MÖD 2003:35

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Vänersborgs tingsrätts, miljödomstolen, dom 2000-06-15 i mål nr M 29-99 -- M 75-99 och M 77-99, se bilaga A

KLAGANDE

1. LT, Vad kvarn & Såg

2. LÅC, Annerfors nedre kraftverk och Vräkefors kraftverk

3. BL, Kullö kraftverk

4. Mariestads Energi Aktiebolag, Mariestads stadskvarn, Box 102,

542 21 MARIESTAD

5. OL, Hönsa kraftverk

6. GS, Blixtorps kraftverk

7. POC, UC och AC, Bro kvarn kraftverk i Härja

8. Trilleholms Kraft AB, Trilleholms kraftverk, Sturegatan 4, 791 51 FALUN

9. Gullspång Produktion Syd, Lunne kraftverk, Kvarntorps kraftverk, Nykvarns kraftverk, Brokvarns kraftverk , c/o Gullspång Kraft,

Belleforsvägen 11, 549 31 TIDAN

10. JOG, Armenby kraftverk

11. GS, Öjaforsens kraftverk och Hallaströms kraftverk

12. OB, Sörbylunds kraftverk

13. Vattenfall AB, Karthagens kraftverk, 461 88 TROLLHÄTTAN

14. Tidaholm Elnät, Fröjereds kraftverk, Box 63, 522 22 TIDAHOLM

15. MH m.fl., Annerfors övre kraftverk

16. Metsä Tissue AB, Katrinefors, 542 88 MARIESTAD

17. RJ, Madängsholms kraftverk

18. SJ, Kisaströms kraftverk

Ombud

WJ

MOTPARTER

Sökandena i miljödomstolen, se domsbilaga 1.

Ombud

Advokaten NR

SAKEN

Tillstånd till bortledning av vatten ur Tidan m.fl. vattendrag och sjöar för bevattning

_________________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1. Miljööverdomstolen avskriver RJs och SJs överklagande.

2. Miljööverdomstolen fastställer miljödomstolen dom i överklagade delar med tillägg för följande villkor.

6 A. Bevattningsdammarna tillhörande bevattningsföretagen 16, 44, 45, 47, 49, 60, 62 och 80 får inför kommande bevattningssäsong endast fyllas vid flöden högre än 1,5 gånger medelvattenföringen i läge för vart och ett av företagen.

3. Klagandena skall stå sina egna kostnader i Miljööverdomstolen.

_________________________

YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Klagandena (kraftverksägarna) har yrkat att sökandena vid miljödomstolen (bevattnarna) skall betala full kompensation för den skada som kraftverksägarna drabbas av vid bortledande av vatten för bevattningsändamål med belopp som framgår av domsbilaga 2. Kraftverksägarna har vidare yrkat att bevattningsdammarna tillhörande bevattningsföretagen 16, 44, 45, 47, 49, 60, 62 och 80 endast får fyllas vid flöden högre än 1,5 gånger medelvattenföringen i läge för vart och ett av företagen. De har i denna del i andra hand yrkat att de i vart fall tillerkänns ersättning av dessa bevattnare för den produktionsminskning som sker vid uppfyllnad av bevattningsdammar vid flöden lägre än 1,5 gånger medelvattenföringen.

LT har dessutom yrkat full kompensation för den särskilda skada som bevattningsföretagen åsamkar honom i hans kvarnrörelse med 65 000 kr. Av denna summa utgör 15 000 kr kostnader för uppsäkring och 50 000 kr för utökad abonnemangsavgift.

Kraftverksägarna har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i Miljööverdomstolen med 4 800 kr.

Bevattnarna har bestritt ändring. För det fall Miljööverdomstolen skulle bifalla yrkandet om en vattenhushållningsföreskrift som ytterligare begränsar möjligheterna till uttag, har de yrkat att ersättningen till kraftverksägarna reduceras i motsvarande grad. Yrkad ersättning för rättegångskostnader har vitsordats som skälig i sig.

UTVECKLING AV TALAN

Till stöd för sin talan i Miljööverdomstolen har parterna anfört i huvudsak samma omständigheter och åberopat samma utredning som vid miljödomstolen. Parterna har därutöver anfört bl.a. följande.

Kraftverksägarna: De har inte några invändningar emot bevattningsföretagets genomförande. Full ersättning skall emellertid erläggas för den skada som orsakas genom vattnets bortledning från kraftproduktionen. Ersättningen skall beräknas utifrån den medgivna totala uttagsvolymen. Det är denna volym som kan tas i anspråk och några garantier för att mindre mängder kommer att tas ut under vissa år finns inte. Någon spilltappning sker inte vid de aktuella kraftverken och underhållsarbeten utförs normalt under drift. Anledning saknas också att ta hänsyn till eventuell hydrologisk utjämning då avståndet mellan bevattningsfastigheterna och kraftverken i alla fall understiger 10 mil. En potentiell köpare av en kraftverksfastighet tar alltid hänsyn till de belastningar som finns (nyttjanderätter, servitut m.m.). Det slutliga värdet/priset bestäms som om att befintliga belastningar utnyttjas i sin helhet, oavsett vilken utsträckning som dessa rättigheter nyttjas vid själva värderingstillfället. Det är således möjligheten till fullt utnyttjande som påverkar fastighetens marknadsvärde. I det aktuella målet medför tillståndet en rätt att bortleda 1 853 300 m3 vatten/år och det är denna mängd som till fullo skall ersättas. Den formel som användes av bevattnarna och miljödomstolen för att räkna ut ersättning till kraftverksägarna kan godtas i och för sig. I enlighet med inställningen att full ersättning bör betalas skall dock faktorn F i formeln sättas till 1.

Vanlig utbyggnadsgrad för vattenkraftverk är 1,5 gånger medelvattenföringen. Vid uppfyllnad vid lägre flöden än så sker en bortledning av vatten som annars kan användas för kraftändamål. Detta bortfall skall ersättas. Eftersom uppfyllnad kommer att ske under vattenrika perioder, med vilket måste avses flöden högre än 1,5 gånger medelvattenföringen, är det aktuella villkoret rimligt. Om bevattningsföretagen ges rätt att fylla sina bevattningsdammar vid flöden som är lägre än kraftverkens utbyggnadsvattenföring uppkommer en produktionsminskning i kraftverken som skall kompenseras.

LT: För närvarande ligger hans kraftproduktion i tre aggregat som bas för energiförsörjningen till de verksamheter som han bedriver. Med det medgivna vattenuttaget finns det risk för att han inte kan bibehålla denna basproduktion. Han måste därför höja huvudsäkringen i elsystemet på fastigheten för att tillförsäkra sig fortsatt och trygg drift med tillförsel av egen energi till verksamheterna.

Bevattnarna: För att ersättning skall utgå till kraftverksägarna förutsätts enligt vattenlagen att uttagen medför sådana produktionsförluster att strömfallsfastigheternas marknadsvärden minskar. Det kan enligt bevattnarna ifrågasättas om detta blir fallet, men trots detta har kraftverksägarna erbjudits en ersättning som mer än väl kompenserar förlusten av produktionsvatten i kraftverken. Därmed kompenseras också en eventuell minskning av marknadsvärdena. Den tillståndsgivna uttagsmängden vatten är dimensionerad efter ett extremt torrår. Under normalår kommer uttagen att vara avsevärt lägre. Enligt den utredning som bevattnarna har redovisat i målet, är uttaget under ett normalår enbart en tredjedel av det som sker ett torrår. Under regnrika år sker inget uttag alls eller är väsentligt lägre. Till detta kommer att bortledningen för bevattning sker under perioder då vattenföringen är så hög att spilltappning sker förbi kraftverken. Dessutom tillkommer perioder med låg eller obefintlig kraftproduktion pga. låg vattenföring eller underhåll av kraftverken. Vid sådana förhållanden skall ersättning givetvis inte utgå. Även det faktum att vissa villkor intagits i tillståndet om att uttag inte får ske vid minsta vattenföring, liksom det förhållande att det sker en kontinuerlig hydrologisk utjämning mellan vattendragen och kringliggande yt- och grundvattenmagasin, gör att ersättning inte kan beräknas utifrån den maximalt tillåtna uttagsmängden. Slutligen bör beaktas att den utdömda ersättningen är baserad på en betalning på 25 öre/KWh, vilket är tilltaget i överkant jämfört med de senaste årens kraftpriser.

Uppfyllnaden av bevattningsdammarna sker ett normalår endast i samband med vårflod då spilltappning sker vid kraftverken. Det kan sedan hända att dammarna fylls en andra och tredje gång under bevattningssäsongen. Dessa senare uppfyllnader har beaktats vid beräkningen av den erbjudna och utdömda ersättningen.

När det gäller LTs yrkande om ersättning för uppsäkring och höjda abonnemangsavgifter kan dessa inte godtas redan av det skälet att dessa åtgärder ändå måste vidtas för att han skall kunna bedriva den avsedda konditorirörelsen. SMHI:s statistik visar att vattenföringen vid Tysks fastighet är högst varierande. Att utan uppsäkring driva kvarnrörelsen och konditorirörelsen skulle medföra problem alldeles oavsett bevattningsuttagen. Denna åtgärd kan sålunda inte anses sammanhänga med dessa uttag. De tillståndsgivna uttagen medför inte någon ökning jämfört med de förhållanden som hittills varit rådande.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Allmänt

RJ och SJ har återtagit sina överklaganden och målet skall avskrivas såvitt avser deras talan.

Miljödomstolen har meddelat bevattnarna tillstånd till uttag ur Tidans vattensystem av drygt 1,8 miljoner m3 vatten för bevattningsändamål. Domen är inte överklagad i tillståndsdelen. Målet i Miljööverdomstolen gäller fråga dels om vissa villkor för vattenuttagen, dels om beräkningen av ersättning för skada.

Vattenhushållning

I denna del har kraftverksägarna yrkat att påfyllnad av de bevattningsdammar som används vid vissa av bevattningsföretagen (företag 16, 44, 45, 47, 49, 60, 62 och 80) endast skall få ske vid vattenföring som överstiger 1,5 gånger medelvattenföringen i läge för vart och ett av företagen. Mot detta har bevattnarna anfört att uppfyllnaden av bevattningsdammarna sker ett normalår endast i samband med vårflod då spillvattentappning sker vid kraftverken. För det vattnet har ingen ersättning erbjudits.

Enligt 2 kap. 7 § vattenlagen skall ett i och för sig tillåtligt vattenföretag utföras på ett sådant sätt att ändamålet utan oskälig kostnad vinns med minsta intrång och olägenhet för motstående allmänna och enskilda intressen. Därvid skall beaktas bl.a. att företaget utförs så att det inte försvårar för andra vattenföretag. Uppfyllnaden av bevattningsdammarna inför kommande bevattningssäsong sker normalt under vattenrika perioder på året och orsakar då inte någon produktionsminskning vid kraftverken. Miljööverdomstolen finner att det bör meddelas ett villkor som begränsar möjligheterna att därutöver fylla upp dammarna inför kommande bevattningssäsong för att därigenom minska intrånget för kraftverksägarna. Uppfyllnad av de nu aktuella bevattningsdammarna inför bevattningssäsongen bör i enlighet med kraftverksägarnas yrkande inte få ske om vattenföringen understiger 1,5 gånger medelvattenföringen i vattendragen. Det har inte framkommit att ett sådant villkor skulle medföra oskäliga kostnader för de bevattnare som berörs.

Ersättning

I ersättningsdelen är frågan hur kompensationen till kraftverksägarna för den uteblivna vattenkraften som följer av bevattningsuttaget skall beräknas. Bevattnarna har erbjudit kraftverksägarna ersättning i enlighet med den formel som framgår av miljödomstolens dom (s. 40). Om själva formeln råder ingen tvist. Parterna har däremot skilda uppfattningar om vilken mängd bortlett vatten som skall ingå i beräkningen och därmed ligga till grund för beräkningen av ersättningen. Kraftverksägarna har hävdat att ersättningen skall beräknas utifrån den totala, årliga mängd vatten som får bortledas med stöd av tillståndet. Bevattnarna menar däremot att den totala mängden vatten enligt tillståndet skall divideras med faktorn 3, eller i vissa fall faktorn 4.

Utgångspunkten vid beräkningen av vilken ersättning som skall utgå till kraftverksägarna är att det är den faktiska skadan som skall ersättas, vilket i detta fall motsvarar deras faktiska förlust av vatten för kraftverksproduktion. Bevattnarna har ingivit utredning som visar att medeluttaget av vatten under normalår inte är mer än en tredjedel av tillståndsgiven mängd och i vissa mindre vattendrag inte mer än en fjärdedel. Denna utredning är baserad på en utredning som Jordbruksverket utfört 1992 på regeringens uppdrag och som visar att bevattningsbehovet under ett normalår är ca en tredjedel av behovet under ett normalt torrår. Någon utredning från kraftverksägarnas sida som motsäger detta finns inte. Mot denna bakgrund och då det inte i övrigt finns anledning att ifrågasätta riktigheten av bevattnarnas uppgifter finner Miljööverdomstolen i likhet med miljödomstolen att de uppkomna skadorna och ersättningen för dessa skall beräknas på det sätt bevattnarna hävdat.

Miljööverdomstolen har funnit det lämpligt att förordna att uppfyllnad av vissa i målet aktuella bevattningsdammar inför kommande bevattningssäsong endast får ske under högvattenperioder. Bevattnarna har yrkat att det vid ett sådant förordnande skall ske en avräkning från den ersättning som skall utgå till kraftverksägarna för förlust av produktionsvatten. Kraftverksägarna har å sin sida yrkat att de tillerkänns ersättning av vissa bevattnare för den produktionsminskning som sker vid all den uppfyllnad av bevattningsdammarna som sker vid flöden lägre än 1,5 gånger medelvattenföringen. Den beräkning enligt vilken bevattnarna har erbjudit kraftverksägarna ersättning har skett med utgångspunkt från att uppfyllnaden av dammarna inför bevattningssäsongen normalt sker under period med så höga flöden att det överstiger kraftverkens utbyggnadsvattenföring samt att påfyllnaden av dammarna under bevattningssäsongen upp till ansökt vattenuttag normalt sker under period när vattenföringen understiger utbyggnadsvattenföringen. Miljööverdomstolen finner att kraftverksägarna genom den sålunda gjorda beräkningen erhåller ersättning för förlust av produktionsvatten i enlighet med sitt yrkande. Omfattningen av Miljööverdomstolens förordnande med avseende på vattenhushållningen innebär inte någon begränsning av uppfyllnad under sådan period för vilken ersättning beräknats utgå. Någon reduktion av den erbjudna ersättningen kan därför inte komma ifråga.

Sammanfattningsvis finner alltså Miljööverdomstolen att miljödomstolen dom skall fastställas såvitt avser ersättning till kraftverksägarna för förlust av vatten för kraftproduktion.

När det gäller LTs talan i målet i övrigt delar Miljööverdomstolen den bedömning som miljödomstolens gjort och drar samma slutsats därav. Även i denna del skall alltså miljödomstolens dom stå fast.

Rättegångskostnad

Vad kraftverksägarna vunnit i Miljööverdomstolen är av ringa betydelse. Kraftverksägarna skall därför som förlorande part stå för sina egna kostnader i Miljööverdomstolen.

_________________________

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast den 2003-05-06

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, miljörådet Sven Bengtsson, hovrättsrådet Liselotte Rågmark, referent, och adjungerade ledamoten Jan Darpö. Enhälligt.

Domsbilagorna 1 och 2 inte medtagna