HFD 2015 not 21

Not 21. Överklagande av Skatteverket av ett förhandsbesked ang. inkomstskatt. - Av en ansökan från B AB om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden framgick bl.a. följande. Det norska bolaget A ASA är moderbolag i A-koncernen. B AB är ett helägt dotterbolag till A ASA. Som ett led i en omstrukturering av A-koncernens verksamhet ska ägandet av koncernens varumärken och andra immateriella rättigheter samlas i ett bolag. För detta ändamål ska B AB bilda NYAB. Flera av koncernbolagen ska sälja sina rättigheter till underpris till D AB, som dessförinnan förvärvats av det nederländska koncernbolaget C BV. Det nederländska bolaget bedriver inte någon verksamhet från fast driftställe i Sverige. Avsikten är att D AB ska överlåta rättigheterna vidare till NYAB för ett pris som högst motsvarar marknadsvärdet. Senare samma beskattningsår kommer C BV att sälja D AB externt. - B AB frågade om NYAB fick tillgodogöra sig köpeskillingen för rättigheterna som skattemässigt anskaffningsvärde eller om den s.k. jämkningsregeln i 18 kap. 11 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, var tillämplig (fråga 1). Om köpeskillingen skulle få användas som anskaffningsvärde ställdes frågan om en tillämpning av lagen (1995:575) mot skatteflykt kunde leda till att de bolag som överlåter rättigheterna till underpris blir uttagsbeskattade eller att NYAB:s anskaffningsvärden på rättigheterna ska reduceras (fråga 2). Motsvarande frågor ställdes för det fall att bolag inom koncernen externt skulle förvärva bolag som ägde varumärken och att rättigheterna till dessa därefter skulle överlåtas till D AB (frågorna 3 och 4). - Som förutsättning för ansökningen gällde bl.a. att koncernbolagens försäljning av rättigheterna till D AB uppfyllde kraven för att behandlas som underprisöverlåtelser enligt 23 kap. IL och att transaktionernas verkliga innebörd inte avvek från vad som avtalats. - Skatterättsnämnden (2014-07-09, André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Lundström, Påhlsson, Werkell) avvisade frågorna 2, 3 och 4 men besvarade fråga 1: Förhandsbesked . Fråga 1. NYAB får tillgodogöra sig köpeskillingen som anskaffningsvärde. - Motivering. - - - Skatterättsnämndens bedömning. - - - Bestämmelsen infördes ursprungligen 1938. Bakgrunden var att överlåtaren kunde undgå skatt eller bli lindrigt beskattad enligt de då gällande kapitalvinstreglerna samtidigt som förvärvaren erhöll ett högt avskrivningsunderlag. - Vid inkomstskattelagens tillkomst konstaterades att de motiv som legat till grund för jämkningsregeln hade försvagats men att det kunde finns fall där en jämkningsregel kunde vara motiverad. Mot den bakgrunden framhölls att det i ett annat sammanhang kunde finnas skäl att se över bestämmelsen tillsammans med annan lagstiftning som tar sikte på överföring av anläggningstillgångar (jfr prop. 1999/2000:2 del 2 s. 236). Någon sådan översyn synes inte ha kommit till stånd. - Även senare praxis tyder på att jämkningsregeln har ett begränsat tillämpningsområde i varje fall i fråga om överlåtelse av tillgångar till marknadspris mellan bolag i samma koncern (se RÅ 2008 ref. 8 och jfr där anmärkta rättsfall). - Av det anförda framgår att skäl för jämkning av anskaffningsvärdet enligt 18 kap. 11 § inte föreligger i ett fall som det aktuella. - Skatteverket överklagade och yrkade att Högsta förvaltningsdomstolen skulle avvisa ansökningen även vad gällde fråga 1 och anförde bl.a. följande. Vid en prövning av den särskilda skatteflyktsregel som jämkningsregeln i 18 kap. 11 § IL kan sägas vara, är det av vikt att samtliga transaktioner som ingår i förfarandet är genomlysta för att en allsidig bedömning ska kunna göras av regelns omfång. Avsaknaden av information kring den planerade försäljningen av D AB gör att det inte finns tillräckligt underlag för att bedöma om jämkningsregeln är tillämplig. - B AB bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. Det finns ännu inte någon köpare av D AB och det är därför inte fråga om en på förhand bestämd transaktionskedja. Försäljningen av D AB kommer inte att ske utan att en ordentlig utvärdering har gjorts av motpartens avsikter att betala skatt på den realiserade vinsten. Att den skattepliktiga vinsten tas upp till beskattning är en förutsättning för att ingå avtalet. - Högsta förvaltningsdomstolen (2015-03-26, Melin, Nord, Silfverberg, Askersjö, Baran) : Skälen för avgörandet . I 18 kap. 11 § IL anges att om den skattskyldige eller en sådan fysisk eller juridisk person eller ett sådant svenskt handelsbolag som står den skattskyldige nära har vidtagit åtgärder för att den skattskyldige ska kunna tillgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärde än som framstår som rimligt och det kan antas att detta har gjorts för att någon av dem ska få en obehörig skatteförmån, ska anskaffningsvärdet justeras i skälig mån. - Inom A-koncernen har beslutats att ägandet av koncernens varumärken och andra immateriella rättigheter ska samlas i ett och samma koncernföretag (NYAB). De bolag som ägde rättigheterna har dock inte överlåtit dessa direkt till NYAB utan i ett första steg till D AB med tillämpning av reglerna om underprisöverlåtelser. D AB ska sedan överlåta rättigheterna vidare till NYAB för marknadspris för att NYAB ska få ett förhöjt avskrivningsunderlag. Efter överlåtelsen är D AB ett skalbolag som i stort sett enbart innehåller obeskattade vinster från försäljningen av rättigheterna. Avsikten är att C BV under samma beskattningsår ska avyttra D AB externt. Några närmare uppgifter om denna avyttring har inte lämnats i målet. - Förfarandet innebär att olika skatteregler kombineras på ett sådant sätt att det leder till betydande skattefördelar för koncernen. Det kan därför finnas anledning att överväga om skatteflyktslagen kan vara tillämplig. - Genom förhandsbeskedsinstitutet är det möjligt att få förhandsbesked angående tillämpningen av skatteflyktslagen på ett visst förfarande. Om förfarandet endast utgjort ett led i en sammansatt transaktionskedja har dock Högsta förvaltningsdomstolen ansett att det inte är möjligt att ta ställning till skatteflyktslagens tillämplighet utan underlag för att bedöma hela transaktionskedjan (RÅ 2002 not. 72 och RÅ 2007 ref. 52). - En av de frågor som ställdes i ansökningen om förhandsbesked var om tillämpningen av skatteflyktslagen kunde medföra uttagsbeskattning av de överlåtande företagen. Skatterättsnämnden avvisade frågan eftersom det saknades närmare uppgifter om den planerade försäljningen av D AB. Bedömningen av frågan om uttagsbeskattning kan indirekt påverka vilket anskaffningsvärde som D AB får tillgodoräkna sig för de förvärvade rättigheterna och har därmed också betydelse för prövningen av jämkningsregeln i 18 kap. 11 § IL. - Den fråga som Högsta förvaltningsdomstolen har att ta ställning till gäller enbart om jämkningsregeln är tillämplig på NYAB:s förvärv av rättigheterna. Eftersom den skattemässiga bedömningen av de andra transaktionerna som ingår i förfarandet kan komma att påverka frågan om jämkningsregeln ska tillämpas, bör frågan avgöras först när skattekonsekvenserna av förfarandet i sin helhet kan överblickas. - Mot bakgrund av det anförda finner Högsta förvaltningsdomstolen att Skatterättsnämndens förhandsbesked ska undanröjas och ansökningen avvisas även vad gäller fråga 1. - Högsta förvaltningsdomstolens avgörande . Högsta förvaltningsdomstolen undanröjer förhandsbeskedet (fråga 1) och avvisar ansökningen i den delen. - (mål nr 4210-14, fd Pettersson)