i strejken. Han såg själv inte faxmeddelandet, utan det var A.N. som fick det.

A.N. har bekräftat att han ringde upp bolagets VD G.S. och påpekade att samorganisationen ansåg att dess medlem B.L. hotats på grund av att han skulle delta i strejken, att det innebar en föreningsrättskränkning och att samorganisationen krävde att hoten skulle tas tillbaka. Han har vidare uppgett att han inte minns säkert om han talade med T.J., men han fick BuA:s meddelande faxat till sig från antingen T.J. eller G.S.

G.S. har berättat följande. Omkring den 11 november 2006 blev han uppringd av A.N., som påstod att B.L. blivit hotad med repressalier om han deltog i strejken. A.N. sade också att om bolaget hade tänkt hindra B.L. från att strejka skulle det bli ”klirr i kassan” hos samorganisationen. Han talade om för A.N. att han ville höra sig för om vad som gällde med BuA, och uppfattade att de var överens om att han därefter skulle återkomma till samorganisationen. Han hade vid detta tillfälle inte tagit del av meddelandet på BuA:s hemsida. Innehållet i meddelandet från BuA uppfattade han som information och inte som något hot. Det faxades till bolagets depå i Enköping, där T.J. är trafikledare och B.L. bussförare. T.J. har inget personalansvar och har ingen befogenhet att utdela varningar. Han har inte bett T.J. ringa upp B.L. Varning eller ”prickning” är inte något som över huvud taget används i hans bolag. Han gjorde bedömningen att inte bry sig om strejken eftersom bara en enda arbetstagare var berörd. Det skulle vara honom främmande att uttala att han ”lydde direktiv från BuA”. Han bad i stället T.J. att sätta in en extrachaufför för B.L. om denne skulle delta i strejken. Det var aldrig tal om någon bestraffning från bolagets sida för det fall att B.L. skulle välja att delta i strejken.

T.J. har berättat att han pratade med B.L. vid två tillfällen inför strejken. Han har vidare uppgett följande. Det var B.L. som ringde upp honom båda gångerna. Vid det första tillfället berättade B.L. om sina planer på att delta i strejken, varvid han svarade att det inte var en fråga för honom, dvs. för T.J. Det var först vid det andra tillfället som han hade fått meddelandet från BuA. Det var B.L. som bad honom att läsa upp meddelandet. Han har inte sagt att B.L. skulle ”prickas” eller uttalat någon annan form av hot till denne, utan har bara läst upp meddelandet. Han var inte insatt i de frågor som meddelandet handlade om och hade ingen åsikt om saken. Han har inte mandat att ta några beslut i personalfrågor utan detta sköts av ledningen i Östersund. Han faxade på B.L:s begäran över meddelandet från BuA till ett för honom okänt faxnummer. Han fick sedan besked om att B.L. fick strejka.

Uppgifterna går således isär vad gäller frågan om några hot uttalats vid telefonsamtalen mellan B.L. och T.J. Det har inte framkommit någon omständighet som ger anledning att sätta tilltro till utsagorna från den ena partssidans förhörspersoner framför den andras, i de delar utsagorna är oförenliga. Det kan därmed inte anses visat att T.J. uttalat några hot om repressalier till B.L., dvs. att han uttalat att denne skulle ”prickas” eller liknande om han deltog i strejken den 15 november 2006.

Samorganisationen har hävdat att föreningsrättskränkning även skett genom att T.J. läst upp meddelandet från BuA för B.L. och därefter skicka det till samorganisationen, eftersom syftet med detta har varit att genom hot om repressalier hindra B.L. från att delta i strejken.

Det är ostridigt att T.J. läst upp meddelandet från BuA för B.L., och att det därefter faxats till samorganisationen. Meddelandet innehåller en redogörelse för BuA:s uppfattning om strejken såsom varande uteslutande politisk och olaglig, och bedömningen att deltagare i strejken därmed kan drabbas av skadeståndsskyldighet, utöver löneavdrag för den tid under vilken strejken pågår.

Utredningen i målet visar att meddelandet från BuA lästes upp av T.J. på begäran av B.L. själv. Bakgrunden till detta var, enligt vad som framgår av de uppgifter G.S. lämnat, att G.S. vid telefonsamtal med A.N. hade kommit överens med denne om att ta fram information från BuA för att få dess syn på den utlysta strejken. Det som härigenom framkommit om bakgrunden till att BuA:s meddelande togs fram lästes upp och skickades per fax gör att det enligt Arbetsdomstolens mening får anses visat att syftet med förfarandet inte har varit att försöka hindra B.L. från att utöva sin föreningsrätt.

Arbetsdomstolen finner således att bolaget inte vidtagit några åtgärder i föreningsrättskränkande syfte mot B.L.

Bolaget har därmed inte gjort sig skyldigt till brott mot 8 § medbestämmandelagen. Samorganisationens talan ska således avslås i den delen.

Brott mot 16 § medbestämmandelagen?

Enligt 16 § andra stycket medbestämmandelagen ska, om parterna inte har enats om annat, sammanträde för förhandling hållas inom två veckor efter det att en part fått del av motpartens förhandlingsframställan. Denna tidsfrist gäller när motparten är en enskild arbetsgivare eller lokal arbetstagarorganisation. Av regleringen framgår således att parterna kan enas om att hålla förhandlingen vid en senare tidpunkt än inom den föreskrivna tvåveckorsperioden.

Det är ostridigt att samorganisationen skickat en förhandlingsframställan till bolaget och att förhandling genomförts den 21 december 2006. Samorganisationen har gjort gällande att förhandlingsframställan skickats den 19 november 2006 och att bolaget tagit kontakt med samorganisationen först den 5 december 2006, dvs. 15 dagar efter det att framställningen gjorts, och att bolaget redan därigenom gjort sig skyldigt till brott mot 16 § medbestämmandelagen. Arbetsgivarparterna har invänt att förhandlingsframställan kommit bolaget till handa först den 22 november 2006, att kontakt togs med samorganisationen innan den lagstadgade tidsfristen löpte ut samt att parterna träffat en överenskommelse om att hålla förhandling den 21 december 2006. Samorganisationen har för sin del bestritt att det förelegat en sådan överenskommelse.

Arbetsdomstolen prövar först frågan om bolaget kan anses ha brutit mot 16 § medbestämmandelagen genom att inte kontakta samorganisationen innan den föreskrivna tvåveckorsfristen löpte ut.

Av förhöret med A.N. har framkommit att samorganisationens begäran om förhandling skickades den 20 november 2006, att BuA:s förhandlare J.O. först den 4 eller 5 december 2006 tog kontakt med samorganisationen och att det var J.O. som framhöll att förhandling kunde ske först den 20, 21 eller 22 december 2006. Enligt A.N. angav J.O. inte några skäl till att förhandlingen inte kunde hållas förrän vid någon av dessa tidpunkter. J.O. har i sin tur berättat att förhandlingsframställan kom honom tillhanda den 22 november 2006. Hans påstående får stöd av det förhållandet att detta datum också återfinns på ett i målet ingivet fax med förhandlingsframställan. Han har vidare berättat att han tog kontakt med samorganisationen den 4 december 2006 genom att tala in ett meddelande på en telefonsvarare och att han den 5 december 2006 fick kontakt med A.N. Av utredningen kan följaktligen inte annat anses visat än att förhandlingsframställan kommit BuA till handa den 22 november 2006 och att arbetsgivarsidan därmed tagit kontakt med samorganisationen inom den lagstadgade tidsfristen för att hålla förhandlingen.

Arbetsdomstolen går därefter in på frågan om parterna har träffat en överenskommelse om att förhandling inte behövde hållas inom den lagstadgade tvåveckorsgränsen. A.N. har uppgett att han i samtalet med J.O. klargjort att samorganisationen skulle komma att framställa krav på skadestånd på grund av att förhandlingen kom att äga rum för sent. J.O. har i förhöret med honom inte kunnat bekräfta att A.N. framfört några skadeståndskrav gentemot bolaget i telefonsamtal dem emellan den 5 december 2006. Han har vidare uppgett följande. Hans uppfattning var att parterna var överens om att förhandling skulle hållas den 21 december. Han blev därför förvånad när samorganisationen framställde skadeståndskrav med hänvisning till 16 § medbestämmandelagen vid förhandlingen den 21 december 2006.

Förhandling mellan parterna hölls ånyo den 4 januari 2007, denna gång beträffande brott mot 16 § medbestämmandelagen. Av det i målet åberopade förhandlingsprotokollet från den förhandlingen framgår att samorganisationen anförde att dess företrädare vid telefonsamtal den 5 december 2006 framhållit att tiden för förhandlingens genomförande vida översteg den tidsrymd som är reglerad i 16 § medbestämmandelagen och att samorganisationen därmed avsåg att yrka skadestånd för brott mot nämnda bestämmelse. Det framgår också att J.O., som företrädde arbetsgivarparten och förde protokollet, vid förhandlingen bekräftade att samorganisationen vid telefonsamtalet anförde att förhandlingen kom till stånd för sent och att det var ett brott mot 16 § medbestämmandelagen, samtidigt som han framhöll att parterna varit ense om att förhandlingen skulle äga rum den 21 december 2006, dvs. träffat en sådan överenskommelse som anges i 16 § andra stycket medbestämmandelagen.

Det är ostridigt att den av samorganisationen begärda förhandlingen inte kom att genomföras inom den fjortondagarsfrist som anges i 16 § medbestämmandelagen. Utredningen visar att det är arbetsgivarsidan som orsakat att så inte kunnat ske. Genom vad A.N. uppgett och genom det i målet åberopade förhandlingsprotokollet av den 4 januari 2007 är visat att samorganisationen vid kontakt mellan parterna den 5 december 2006 klargjort att organisationen ansåg att det var ett brott mot 16 § medbestämmandelagen att hålla förhandlingen så sent som arbetsgivaren föreslog. Enbart det förhållandet att samorganisationen accepterat att inställa sig till förhandlingen den 21 december 2006 medför inte att samorganisationen kan anses ha frånfallit sin ståndpunkt. Arbetsdomstolen finner således att arbetsgivarparterna inte har styrkt att parterna träffat en överenskommelse om att frångå den lagstadgade tvåveckorsfristen. Bolaget har därmed gjort sig skyldigt till brott mot ovan nämnda lagrum och ska utge skadestånd till samorganisationen. Arbetsdomstolen finner att 5 000 kr utgör skäligt belopp.

Rättegångskostnader

Samorganisationen har tappat målet i den del som avser brott mot 8 § medbestämmandelagen, men vunnit bifall till sin förda talan avseende brott mot 16 § samma lag. Huvuddelen av processen har rört frågan om föreningsrättskränkning. Arbetsdomstolen finner mot bakgrund härav att arbetsgivarparterna bör tillerkännas en till tre fjärdedelar jämkad ersättning för sina rättegångskostnader. Den av arbetsgivarparterna yrkade ersättningen har vitsordats såsom skälig i och för sig.