MÖD 2003:10

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Vänersborgs tingsrätts, miljödomstolen, dom 2001-10-25 i mål nr M 52-01, se bilaga A

KLAGANDE

Miljönämnden i Marks kommun, 511 80 KINNA

MOTPART

Borås Pulverlackering Aktiebolag i konkurs, 556535-5913,

Gnejsvägen 9, 511 91 SKENE

SAKEN

Miljösanktionsavgift

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Med upphävande av miljödomstolens dom fastställer Miljööverdomstolen Miljönämnden i Marks kommuns beslut den 21 december 2000, §137, att Borås Pulverlackering Aktiebolag, numera Borås Pulverlackering Aktiebolag i konkurs, skall betala miljösanktionsavgift med 25 000 kr för överträdelse av 21 § 1 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Miljönämnden i Marks kommun (nämnden) har yrkat att Miljööverdomstolen skall upphäva miljödomstolens dom och fastställa nämndens beslut om påförande av miljösanktionsavgift. Nämnden har därvid anfört i huvudsak följande. Bolaget har efter flytten till Skene påbörjat en ny anmälningspliktig s.k. C-verksamhet i form av vattenbaserad avfettning och järnfosfatering. Någon sådan verksamhet har inte tidigare förekommit på platsen. Alla förändringar som innebär att en näringsidkare påbörjar en ny s.k. C-verksamhet omfattas av anmälningsplikten enligt 21 § 1 i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälso-skydd, MHF. Det har därför varit riktigt att påföra bolaget miljösanktionsavgift.

Bolaget har bestritt ändring.

Under handläggningen i Miljööverdomstolen har bolaget försatts i konkurs. Konkursförvaltaren har beretts tillfälle att träda in i processen men avstått.

Målet har med stöd av 23 kap. 6 § första stycket första meningen miljöbalken avgjorts utan huvudförhandling.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Miljööverdomstolen delar miljödomstolens bedömning att det genom 1 § och punkten 1.1. i bilagan till förordningen (1998:950) om miljösanktionsavgifter enbart är förbudet i 21 § 1 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, MHF, och inte förbudet i bestämmelsens andra punkt som är avgiftssanktionerat. Fråga är därför om bolagets åtgärd att i verksamheten i Skene införa ett nytt processteg som upptas i bilagan till MHF och där anges ha prövningsnivå C, C-verksamhet, faller in under 21 § 1 eller 2 MHF.

Enligt Miljööverdomstolen är anläggande eller drift av varje miljöfarlig verksamhet som utgör C-verksamhet förbjuden utan föregående anmälan enligt 21 § 1 MHF. Den situation som omfattas av bestämmelsens andra punkt är när en befintlig C-verksamhet ändras och ändringen har betydelse från störningssynpunkt. Skulle en sådan befintlig C-verksamhet ändras så att ytterligare en C-verksamhet bedrivs vid anläggningen är detta anmälningspliktigt oavsett störningsbilden, eftersom det då är fråga om en ny anmälningspliktig verksamhet.

Genom bolagets etablering i Skene har verksamheten på fastigheten utökats med avfettning och järnfosfatering. Den tillkommande verksamheten är i bilagan till MHF klassad som C-verksamhet. Genom att påbörja denna verksamhet innan anmälan skett till den kommunala nämnden har bolaget överträtt förbudet i 21 § 1 MHF. Förutsättningar föreligger därför för att påföra bolaget miljösanktionsavgift och det är inte uppenbart oskäligt att ta ut en miljösanktionsavgift för överträdelsen. Miljösanktionsavgiften skall i enlighet med nämndens beslut fastställas till 25 000 kr.

Domen får enligt 23 kap. 8 § miljöbalken inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, miljörådet Rolf Svedberg, hovrättsrådet Liselotte Rågmark samt tf. hovrättsassessorn Anna Erman, referent. Enhälligt.