HFD 2011 not 74

Not 74. Överklagande av Skatteverket av ett förhandsbesked ang. mervärdesskatt. - Av en ansökan om förhandsbesked ingiven av A.L. framgick bl.a. följande. X AB (bolaget) tillhandahöll kommuner och kriminalvården konsulentledd familjehemsvård, vilken innebar att vårdtagarna genomgick behandling i s.k. familjehem. Vårdtagarna var bl.a. vuxna med missbruksproblematik och/eller kriminalitet. Hon tillhandahöll på bolagets uppdrag kognitiv beteendeterapi. I hennes verksamhet ingick bl.a. motiverande samtal, social färdighetsträning, återfallsprevention, självförtroendeträning, ångesthantering m.m. Hennes verksamhet drevs i form av en enskild firma. Hon är fil. kand. i psykologi och får kontinuerlig handledning av en legitimerad psykoterapeut. A.L. frågade om hennes tjänster omfattades av undantaget från skatteplikt enligt 3 kap.4 och 7 §§mervärdesskattelagen (1994:200), ML. - Skatterättsnämnden (2011-01-17, Svanberg, ordf., Ohlson, Harmsen Hogendoorn, Odéen, Renström, Sandberg Nilsson, Wingren) lämnade följande förhandsbesked. De med ansökan avsedda tillhandahållandena omfattas av undantaget från skatteplikt för social omsorg i 3 kap. 4 § första stycket jämfört med 7 § ML. - Skatterättsnämnden gjorde följande bedömning . Med utgångspunkt i den metod för prövning i fyra steg som EU-domstolen lade fast i målet angående Stichting Kinderopvang Enschede (mål C-415/04) ska i ett första steg bedömas om de tjänster som bolaget tillhandahåller och som A.L:s tjänster är kopplade till kan betraktas som sådan omsorg som är undantagen från mervärdesskatt. I ett andra steg ska avgöras om bolaget respektive A.L. är ett enligt EU-rätten erkänt organ av social karaktär. - I ärendet har lagts som förutsättning och inte framkommit annat än att de tjänster som bolaget tillhandahåller utgör social omsorg i mervärdesskatterättslig mening och att bolaget tillhandahåller tjänsterna i egenskap av erkänt organ av social karaktär (jfr mål C-141/00, Kügler p. 58). - Den terapi som A.L. tillhandahåller vårdtagarna ingår som ett led i de vård- och behandlingsinsatser som bolaget tillhandahåller kommuner och kriminalvården. Insatserna motsvarar insatser som kommuner och staten ansvarar för enligt offentligrättslig lagstiftning samt bekostas av allmänna medel och föregås av en individuell behovsprövning. I så måtto har A.L:s tillhandahållanden anknytning till offentligrättslig reglering. Ersättningen som bolaget betalar A.L. utges visserligen inte av offentliga medel men indirekt är hennes tjänster offentligfinansierade genom att bolagets uppdragsgivare är kommuner och kriminalvården. Mot bakgrund av dessa omständigheter finner Skatterättsnämnden att A.L. i det nu aktuella sammanhanget är att betrakta som ett organ av social karaktär (jfr Kügler p. 58, RÅ 2003 ref. 21 och HFD 2010 ref. 94). - Det tredje steget i bedömningen är att avgöra om de tjänster som A.L. tillhandahåller har nära anknytning till den sociala omsorg som bolaget tillhandahåller. Enligt Skatterättsnämndens mening framstår den terapi som A.L. tillhandahåller som en integrerad och nödvändig del i bolagets tillhandahållanden enligt ingångna avtal och får ses som ett medel för att klienten på bästa sätt ska kunna tillgodogöra sig den tjänst avseende social omsorg som bolaget tillhandahåller. Med detta synsätt har A.L:s tillhandahållande av den i ärendet aktuella terapin en sådan nära anknytning till socialt arbete som avses i bestämmelsen i artikel 132.1 g jämförd med artikel 134 a i mervärdesskattedirektivet. - När det slutligen gäller det fjärde steget i den prövning som ska göras konstaterar nämnden att det i ärendet inte framkommit något som tyder på att A.L:s grundläggande syfte med att tillhandahålla terapin skulle vara att skaffa sig ytterligare intäkter i direkt konkurrens med skattskyldiga aktörer som tillhandahåller tjänster av samma slag (artikel 134 b). - Sammantaget finner Skatterättsnämnden att den terapi som A.L. under angivna förutsättningar tillhandahåller på bolagets uppdrag utgör sådan social omsorg som enligt 3 kap. 4 § första stycket jämförd med 7 § ML bör omfattas av undantag från skatteplikt till mervärdesskatt. - Skatteverket överklagade och yrkade att Högsta förvaltningsdomstolen, med ändring av förhandsbeskedet, skulle förklara att de aktuella tjänsterna inte utgör sådan social omsorg som enligt 3 kap. 4 och 7 §§ ML är undantagen från skatteplikt. Skatteverket anförde bl.a. följande. Frågan är om tillhandahållanden av en underentreprenör till ett av det allmänna erkänt organ av social karaktär kan omfattas av undantaget för social omsorg. Kriminalvården och kommunerna tecknar avtal med bolaget om att mot ersättning tillhandahålla vård och behandling och bolaget erkänns då som ett sådant organ. Något liknande avtal har inte ingåtts med sökanden och någon prövning från det allmänna av sökandens tjänster har inte skett. Sökanden kan därför inte anses vara erkänd av det allmänna som ett organ av social karaktär. Detta trots att tjänsterna till sin natur kan vara av det slag att det allmänna hade kunnat uppdra åt sökanden att utföra dem som social omsorg. - A.L. bestred ändring av förhandsbeskedet. - Högsta förvaltningsdomstolen (2011-09-09, Billum, Almgren, Knutsson, Nymansson) : Skälen för avgörandet . Högsta förvaltningsdomstolen gör samma bedömning som Skatterättsnämnden. - Högsta förvaltningsdomstolens avgörande . Högsta förvaltningsdomstolen fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked. - (mål nr 684-11, fd 2011-08-24, Wahren)