HFD 2011:17

Försäkringskassan beslutade den 20 mars 2007 att inte bevilja M.E. en fjärdedels sjukpenning fr.o.m. den 21 februari 2007. Försäkringskassan ändrade inte sitt beslut vid omprövning den 25 april 2007. Som skäl för beslutet angavs bl.a. följande. M.E. har en ordinarie arbetstid på 37 veckotimmar. Under den aktuella perioden har han enligt läkarintyg utfärdat den 27 december 2006 haft en fjärdedels nedsättning av arbetsförmågan. M.E. har dock arbetat 6 timmar per dag, vilket överstiger en fjärdedel av hans ordinarie arbetstid. Kassan bedömer att en fjärdedels nedsättning av arbetsförmågan av medicinska skäl inte är styrkt.

M.E. överklagade Försäkringskassans beslut hos länsrätten. Han beviljades anstånd med att komplettera överklagandet till den 25 augusti 2007 med besked att målet därefter kunde komma att avgöras på de uppgifter som fanns hos länsrätten. M.E. hördes inte av.

M.E. överklagade länsrättens dom hos kammarrätten och yrkade att en fjärdedels sjukpenning skulle utges till honom även för tid efter den 20 februari 2007. Han anförde i huvudsak följande. Enligt gällande kollektivavtal utgör ordinarie arbetstid 40 veckotimmar. Till detta kommer inarbetad arbetstidsförkortning, som kan tas ut som kompledighet, pensionspremie eller lön. Intyg från arbetsgivaren utvisar att hans normalarbetstid utgår från 40 veckotimmar. - M.E. åberopade utdrag ur kollektivavtal m.m.

Försäkringskassan bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. M.E:s årsarbetstid var vid det aktuella sjukfallets början fastställd till 1 920 timmar, vilket motsvarar 37 timmar per vecka. I det aktuella kollektivavtalet anges att ordinarie veckoarbetstid är 40 timmar, men att ett visst antal minuter av denna tid avsätts till ett arbetstidskonto. Medlen på kontot kan användas till förkortning av arbetstiden, till pensionspremie eller till kontant lön. Innan det är bestämt hur medlen ska användas kan inte klargöras om dessa kommer att tas ut i kontant lön. Eftersom den sjukpenninggrundande inkomsten är direkt kopplad till årsarbetstiden medför detta att det endast är de timmar för vilka lön utbetalas som ska ingå i underlaget. För M.E:s del understiger ordinarie veckoarbetstid därmed 40 timmar varför den arbetade tiden vid sjukfallet överstigit 75 procent.

Kammarrätten i Jönköping (2008-12-16, Alkman, Velinder samt nämndemannen Hammenholt) fastställde länsrättens dom.

Kammarrättsrådet Mattsson, referent, var med instämmande av nämndemannen Kronblad av skiljaktig mening och anförde: Följande får anses framgå av utredningen. M.E. arbetade tidigare i skiftgång. När han arbetade i skiftgång behövde han, på grund av gällande kollektivavtal och den tillämpning detta fått på hans arbetsplats, arbeta 37 timmar i veckan för att uppnå lönen för heltidsarbete (full lön). Om han hade arbetet dagtid hade han behövt arbeta 40 timmar i veckan för att uppnå full lön. En mindre justering hade gjorts för inarbetning av klämdagar. Han har under den tid han varit sjukskriven med en fjärdedel på grund av sjukdomen övergått till att arbeta dagtid 6 timmar i veckan. För detta arbete uppbär han tre fjärdedelar av full lön. - Enligt vår mening kan det arbete han utför inte anses ge vid handen att han har en arbetsförmåga om mer än tre fjärdedelar. Den omständigheten att han minskat sin arbetstid med endast knappt 19 procent bör inte föranleda annan bedömning bl.a. eftersom arbetstiden varit annorlunda förlagd på dygnet och annorlunda värderad. Situationen kan jämföras med att han under pågående sjukskrivning bytt heltidsanställning, men under pågående sjukskrivning endast arbetar tre fjärdedelar av föreskriven heltidsarbetstid. Enligt vår mening bör därför överklagandet bifallas och M.E. berättigas till fortsatt en fjärdedels sjukpenning fr.o.m. den 21 februari 2007.

M.E. överklagade kammarrättens dom hos Högsta förvaltningsdomstolen och yrkade att han skulle beviljas en fjärdedels sjukpenning fr.o.m. den 21 februari 2007. Han anförde bl.a. följande. Den sjukpenninggrundande inkomsten är kopplad till den förväntade inkomsten och endast indirekt till årsarbetstiden. Underinstansernas bedömning innebär att sjukpenningen blir beroende av hur den försäkrade utnyttjar tidbanken. Syftet med reglerna om årsarbetstid är att arbetstagaren ska få rätt kompensation för sitt inkomstbortfall. Man utgår från årsarbetstiden i den mån detta är nödvändigt för att kunna beräkna ersättningens storlek (3 kap. 2 b § första stycket lagen [1962:381] om allmän försäkring, AFL). Uppgifter om årsarbetstiden har betydelse endast om ersättningen måste dag- eller timberäknas. Finns det uppgifter i kollektivavtal om ordinarie arbetstid kan dessa användas. Om det inte finns något kollektivavtal kan det vara lämpligt att använda uppgifter i t.ex. arbetsschema eller anställningsavtal (prop. 1986/87:69 s. 30 f.). Försäkringsöverdomstolen har slagit fast att uppgifter i kollektivavtalet normalt bör läggas till grund vid fastställandet av årsarbetstiden (FÖD 1992:4).

Försäkringskassan medgav bifall till överklagandet och anförde följande. Mot vilken arbetstid ska arbetsförmågan bedömas för en person som har en viss årsarbetstid fastställd men som arbetar i varierande omfattning under årets alla dagar? Ska nedsättningen av arbetsförmågan bedömas mot den genomsnittliga årsarbetstiden eller mot den faktiska arbetstid som den försäkrade skulle ha haft om han eller hon inte hade blivit sjuk? Försäkringskassan anser att bedömningen ska göras mot den faktiska arbetstiden. - När Försäkringskassan prövar rätten till sjukpenning ska nedsättningen av arbetsförmågan per dag bedömas i förhållande till den normala dagliga arbetstiden under sjukperioden. Detta för att ersättningen från sjukförsäkringen ska vara så nära den försäkrades inkomstförlust som möjligt. - M.E. hänvisar till gällande kollektivavtal som anger att arbetstiden vid dagtidsarbete är 40 timmar per vecka. Avtalet anger också att för en heltidsarbetande förs 94 minuter per fullgjord arbetsvecka till en tidbank. Om den som arbetar heltid inte fullgör sin ordinarie arbetstid en viss vecka minskar den tid som kan föras till tidbanken i proportion till den kortare arbetstiden. Tiden i tidbanken kan disponeras på flera olika sätt, bl.a. som ledig tid eller som pensionspremie. - Enligt ett arbetsgivarintyg från juni 2007 har M.E. under perioden mars 2006 - februari 2007 arbetat 1 560 timmar, dvs. sex timmar per dag. Den ordinarie arbetstiden anges i intyget uppgå till 40 timmar i veckan. Med ledning av uppgifterna i kollektivavtalet om arbetstid, vilka stöds av arbetsgivarintyget, anser Försäkringskassan att han är försäkrad för inkomst av heltidsarbete. Han får lön för ett heltidsarbete och löneavdrag från detta om han är sjuk. Han får därför anses ha rätt till en fjärdedels sjukpenning fr.o.m. den 21 februari 2007.