MIG 2023:7

TG har sedan 2014 permanent uppehållstillstånd i Sverige. Han ansökte under 2021 om svenskt medborgarskap. Migrationsverket beslutade i mars 2022 att avslå ansökan med följande skäl. TG ansökte om asyl i juni 2014 och uppgav vid sin första kontakt med Migrationsverket att han var född den 21 september 1998 men lämnade inte in några handlingar för att styrka uppgifterna. Migrationsverket ansåg att hans angivna ålder inte var trovärdig utan han bedömdes vara vuxen. Hans födelsetid ändrades därför till den 21 september 1989. I samband med asylutredningen ändrade han sig och uppgav att hans rätta födelsetid är den 22 september 1992 samt att han tidigare uppgett fel datum eftersom han fått rådet att söka asyl som minderårig. TG beviljades permanent uppehållstillstånd med födelsetiden 21 september 1989. I samband med att TG ansökte om svenskt medborgarskap skickade han in ett hemlandspass utfärdat i maj 2018 för att styrka sin identitet. Det framgår av passet att han är född den 21 september 1989. Han har också skickat in en vidimerad kopia av sitt födelsebevis, registrerat i januari 2016, dvs. efter att TG kom till Sverige. TG har under sin asylprocess aldrig uppgett att han är född 1989, utan först 1998 och senare 1992. Han har i medborgarskapsärendet lämnat in pass och födelsebevis med det födelsedatum som Migrationsverket tilldelat honom. Mot bakgrund av detta är det oklart vilken som är TG:s rätta födelsetid. Han bedöms därför inte ha gjort sannolikt att uppgifterna om hans identitet är riktiga och passet kan därför inte styrka hans identitet. Det finns inte heller skäl att göra undantag från kravet på styrkt identitet.

TG överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Malmö, migrationsdomstolen (2022-11-17, ordförande Bjärnstedt), som avslog överklagandet och förde fram följande. Efter genomgång av handlingarna i målet finner migrationsdomstolen inte skäl att göra någon annan bedömning än den Migrationsverket gjort i det överklagade beslutet. Vad TG anfört och åberopat ändrar inte denna bedömning. Han har således inte styrkt sin identitet. Han har inte heller gjort den sannolik, varför det inte finns skäl att medge undantag från kravet på styrkt identitet. TG uppfyller därmed inte förutsättningarna för att beviljas svenskt medborgarskap.

TG överklagade migrationsdomstolens dom och yrkade att han skulle beviljas svenskt medborgarskap och i andra hand att målet skulle visas åter för fortsatt handläggning. Han förde fram följande. Sedan Migrationsverket i asylprocessen konstaterade att hans födelsedatum skulle vara den 21 september 1989 har han fått förhålla sig till det datumet. I anledning av detta har han även sett till att erhålla de dokument han kunnat för att följa den bedömningen. Migrationsdomstolens och Migrationsverkets bedömningar innebär i praktiken att han inte kan få svenskt medborgarskap då hans uppgivna födelsedag inte accepterats av verket. Inte heller den dag Migrationsverket bestämt godkänns idag. Det kan inte vara lagstiftarens syfte att helt utesluta personer från möjligheten att bli svensk medborgare. För det fall det ska ske på förevarande vis bör domstolen utveckla sitt resonemang ytterligare för att han ska förstå hur han ska kunna styrka sin identitet med de förhållanden som föreligger.

Migrationsverket ansåg att överklagandet skulle avslås och förde fram följande. I nuvarande ärende har TG för att styrka sin identitet lämnat in en passhandling med det födelsedatum som Migrationsverket tilldelade honom i juni 2014, en födelsetid som han själv aldrig har uppgett. Det pass han har visat upp kan därför inte styrka hans identitet. Det har inte heller kommit fram några övriga omständigheter som innebär skäl för ändrad inställning när det gäller om han gjort sin identitet sannolik. TG har lämnat två olika uppgifter om sin födelsetid och inte lyckats styrka någon av dem. Att han har lämnat in ett hemlandspass med det födelsedatum som tilldelats av Migrationsverket förstärker snarare de oklarheter som redan tidigare fanns angående hans identitet. TG har därmed inte gjort sin identitet sannolik och det finns därför inte grund för att ge honom dispens från kravet på styrkt identitet. Det finns därför inte skäl att återförvisa målet till migrationsdomstolen.