HFD 2014 not 3

Not 3. Överklagande av C.J. ang. prövningstillstånd i kammarrätt i mål om omhändertagande av körkort. - Den 22 juni 2012 beslutade polisen att omhänderta C.J:s körkort på grund av misstanke om att han samma dag gjort sig skyldig till rattfylleri. Transportstyrelsen beslutade den 17 juli 2012 att tills vidare återkalla körkortet. - C.J. åtalades den 29 augusti 2012 vid Sundsvalls tingsrätt för grovt rattfylleri. Tingsrätten meddelade dom den 28 mars 2013. Domen vann laga kraft. - Genom beslut den 3 juni 2013 återkallade Transportstyrelsen C.J:s körkort och bestämde spärrtiden till 24 månader. C.J. överklagade beslutet hos Förvaltningsrätten i Härnösand som avslog överklagandet i dom den 6 augusti 2013. Han överklagade domen hos Kammarrätten i Sundsvall och yrkade bl.a. att körkortsåterkallelsen skulle förklaras ogiltig mot bakgrund av vad Högsta domstolen då nyligen hade beslutat rörande principen om ne bis in idem (NJA 2013 s. 502). Kammarrätten beslutade den 14 oktober 2013 att inte meddela prövningstillstånd. - C.J. överklagade och yrkade att Högsta förvaltningsdomstolen skulle meddela prövningstillstånd i kammarrätten och återförvisa målet dit. -Högsta förvaltningsdomstolen (2014-01-23, Melin, Dexe, Knutsson): Skälen för avgörandet. Högsta förvaltningsdomstolen finner skäl att meddela prövningstillstånd och att avgöra målet omedelbart. - Enligt 34 a § andra stycket 1 förvaltningsprocesslagen (1971:291) ska kammarrätten meddela prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt. - Ett körkort ska återkallas om körkortshavaren har gjort sig skyldig till grovt rattfylleri, 5 kap. 3 § 1 c körkortslagen (1998:488). Om det på sannolika skäl kan antas att ett körkort kommer att återkallas slutligt med stöd bl.a. av den bestämmelsen ska körkortet återkallas tills vidare, 5 kap. 5 §. - Artikel 4.1 i Europakonventionens sjunde tilläggsprotokoll och artikel 50 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna innehåller bestämmelser om förbud mot dubbla lagföringar och straff (ne bis in idem). - Högsta förvaltningsdomstolen fann i RÅ 2000 ref. 65 att den svenska ordningen för körkortsåterkallelse på grund av brott fick anses förenlig med bestämmelsen i artikel 4.1 i tilläggsprotokollet (se också Europadomstolens beslut den 13 december 2005 i målet Nilsson mot Sverige). - I avgöranden i plenum under 2013 har såväl Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2013 ref. 71) som Högsta domstolen (NJA 2013 s. 502) prövat frågor om principen ne bis in idem med hänsyn till senare års rättsutveckling genom avgöranden av Europadomstolen och EU-domstolen. Både Högsta förvaltningsdomstolen och Högsta domstolen ansåg - med frångående av tidigare praxis - att kombinationen ansvar för skattebrott och skattetillägg i två olika förfaranden mot en och samma person strider mot förbudet enligt artikel 4.1 i tilläggsprotokollet, när förfarandena grundas på samma oriktiga uppgifter. Från det att åtal väcks respektive att skattetillägg beslutas föreligger då hinder mot ett andra förfarande. - Målet gäller i sak främst frågan om åtalet och domen för grovt rattfylleri utgör hinder mot att C.J:s körkort återkallas slutligt på grund av samma brott. Det får anses vara av vikt för ledning av rättstillämpningen att C.J:s överklagande av förvaltningsrättens dom prövas av kammarrätten. Prövningstillstånd i kammarrätten bör därför beviljas. - Högsta förvaltningsdomstolens avgörande. Högsta förvaltningsdomstolen meddelar prövningstillstånd. - Högsta förvaltningsdomstolen upphäver det överklagade beslutet och meddelar C.J. prövningstillstånd för prövning i Kammarrätten i Sundsvall av hans överklagande av Förvaltningsrätten i Härnösands dom den 6 augusti 2013. - (mål nr 6907-13, fd Fazlic)