MIG 2010:17
En av förutsättningarna för att en person ska kunna beviljas svenskt medborgarskap efter ansökan (naturalisation) är att denne har styrkt sin identitet. En eller flera var för sig otillräckliga handlingar kan sammantagna med övriga omständigheter anses utgöra tillräcklig bevisning. Identiteten har inte ansetts styrkt bl.a. då flera av de ingivna handlingarna inte bedömdes ha utfärdats efter tillfredsställande identitetskontroll eller då de inte innehållit kontrollerbara dokumentsäkringar.
Migrationsverket
Migrationsverket beslutade den 30 oktober 2008 att avslå A:s ansökan om svenskt medborgarskap. Som skäl för beslutet anförde Migrationsverket bl.a. följande. För att få svenskt medborgarskap måste den sökande, enligt 11 § lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap (medborgarskapslagen), styrka sin identitet. Den kan styrkas med ett hemlandspass eller ett nationellt identitetskort med foto. Dokumentet ska vara utfärdat av en behörig myndighet och sökanden måste själv ha ansökt om, eller hämtat det, hos den myndighet som har utfärdat det. Det får inte råda någon tvekan om att dokumentet är äkta (prop. 1997/98:178 s. 7 f. och s. 15). För att styrka sin identitet har A lämnat in ett irakiskt pass i serie S utfärdat av Iraks ambassad i Stockholm, ett identitetskort, ett medborgarskapsbevis, ett körkort, kopior av militärbok, kopia av identitetsintyg utfärdat av Iraks ambassad i Stockholm och ett svenskt identitetskort. A har även anfört att hans maka kan styrka hans identitet. - Migrationsverket beslutade den 16 februari 2007 att endast godta irakiska pass i serie G och vissa diplomat- och tjänstepass för inresa i Sverige. Pass i bl.a. serie S gäller därför inte längre som resehandling (MIGRFS 05/2007). En anledning till detta är att passens tekniska utformning är sådan att de lätt kan förfalskas och att detta också förekommer. Migrationsverket känner i övrigt till att irakiska pass utfärdas med identitetskort och medborgarskapsbevis som underlag. Av passet brukar det framgå vilka handlingar som har visats upp i samband med utfärdandet. I A:s pass finns det inte några sådana uppgifter. Det förhållandet att pass i serie S är lätta att förfalska och att passen enligt Migrationsverkets kännedom ofta utfärdas på bristfälligt underlag påverkar bevisvärdet hos dessa pass negativt. Ett pass i serie S kan därför inte ensamt styrka en persons identitet i ett ärende om svenskt medborgarskap. Irakiska identitetskort och medborgarskapsbevis är enkelt utformade och saknar dessutom kontrollerbara dokumentsäkringar. Migrationsverket bedömer att identitetskortet, medborgarskapsbeviset och körkortet inte uppfyller de krav på säkerhet som ställs för att A:s identitet ska vara styrkt. Kopior av handlingar kan inte styrka sökandens identitet. Ett identitetsintyg från Iraks ambassad i Stockholm kan inte styrka A:s identitet även om det visas i original av det skälet att det inte uppfyller de krav på säkerhet som ställs, eftersom det enligt Migrationsverkets bedömning inte sker en tillfredsställande identitetskontroll i samband med att sådana intyg utfärdas. Det svenska identitetskortet är inte utfärdat av A:s hemlandsmyndighet och kan därför inte styrka hans identitet. De handlingar som A visat upp kan inte var för sig eller tillsammans styrka hans identitet. - I vissa fall kan en nära anhörig styrka identiteten. Nära anhöriga är i ärende om svenskt medborgarskap make eller maka, föräldrar, vuxna barn och syskon. Det krävs att den nära anhöriga är svensk medborgare och har styrkt sin identitet med en egen handling, vilken även nu är godtagbar. Sökanden och den anhörige måste också, när de kom till Sverige, ha lämnat samma uppgifter om sökandens identitet, deras släktskap, familjeförhållanden och bakgrund (prop. 1997/98:178 s. 7 f. och s. 15). För att A:s maka ska kunna styrka hans identitet krävs även att A och makan redan innan de kom till Sverige har levt tillsammans under en sådan tid och under sådana förhållanden att de har kännedom om varandras levnadshistoria och identitet. A kom till Sverige den 15 juli 2003. Hans maka är född i Sverige. Eftersom de - innan A kom till Sverige - inte har sammanlevt på ett sådant sätt som Migrationsverket har beskrivit kan hon redan på den grunden inte styrka A:s identitet. A uppfyller inte kravet på styrkt identitet. Det finns inte heller skäl att göra undantag från detta krav.
Länsrätten i Stockholms län, migrationsdomstolen
A överklagade beslutet och yrkade att han skulle beviljas svenskt medborgarskap. Till stöd för sin talan anförde han bl.a. följande. Han hade skickat in elva handlingar för att styrka sin identitet. Bland dessa ingick de handlingar som irakiska myndigheter ber irakier ta med vid ansökan om pass och som samma myndigheter sedan utgår från när de utfärdar G-pass. Det är svårt att få ett G-pass på ett ärligt sätt. Hans S-pass är inte någon förfalskning.
Migrationsverket bestred ändring.
Länsrätten i Stockholms län, migrationsdomstolen (2009-03-20, ordförande Aronsson), avslog överklagandet och yttrade bl.a. följande: A har lämnat in och åberopat ett flertal handlingar till styrkande av sin identitet. Migrationsdomstolen finner, i likhet med Migrationsverket, att dessa handlingar varken var för sig eller tillsammans styrker hans identitet. Migrationsverket har gjort en korrekt bedömning vad gäller A:s åberopande av sin maka för att styrka sin identitet. Han har därför inte styrkt sin identitet på det sätt som krävs enligt 11 § medborgarskapslagen. Eftersom A inte haft hemvist i landet sedan minst åtta år kan något undantag från kravet på styrkt identitet enligt 12 § andra stycket medborgarskapslagen inte göras.
Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen
A överklagade migrationsdomstolens dom till Migrationsöverdomstolen och yrkade att han skulle beviljas svenskt medborgarskap. Han gav bl.a. in intyg från tio personer för att styrka sin identitet.
Migrationsverket bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. A har nu även åberopat intyganden om sin identitet från personer vilkas släktskap eller anknytning till honom inte framgår. A har på inget sätt angett de nu åberopade personernas förhållande till honom själv. Dessa personer kan redan på den grunden inte styrka hans identitet.
Domskäl
Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen (2010-09-08, Jagander, Råberg och Berselius, referent), yttrade:
A. Tillämpliga bestämmelser m.m.
En av förutsättningarna för att en person ska kunna beviljas svenskt medborgarskap efter ansökan är enligt 11 § 1 medborgarskapslagen att han eller hon har styrkt sin identitet. Identitetsbegreppet förekommer också i annan lagstiftning, t.ex. utlänningslagen (2005:716) och passlagen (1978:302). Någon legal definition av begreppet identitet finns dock inte. Inte heller finns vägledande förarbetsuttalanden vad gäller begreppets närmare innebörd. (Håkan Sandesjö och Kurt Björk, Nya medborgarskapslagen, andra upplagan, s. 97)
Enligt tidigare fast praxis ansågs i ärenden om svenskt medborgarskap identiteten bestå av sökandens namn, ålder och, som huvudregel, medborgarskap. I vissa fall kunde identiteten anses tillförlitligt styrkt även om full klarhet inte förelåg beträffande sökandens medborgarskap på grund av omständigheter som denne inte rådde över, t.ex. oklara hemlandsbestämmelser om medborgarskap. (Prop. 1997/98:178 s. 8)
Av förarbetena till 11 § medborgarskapslagen, framgår vidare att utgångspunkten är att sökanden, för att anses ha styrkt sin identitet på ett godtagbart sätt, ska kunna förete ett hemlandspass i original eller en fotoförsedd identitetshandling i original utfärdad av behörig myndighet i hemlandet, allt under förutsättning att äktheten inte kan sättas i fråga. Som riktmärke gäller att handlingarna ska vara tillförlitliga och utfärdade på ett ur identitetssynpunkt tillfredsställande sätt. Av detta följer bl.a. att handlingen inte får vara av alltför enkel beskaffenhet. I princip är kravnivån avseende bevisningen densamma oavsett vilket ursprungsland handlingarna härrör från. Emellertid ställs mindre långtgående krav på den rent tekniska utformningen av en handling som utfärdats i ett utvecklingsland jämfört med vad som gäller för handlingar som utfärdats i t.ex. Västeuropa. (Ibid.)
Även om sökanden inte kan förete handlingar som är tillräckliga för att uppfylla beviskravet, kan identiteten till följd av principen om fri bevisprövning anses vara styrkt i vissa fall. Det krävs då att det i ärendet, utöver de åberopade handlingarna, föreligger ytterligare omständigheter som ger ett starkt och otvetydigt stöd för den av sökanden uppgivna identiteten. En eller flera var för sig otillräckliga handlingar kan sammantagna med övriga omständigheter således anses utgöra tillräcklig bevisning. Även uppgifter från nära anhöriga kan åberopas. (Ibid.)
B. Migrationsöverdomstolens bedömning
Frågan i målet är alltså om de dokument som A åberopat, var för sig eller sammantaget, kan anses styrka hans identitet.
Migrationsöverdomstolen konstaterar inledningsvis att det av Migrationsverkets handlingar i målet framgår att A då han som asylsökande hördes av verket den 14 augusti 2003 uppgav sig heta /---/ och vara född 1973. Hans fars namn uppgavs vara /…/ och hans mors /…/. Det framgår vidare av protokollet från den inledande asylutredningen den 14 augusti 2003 att A inte lämnat in några identitetshandlingar men att han, om han fick tid, skulle skaffa fram medborgarskapsbevis, körkort och militärtjänstgöringsbok/identitetskort.
Migrationsöverdomstolen har låtit översätta följande av A:s ingivna dokument, nämligen medborgarskapsbevis, identitetskort och militärtjänstgöringsbok. Medborgarskapsbeviset och militärtjänstgöringsboken är utfärdade i namnet /---/ och identitetskortet i namnet /---/. I medborgarskapsbeviset finns föräldrarnas namn antecknade som /---/ och /…/. I militärtjänstgöringsboken står endast moderns namn, nämligen /---/. På identitetskortet finns också faderns och farfaderns namn med, /---/, samt moderns och morfaderns namn, /---/. I alla tre dokumenten är födelseåret 1973 och födelseorten Bagdad angivna. Migrationsöverdomstolen kommer i det följande att bedöma de enskilda handlingar som A åberopat till styrkande av sin identitet.
1. Passet
A har gett in ett utgånget irakiskt hemlandspass i serie S. Handlingen är utfärdad den 8 november 2005 i identiteten /---/, född i Bagdad år 1973. Enligt A erhöll han detta pass vid ett personligt besök hos Iraks ambassad i Stockholm och det utfärdades med stöd av de identitetshandlingar som åberopas i detta mål. A har inte lämnat någon förklaring till att efternamnet i passet angetts till /---/ vilket namn inte förekommer i någon av de handlingar som han uppger att ambassaden haft som underlag vid passets utfärdande, förutom i det intyg angående hans identitet (”certificate of identity”) ambassaden utfärdat den 23 augusti 2005.
Migrationsverket har i det överklagade beslutet anfört som skäl för att inte godta pass i serie S att dessa är lätta att förfalska och ofta utfärdade på bristfälligt underlag, vilket påverkar deras bevisvärde negativt. Verket har i sammanhanget hänvisat till de vid tidpunkten för beslutet gällande föreskrifterna angående irakiska pass, MIGRFS 05/2007, av vilka det framgår att endast irakiska pass i serie G godtas för inresa i Sverige. Migrationsverket har vidare anfört att det av passet brukar framgå vilka handlingar som visats upp i samband med utfärdandet. Verket har funnit att det inte finns några sådana uppgifter i A:s pass.
Migrationsverket har den 8 december 2009, med stöd av regeringens bemyndigande i 2 kap. 22 § utlänningsförordningen (2006:97), beslutat om nya föreskrifter angående irakiska pass, MIGRFS 01/2010. Enligt dessa föreskrifter är irakiska pass av serie A och G godkända som resehandlingar. Irakiska diplomatpass av serie D och S samt tjänstepass av serie E och S är också godkända som resehandlingar. Innebörden av föreskrifterna är att andra resehandlingar än de angivna i princip inte heller godtas av Migrationsverket till styrkande av identiteten i medborgarskapsärenden.
Som Migrationsöverdomstolen anmärkt i det föregående överensstämmer inte efternamnet i passet med det som finns i de översatta identitetshandlingarna, nämligen medborgarskapsbeviset, identitetskortet, körkortet och militärtjänstgöringsboken. Dessa handlingar är dessutom enligt sina lydelser utfärdade vid en tidpunkt då A av allt att döma ännu inte lämnat Irak. Migrationsöverdomstolen bedömer därför att det råder tveksamhet kring uppgifterna i passet. Tveksamheten gäller även det förhållandet att handlingen ingår i serie S. Migrationsöverdomstolen finner att passet inte kan tillmätas sådant bevisvärde att det styrker A:s identitet.
2. Övriga identitetshandlingar
För att styrka sin identitet har A, förutom passet, åberopat ett irakiskt identitetskort, körkort och medborgarskapsbevis, vilka företetts i original, samt kopia av sin militärtjänstgöringsbok. Migrationsöverdomstolen konstaterar att dessa handlingar är av enkel beskaffenhet och saknar kontrollerbara dokumentsäkringar. De är därför inte av det slaget att de kan anses styrka hans identitet.
Som framgått ovan har A vidare gett in ett identitetsintyg från Iraks ambassad i Stockholm. Ett sådant intyg utfärdat av en utländsk beskickning här i Sverige skulle enligt Migrationsöverdomstolens mening kunna tillmätas ett visst bevisvärde vid identitetsbedömningen under förutsättning att det skett en tillfredsställande kontroll av identiteten innan intyget utfärdades. Det framgår emellertid inte vilket underlag som ambassaden haft vid utfärdandet av intyget. Dess innehåll tyder snarare på att det utfärdats utan någon närmare kontroll. Efter utrymmet i handlingen för vardera ”ID nr”, ”Passport nr” och ”Military book nr” står nämligen endast ordet ”None”.
A har slutligen, enligt vad som framgår av Migrationsverkets beslut, åberopat ett svenskt identitetskort. Detta är emellertid en handling som inte har utfärdats av en myndighet i hans hemland och den kan därför i det nu aktuella sammanhanget inte tillmätas något bevisvärde.
3. Intyg från olika personer
A hävdar att dels hans hustru, dels ett antal andra personer här i Sverige, kan styrka hans identitet. Något intyg från hustrun har emellertid inte getts in. Trots detta finner Migrationsöverdomstolen anledning att konstatera att det normalt krävs för att en person i ett medborgarskapsärende ska anses ha styrkt sin identitet genom en makes intygande att parterna redan innan de kom till Sverige levt tillsammans under sådana förhållanden och sådan tidsrymd att han eller hon därigenom med tillräcklig säkerhet kan uttala sig om den andres identitet. A beviljades permanent uppehållstillstånd i Sverige den 14 december 2007 grundat på anknytning till hustrun. Hon är född här i landet. Eftersom de inte sammanlevt innan A kom till Sverige kan hans hustru inte under några förhållanden styrka hans identitet i det här sammanhanget. Vad gäller de åberopade och ingivna intygen från olika andra personer har dessa inte närmare förklarat hur de känner A eller hur de har kunskap om hans identitet. Intygen kan därför inte tillmätas någon avgörande betydelse i identitetsfrågan.
4. Övriga ingivna handlingar
De handlingar som i övrigt har getts in till Migrationsöverdomstolen är inte av den karaktären att de kan styrka A:s identitet.
Sammanfattningsvis finner Migrationsöverdomstolen att ingen av de handlingar A åberopat är av det slaget att den på egen hand styrker hans identitet. Inte heller kan handlingarna sammantagna anses styrka hans identitet i enlighet med 11 § 1 medborgarskapslagen. Det saknas vidare möjlighet att tillämpa dispensregeln i 12 § samma lag i A:s fall av det skälet att han inte har haft hemvist i Sverige sedan minst åtta år. Överklagandet ska därför avslås.
Domslut
Migrationsöverdomstolens avgörande. Migrationsöverdomstolen avslår överklagandet.