MÖD 2000:12

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Östersunds tingsrätts, miljödomstolen, beslut 1999-06-24 i mål M 70-99, se bilaga A

KLAGANDE

Gillhovs energi och teknik Ekonomisk förening, Gillhov 1905, 840 40 SVENSTAVIK

Ombud

KIJ

SAKEN

Ansökan om tillstånd att anlägga och bibehålla Gillhovs kraftverk i Råsjöån, Bergs kommun, Jämtlands län, m.m., nu fråga om prövning av rättegångshinder

MILJÖÖVERDOMSTOLENS BESLUT

Miljööverdomstolen undanröjer miljödomstolens beslut samt visar målet åter till miljödomstolen för fortsatt handläggning.

_____________________

YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN M.M.

Gillhovs energi och teknik Ekonomisk förening (Föreningen) har yrkat att Miljööverdomstolen skall undanröja miljödomstolens beslut och visa målet åter till miljödomstolen för fortsatt handläggning.

Föreningen har till stöd för sin talan anfört följande. Föreningen måste anses ha förvärvat rättigheterna till vattenkraften genom de avtal som givits in i målet. - Bestämmelserna i 13 kap 17 § vattenlagen (1983:291) (VL) utgör hinder att pröva frågor om fastighetsindelning. Föreningen menar att miljödomstolen gjort en sådan otillåten prövning genom att ifrågasätta om lantmäterimyndigheten kommer att bevilja avstyckning. Vidare har Föreningen anfört att vattenlagen inte ställer några krav på att en färdigbildad strömfallsfastighet skall finnas för att en ansökan om tillstånd enligt VL skall kunna prövas och hänvisat till 13 kap 19 och 46 §§ VL och dess förarbeten. Om tillstånd enligt VL meddelas kan lantmäterimyndigheten inte annat än se till att den sökta fastighetsbildningen slutförs. - Praxis i andra vattenmål har slutligen åberopats.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS SKÄL

Miljödomstolen har avvisat ansökan med hänvisning till att Föreningen saknar rådighet över vattnet inom det område där vattenföretaget skall utföras. Till stöd för sitt ståndpunktstagande har domstolen angett att Föreningen inte är vare sig ägare till berört vattenområde eller disponerar över området genom servitut. Reglerna i 13 kap 17 § vattenlagen hindrar inte att sådana frågor eller frågor om fastighetsindelning prövas prejudiciellt (se NJA 1991 s. 704).

I frågan om vattenlagen ställer krav på avstyckad strömfallsfastighet kan möjligen en missuppfattning föreligga från Föreningens sida. Miljödomstolen har ställt krav på att Föreningen skall ha antingen äganderätt eller servitutsrätt till det berörda vattenområdet för att ha rådighet. För att äganderätt skall uppkomma vid köp av del av en fastighet måste enligt 4 kap 7 § jordabalken en avstyckning ske på visst sätt. För upplåtelse av servitutsrätt krävs, bl.a., att det finns en härskande fastighet för vilken servitutsändamålet är av stadigvarande betydelse och som rättigheten kan knytas till. Bildande av en strömfallsfastighet har i det sammanhanget betydelse eftersom de åberopade köpen eller avtalen om servitut inte blir slutligt gällande förrän avstyckning av strömfallsfastighet har skett.

Miljööverdomstolen konstaterar att den fallsträcka som föreningen vill tillgodogöra sig vattenkraften i ingår i bl.a. två bysamfälligheter. Enligt 2 kap. 1 § VL (som är tillämplig lag i målet) skall en företagare ha rådighet över vattnet inom det område där företaget skall utföras för att få utföra ett vattenföretag. Enligt 2 kap 2 § VL har var och en rådighet över det vatten som finns inom hans fastighet och i det här fallet är det ägarna till de tre fastigheterna som har rådighet över berörda vattenområden. Enligt bestämmelsen kan rådighet över en fastighets vatten också tillkomma någon till följd av upplåtelse av fastighetsägaren eller, enligt vad som är särskilt föreskrivet, förvärv tvångsvis.

Föreningen har i det förevarande fallet träffat avtal med ägarna till de fastigheter som har del i bysamfälligheterna och med ägarna till Tången 1:2 om förvärv av berörda vattenområden alternativt servitutsupplåtelse av vattenkraften till förmån för blivande strömfallsfastighet. Utredningen visar sålunda att strömsträckans ägare upplåtit berörda vattenområden åt Föreningen, även om upplåtelserna ännu inte kunnat få sådana av tiden oberoende former som äganderätt eller servitut innebär. De träffade avtalsupplåtelserna är emellertid gällande mellan parterna i den mån inte gällande lagstiftning lägger hinder mot fullföljd av avtalen. Det kan här anmärkas att det här inte är fråga om sådan situation som regleras i 2 kap. 7 § VL, nämligen att en av flera ägare till en fallsträcka ensam vill tillgodogöra sig även den vattenkraft som tillkommer övriga ägare; en bestämmelse som närmast kommit till för att minoritetsägare till vattenkraft inte skall kunna motsätta sig ett från samhällets synpunkt önskvärt utnyttjande av vattenkraften i landet.

Föreningen har här avtalat om förvärv av antingen hela det vattenområde som ingår i fallsträckan eller ett område i anslutning till det sökta kraftverket för att området skall kunna av miljödomstolen utpekas som strömfallsfastighet. Såvitt Miljööverdomstolen kan finna lägger inte bestämmelserna i 13 kap. 46 § andra stycket VL hinder mot att miljödomstolen finner att ett visst utpekat område är lämpligt som strömfallsfastighet. Det kan härtill konstateras att en sökande till ett vattenföretag av miljödomstolen kan ges rätt att lösa mark för vattenföretaget med tvångsrätt om området skall ingå i en strömfallsfastighet. I sådana fall skall en karta med beskrivning ha upprättats över området samt dess gränser ha utmärkts i den ordning som gäller för fastighetsbildning. Hinder möter således inte mot att lämpligt område mäts in och utmärks i den ordning som gäller för fastighetsbildning och att miljödomstolen, i den mån inte redan frivillig överlåtelse av området finns, medger sökanden i vattenmålet tvångsrätt till området och i tillståndsdom pekar ut området som strömfallsfastighet, med vilken rätten till tillgodogörande av vattenkraften för framtiden skall vara förenad. Om tillståndsdomen vinner laga kraft och köpeavtal eller tvångsrätt finns till det som strömfallsfastighet utpekade området, föreligger inte hinder mot fastighetsbildning. Inte heller finns då hinder mot inskrivning av servitutsavtal om tillgodogörande av fallhöjd i den nybildade strömfallsfastigheten.

Miljööverdomstolen finner att de avtalsupplåtelser till vattenkraften i aktuell fallsträcka som Föreningen träffat, innebär att samtliga berörda fastighetsägare ställt sig bakom företaget och att Föreningen därmed får anses nu ha sådan rådighet över vattenområdena i fråga att föreningen är behörig sökande till företaget. Miljödomstolens avvisningsbeslut skall därför undanröjas och målet skall återförvisas till miljödomstolen för fortsatt handläggning.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga

Överklagande senast 2000- 04-26

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, hovrättsrådet Rolf Lundmark, miljörådet Lars Hydén och hovrättsassessorn Anna Tiberg, referent. Enhälligt.