MÖD 2001:37

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Vänersborgs tingsrätts, miljödomstolen, dom 1999-10-13 i mål nr M 250-99,

se bilaga

KLAGANDE

Aktiebolaget Hällebäcks gård, 556221-9153, Hällebäcks gård,

471 95 SKÄRHAMN

Ställföreträdare

Rune Halldén

MOTPARTER

1. Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 403 40 GÖTEBORG

2. BW m.fl. sakägare

SAKEN

Tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) att anlägga vindkraftverk på fastigheten Tjörn Skaboholmen 1:1 i Tjörns kommun

________________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Miljööverdomstolen avslår överklagandet.

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

AB Hällebäcks gård (bolaget) har yrkat bifall till sin ansökan hos Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län och BW m.fl. sakägare har bestritt ändring.

Miljööverdomstolen har hållit förhandling i målet, varvid syn har hållits vid Skaboholmen.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Parterna har i Miljööverdomstolen åberopat i huvudsak samma omständigheter och utredning som vid länsstyrelsen och miljödomstolen samt anfört bl.a. följande.

Bolaget

I beslutsunderlaget för den gällande översiktplanen avseende Tjörns kommun (ÖP 90) pekas bl.a. Skaboholmen ut som ett föreslaget område för landbaserad vindkraft. Länsstyrelsen har i sitt granskningsyttrande över ÖP 90 daterat den 25 februari 1991 anfört att kommunen i planen har reducerat de områden som utgör riksintresse för energiproduktion genom vindkraftverk och länsstyrelsen konstaterar att riksintresset för energiproduktion inte tillgodoses i planen. Kommunen har på en direkt förfrågan om lämpliga områden för en fortsatt vindkraftsutbyggnad hänvisat till Skaboholmen och kommunen har tidigare under målets handläggning varit positiv till den ansökta lokaliseringen. Som underlag för den nya översiktsplanen har kommunen låtit genomföra en omfattande vindkraftutredning och i denna anges att bl.a. Skaboholmen bör prioriteras och snarast vidarestuderas för vindkraftsutbyggnad. Olika utredningar har kommit fram till att Skaboholmen är väl lämpad för vindkraftsproduktion och enligt Energimyndigheten uppfyller området de kriterier avseende riksintresse för vindkraft som myndigheten arbetar med. En vindkraftsetablering på Skaboholmen kan förenas med de motstående allmänna intressen som förts fram, nämligen natur- och kulturvärden samt turism och rörligt friluftsliv. De bullernivåer och övriga störningar för närboende som bolaget redovisat i sin ansökan är enligt bolagets mening acceptabla.

Länsstyrelsen i Västa Götalands län

Med anledning av vad bolaget anfört beträffande länsstyrelsens granskningsyttrande över Tjörns kommuns översiktsplan (ÖP 90) vill länsstyrelsen framhålla att vindkraftsintresset i översiktsplanen enbart är en redovisning av statens anspråk på riksintresse för energiproduktion genom vindkraft som inte kan i planen slutligt avvägas mot andra motstående allmänna intressen. En sådan slutlig avvägning kan endast ske i en tillståndsprövning av förevarande slag. Länsstyrelsen har i ett policydokument för vindkraften i länet från år 1996 beträffande den s.k. högexploaterade kuststräckan Göteborg-Lysekil anfört att som krav för vindkraftsetablering skall gälla att verken inte skadar natur- och kulturmiljöer eller turistmiljöer, särskilt inte inom de återstående fortfarande oexploaterade kustdelarna. Länsstyrelsen förordar i stället en utbyggnad av vindkraft öster om Europaväg 6 trots att vindenergin där är lägre än i kustlandskapet. Länsstyrelsen har år 2000 arbetat fram ett planeringsunderlag för vindkraften i länet med motsvarande innebörd som den tidigare policyn. I underlaget anges beträffande den södra Bohuskusten att det endast undantagsvis går att hitta lägen för vindkraftverk som är förenliga med etablerade riksintressen och att möjliga lokaliseringar i första hand bör utredas genom kommunal översiktsplanering.

Sakägarna

Flertalet sakägare som yttrat sig i ärendet har avstyrkt bifall till bolagets ansökan. Sakägarna har som huvudsakliga skäl anfört att de ansökta vindkraftverken skadar de riksintressen som gäller för det aktuella området och att verken för med sig oacceptabla störningar.

REMISSMYNDIGHETERNAS YTTRANDEN M.M.

I Miljööverdomstolen har Boverket, Energimyndigheten, Tjörns kommun, Miljö- och byggnämnden i Tjörns kommun, Naturvårdsverket och Försvarsmakten yttrat sig.

Boverket anför bl.a. följande.

Skaboholmen ligger inom ett område (den högexploaterade kusten) som enligt 3 kap.1 och 4 §§ lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. (NRL) i sin helhet är av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns där. Till skillnad från när det gäller riksintressen enligt 2 kap. NRL är det när det gäller riksintressen enligt 3 kap. NRL inte bara fråga om anspråk på riksintresse. De sistnämnda områden är − om än grovt − utpekade som riksintressanta av riksdagen direkt i lag. Endast när det gäller den närmare gränsdragningen av områdena finns det utrymme för överväganden.

Skaboholmen ligger också inom ett större område, som omfattar södra Bohusläns kust, och som enligt kommunens översiktplan (antagen 1991) är av riksintresse för friluftslivet enligt 2 kap. 6 § NRL. Det är visserligen snart tio år sedan översiktsplanen antogs. Någon ändrad uppfattning när det gäller områdets status i detta avseenden har, såvitt Boverket kunnat utläsa ur handlingarna, inte framkommit.

När det gäller bedömningen av områdets status för vindkraftsanläggningar, dvs. frågan huruvida området är av riksintresse för energiproduktion enligt bestämmelserna i 2 kap. 8 NRL råder olika uppfattningar. Mot bakgrund av de ändrade förutsättningar som uppkommit under senare år med vindkraftsetableringar av betydande omfattning, finner Boverket inte skäl att frångå den uppfattning som länsstyrelsen i egenskap av statens företrädare numera redovisar. Det aktuella området bör således inte betraktas vara av riksintresse för energiproduktion enligt 2 kap. 8 § NRL.

Då området inte är av riksintresse för vindkraftsanläggningar kan tillstånd endast beviljas om påtaglig skada inte uppkommer för friluftslivet enligt 2 kap. 6 § NRL eller riksintressena i 3 kap. 1 § NRL.

De högexploaterad kustområdena (dvs. riksintressen enligt 3 kap. 1 och 4 §§ NRL) har stora värden för naturvården, kulturminnesvården, friluftslivet och turismen. Konkurrensen om marken mellan bevarandeintressen och exploateringsintressen är stor. Syftet med bestämmelserna i 3 kap. NRL är att de förhållandevis begränsade delar av områdena som fortfarande är oexploaterade och samtidigt har stora bevarandevärde också i fortsättningen ska kunna utnyttjas för rekreation och friluftsliv på ett allsidigt sätt.

Just när det gäller etableringen av vindkraftsanläggningar finns emellertid särskilda uttalanden i förarbetena till NRL (prop. 1985/86:3). Där framhölls att det var en självklarhet att lokaliseringen av vindkraft måste kunna ske vid de delar av kusten där vindförhållanden är tillräckligt goda, antingen på land nära kustlinjen eller i vattnet utanför kusten och att bestämmelserna för de högexploaterade kusterna inte borde utesluta möjligheter till en sådan lokalisering. Detta synsätt bekräftas i prop. 1989/90:126 där, samtidigt som prövningsplikt enligt 4 kap. NRL införs för vissa vindkraftsanläggningar, dessa anläggningar undantas från nyexploateringsförbudet enligt 3 kap. 4 § NRL.

Boverket anser att dessa uttalanden måste beaktas när ställning tas till nya vindkraftsetableringar. Detta innebär således att det också inom de ännu oexploaterade delarna av den högexploaterade kusten måste finnas områden där vindkraftsetableringar kan släppas fram utan att helhetsvärdet anses påtagligt skadat.

Några preciserade värden, som tyder på att Skaboholmen utgör kärnområde inom den högexploaterade kusten, finns inte angivna i översiktsplanen. De ännu oexploaterade områdena inom den aktuella kusten är emellertid begränsade. För att det helhetsvärde som utgör grunden för riksintresset enligt 3 kap. NRL inte genom successiva förändringar ska urholkas, och därmed slutligen också påtagligt skadas, krävs emellertid att aktuella etableringar sätts in i ett större sammanhang. Det krävs analyser och överväganden som omfattar större områden än enbart en kommun. Genom sådana regionala analyser kan kunskap och samsyn uppnås om var vindkraft lämpligen kan tillåtas, samtidigt som också områden kan lämnas kvar helt orörda. Om etableringar släpps fram mer slumpmässigt kan den slutliga konsekvensen i stället bli att helhetsvärdet utplånas.

Det är således nödvändigt att undvika successiva förändringar som inte är insatta i ett större sammanhang. Enligt Boverket bör redan en sådan förändring − genom den betydelse denna förändring kan ha i den fortsatta utvecklingen − betraktas som påtaglig skada på riksintresset enligt 3 kap. 1 § NRL. Detta innebär att den sökta etableringen nu inte kan tillåtas då den strider mot 3 kap. 1 § NRL.

Skaboholmen ligger också inom område som är av riksintresse för friluftslivet enligt 2 kap. 6 § NRL. Det riksintressanta området är stort och omfattar hela södra Bohusläns kust. Några preciserade värden knutna just till Skaboholmen finns inte angivna i översiktplanen. Det ovan anförda resonemanget, när det påverkan på riksintresset enligt 3 kap. NRL, torde därför i huvudsak också kunna tillämpas när det gäller det nu aktuella riksintresset för friluftsliv.

Boverkets ställningstagande innebär sammanfattningsvis följande. För att det helhetsvärde, som utgör grunden för riksintresset enligt 3 kap. NRL, inte skall urholkas genom successiva förändringar är det nödvändigt att sätta in aktuella vindkraftsetableringar i ett större sammanhang. Genom regionala analyser kan kunskap och samsyn uppnås om var vindkraft lämpligen kan tillåtas, samtidigt som områden också lämnas orörda. I avvaktan på sådana analyser anser Boverket att redan en enstaka förändring, genom den betydelse denna förändring kan ha i den fortsatta utvecklingen, bör betraktas som påtaglig skada på riksintresset enligt 3 kap. 1 § NRL. Detta innebär således att den nu aktuella etableringen, i avvaktan på ovan nämnda analyser, för närvarade inte kan tillåtas.

Energimyndigheten anför bl.a. följande.

Den svenska energipolitiken är tydligt inriktad på en ökad användning av förnybara och inhemska energikällor. Staten har i flera sammanhang vidtagit åtgärder för att främja utbyggnaden av vindkraft i syfte att underlätta omställning av det svenska energisystemet som skall reducera användningen av fossila bränslen och därigenom minska utsläppen av bl.a. koldioxid.

Vindkraft bör numera betraktas som en etablerad energikälla som är en av de mest miljövänliga vi har i dag. Råvaran vinden kräver inga transporter och produktionen är helt utsläppsfri. Genom att söka utnyttja den goda vindenergitillgången, inte minst längs våra kuster, kan vi bidra till att minska behovet av miljöskadlig fossil kondenskraft. Utbyggnad av vindkraft bidrar till att uppfylla flera av de nationella miljökvalitetsmålen. Det är enligt Energimyndighetens mening av stor vikt att noga överväga dessa förhållanden vid planering för vindkraft.

Utbyggnad av anläggningar för energiproduktion, av vilket slag det än är, kan innebära nackdelar för andra intressen. Vindkraftsetableringar skall därför ske med en rimlig avvägning i förhållande till andra intressen så att den totala nyttan överväger. Miljöbedömningarna begränsar sig dock här, liksom i många andra fall, endast till värdering av de lokala konsekvenserna. Genom att enbart värdera den enstaka vindkraftparkens påverkan på den lokala miljön, uppnår man inte erforderlig helhetssyn beträffande miljökonsekvenserna. Utsläppen av växthusgaser är globala och vårt elsystem är inte längre nationellt utan i vart fall nordeuropeiskt. Det gör att en vidare syn på miljökonsekvenserna bör eftersträvas eftersom även enstaka vindkraftparker har en roll i det globala systemet.

Enligt Energimyndighetens bedömning så uppfyller det aktuella området de kriterier avseende riksintressen för vindkraft som Energimyndigheten arbetar med, dvs. med avseende på energiinnehåll, storlek och möjlighet att ansluta till elnät. Ett ställningstagande innebärande att området i fråga är väl lämpat för vindkraftetablering har redan för ett antal år sedan gjorts av både länsstyrelsen och kommunen.

Prövningar av vindkraftverk bör enligt Energimyndighetens mening göras i ett större perspektiv än vad som traditionellt skett och detta bör ske trots att formella beslut inte fattats att peka ut områden som riksintressanta för vindkraft. Utbyggnad av vindkraft skall ske på platser som är väl lämpade för denna verksamhet och kan i många fall ske i samverkan med andra intressen.

Miljö- och byggnämnden i Tjörns kommun anför bl.a. följande.

Skaboholmen är av riksintresse för det rörliga friluftslivet och har stora naturvärden och känslig landskapsbild. Omedelbart söder om Skaboholmen ligger Häröns naturreservat, som är av riksintresse för naturvården. Skaboholmen och området kring holmen har således stora naturvärden och är av stor betydelse för det rörliga friluftslivet. En etablering av vindkraftverk på Skaboholmen är inte förenlig med dessa värden och är därför olämplig. Etableringen står i strid mot riktlinjerna i kommunens översiktplan ÖP 90 och även mot kommunstyrelsens arbetsutskotts delbeslut om riktlinjer för arbetet med ny översiktsplan. Etableringen står också i strid mot syftet med strandskyddet. En etablering av vindkraftverk på Skaboholmen avstyrkes därför.

Tjörns kommun genom dess kommunstyrelse anför bl.a. följande.

Kommunstyrelsen ansluter sig till Miljö- och byggnämndens yttrande. Skaboholmen redovisas i kommunens gällande översiktsplan ÖP 90 (antagen år 1991) som ett område med strandskydd. Skaboholmen är alltså inte redovisat som ett område för vindkraftverk i ÖP 90. Inte heller i arbetet med en ny översiktsplan för kommunen avses Skaboholmen pekas ut som ett område för vindkraftverk enligt de politiska ställningstaganden som hittills gjorts. Den nya översiktsplanen har samrådsbehandlats och ställts ut under vintern 2000/2001. Det går dock inte att säga närmare när den nya planen kommer att antas.

Försvarsmakten har ingen erinran mot ansökan under förutsättning att verken förses med hindersbelysning och att uppgift om verkens läge och höjd lämnas till försvaret senast 30 dagar före uppförandet.

Naturvårdsverket delar den uppfattning som redovisats i länsstyrelsens och miljödomstolens beslut. Verket anser därför att sökandens överklagande bör lämnas utan bifall.

Utöver remissinstanserna har även Tjörns Naturskyddsförening yttrat sig i målet och härvid tillstyrkt bifall till bolagets överklagande.

DOMSKÄL

De rättsliga förutsättningarna för prövningen

Av 6 § lagen (1998:811) om införande av miljöbalken följer att målet skall prövas i sak enligt miljöskyddslagens (1969:387) bestämmelser medan miljöbalkens bestämmelser styr förfarandet.

Enligt 4 § miljöskyddslagen skall för miljöfarlig verksamhet väljas sådan plats att ändamålet kan vinnas med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad. I 4 a § andra stycket miljöskyddslagen stadgas att lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. (NRL) skall tillämpas vid prövning av miljöfarlig verksamhet.

I 2 kap. NRL finns grundläggande hushållningsbestämmelser för mark- och vattenanvändningen i landet. I bestämmelserna redovisas skilda typer av mark- och vattenanvändningar som är av särskild betydelse från allmän synpunkt.

Skaboholmen och angränsande skär ligger inom ett område som Naturvårdsverket genom beslut den 21 december 1987 förklarat vara av riksintresse för friluftslivet enligt vad som anges i 2 kap. 6 § NRL.

I 2 kap. 6 § första stycket NRL föreskrivs att mark- eller vattenområden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av områdenas naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet, så långt möjligt skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- och kulturmiljön. Är området av riksintresse för angivna ändamål följer av paragrafens andra stycke att det skall skyddas mot åtgärder med sådan verkan som avses i första stycket.

Enligt 2 kap. 1 § NRL skall mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. I de fall ett område av sådant slag som enligt vad som anges i 2 kap. 5-8 §§ NRL är av riksintresse för flera oförenliga ändamål skall enligt 2 kap. 10 § första stycket NRL företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Av paragrafens andra stycke följer att ett beslut med stöd av första stycket inte får strida mot hushållningsbestämmelserna i 3 kap. NRL. Det kan tilläggas att den grundläggande tanken självfallet är att mark- och vattenområden som omfattas av bestämmelserna också skall komma till användning för det ändamål som är fördelaktigast från allmän synpunkt eller i förekommande fall bevaras orört.

3 kap. NRL anger särskilda hushållningsbestämmelser för vissa av riksdagen utpekade områden. Syftet med bestämmelserna är att skydda områdenas betydelsefulla natur- och kulturvärden så att dess värden inte går förlorade genom olika ingrepp.

Skaboholmen och angränsande skär ligger inom det område som omfattas av de särskilda hushållningsbestämmelserna i 3 kap. NRL.

Av 3 kap. 1 § första stycket och 4 § första stycket NRL framgår att bl.a. kustområdena och skärgårdarna från Brofjorden till Simpevarp är av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns där. Vidare framgår av de nämnda lagrummen att exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd i dessa områden endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Av 3 kap. 4 § NRL framgår vidare beträffande områdena att ny fritidsbebyggelse får komma till stånd endast undantagsvis och att nya industrianläggningar av i lagen angivet slag får komma till stånd endast på platser där sådana anläggningar redan finns. För större vindkraftsparker finns dock ett i lagen angivet undantag från nyetableringsförbudet, som Miljööverdomstolen återkommer till i det följande.

Bestämmelserna i 3 kap. 1 § NRL innebär sålunda som framgått att en påtaglig skada på det aktuella områdets natur- eller kulturvärde medför att exploateringsföretaget inte får komma till stånd. Vid prövningen av enskilda ärenden i vilka 3 kap. NRL skall tillämpas har man att utgå från att avvägningen mellan olika intressen redan är gjord av riksdagen. Detta medför att i konkurrenssituationer skall natur- och kulturvärdena ges företräde, förutsatt att exploateringsintresset för med sig sådana påtagliga skador på bevarandeintressena som anges i lagen.

Enligt Miljööverdomstolen ligger det med hänsyn till regleringen i 3 kap. NRL närmast till hands att först pröva ansökan enligt där angivna bestämmelser. Först om denna prövning ger vid handen att hinder mot verksamheten enligt 3 kap. NRL inte föreligger, skall en sådan intresseavvägning som avses i 2 kap. NRL göras för att bestämma den lämpligaste markanvändningen.

Utgångspunkter för prövningen enligt 3 kap. NRL

Skaboholmen tillhör som tidigare framgått den s.k. högexploaterade kuststräckan i Bohuslän. Denna kuststräcka har, liksom de obrutna kusterna, stora värden för natur- och kulturvården, friluftslivet och turismen. Konkurrensen om marken mellan bevarandeintressen och exploateringsintressen är stor. Syftet med de nu aktuella skyddsbestämmelserna är att de förhållandevis begränsade områden som forfarande är oexploaterade och samtidigt har stora bevarandevärden, också i fortsättningen skall kunna utnyttjas för friluftsliv och rekreation på ett allsidigt sätt. I förarbetena framhålls dessa områdens särskilda betydelse som utflykts- och semesterområden för stora delar av befolkningen − inte minst på grund av att områdena ligger nära de mest tätbefolkade områdena i landet (se prop. 1985/86 s. 84).

Det anges å andra sidan i NRL:s förarbeten att det är en självklarhet att en lokalisering av vindkraftverk måste kunna ske vid de delar av kusterna där vindförhållandena är tillräckligt goda. Bestämmelserna för bl.a. de högexploaterade kusterna bör därför inte utesluta möjligheterna till en sådan lokalisering (se prop. 1985/86:3 s. 100). Samma synsätt ligger bakom den år 1990 införda ändringen i NRL, som innebär att sådana större gruppstationer för vindkraft som avses i 4 kap. 1 § första stycket 8. NRL och som skall tillståndsprövas av regeringen undantas från det tidigare berörda absoluta nyetableringsförbudet i 3 kap. 4 § andra stycket NRL (se prop. 1989/90:126 s. 14 f.).

Vid en prövning enligt 3 kap. 1 § NRL av frågan huruvida ett exploateringsföretag kan genomföras på ett sätt som inte påtagligt skadar de skyddade natur- och kulturvärdena, bör enligt Miljööverdomstolen följande utgångspunkter gälla.

En naturlig utgångspunkt för prövningsmyndighetens ställningstaganden är de planeringsinstrument som kommunerna och länsstyrelserna tagit fram. Bedömningen av det ansökta exploateringsföretagets inverkan bör omfatta dess totala påverkan på miljön och omgivningen, där både miljöföroreningar och andra miljöstörningar samt ingrepp i miljön av annat slag skall beaktas. Härvid har utformningen av anläggningen och framför allt dess inverkan på landskapsbilden stor betydelse. Det aktuella områdets känslighet för de mest påtagliga störningarna bör också tillmätas stor betydelse. Prövningen bör omfatta exploateringsåtgärder som ger bestående negativ inverkan men även åtgärder som ger en tillfälligt stor inverkan på skyddade intressen. De här redovisade utgångspunkterna är avsedda att tillmötesgå de långtgående krav på skydd för natur- och kulturmiljöer mot exploateringsåtgärder av någon betydelse som lagen avser att ge.

Bedömningen av vindkraftföretaget

Av utredningen i målet framgår bl.a. följande beträffande Skaboholmen med omnejd och det ansökta vindkraftföretaget.

Skaboholmen är en relativt liten ö strax väster om Ängeviken på Tjörn. Söder om holmen ligger i dess omedelbara närhet Koön och Härön. På Härön finns ett naturreservat. Några hundratal meter nordväst om Skaboholmen ligger Kaurön som ingår i ett fågelskyddsområde. Skaboholmen är obebyggd och trots närheten till Tjörn och ett flertal andra bebyggda öar ger platsen intryck av ett stycke orörd natur i kustbandet. Klipporna är mycket karga med en sparsam och låg växtlighet. Landskapsbilden domineras av det öppna havet.

Bolaget har ansökt att få anlägga sex vindkraftverk på Skaboholmen med en effekt om 1 500 kW per aggregat. Tornhöjd och rotordiameter skall vara 68 meter. Verkens maximala höjd blir således ca 100 meter. Förutom vindkraftverken skall dessutom transformatoranläggningar, ledningar, förråd och transportvägar anläggas. Vindkraftverken skall placeras i en nästan rak linje längs holmens västra sida närmast det öppna havet. Tre verk skall enligt ansökan placeras alldeles i strandlinjen och tre skall placeras utanför holmen på några små holmar eller skär.

De sex stora vindkraftverken skulle enligt Miljööverdomstolens bedömning medföra ingripande förändringar av landskapsbilden i ett stort område kring Skaboholmen. Vindkraftverken skulle komma att dominera landskapet och intrycket av ett stycke orörd natur i kustbandet skulle helt förloras. Enligt Miljööverdomstolen skulle det ansökta exploateringsföretaget komma att påtagligt skada de mycket höga naturvärden som finns i området kring Skaboholmen. Det möter därför hinder enligt bestämmelserna i 3 kap. 1 § första stycket NRL att ge tillstånd till den ansökta verksamheten. Några sådana omständigheter som enligt andra stycket samma paragraf kan medföra undantag från exploateringsförbudet föreligger inte i detta mål.

Bolagets överklagande skall därför lämnas utan bifall.

Miljööverdomstolens dom får enligt 23 kap. 8 § miljöbalken inte överklagas.

I Miljööverdomstolens avgörande har deltagit hovrättspresidenten Johan Hirschfeldt, hovrättslagmannen Ulf Bjällås, fastighetsrådet Anders Dahlsjö, hovrättsrådet Mats Dahl, referent, och hovrättsassessorn Aneta Blåder. Enhälligt.