MIG 2008:37

En person som sökt uppehållstillstånd på grund av anknytning till make i Sverige har nekats detta med anledning av att hon anses ha medvetet lämnat oriktiga uppgifter om sina medsökande barns åldrar och därmed gett sken av att ansökningen gällt en återförening av en familj med minderåriga barn.

Länsrätten i Stockholms län, migrationsdomstolen

A ansökte i oktober 2003 tillsammans med barnen B, C, D, E, och F om uppehållstillstånd i Sverige och åberopade anknytning till G som uppgavs vara make till A och far till de medsökande barnen. A och G uppgavs ha varit gifta sedan 1971. Barnen uppgavs vara födda 1982, 1986, 1988, 1990 respektive 1992. De barn som vid ansökningstillfället uppgavs vara minderåriga genomgick åldersbestämning vid Aziz Medical Center i Islamabad. Åldersbestämningen, som bestod av en fysisk undersökning, tandröntgen samt benröntgen, visade att samtliga barn som undersöktes var mellan fyra och åtta år äldre än vad som uppgivits. Samtliga sökanden innehade id-kort attesterade av utrikesdepartementet i Kabul och A, B och C hade afghanska pass utfärdade av generalkonsulatet i Peshawar. De tre yngsta barnen var inskriva i moderns pass.

Migrationsverket avslog ansökningarna och anförde bl.a. följande i sitt beslut. Ett afghanskt hemlandspass är inte tillräckligt för att styrka en individs identitet. De barn som har genomgått åldersbestämning är enligt de undersökningar som gjorts betydligt äldre än vad de själva, A och G uppger. Trots detta vidhåller de att de lämnade uppgifterna är riktiga. Migrationsverket saknar anledning att ifrågasätta att resultatet av åldersbestämningarna på något avgörande sätt skulle avvika från barnens verkliga ålder. Migrationsverket finner därför vid en sammantagen bedömning av vad som framkommit att A och de medsökande barnen inte kan anses ha styrkt sina identiteter och sina åberopade släktskap med den i Sverige bosatta G. Vid denna bedömning kan inte A beviljas uppehållstillstånd som maka till G. Barnen D, E och F kan inte beviljas uppehållstillstånd som minderåriga barn till G. B och C kan inte beviljas uppehållstillstånd eftersom de numera även enligt sina egna uppgifter är över 18 år och får anses ha stöd av varandra.

A överklagade Migrationsverkets beslut för sin och de medsökande barnens räkning och anförde bl.a. följande till stöd för sin talan. De hårda och fruktansvärda situationer som familjen har genomlevt har medfört att barnen kanske ser lite äldre ut än vad de egentligen är. I Afghanistan är det inte vanligt att man firar födelsedagar och syskonen vet inte med säkerhet varandras födelsedatum. Man vet bara vem som är äldre och vem som är yngre. Aziz Medical Center kan ha gjort fel eftersom det skiljer så mycket i ålder.

Migrationsverket bestred bifall och anförde bl.a. följande. A har en rätt till familjeåterförening med sin make i Sverige om inte någon av undantagsbestämmelserna är tillämplig. Den omständigheten att A inte ingivit något vigselbevis kan inte enkom utgöra skäl för beslut om avslag. Av handlingarna i ärendet framgår att de medsökande minderåriga barnens åldrar inte stämmer överens med lämnade uppgifter, hemlandspass och id-kort. Av de åldersbestämmande undersökningar som gjorts framkommer att barnen är betydligt äldre. Även i övrigt förekommer motstridiga uppgifter. Sammanfattningsvis har A medvetet lämnat sådana oriktiga uppgifter och medvetet förtigit sådana omständigheter som är av betydelse för att få uppehållstillstånd och därför finns skäl att vägra henne uppehållstillstånd. Angående anknytningen till fadern finner Migrationsverket att alla fem barnen utifrån åldersbestämningarna numera är över 18 år och kan inte beviljas uppehållstillstånd som minderåriga barn. De har inte styrkt sina identiteter och inte sitt släktskap med G. Oaktat detta finns det inte något som visar att de skulle vara beroende av varandra på ett sådant sätt att de svårligen kan leva åtskilda. Syskonen får anses ha stöd av varandra.

Länsrätten i Stockholms län, migrationsdomstolen (2007-01-24, Hammarberg), avslog överklagandet samt anförde följande.

Det framgår av handlingarna att A har lämnat in id-kort och kopior av hemlandspass i samband med ansökan. Migrationsdomstolen finner inte anledning att ifrågasätta resultatet av den åldersbestämning som gjorts avseende de medsökande barnen till A. Med hänsyn härtill får det anses som sannolikt att A medvetet lämnat oriktiga uppgifter och medvetet förtigit omständigheter som är av betydelse för att få uppehållstillstånd. Uppehållstillstånd för A kan därför inte beviljas. Det kan inte anses föreligga ett beroendeförhållande i utlänningslagens mening mellan B, C, D, E och F och anknytningspersonen G. Migrationsdomstolen har härvid beaktat att det är fråga om vuxna personer som får antas ha stöd av varandra.

A, B, C, D, E och F överklagade migrationsdomstolens dom och vidhöll vad de tidigare hade anfört samt tillade bl.a. följande. A har inte medvetet lämnat oriktiga uppgifter eller förtigit omständigheter av betydelse. Det antagandet är gjort endast utifrån åldersbestämningen avseende barnen. I Afghanistan är det inte vanligt bland outbildade människor att hålla reda på exakta födelseår. Dessutom åldras människor fortare där än i västvärlden på grund av den svåra och hårda kampen för att överleva. Det gör att hennes uppgifter i alla fall inte kan avfärdas som lögnaktiga. Till stöd för deras trovärdighet inges originalet av vigselbeviset avseende G och A som den senare nu hittat efter svåra förhållanden och letande. Vigselbeviset är äkta och gammalt. Det finns inget som tyder på att det är förfalskat. Sanningshalten i A:s uppgifter kan också styrkas av släktingar till familjen, vilka är svenska medborgare. Dessa personer har också lämnat skriftliga intyg, vilka ges in. Tre av de klagande barnen är minderåriga och de två som inte är det kan inte med hänsyn till de förhållanden som de har levt under i Afghanistan anses vara vuxna som kan ha stöd av varandra. En förutsättning för att familjen har kunnat överleva är att alla har varit tillsammans. Hänsyn har inte tagits till deras situation, vilket påverkat deras hälsa negativt. Situationen i hemlandet har också förvärrats.

Migrationsverket vidhöll sin tidigare inställning och anförde bl.a. följande. Bevisbördan ligger på den som ansöker om ett uppehållstillstånd. A ska först och främst göra sannolikt att det föreligger ett civilrättsligt giltigt äktenskap. Handlingar från Afghanistan har generellt lågt bevisvärde. Intyget har också inkommit först sedan ärendet överklagats till Migrationsöverdomstolen. A har inte visat att ett civilrättsligt giltigt äktenskap föreligger. Ärendet ska då bedömas utifrån om det föreligger ett seriöst förhållande. Verket anser inte att förhållandet framstår som seriöst. Om Migrationsöverdomstolen ändå finner att ett giltigt äktenskap föreligger, finns alltjämt skäl att vägra uppehållstillstånd enligt 5 kap. 17 a § första stycket 1 utlänningslagen. Åldersbestämningarna på barnen har gjorts utifrån undersökning av skelett och med tandröntgen. Undersökningen har utförts med exakta metoder. Resultaten har i vissa fall avvikit i så stor omfattning som sju till åtta år från lämnade uppgifter. Även med beaktande av de förklaringar som lämnats, är det inte rimligt att tro att A har kunnat ta miste i sådan utsträckning om barnens ålder. Hon har medvetet lämnat oriktiga uppgifter. Därmed finns anledning att ifrågasätta även äktenskapet, särskilt med hänsyn till att olika uppgifter lämnats om hennes födelsedatum av den uppgivne maken och brodern. Angående barnen är det de som ska visa att de är underåriga enligt EU:s resolution om ensamkommande barn (97/C221/03). Åldersbestämningen, som utvisar att alla är över 18 år, har starkt bevisvärde och skäl saknas att ifrågasätta den. Barnen har därmed inte visat att de är underåriga. Något beroendeförhållande mellan dem och fadern, som ska ha förelegat redan i hemlandet, är inte visat. De fem barnen är vuxna och har i hemlandet stöd av varandra. Det föreligger inte heller några andra skäl att bevilja dem uppehållstillstånd.

Domskäl

Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen (2008-11-27, Wahlqvist, Råberg), yttrade:

Utredningen i målet

A, B, C, D, E och F har ingivit tre skriftliga vittnesintyg till stöd för sina uppgifter. Vittnesintygen är likalydande. Av intygen framgår bl.a. följande. Samtliga intygsgivare uppger sig vara kusiner till barnen och brorsbarn till A. De vet inte exakt åldrarna på barnen. De intygar att A är maka till G, att sökandena nu befinner sig i Pakistan och att ”alla barn oavsett deras ålder och kön, samt barn som är ogifta bor kvar hos sina föräldrar”. Vidare uppges att G:s hälsa försämrats och att situationen är besvärlig för klagandena.

Migrationsöverdomstolen beslöt den 14 december 2007 att ge Migrationsverket i uppdrag att ombesörja en äkthetsprövning av det ingivna vigselbeviset. Av svaret, som inkom till domstolen den 14 april 2008, framgår bl.a. följande. Vigselbeviset kan vara falskt på grund av följande omständigheter. Det är utfärdat för 37 år sedan och dokumentet samt färgerna på fotona borde då ha börjat gulna. Kvinnans foto brukade inte sättas på dokumentet, särskilt inte om hon tillhör den etniska gruppen Pashtoon. Handskriften ser inte ut att vara så gammal. Om vigselbeviset ska verifieras officiellt bör det tas till den domstol som utfärdade det. Troligen har dock registret förstörts under kriget, varför det inte är möjligt att verifiera dokumentet.

Angående A

A har ansökt om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin uppgivne make, G.

Enligt artikel 16.2 i Rådets direktiv 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rätt till familjeåterförening (familjeåterföreningsdirektivet) får en ansökan om familjeåterförening avslås om det är fastställt att 1. falska eller vilseledande uppgifter eller förfalskade handlingar använts, eller att tillstånd har erhållits genom vilseledande eller på andra olagliga sätt, eller 2. ett äktenskap eller partnerskap har ingåtts eller en adoption har utförts uteslutande för att ge den berörda personen möjlighet att resa in och vistas i en medlemsstat.

Denna bestämmelse i direktivet har implementerats genom tillkomsten av 5 kap 17 a § utlänningslagen. Enligt lagrummets första stycke punkt 1 får uppehållstillstånd vägras i sådana fall som avses i 3 § samma kapitel om oriktiga uppgifter lämnats eller omständigheter medvetet förtigits som är av betydelse för att få uppehållstillståndet. I prop. 2005/06:72 s. 39 sägs att vilseledande uppgifter i en ansökan om uppehållstillstånd, t. ex. om ålder eller familjerättslig status kan medföra att ansökan avslås eftersom uppgifterna kan innebära att förutsättningarna för uppehållstillstånd brister. Av förarbetena till paragrafen (a.a. s. 87) framgår vidare att det inte gör någon skillnad om det är sökanden eller anknytningspersonen som har lämnat de oriktiga uppgifterna. Det framgår dock inte om uppgifterna endast ska gälla omständigheter rörande sökanden eller anknytningspersonen eller om det även omfattar uppgifter beträffande andra personer.

A har uppgivit att hennes barn som ansökte tillsammans med henne är födda 1982, 1986, 1988, 1990 och 1992. Alla barnen utom det äldsta skulle då ha varit minderåriga vid ansökningstillfället i oktober 2003. Den åldersbedömning som Migrationsverket genomfört visar att samtliga barn är mellan fyra och åtta år äldre än vad som uppgivits. Det saknas anledning för Migrationsöverdomstolen att ifrågasätta riktigheten av Migrationsverkets åldersbestämning även om det inte går att genom sådan åldersbestämning ange en exakt ålder. Det är allmänt känt att födelsedata inte registreras eller nedtecknas med samma noggrannhet i Afghanistan som i många andra länder. Det är dock inte rimligt att anta att barnens föräldrar skulle ta fel på barnens åldrar i sådan utsträckning som det här är fråga om. Att uppgifterna om barnens felaktiga ålder lämnats av misstag får anses uteslutet.

A liksom den härvarande anknytningspersonen måste därför anses medvetet ha lämnat felaktiga uppgifter om barnens ålder. A ansöker gemensamt med barnen om uppehållstillstånd till den uppgivne maken/fadern här i landet. De felaktiga uppgifterna innebär att ansökan ger sken av att avse återförening av en familj med minderåriga barn. Enligt Migrationsöverdomstolen kan A:s ansökan om uppehållstillstånd inte ses isolerad från de medsökande personernas utan i sammanhang med deras. De oriktiga uppgifterna som hon och anknytningspersonen lämnat får därför anses vara av betydelse för bedömningen av hennes rätt till uppehållstillstånd även på grund av anknytning till den uppgivne maken.

Redan på grund härav föreligger skäl att vägra A uppehållstillstånd. Överklagandet beträffande henne ska därför avslås.

Angående B, C, D , E och F

B, C, D, E och F har ansökt om uppehållstillstånd på anknytning till sin uppgivne far som är bosatt i Sverige. Såsom redovisats ovan saknas anledning för Migrationsöverdomstolen att ifrågasätta den åldersbedömning som Migrationsverket har låtit genomföra. Samtliga klagande som nu är i fråga ska därmed anses vara över 18 år och bedömas utifrån 5 kap. 3 a § första stycket 2 UtlL.

Migrationsöverdomstolen finner att de inte kan anses ha visat att det föreligger ett särskilt beroendeförhållande mellan dem och anknytningspersonen vilket förhållande redan fanns i hemlandet och som kan utgöra grund för uppehållstillstånd. Överklagandet avseende B, C, D, E och F ska därför avslås.

Lewis, referent, var skiljaktig beträffande domskälen och anförde:

Jag är ense med majoritetens domskäl såvitt avser styckena Utredningen i målet samt B, C, D, E och F. Däremellan anser jag att domskälen skulle ha haft följande lydelse.

Angående A

A har ansökt om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin uppgivne make G. Det är den som söker uppehållstillstånd som har bevisbördan för att de omständigheter som åberopas, i det här fallet bl.a. att ett civilrättsligt giltigt äktenskap föreligger. Migrationsverket har hos Migrationsöverdomstolen anfört att A inte har visat att ett giltigt äktenskap eller seriöst förhållande föreligger.

Migrationsöverdomstolen - som senare kommer till bedömningen av om det föreligger ett civilrättsligt giltigt äktenskap eller inte - konstaterar att uppehållstillstånd får vägras en sökande som annars skulle ha haft rätt till uppehållstillstånd som make eller maka om denne medvetet lämnat oriktiga uppgifter eller medvetet förtigit omständigheter av betydelse för att få uppehållstillståndet. Vid bedömningen av om uppehållstillstånd bör vägras ska hänsyn tas till utlänningens övriga levnadsomständigheter och familjeförhållanden. Detta framgår av 5 kap. 17 a § utlänningslagen. Bestämmelsen saknar motsvarighet i den gamla utlänningslagen (1989:529) och trädde ikraft genom implementeringen av Rådets direktiv 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rätt till familjeåterförening. Av förarbetena till paragrafen (prop. 2005/06:72 s. 87) framgår att det inte gör någon skillnad om det är sökanden eller anknytningspersonen som har lämnat de oriktiga uppgifterna. Det framgår dock inte om uppgifterna endast ska gälla omständigheter rörande sökanden eller anknytningspersonen personligen eller om det även omfattar omständigheter gällande andra personer. Uppgifterna ska dock ha haft betydelse för uppehållstillståndet. Rekvisiten i den aktuella regeln motsvaras av reglerna som gäller återkallande av ett beviljat uppehållstillstånd enligt 7 kap. 1 § utlänningslagen. I tidigare vägledande avgörande från Utlänningsnämnden (UN 57-93) har fastslagits att en förälder som medvetet lämnar felaktiga uppgifter om ett barn till svenska myndigheter, gör detta i egenskap av ställföreträdare för barnet och förälderns förfarande kan därför återverka på barnets tillstånd.

I förevarande mål har A uppgivit att hennes barn som ansökt tillsammans med henne är födda 1982, 1986, 1988, 1990 och 1992. Alla barn utom det äldsta skulle då ha varit minderåriga vid ansökningstillfället i oktober 2003. Den åldersbedömning som Migrationsverket genomfört visar att samtliga barn är mellan fyra och åtta år äldre än vad som angivits av A. Det saknas anledning för Migrationsöverdomstolen att ifrågasätta riktigheten av Migrationsverkets åldersbestämning även om det inte går att genom sådan åldersbestämning ange en exakt ålder. Det är allmänt känt att födelsedata inte registreras eller nedtecknas med samma noggrannhet i Afghanistan som i många andra länder. Det är dock inte rimligt att anta att barnens föräldrar skulle missta sig på barnens åldrar med sådan stor differens som det här är fråga om. Att de uppgivit felaktiga åldrar av misstag har inte heller påståtts, varför de måste anses medvetet ha lämnat oriktiga uppgifter. Uppgifterna gäller förutsättningarna för hur barnens rätt till uppehållstillstånd ska bedömas och i detta fall har A uppträtt som ställföreträdare för barnen. Uppgifterna kan däremot inte anses ha avgörande betydelse för A:s ansökan om uppehållstillstånd för egen del, vilken grundar sig på anknytning till maken. Det finns därför inte anledning att vägra henne uppehållstillstånd med hänvisning till 5 kap. 17 a § utlänningslagen.

Uppehållstillstånd ska därmed lämnas henne om hon kan anses ha visat att ett civilrättsligt giltigt äktenskap föreligger mellan henne och den uppgivna maken. Till styrkande av detta har vittnesintyg och ett vigselbevis ingivits. Vittnesintygen är skrivna av uppgivna släktingar till paret och har därmed inte samma tyngd som vittnesintyg avgivna av oberoende personer. Den äkthetsbedömning av vigselbeviset som genomförts av Migrationsverket visar inte med säkerhet att det är falskt även om vissa omständigheter har ansetts kunna tyda på det. Enligt Migrationsöverdomstolens mening påverkas emellertid handlingens bevisvärde även av att det inlämnats efter mycket lång tid utan att någon egentlig förklaring lämnats till varför det inte hittats tidigare eller var det har befunnit sig. Till detta kommer att olika och i viss mån motstridiga uppgifter har lämnats angående tiden för äktenskapets ingående, A:s födelseår och var paret har bott under vissa perioder. Detta påverkar den allmänna trovärdigheten av uppgiften om att ett civilrättsligt äktenskap föreligger. Sammantaget finner Migrationsöverdomstolen att A inte kan anses ha visat att det föreligger ett civilrättsligt giltigt äktenskap mellan henne och hennes uppgivne make. Hon har inte heller visat att det föreligger ett seriöst förhållande. Det saknas därmed förutsättningar att bevilja henne uppehållstillstånd p.g.a. anknytning. Inte heller i övrigt föreligger skäl att bevilja henne uppehållstillstånd, varför överklagandet avseende A ska avslås.