HFD 2012:46
Fråga om förutsättningarna för bidrag enligt skollagen till fristående skola i form av tilläggsbelopp.
Stadsdelsfullmäktige Limhamn-Bunkeflo i Malmö kommun avslog en ansökan från Stiftelsen Bladins skola (Bladins skola) om bidrag för vårterminen 2010 i form av tilläggsbelopp för en av skolans elever med 16 590 kr per månad avseende kostnader för en elevassistent 32 timmar per vecka samt med 30 400 kr per månad avseende kostnader för extra lärare 17 timmar per vecka. Som skäl för beslutet angavs följande. Det som redovisats i ansökan är inte hänförligt till bidrag i form av tilläggsbelopp, då stödinsatserna syftar till att hjälpa eleven att nå målen. Vid undervisningens utformning ska hänsyn tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Den kan därför aldrig utformas lika för alla. Bladins skola bör inom ramen för sina normala resurser kunna ge stöd för flertalet elever och anpassa sin organisation och undervisning så att hänsyn tas till elevers behov och förutsättningar och därmed tillgodoser elevens behov av stödinsatser inom ramen för grundbeloppet. Beslutet har bestämts efter den grundläggande principen om likabehandling, dvs. som om eleven gått i hemkommunens skola. Om eleven hade gått i en kommunal skola i stadsdelen hade han inte heller tilldelats extraordinära resurser.
Förvaltningsrätten i Malmö
Bladins skola överklagade kommunens beslut hos förvaltningsrätten och anförde sammanfattningsvis följande. Pojken som det gäller går i årskurs ett. Han rör sig hela tiden och tar i, slår, river, sparkar och biter sina kompisar. Att ta sig in och ut ur klassrummet är en ständig konfliktsituation. I klassrummet springer han runt och klättrar på borden och gömmer sig under borden. Hela tiden pratar han, skriker och hotar de andra barnen och gör olika kränkande uttalanden. Han trakasserar även andra elevers föräldrar med sådana uttryck. - Skolan anställde en assistent som skulle hjälpa pojken och göra skolan trygg för alla elever i klassen. Assistenten försöker leda pojken genom konflikter och ge honom ord för sina känslor och förklara hur de andra eleverna känner. Pojken klarar inte av att göra vissa planerade aktiviteter på fritidsavdelningen och får då göra något själv med assistenten. Han äter också själv med assistenten. För att eliminera en del av det fysiska våldet följer assistenten pojken hack i häl på cirka en meters håll eftersom han "exploderar" utan förvarning, oftast oprovocerat. Det är dock svårt att hålla kvar pojken eftersom han sparkar, river och bits. - I klassrummet fick pojken ingenting gjort, trots att assistenten satt bredvid och fick anpassat material, tid och plats där man skulle kunna jobba ostört. Resultaten uteblev eftersom pojken hade fullt upp med att störa de andra eleverna och bli arg. Då anställdes en resurslärare som möblerade ett eget klassrum och har enskild undervisning med anpassat material. Resursläraren har arbetat dels med enskild undervisning och dels som resurslärare i klassrummet. Resursläraren fyller också en stor funktion som vägledare i pojkens språkliga utveckling och för hans behov av stöd och vägledning för att förstå att lek måste vara en kompromiss där allting inte kan vara på hans villkor. Bladins skola bifogar två intyg från en överläkare vid Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Malmö vari följande anges. Klinikens läkar- och psykologutredning visar att pojken är välbegåvad med en ojämn kognitiv profil. De svagaste kognitiva områdena berör koncentration, uppmärksamhet och perceptiv snabbhet. Förmågan att uppfatta och återge former och gestalter är nedsatt. Uppmärksamhetsförmågan är skiftande och klart nedsatt. Han har stora koncentrationssvårigheter, är svårmotiverad, har låg uthållighet och tappar lätt fokus. Han vägrar att göra uppgifter och går ifrån bordet. Pojken uppfyller de diagnostiska kriterierna för ADHD och trotssyndrom. Problematiken är svår. Utredningen visar också att han har svårigheter i socialt samspel.
Kommunen ansåg att överklagandet skulle avslås och anförde sammanfattningsvis följande. Bladins skola gör gällande att pojkens diagnos medför påtagliga brister i den dagliga kontakten med andra barn och med personal. De extra åtgärder som förordas i det senaste läkarintyget förutsätts gälla de inlärningsrelaterade områden som nämns i det intyget. Detta styrker kommunens bedömning att stödbehovet är att hänföra till grundbeloppet. En elev med motsvarande behov inom den egna verksamheten hade mycket sannolikt bedömts ha behov av den anpassning av undervisningsmiljön som motsvaras av en placering i en särskild grupp med en lärare med specialpedagogisk kompetens, dvs. en stödåtgärd inom ramen för grundbeloppet. - För en elev med stort behov av hjälp i själva undervisningssituationen kan en insats i form av assistenthjälp endast vara en kortvarig nödlösning. Eftersom läkarintyget klart visar på grunden till elevens svårigheter i skolsituationen, bör inte elevens beteendeproblem leda till att skolan under en längre tid satsar på en åtgärd som inte är relevant för elevens behov.
Domskäl
Förvaltningsrätten i Malmö (2010-07-14, ordförande Liljeqvist) yttrade, efter att ha redogjort för tillämpliga bestämmelser m.m., följande: Det är ostridigt att den pojke det gäller har behövt särskilt stöd. Kommunen menar dock att ansökan inte gäller stöd av ett sådant slag att bidrag i form av tilläggsbelopp ska lämnas och att behovet har tillgodosetts inom ramen för grundbeloppet. Man ifrågasätter också att en assistentinsats skulle ha varit relevant för elevens behov. - Om en elev i en bidragsberättigad fristående skola eller ett barn i ett enskilt fritidshem har ett omfattande behov av sådant särskilt stöd som avses i skollagens bestämmelser om tilläggsbelopp är hemkommunen som huvudregel skyldig att lämna bidrag för stödet. Det framgår inte annat än att den huvudregeln är tillämplig fullt ut och kommunen har inte heller gjort gällande att så inte skulle vara fallet. Vad förvaltningsrätten därför ska pröva är om utredningen ger tillräckligt stöd för att pojkens behov varit av sådan karaktär och omfattning att bestämmelserna om bidrag i form av tilläggsbelopp är tillämpliga och i så fall om bidrag ska lämnas i enlighet med skolans ansökan. - Förvaltningsrätten har inte någon anledning att ifrågasätta riktigheten i skolans beskrivning av pojkens beteende i den vardagliga skolsituationen. Såväl denna beskrivning som skolans bedömning av pojkens behov bekräftas enligt rätten av intygen från barn- och ungdomspsykiatrin på ett sådant sätt att utredningen sammantaget med tillräcklig styrka talar för att pojken har haft ett omfattande behov av särskilt stöd i skolan och att en assistentinsats har behövts i den omfattning som ansökan gäller. Utredningen ger också vid handen att pojken behövt extra lärarresurser. - I det aktuella fallet har syftet med en assistentinsats inte i första hand varit att ge undervisning eller bedriva pedagogisk verksamhet, utan det har snarare rört sig om att göra det möjligt för pojken att överhuvud taget kunna vistas i skolan och på fritidshemmet och för skolan att kunna ge honom en meningsfull skolgång. En sådan insats får enligt förvaltningsrätten anses gälla en stödåtgärd som inte har anknytning till vanlig undervisning eller pedagogisk verksamhet, på motsvarande sätt som om behovet hade gällt assistansinsatser på grund av exempelvis ett svårt fysiskt funktionshinder. Rätten anser alltså att det i detta fall rör sig om en individuellt anpassad åtgärd av en sådan karaktär att bidrag i form av tilläggsbelopp bör lämnas för denna. - Extra lärarinsatser för en viss elev torde i allmänhet gälla sådant stöd som syftar till att hjälpa en elev med inlärningssvårigheter att nå målen och som därför är hänförligt till grundbeloppet. Tilläggsbelopp bör enligt förvaltningsrätten dock kunna lämnas även för en sådan insats i vissa undantagsfall, t.ex. om insatsen syftar till och är nödvändig för att en elev med ett neuropsykiatriskt funktionshinder alls ska kunna ha möjlighet att tillgodogöra sig undervisning. Med hänsyn till det grundläggande syftet med insatsen i sådana fall kan åtgärden enligt förvaltningsrätten då inte anses ha en sådan anknytning till den vanliga undervisningen att kostnaden ska täckas av grundbeloppet. - Vad som framkommit i målet ger enligt förvaltningsrätten tillräckligt stöd för att en assistentinsats inte har varit tillräcklig och att Bladins skola även har behövt sätta in en extra lärare för att ha möjlighet att ge pojken någon som helst relevant undervisning. Rätten anser därför att bidrag i form av tilläggsbelopp i det här fallet bör kunna lämnas också för en extra lärare, även om insatsen delvis bestått i sådan undervisning som normalt är hänförlig till grundbeloppet. Enligt förvaltningsrätten har det inte framkommit något skäl för att ifrågasätta att den åtgärden, när den genomförts, behövts under det antal timmar per vecka som angetts i skolans ansökan. - Mot bakgrund av det som redovisats ovan och då parterna inte är oense om timkostnaderna i sig för insatserna, ska överklagandet bifallas på så sätt att kommunen åläggs att i enlighet med Bladins skolas ansökan retroaktivt lämna bidrag i form av tilläggsbelopp under den tid som åtgärderna genomförts. - Kommunen ska för vårterminen 2010 lämna bidrag till Bladins skola i form av tilläggsbelopp med 16 590 kr per månad till elevassistent och med 30 400 kr per månad till extra lärare för eleven/barnet som skolans ansökan gäller.
Kammarrätten i Göteborg
Malmö kommun överklagade förvaltningsrättens dom och yrkade att kammarrätten skulle upphäva domen och fastställa stadsdelsfullmäktiges beslut den 31 mars 2010. Därvid anfördes följande. Regelverket syftar primärt till att elever i friskolor ska behandlas på samma sätt som elever i kommunala skolor genom att friskolan garanteras tillgång till samma ekonomiska medel som en kommunal skola skulle ha haft för samma elev. Den aktuella eleven skulle inom den kommunala skolan ha fått sitt behov av särskilt stöd tillgodosett inom ramen för en särskild undervisningsgrupp som finansieras med grundbeloppet. Det har inte beviljats tilläggsbelopp till vare sig assistenter eller extralärare för några elever med motsvarande symtombild i kommunal skola i Limhamn-Bunkeflo. - Av förarbetena framgår att kostnader för stöd i form av extra undervisning eller undervisning i särskild grupp som syftar till att hjälpa elever med svårigheter att nå målen bör ingå i kostnadsposten för undervisning inom ramen för grundbeloppet. Svårigheterna att nå målet kan vara av skiftande karaktär. Koncentrationssvårigheter och vad som i övrigt anförts om elevens problematik går klart att hänföra till sådana svårigheter. - De medicinska underlagen ger inte stöd för att elevens behov går utöver vad som innefattas i behovet av särskilt stöd inom ramen för grundbeloppet. Det är inte fråga om sådana extraordinära stödåtgärder som inte har anknytning till den vanliga undervisningen. I intyget nämns att eleven har en del svårigheter i socialt samspel, men det framkommer inte att det föreligger en risk för ständiga kränkningar och våld. - Syftet med assistentinsatsen måste vara att eleven över huvud taget ska kunna vistas i skolan och på fritidshemmet samt att kunna få en meningsfull skolgång. - Kommunen är inte heller skyldig att betala tilläggsbidrag till friskolor i dessa fall eftersom de ekonomiska konsekvenserna skulle bli drastiska. Förvaltningsrättens dom innebär en negativ särbehandling av den kommunala skolan. Konsekvensen blir att den kommunala skolan inte får tillgång till lika stora resurser som friskolan.
Bladins skola svarade inte i kammarrätten.
Domskäl
Kammarrätten i Göteborg (2011-06-10, Stenberg, Holmberg, referent) yttrade: Frågan är om eleven har ett sådant omfattande behov av särskilt stöd som inte har anknytning till den vanliga undervisningen att skolan är berättigad till tilläggsbelopp för en resurslärare och en elevassistent i skolan och på fritidshemmet. - Kostnad för en resurslärare - Kostnader för skolans undervisande personal ingår i grundbeloppets kostnadspost utbildning. Detsamma bör gälla för stöd i form av extra undervisning eller undervisning i särskild grupp som syftar till att hjälpa elever med svårigheter att nå målen. En fristående skola ska på samma sätt som en kommunal skola kunna anpassa sin organisation och undervisning så att hänsyn tas till elevens behov av stöd och förutsättningar (4 kap. 4 § 1 förordningen [1996:1206] om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet samt prop. 2008/09:171 s. 33 f. och 42). En resurslärare måste anses utgöra undervisande personal med syfte att hjälpa eleven att nå skolans utbildningsmål och kostnaden härför ska därför rymmas inom grundbeloppet. De omständigheter som har åberopats utgör inte skäl för någon annan bedömning. Rätt till tilläggsbelopp för en resurslärare föreligger inte. - Kostnad för en elevassistent - Förvaltningsrätten har beskrivit förutsättningarna för tilläggsbelopp. Därutöver anges i delbetänkandet av Utredningen om villkoren för fristående skolor (SOU 2008:8 s. 149 f.) att möjligheterna att begära extra resurser för elever i behov av särskilt stöd är mycket begränsade. Stödet ska väsentligen avvika från vad som har samband med de resurser som normalt kan hänföras till det generella stöd som skolan är skyldig att tillhandahålla. Olika kommuner kan också behandla grupper av stödkrävande elever på olika sätt och omfattningen av de stödåtgärder som ges kan variera. Utredningens förslag innebär bara att tilldelningen av stödresurser ska vara oberoende av om eleven går i kommunal eller fristående skola. - Utöver det medicinska underlaget innehåller utredningen en beskrivning av hur eleven fungerar i skolan. Där uppges att eleven springer runt i klassrummet, klättrar på bänkar och gömmer sig under bord. Han pratar, skriker och hotar ständigt de andra barnen. Han har ett aggressivt beteende där han knuffar, nyper, slår, river, sparkar och till och med biter sina klasskamrater. Han har svårt för växlingar mellan olika aktiviteter. Även om det medicinska underlaget inte beskriver samma beteende, motsäger det inte heller svårighetsgraden av problematiken. - Syftet med en assistent i detta fall är enligt kammarrättens mening att göra det möjligt för pojken att över huvud taget kunna vistas i skolan och på fritidshemmet samt att kunna ge honom en meningsfull skolgång. Det finns också ett behov av att kunna gripa in mot pojkens beteende till skydd för andra elever. Behovet av assistans finns även i fritidshemsverksamheten. Bladins skola har därmed rätt till tilläggsbelopp för en assistent i såväl skolan som på fritidshemmet. - Betydande ekonomiska eller organisatoriska svårigheter - Kommunen är inte skyldig att lämna bidrag för elever som är i behov av särskilt stöd, om betydande ekonomiska eller organisatoriska svårigheter uppstår för kommunen (9 kap. 6 § tredje stycket skollagen [1985:1100]). - Kommunens rätt att neka en skola tilläggsbelopp om det skulle medföra ekonomiska svårigheter för stadsdelen är kopplad till skolans rätt att neka eleven skolgång (jfr prop. 2008/09:171 s. 43 och prop. 1995/96:200 s. 50 f.). Kammarrätten anser att det måste vara förutsättningarna i det enskilda fallet som är avgörande för om en sådan rätt föreligger. Att medge tilläggsbelopp för en assistent i det aktuella fallet kan inte anses utgöra ett sådant betungande ekonomiskt åtagande att kommunen kan avslå ansökan om tilläggsbelopp på den grunden. - Kammarrätten ändrar förvaltningsrättens dom på så sätt att tilläggsbelopp ska lämnas för assistent 32 timmar i veckan, men inte för resurslärare.
Kammarrättsrådet Svensson var av skiljaktig mening och anförde: Utredningen visar att eleven har behov av särskilt stöd, vilket också parterna är överens om. Enligt stadsdelsfullmäktige skulle en elev med motsvarande problematik inom en kommunal verksamhet inte ge rätt till tilläggsbelopp. Eleven skulle i stället ha placerats i en särskild utbildningsgrupp finansierad genom grundbeloppet. Jag anser att utredningen inte visar att elevens behov av stödinsatser går utöver vad som i en kommunal verksamhet i Limhamn-Bunkeflos kommundel skulle ha varit en organisations- och resursfördelningsfråga inom ramen för grundbeloppet. Tilläggsbelopp ska därför inte lämnas.
Högsta förvaltningsdomstolen
Malmö kommun överklagade kammarrättens dom och yrkade att Högsta förvaltningsdomstolen skulle upphäva den överklagade domen i den del den gått kommunen emot och fastställa kommunens beslut att avslå ansökan om tilläggsbelopp. Kommunen anförde bl.a. följande. De tillämpliga bestämmelsernas syfte är inte primärt att via skolan ge enskilda elever en rätt till ersättning för att de har ett omfattande behov av särskilt stöd, utan syftet är att säkerställa att de elever som går i en fristående skola likabehandlas med de elever som går i en kommunal skola. Därmed blir det av betydelse på vilket sätt elevens behov skulle ha tillgodosetts inom ramen för den kommunala verksamheten. Skulle en elevs behov i kommunal verksamhet ha finansierats inom ramen för grundbeloppet så genererar eleven inte heller när han eller hon går i en fristående skola rätt till ett tilläggsbelopp. - Utgångspunkten är således hur kommunen skulle ha hanterat ett ärende om tillgodoseende av en elevs behov av särskilt stöd. Den nu aktuella eleven skulle, om han hade gått i kommunal skola, ha fått sitt behov av särskilt stöd tillgodosett inom ramen för en särskild undervisningsgrupp som finansieras med grundbeloppet. Inga elever i kommunal skola - med stadsdelen Limham-Bunkeflo som sin hemstadsdel - som har motsvarande symtombild har beviljats en tilläggsresurs att användas till assistent. - Eftersom den i målet aktuella elevens behov i kommunal verksamhet hade tillgodosetts inom ramen för den ordinarie budgeten, dvs. inom ramen för grundbeloppet, föreligger redan på denna grund inte en rätt till tilläggsbelopp för den fristående skolan. - Till detta kommer att utredningen inte visar att eleven har ett omfattande behov av särskilt stöd som inte har anknytning till den vanliga undervisningen. Insatser som inte har anknytning till den pedagogiska verksamheten kan vara exempelvis att en rörelsehindrad elev behöver assistenthjälp för att gå på toaletten eller öppna dörrar m.m. Åberopade läkarintyg ger inte stöd för att elevens behov går utöver vad som anses innefattas i behovet av särskilt stöd inom ramen för grundbeloppet. Eleven behöver då inte sådana extraordinära stödåtgärder som saknar anknytning till den vanliga undervisningen. I läkarintygen framkommer visserligen att eleven har svårigheter i socialt samspel men det nämns inte att det skulle föreligga en risk för ständiga kränkningar och våld. Endast en ställd diagnos är inte en tillräckligt stark grund för att anse att diagnosen som sådan medför ett behov av extraordinära åtgärder. Elever med ADHD är individer och symtomen kan variera och skifta i styrka. Bevisbördan i denna måltyp ligger hos den som ansöker om bidrag. Skolans påståenden kan inte godtas utan ett fullgott stöd i det medicinska underlaget. Det räcker inte i bevishänseende med att ett medicinskt underlag inte motsäger en fristående skolas beskrivning.
Skolverket, som anmodats att yttra sig i målet, anförde bl.a. följande.
En kommun kan inte välja att inkludera tilläggsbeloppet i grundbeloppet. En sådan princip för fördelning av tilläggsbeloppet strider mot det uttalade syftet med tilläggsbeloppet, nämligen att det ska vara omedelbart kopplat till en enskild elev, ha samband med dennes skolgång och ges utöver grundbeloppet. - Var gränsen går för när en elev behöver extraordinärt stöd och är berättigad till tilläggsbelopp är inte närmare reglerat utan måste bestämmas i det enskilda fallet. - För att man ska kunna bedöma om en elev har ett så omfattande behov av stöd att rätt till tilläggsbelopp föreligger krävs det att elevens stödbehov klarlagts och bedömts inom ramen för den utredning som alltid ska genomföras när en elev befaras vara i behov av särskilt stöd. Det är viktigt att alla elever oavsett huvudman får det särskilda stöd eleven har rätt till och att skolan och kommunen kommer överens så att eleven inte drabbas. - För den aktuella eleven har syftet med assistentinsatsen inte i första hand varit att ge undervisning eller bedriva pedagogisk verksamhet. Eleven har behov av assistenten för att över huvud taget kunna få en meningsfull skolgång. Assistenten behöver också finnas till hands för att kunna gripa in mot pojkens beteende till skydd för andra elever. En sådan insats får enligt Skolverkets bedömning anses gälla en stödåtgärd som inte har anknytning till vanlig undervisning.
Sveriges Kommuner och Landsting, som bereddes tillfälle att yttra sig, anförde bl.a. följande.
Bestämmelserna i skollagen innebär att en fristående skola inom ramen för sina normala resurser ska kunna ge stöd åt flertalet elever. Den ska, på samma sätt som en kommunal skola, kunna anpassa sin organisation och sin undervisning så att hänsyn tas till elevens behov och förutsättningar. - Kostnader för skolans undervisande personal ingår i grundbeloppets kostnadspost utbildning. Detsamma bör gälla för stöd i form av extra undervisning eller undervisning i särskild grupp som syftar till att hjälpa elever med svårigheter att nå målen. Tilläggsbeloppet är endast avsett att ge möjlighet till särskild ersättning för enskilda elever som har omfattande behov av särskilt stöd. Det ska avse extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till den vanliga undervisningen, exempelvis tekniska hjälpmedel, assistenthjälp och anpassning av en skollokal. Kostnaderna för stödet ska vara omedelbart kopplade till en enskild elev och dennes behov och förutsättningar för att kunna fullgöra sin skolgång. - Det är hemkommunens resursfördelningsprincip avseende stöd till de kommunala skolorna som är utgångspunkt för beviljande av tilläggsbelopp till fristående skolor. I Limhamn-Bunkeflos kommunala skolor bedrivs undervisningen för barn med diagnosen ADHD i särskilda undervisningsgrupper. Skolor där dessa särskilda undervisningsgrupper inrättats ersätts inte med tilläggsbelopp utan måste drivas inom befintlig budget på respektive skola. - Förutsättningarna ska vara lika för kommunala och fristående skolor. Det skulle strida mot likabehandlingsprincipen om en elev med denna diagnos skulle få tilläggsbelopp för egen elevassistent i friskola, när inte någon elev i den kommunala verksamheten skulle ha fått det.
Bladins skola förelades att yttra sig men hördes inte av.
Domskäl
Högsta förvaltningsdomstolen (2012-06-07, Dexe, Jermsten, Stenman, Saldén Enérus, Nymansson) yttrade:
Skälen för avgörandet
Tillämpliga bestämmelser m.m.
Av 9 kap. 6 § första och andra styckena skollagen i tillämplig lydelse framgår bl.a. att bidrag lämnas av hemkommunen för varje elev som i en bidragsberättigad fristående skola genomgår utbildning motsvarande den som ges i grundskolan. Bidraget (grundbelopp) ska avse ersättning för ett antal uppräknande kostnadsslag, bl.a. undervisning. Därutöver ska kommunen lämna bidrag (tilläggsbelopp) för bl.a. elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Kommunen är dock inte skyldig att lämna bidrag för elever som är i behov av särskilt stöd, om betydande ekonomiska eller organisatoriska svårigheter uppstår för kommunen.
Enligt tredje stycket samma paragraf ska bidrag bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna grundskolan.
Enligt 4 kap. 4 § förordningen (1996:1206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet ska, vid tillämpning av bl.a. reglerna i 9 kap. 6 § skollagen, ersättning för undervisning avse bl.a. kostnader för stödåtgärder till barn och elever. Av 4 kap. 9 § samma förordning framgår att med tilläggsbelopp avses ersättning för bl.a. assistenthjälp, anpassning av skollokaler eller andra extraordinära stödåtgärder som inte har anknytning till den vanliga undervisningen.
I förarbetena till de aktuella lagreglerna anges bl.a. att en fristående skola ska, på samma sätt som en kommunal skola, kunna anpassa sin organisation och sin undervisning så att hänsyn kan tas till varje elevs behov och förutsättningar. Kostnader för detta och för stöd i form av extra undervisning eller undervisning i en särskild grupp som syftar till att hjälpa elever med svårigheter att nå målen bör ingå i kostnadsposten för undervisning. Tilläggsbeloppet är endast avsett att ge möjlighet till särskild ersättning för enskilda elever med omfattande behov av särskilt stöd. Stödåtgärderna ska vara extraordinära och utan koppling till den vanliga undervisningen. Som exempel ges tekniska hjälpmedel, assistenthjälp och anpassning av en skollokal, eller stödåtgärder till elever med stora inlärningssvårigheter beroende på språkliga eller sociala faktorer. Med utgångspunkt i den grundläggande principen om likabehandling bör vid utbildning i en fristående skola extra resurser tilldelas för en elev vars omfattande behov av särskilt stöd skulle kräva extra resurser om eleven hade gått i hemkommunens skola (prop. 2008/09:171 s. 42).
Högsta förvaltningsdomstolens bedömning
En förutsättning för att tilläggsbelopp ska kunna lämnas är att eleven har ett omfattande behov av särskilt stöd som inte är förknippat med undervisningssituationen. Stödåtgärderna ska vara extraordinära. Näst intill alla elevers behov ska därmed kunna tillgodoses inom ramen för grundbeloppet.
Av utredningen framgår att ingen elev som går i kommunal skola i den aktuella stadsdelen och som har motsvarande diagnos och likartad problematik som den i målet aktuella eleven har bedömts ha omfattande behov av särskilt stöd med rätt till tilläggsbelopp. Dessa elevers behov hanteras inom ramen för grundbeloppet.
Även om utgångspunkten är att elever ska behandlas lika oavsett om den skolenhet där de går är en kommunal skola eller en fristående skola förutsätter regelverket att en individuell bedömning görs av varje elevs unika situation och behov. Om utredningen visar att en viss elev har ett stödbehov som är av det slaget att det kan anses kvalificera som omfattande behov av särskilt stöd, saknar det betydelse att andra elever med motsvarande diagnos inte har bedömts ge rätt till tilläggsbelopp. Eftersom tilläggsbelopp endast ska lämnas i undantagsfall måste dock utredningen klart visa att eleven har ett sådant omfattande behov av särskilt stöd.
Av läkarintyg från den 30 april 2010 utfärdat av överläkare Eva Maria Oxblom, BUP-kliniken Malmö, framgår att eleven har en klart nedsatt och skiftande uppmärksamhetsförmåga och stora koncentrationssvårigheter. Vidare framgår att eleven vägrar göra uppgifter och har mycket låg uthållighet. Bedömningen är att eleven uppfyller de diagnostiska kriterierna för ADHD och trotssyndrom. Förutom medicinering behövs extra åtgärder i bl.a. skolan. Samma läkare anför i intyg den 23 oktober 2009 att eleven har en del svårigheter i socialt samspel.
De svårigheter som beskrivs i läkarintygen är enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening av det slag som kan kopplas samman med undervisningssituationen och som ska kunna hanteras inom ramen för grundbeloppet. I det medicinska underlaget finns inte något som visar att eleven har ett omfattande behov av särskilt stöd i den mening som avses nu.
Enligt skolan finns svårigheter i det sociala samspelet och en problematik med utåtagerande aggressivt beteende i form av ständiga kränkningar och fysiskt våld. Något klart stöd för detta finns dock inte i det medicinska underlaget eller i utredningen i övrigt.
Det är uppenbart att den aktuella eleven har behov av extra stöd i undervisningssituationen. Det behovet är sådant att det inte skulle berättiga till tilläggsbelopp om eleven gått i en kommunal skola i hemkommunen. Utredningen visar inte att eleven har ett sådant omfattande behov av särskilt stöd utanför undervisningssituationen som är av det slaget att tilläggsbelopp ändå kan lämnas. Kommunen har således haft fog för att avslå ansökan. Överklagandet ska därför bifallas.
Domslut
Högsta förvaltningsdomstolens avgörande
Högsta förvaltningsdomstolen upphäver kammarrättens och förvaltningsrättens domar samt fastställer Malmö kommuns beslut att avslå ansökan om tilläggsbelopp.