HFD 2011:40
Vid tillämpning av ettårsregeln har en skattskyldig ansetts ha vistats i det land där han haft sin bostad trots att han arbetat i ett annat land. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Av en ansökan från A hos Skatterättsnämnden om förhandsbesked framgick bl.a. följande. A är obegränsat skattskyldig i Sverige. Han är sedan den 1 februari 2010 utsänd av sin svenska arbetsgivare för att under en period av tre år arbeta i Saudiarabien. På grund av säkerhetsskäl bor han i grannlandet Bahrain. Han pendlar dagligen till arbetsplatsen i Saudiarabien. - A vill veta om inkomsten från arbetet i Saudiarabien är undantagen från beskattning i Sverige enligt den s.k. ettårsregeln i 3 kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, trots att han ska ha sin bostad i Bahrain. Han har uppgett att varken Saudiarabien eller Bahrain tar ut inkomstskatt på arbetsinkomster samt att övriga förutsättningar för att tillämpa ettårsregeln föreligger. Skatteverket anser att ettårsregeln endast omfattar situationer då den skattskyldige bor och arbetar i samma land och hänvisar till förarbetsuttalanden (prop. 1984/85:175 s. 21 och 29 f.). A ställde följande fråga. Är den ersättning som han får för sitt arbete i Saudiarabien undantagen från beskattning i Sverige enligt ettårsregeln?
Skatterättsnämnden (2011-01-28, André, ordförande, Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell) yttrade: Förhandsbesked - A är inte skattskyldig för inkomst på grund av anställningen i Saudiarabien. - Motivering - Skatterättsnämnden gör följande bedömning - Enligt 3 kap. 9 § första stycket IL är en obegränsat skattskyldig person som har anställning som innebär att han vistas utomlands i minst sex månader inte skattskyldig för inkomst av sådan anställning till den del inkomsten beskattas i verksamhetslandet (sexmånadersregeln). Detta gäller dock inte om det framkommer att inkomsten beskattas i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal. - I paragrafens andra stycke, som aktualiseras i ärendet, sägs att om vistelsen utomlands under anställningen varar i minst ett år i samma land, är den skattskyldige inte skattskyldig för inkomsten även om denna inte beskattas i verksamhetslandet, om detta beror på lagstiftning eller administrativ praxis i det landet eller annat avtal än skatteavtal (ettårsregeln). - Under anställningen i Saudiarabien har A sin bostad i Bahrain och får därmed anses vistas där i bestämmelsens mening (jfr RÅ 1981 Aa 4 och RÅ 2008 ref. 56). - Av ettårsregeln kan inte utläsas något krav på att vistelsen utomlands under anställningen måste äga rum i verksamhetslandet. - Med hänsyn härtill och då övriga villkor för att tillämpa ettårsregeln enligt ansökan kommer att uppfyllas är A inte skattskyldig i Sverige för inkomst från anställningen i Saudiarabien.
Högsta förvaltningsdomstolen
Skatteverket överklagade Skatterättsnämndens beslut och yrkade att Högsta förvaltningsdomstolen skulle ändra förhandsbeskedet och förklara att ettårsregeln inte var tillämplig på den ifrågavarande inkomsten. Skatteverket anförde bl.a. följande. En utgångspunkt för lagstiftaren har varit att de flesta länder beskattar personer som bor, vistas och arbetar i landet om detta pågår en viss minimitid. De av Skatterättsnämnden åberopade avgörandena från Högsta förvaltningsdomstolen avser inte ettårsregeln och saknar relevans här. Hänsyn måste tas till regleringen om kortare avbrott i 3 kap. 10 § IL.
A bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. Att vissa uttalanden i förarbetena kan förefalla tala för Skatteverkets uppfattning borde sakna betydelse eftersom uttalandena inte har stöd i lagtexten. Det egentliga skälet till regleringen i 3 kap. 10 § IL synes vara att ettårsregeln inte ska kunna åberopas av en skattskyldig som på ett obehörigt sätt undgår beskattning i utlandet genom att flytta mellan olika länder. En sådan situation föreligger inte i hans fall.
Domskäl
Högsta förvaltningsdomstolen (2011-05-24, Melin, Sandström, Dexe, Hamberg, Brickman) yttrade: Skälen för avgörandet
Högsta förvaltningsdomstolen gör samma bedömning som Skatterättsnämnden.
Domslut
Högsta förvaltningsdomstolens avgörande. Högsta förvaltningsdomstolen fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked.